Ärende
Regeringen har till 2004 års riksmöte överlämnat
sin proposition med förslag till lagar om ändring
av de bestämmelser om behandling av brottmål i
tingsrätten som ingår i lagen om rättegång
i brottmål, rättegångsbalken och i vissa
andra lagar (RP 271/2004 rd).
Beredning i utskott
Lagutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande
(LaUB 1/2006 rd).
Beslut
Nu församlade riksmöte har antagit följande
lagar:
Lag
om ändring av lagen om rättegång
i brottmål
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen av den 11 juli 1997 om rättegång
i brottmål (689/1997) 1 kap. 1 § 2 mom.,
ändras 2 kap. 1 a och 3 § samt 10 § 1
mom., 3 kap. 10 § 2 mom., 5 kap. 1 § 1 mom., 8 § 3
mom., 13 § och 15 § 1 mom.,
6 kap. 3 §, 9 § 2 mom. samt 11 § 1
och 2 mom., 7 kap. 2 § 1 mom. 6 punkten och 9 kap.
1 a § 1 mom. samt 6 och 9 §,
av dem 2 kap. 1 a § sådan den lyder i lag
652/2004, 3 § och 9 kap. 1 a § 1 mom.
sådana de lyder i lag 107/1998, 2 kap.
10 § 1 mom. sådant det lyder i lag 260/2002
och 9 kap. 9 § sådan den lyder i lag 369/1999,
samt
fogas till 3 kap. 10 § ett nytt 2 mom., varvid
det ändrade 2 mom. blir 3 mom., till 5 kap. en ny 10 a §,
till lagen ett nytt 5 a kap., till 6 kap. en ny 3 a §,
till 7 kap. en ny 14 a § och en ny 24 § samt
en ny mellanrubrik före 24 §, till 9 kap. 1 a §,
sådan den lyder i nämnda lag 107/1998,
ett nytt 3 mom. samt till 11 kap. en ny 5 a § som följer:
2 kap.
Om biträdande av part
1 a §
Domstolen kan förordna ett rättegångsbiträde för
att bistå målsäganden under förundersökningen
och, om målsäganden har anspråk i ett mål
som drivs av allmänna åklagaren, under rättegången,
när målet gäller
1) sexualbrott som avses i 20 kap. i strafflagen,
om inte ett förordnande av särskilda skäl anses
onödigt,
2) brott som avses i 21 kap. 1—6 § i
strafflagen, om ett förordnande skall anses befogat med
hänsyn till förhållandet mellan målsäganden
och den misstänkte, eller
3) brott mot liv, hälsa eller frihet, om ett
förordnande skall anses befogat med hänsyn till
hur allvarligt brottet är, målsägandens
personliga förhållanden och övriga omständigheter.
3 §
Under de förutsättningar som framgår
av 1 a § kan för en målsägande
som blir hörd personligen för utredning av saken
och anses behöva stöd vid förundersökningen
och i rättegången förordnas en stödperson
som har tillräcklig kompetens för att sköta
uppdraget.
10 §
Till en försvarare och ett målsägandebiträde som
förordnats enligt detta kapitel betalas av statens medel
arvode och ersättning med iakttagande i tillämpliga
delar av det som i 17 och 18 § i rättshjälpslagen
bestäms om arvode och ersättning till biträden.
Till en stödperson som förordnats enligt detta
kapitel samt till ett vittne som har åberopats av en svarande
som har fått en försvarare och till ett vittne
som har åberopats av en målsägande som
har fått ett biträde betalas ersättning
med iakttagande i tillämpliga delar av det som i 18 § i
rättshjälpslagen bestäms om ersättning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3 kap.
Om privaträttsligt anspråk
10 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Domstolen kan även per telefon eller med hjälp
av någon annan lämplig dataförmedling uppmana
målsäganden eller någon annan som har
rätt att framställa privaträttsliga anspråk
i saken att inom en viss tid framställa sina anspråk och
grunderna för anspråken till domstolen. Härvid
tillämpas inte det som i 1 mom. föreskrivs om
avvisande av anspråk. Anspråken och grunderna
för dem får på domstolens begäran
tillställas domstolen per telefon eller med hjälp
av någon annan lämplig dataförmedling.
Om sådana anspråk eller grunder för anspråk
som har framställts muntligen är oklara, kan domstolen kräva
att de bekräftas skriftligen.
Om inte något annat följer av 5 kap. 5 eller
6 § i rättegångsbalken, kan ett anspråk
enligt 1 eller 2 mom. prövas i samband med ett brottmål även om
den som framställt anspråket inte är
närvarande i rätten.
5 kap.
Om väckande av åtal
1 §
Åklagaren väcker åtal genom att tillställa tingsrättens
kansli en skriftlig stämningsansökan. När
domstolen anser det befogat kan den bestämma att åklagaren
får väcka åtal genom att själv
utfärda stämning. Åklagaren får
emellertid alltid själv väcka åtal när
målet enligt avsikt skall behandlas i skriftligt förfarande
enligt 5 a kap.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
8 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Stämning får av något särskilt
skäl också verkställas så att
svaranden delges endast stämningen och meddelas de i 3 § 1
mom. 3—5 punkten avsedda omständigheter som ligger
till grund för stämningsansökan. Stämningsansökan
och det i 3 kap. 10 § avsedda yrkandet skall härvid utan
dröjsmål sändas till svaranden per post
i så god tid att svaranden har tillräckligt med
tid att bereda sitt försvar innan ärendet behandlas
i rätten. Om svaranden inte har någon
postadress skall svaranden i samband med stämningen underrättas
om i vilken domstols kansli handlingarna finns att få.
10 a §
Ett sammanträde för muntlig förberedelse
kan också hållas per telefon eller med hjälp
av videokonferens eller någon annan lämplig
dataförmedling som möjliggör att de som
deltar i sammanträdet kan tala med varandra, om detta är ändamålsenligt
med hänsyn till arten och omfattningen av de frågor
som skall behandlas vid sammanträdet.
13 §
Om svaranden är häktad eller har meddelats reseförbud
eller avstängts från tjänsteutövning, skall
huvudförhandlingen hållas inom två veckor
från det att brottmålet blev anhängigt.
Fattas ett beslut om häktning, reseförbud eller
avstängning från tjänsteutövning
efter det att åtal har väckts, räknas
tiden från beslutet.
Om en svarande som inte har fyllt 18 år åtalas för
ett brott för vilket, under de omständigheter som
nämns i åtalet, föreskrivs strängare
straff än fängelse i sex månader, skall
huvudförhandlingen hållas senast 30 dagar
efter det att brottmålet blev anhängigt. Om huvudförhandlingen
ställs in skall ny huvudförhandling hållas
inom 30 dagar från den dag då huvudförhandlingen
skulle ha hållits.
Fristen i 1 eller 2 mom. kan förlängas utöver den
tid som föreskrivs ovan, om detta krävs med hänsyn
till en sådan åtgärd som avses i 7 eller 11 §,
gemensam handläggning av åtal eller av någon
annan viktig orsak.
15 §
Till huvudförhandlingen skall kallas
1) åklagaren,
2) svaranden,
3) en målsägande som har underrättat
domstolen om att han kommer att framställa yrkanden i saken
och vars talan åklagaren inte för, samt
4) ett målsägandebiträde
och en stödperson som har förordnats med stöd
av 2 kap.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 a kap.
Om avgörande av mål utan huvudförhandling
Förutsättningar
1 §
Ett mål kan avgöras utan att huvudförhandling
hålls (skriftligt förfarande), om
1) det för inget enskilt brott som avses i
ett av allmänna åklagaren väckt åtal
under de omständigheter som nämns i åtalet
har föreskrivits strängare straff än
böter eller fängelse i högst två år,
2) svaranden erkänner den gärning
som anges i allmänna åklagarens åtal
samt genom en uttrycklig anmälan till tingsrätten
avstår från sin rätt till muntlig förhandling
och samtycker till att målet avgörs i skriftligt
förfarande,
3) svaranden var myndig när gärningen
begicks,
4) målsäganden under förundersökningen
eller senare skriftligen har meddelat att han inte yrkar på att
huvudförhandling skall hållas, och
5) en huvudförhandling med hänsyn till utredningen
i målet också utifrån en helhetsbedömning är
obehövlig.
I skriftligt förfarande kan inte dömas ut strängare
straff än fängelse i nio månader.
Förfarandet
2 §
Om förundersökningen eller andra omständigheter
ger anledning att anta att det finns förutsättningar
för skriftligt förfarande, skall svaranden i samband
med delgivningen av stämningen, stämningsansökan
och ett sådant anspråk som avses i 3 kap. 10 § uppmanas
att skriftligen inom en tid som domstolen bestämmer meddela
tingsrätten om han eller hon erkänner den gärning
som anges i åtalet samt avstår från sin
rätt till muntlig förhandling och samtycker till
att målet avgörs i skriftligt förfarande.
Svaranden skall samtidigt upplysas om vad samtycket innebär
för behandlingen av målet.
Svaranden skall i stämningen också uppmanas
att skriftligen bemöta de yrkanden som framställs
mot honom eller henne. I övrigt gäller angående
stämningen i tillämpliga delar 5 kap. 9 §.
Om svaranden inom den utsatta tiden tillställer tingsrätten
ett sådant meddelande som avses i 1 mom. och det i övrigt
finns förutsättningar enligt 1 § för
att avgöra målet i skriftligt förfarande,
ordnas ingen huvudförhandling i målet utan saken
avgörs utan dröjsmål i skriftligt förfarande,
om det inte finns skäl att överföra målet
till huvudförhandling.
3 §
Tingsrätten kan av särskilda skäl
uppmana en part att dessutom tillställa tingsrätten
en skriftlig utsaga. Tingsrätten bestämmer då vad
parten skall yttra sig om.
Om tingsrätten anser att det är nödvändigt
kan den ge en part tillfälle att avge en muntlig utsaga i
tingsrättens kansli eller på platsen för
sammanträdet. Tingsrätten kan också tillåta
att ett svaromål eller en utsaga får avges muntligen
i tingsrättens kansli eller på platsen för
sammanträdet.
En part kallas till muntligt förhör vid äventyr att
målet kan avgöras trots partens utevaro. Tingsrätten
kan också bestämma att en part skall infinna sig
personligen i tingsrätten, om det anses nödvändigt
att parten är personligen närvarande.
Härvid iakttas i tillämpliga delar vad som i 8
kap. föreskrivs om kallelse och de hot vid vilka en part
kan kallas till sammanträdet.
4 §
När muntligt förhör ordnas i ett
mål skall en parts muntliga svaromål eller utsaga
antecknas i protokollet.
En parts skriftliga svaromål eller utsaga eller ett
protokoll som upprättats över en parts muntliga
svaromål eller utsaga skall genast delges de parter som
handlingen gäller, om detta inte är uppenbart
onödigt.
5 §
I skriftligt förfarande kan svaranden inte dömas
till strängare straff än fängelse i sex
månader utan att svaranden ges tillfälle att avge
en muntlig utsaga.
6 §
Bestämmelser om när tingsrätten är
domför i skriftligt förfarande finns i 2 kap.
6 § i rättegångsbalken.
Avgörandet
7 §
I skriftligt förfarande får till grund för
domen eller beslutet läggas endast sådana omständigheter
som nämns i åtalet, svarandens erkännande, eventuella
skriftliga eller i protokollet antecknade muntliga yrkanden, svaromål
eller utsagor som parterna har framställt samt annat skriftligt material
som har uppkommit vid behandlingen av målet. Ett förundersökningsprotokoll
som har tillställts tingsrätten får läggas
till grund för domen eller beslutet endast till
den del protokollet har åberopats av parterna.
8 §
Tingsrätten skall i god tid innan avgörandet meddelas
skriftligen underrätta parterna om vilken dag domen eller
beslutet kommer att meddelas. Detta kan göras redan i samband
med delgivningen av stämningen.
Tingsrätten skall omedelbart efter det att domen eller
beslutet har meddelats sända en kopia av avgörandet
till svaranden och till en målsägande
som har framställt yrkanden i målet och samtidigt
sända de fullföljdsanvisningar som avses i 25
kap. 3 § 2 mom. i rättegångsbalken. I
avgörandet skall antecknas att det inte innehåller uppgift
om avgörandets laga kraft. Avgörandet och fullföljdsanvisningarna
får sändas per post till den adress som parten
senast har uppgett.
Kompletterande bestämmelser
9 §
I det skriftliga förfarandet iakttas i övrigt
vad som föreskrivs om behandling av brottmål.
Sådana mål som avses i 7 kap. kan inte behandlas
i skriftligt förfarande.
6 kap.
Om huvudförhandling
3 §
Huvudförhandlingen får inledas trots sådana hinder
som avses i 2 § 4—6 punkten, om det finns anledning
att anta att behandlingen av målet inte behöver
skjutas upp eller, om behandlingen måste skjutas upp, att
någon ny huvudförhandling inte behöver
hållas av skäl som anges i 11 §, och
uppskovet inte medför någon betydande olägenhet
för behandlingen av målet.
Huvudförhandlingen får inledas
trots ett sådant hinder som avses i 2 § 2 punkten,
om
1) svaranden inte har följt en uppmaning om att
vid vite personligen infinna sig i domstolen, och
2) det trots att behandlingen måste skjutas upp
finns anledning att anta att någon ny huvudförhandling
inte behöver hållas av skäl som anges
i 11 §, och uppskovet inte medför någon
betydande olägenhet för behandlingen av målet.
3 a §
När en huvudförhandling har inletts med stöd av
3 § 2 mom. kan domstolen trots svarandens utevaro höra
vittnen och sakkunniga eller förhöra
målsäganden eller en annan svarande i bevissyfte,
om svaranden i samband med stämningen har underrättats
om att bevisningen kan tas upp även om han eller hon är
frånvarande. Målet får behandlas även
till övriga delar, om det är nödvändigt
för att målsägandens privaträttsliga
anspråk skall kunna behandlas eller bevis tas upp.
När huvudförhandlingen fortsätter
efter att ha varit uppskjuten skall domstolen för svaranden redogöra
för det rättegångsmaterial som har kommit
in i målet i svarandens utevaro.
Bevisningen tas inte upp på nytt när svaranden är
närvarande. Bevisningen skall dock tas upp på nytt
om svaranden begär det och svaranden har haft laga förfall
för sin utevaro men inte har kunnat anmäla detta
i tid, eller om domstolen anser att det är nödvändigt
av något särskilt skäl. Bevisningen skall
på svarandens begäran också tas upp på nytt,
om det under huvudförhandlingen med stöd av 1
mom. har lagts fram bevisning som svaranden inte underrättats
om i samband med stämningen.
9 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om huvudförhandlingen inte kan hållas inom en
dag, får sammanträdet avbrytas. Sammanträdet
skall om möjligt fortsättas under dagar som följer
på varandra. Är detta inte möjligt, skall målet
behandlas under minst två vardagar i veckan, om inte behandlingen
skjuts upp med stöd av 10 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
11 §
Om domstolen på grund av bristande domförhet
måste ta in en ny medlem under pågående huvudförhandling,
skall en ny huvudförhandling hållas. En ny huvudförhandling
skall likaså hållas, om behandlingen av målet
har skjutits upp en eller flera gånger med mer än
sammanlagt 30 dagar.
Även om målet har varit uppskjutet med mer än
30 dagar behöver ingen ny huvudförhandling hållas,
om det med hänsyn till målets art av särskilda
skäl anses onödigt och om det kan anses att huvudförhandlingen
har hållits i ett sammanhang trots uppskovet och avbrottet.
En ny huvudförhandling skall dock alltid hållas
när huvudförhandlingen har skjutits upp med mer än sammanlagt
60 dagar.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 kap.
Om behandlingen av brottmål där målsäganden
ensam för talan
2 §
I stämningsansökan skall uppges
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6) utredning om att åklagaren har beslutat
att inte väcka åtal för brottet eller
att förundersökningsmyndigheten eller åklagaren
har beslutat att förundersökning inte skall göras
eller att den avbryts eller avslutas,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
14 a §
Förberedelsesammanträdet kan också hållas per
telefon eller med hjälp av videokonferens eller
någon annan lämplig dataförmedling som möjliggör
att de som deltar i sammanträdet kan tala med varandra,
om detta är ändamålsenligt med hänsyn
till arten och omfattningen av de frågor som skall behandlas
vid sammanträdet. Härvid tillämpas inte
bestämmelserna om avgörande av ett mål
på grund av en parts utevaro.
Hörande av åklagaren
24 §
Om en målsägande utövar sin primära åtalsrätt
enligt 1 kap. 14 § 2 mom. eller enligt 118 § 3 mom.
i grundlagen eller om målsäganden ensam för
talan i ett brottmål på grund av att förundersökningsmyndigheten
har beslutat att förundersökning inte skall göras
eller att den avbryts eller avslutas, skall domstolen innan den
avgör käromålet genom dom ge åklagaren
tillfälle att bli hörd i saken, om det inte är
klart onödigt med hänsyn till målets
art.
9 kap.
Om rättegångskostnader
1 a §
Om ett åtal eller något annat yrkande som
har framförts av åklagaren förkastas,
avvisas eller avskrivs, är staten skyldig att på yrkande
av svaranden ersätta dennes rättegångskostnader
till ett skäligt belopp. Staten är dock inte ersättningsskyldig,
om svaranden med anledning av att en målsägande
har sökt ändring döms för den
gärning som åtalet gällde. Ersättningen
betalas först när frågan om svarandens
skuld har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Justitieministeriet kan meddela närmare föreskrifter
om fullgörande av statens ersättningsskyldighet
och om förfarandet vid utbetalning av ersättningen.
6 §
Yrkande på ersättning för rättegångskostnaderna
skall framställas innan behandlingen av målet
har slutförts. I yrkandet skall beloppet av rättegångskostnaderna
och grunderna för dem specificeras.
9 §
Vad som i 21 kap. 8, 12 och 13 §, 14 § 2 mom. samt
16 § i rättegångsbalken bestäms
om tvistemål skall i tillämpliga delar gälla även
i brottmål.
11 kap.
Om domstolens avgörande
5 a §
Innan domstolen bestämmer om undersökning
av sinnestillståndet hos en svarande i brottmål
skall den separat avgöra (mellandom) frågan
om det har visats att svaranden har förfarit på ett
sådant straffbart sätt som anges i åtalet. Samtidigt
kan domstolen genom mellandom avgöra en fråga
som gäller privaträttsliga anspråk eller
andra yrkanden. I en mellandom får ändring inte
sökas särskilt genom besvär.
Efter sinnesundersökningen avgör domstolen vilket
brott svaranden har gjort sig skyldig till och avgör målet
till övriga delar, om inte målet för
någon svarandes del kan avgöras separat på de
grunder som anges i 5 §. Av särskilda skäl
kan även en fråga som avgjorts genom mellandom bedömas
på nytt.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av rättegångsbalken
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i rättegångsbalken
15 kap. 14—16 § och 29 kap.,
av dem 15 kap. 15 och 16 § sådana de lyder
i lag 21/1868 samt 29 kap. sådant det lyder delvis ändrat
i nämnda lag och i lag 362/1960,
ändras 6 kap. 5 § 2 mom., 12 kap.
33 §, 14 kap. 6 och 7 § samt 17 kap. 9 § 2
mom. och 36 samt 45 §,
sådana de lyder, 6 kap. 5 § 2 mom. i lag
1052/1991, 12 kap. 33 § och 17 kap. 9 § 2
mom. i lag 690/1997, 14 kap. 6 och 7 § i
nämnda lag 362/1960 samt 17 kap. 36 § i
lag 571/1948 och i nämnda lag 690/1997
och 45 § i nämnda lag 571/1948 samt
i lagarna 494/1969 och 783/2005, samt,
fogas till 2 kap. 6 §, sådan den
lyder i nämnda lag 1052/1991, ett nytt 2 mom.
som följer:
2 kap.
Om domförhet
6 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vid avgörande av brottmål i skriftligt förfarande
enligt 5 a kap. i lagen om rättegång i brottmål
(689/1997) är tingsrätten domför
med ordföranden ensam.
6 kap.
Huvudförhandling i tvistemål
5 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om huvudförhandlingen inte kan hållas inom en
dag, får sammanträdet avbrytas. Sammanträdet
skall om möjligt fortsättas under dagar som följer
på varandra. Är detta inte möjligt, skall målet
behandlas under minst två vardagar i veckan, om inte behandlingen
skjuts upp med stöd av 10 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
12 kap.
Om parterna
33 §
En part eller en person som skall höras får
tas i förvar, om domstolen har bestämt att personen
i fråga skall hämtas till domstolen. Frihetsberövandet
får inte räcka längre än fem
dygn, transporttiden inräknad. Frihetsberövandet
får ändå inte räcka längre än
vad som är nödvändigt för att
säkerställa rättegången.
Bestämmelser om när ett vittne får
tas i förvar finns i 17 kap. 36 §.
14 kap.
Om handläggning av mål inför rätta
6 §
Rättens ordförande är skyldig att övervaka
att ordningen vid sammanträdena upprätthålls
och meddela de föreskrifter som behövs för
detta. Ordföranden kan bestämma att den som stör handläggningen
eller annars uppför sig olämpligt skall avlägsnas
från rättssalen.
7 §
Den som
1) inte följer de föreskrifter som
ordföranden har meddelat med stöd av 6 §,
2) vid ett sammanträde eller i en skrivelse
till domstolen använder ett sådant tal- eller
skrivsätt som kränker domstolens anseende eller
som annars är olämpligt, eller
3) annars stör handläggningen eller
uppför sig olämpligt,
kan dömas att betala en rättegångsbot
på högst 1 000 euro.
Om rättegångsboten i en situation som avses
i 1 mom. inte är en tillräcklig åtgärd
för att avhjälpa störningen, kan domstolen
bestämma att den som är personligen närvarande
i rätten omedelbart skall tas i förvar och hållas
i förvar i högst 24 timmar. Den som tagits i förvar
skall friges så snart förvaret inte längre är
nödvändigt för att säkerställa
att rättegången kan fortgå ostörd.
Om en part tas i förvar skall domstolen pröva
om behandlingen av målet kan fortsätta trots partens utevaro.
Domstolen förordnar på eget initiativ om de påföljder
som avses i 1 och 2 mom. Förordnandet utgör inte
något hinder för att väcka åtal
för samma gärning, om det på något
annat ställe i lag föreskrivs om straff för
den. Ändring i ett beslut om rättegångsbot
eller tagande i förvar får sökas genom
besvär.
17 kap.
Om bevisning
9 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om bevis har tagits upp i en parts utevaro, skall beviset tas
upp på nytt när parten är närvarande,
om det inte finns något hinder för detta och något
annat inte följer av 7 § eller av 6 kap. 3 a § i
lagen om rättegång i brottmål. Om beviset
inte tas upp på nytt, skall domstolen redogöra
för detta på basis av rättegångsmaterialet
i målet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
36 §
Ett vittne som uteblir utan laga förfall eller avlägsnar
sig utan lov skall dömas till förelagt vite, och
om domstolen inte beslutar att fortsätta behandlingen av
målet senare, kan den bestämma att vittnet genast
skall hämtas till domstolen. Beslutar domstolen att behandlingen
av målet skall fortsättas vid ett senare sammanträde,
skall den förelägga vittnet ett högre
vite eller, då orsak finns, bestämma
att vittnet skall hämtas till det senare sammanträdet.
Ett vittne som skall hämtas får tas i förvar.
Ett vittne får inte vara berövat sin
frihet av orsaker som avses i detta moment längre än
fem dygn, transporttiden inräknad. Frihetsberövandet
får ändå inte räcka längre än
vad som är nödvändigt för att
säkerställa rättegången.
Om det på grund av hur ett vittne eller någon annan
som skall höras personligen i bevissyfte uppför
sig finns anledning att anta att han eller hon inte kommer att följa
en uppmaning att infinna sig i domstolen, kan domstolen bestämma att
personen i fråga skall hämtas till sammanträdet.
Om en i 1 eller 2 mom. avsedd person hämtas till domstolen
får ett förelagt vite inte dömas ut.
En person som förordnats bli hämtad till domstolen
med stöd av denna paragraf skall stå för kostnaderna
för hämtningen.
45 §
Domstolen kan bestämma att sinnestillståndet
hos en svarande i brottmål skall undersökas, om
1) domstolen i en mellandom enligt 11 kap. 5 a § i
lagen om rättegång i brottmål har konstaterat
att svaranden har förfarit på ett sådant straffbart
sätt som anges i åtalet,
2) det är motiverat att svarandens sinnestillstånd
undersöks, och
3) svaranden samtycker till sinnesundersökningen
eller svaranden är häktad eller åtalas för
ett brott som kan medföra strängare straff än fängelse
i ett år.
Domstolen kan på framställning av åklagaren,
den misstänkte eller den misstänktes intressebevakare
under de förutsättningar som anges i 1 mom. 2
och 3 punkten förordna om undersökning av den
misstänktes sinnestillstånd redan under förundersökningen
eller före huvudförhandlingen, om den misstänkte
har erkänt att han eller hon har gjort sig skyldig till
en straffbar gärning eller om det annars är klart
att en sinnesundersökning är nödvändig.
Bestämmelser om domstolens domförhet och hur sammanträdet skall
hållas när ett beslut som avses i detta moment
fattas finns i 1 kap. 9 § 2 mom. i tvångsmedelslagen.
Innan ett beslut om avtjänande av hela strafftiden
i fängelse enligt 2 c kap. 11 § i strafflagen fattas,
skall den åtalade förordnas att genomgå sinnesundersökning.
Domstolen skall samtidigt begära ett utlåtande
om huruvida den åtalade skall anses vara synnerligen farlig
för någon annans liv, hälsa eller frihet.
För ny behandling enligt 2 c kap. 12 § i strafflagen
av frågan om avtjänande av hela strafftiden
i fängelse skall Helsingfors hovrätt begära ett
utlåtande om huruvida den som avtjänar hela strafftiden
alltjämt skall anses vara synnerligen farlig för
någon annans liv, hälsa eller frihet.
I ett beslut om sinnesundersökning får ändring
inte sökas särskilt genom besvär. Den
som enligt domstolens beslut skall genomgå sinnesundersökning
får anföra klagan över beslutet. Klagan
får anföras utan tidsbegränsning. Klagan
skall behandlas skyndsamt.
Angående sinnesundersökning och intagning på sjukhus
i detta syfte föreskrivs särskilt.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av förundersökningslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i förundersökningslagen
av den 30 april 1987 (449/1987) 5 § 1 mom. och
40 § 4 mom.,
sådana de lyder, 5 § 1 mom. i lag 645/2003
och 40 § 4 mom. i lag 427/2003, samt
fogas till 4 §, sådan den lyder
i nämnda lag 645/2003, ett nytt 4 mom. som följer:
4 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Åklagaren kan också på framställning
av undersökningsledaren bestämma att förundersökningen
skall avslutas, om kostnaderna för en fortsatt undersökning
skulle stå i klart missförhållande till
arten av det ärende som utreds och den eventuella påföljd
som är att vänta, eller om det på basis
av redan vidtagna förundersökningsåtgärder är övervägande
sannolikt att åklagaren skulle låta bli att väcka åtal
på någon annan grund än en sådan
som anges i 3 mom. För att förundersökningen
skall kunna avslutas förutsätts det dessutom att
något viktigt allmänt eller enskilt intresse inte
kräver att den skall fortsätta. Förundersökningen
skall dock inledas på nytt om det finns grundad anledning
till detta på grund av nya omständigheter som
framkommit i ärendet.
5 §
Vid förundersökning utreds
1) brottet, de förhållanden under
vilka det har begåtts, den skada som har förorsakats
och den vinning som har erhållits genom brottet, vilka parterna är
samt de andra omständigheter som måste klarläggas
för beslut om åtal,
2) målsägandens privaträttsliga
anspråk, om denne med stöd av 3 kap. 9 § i
lagen om rättegång i brottmål har bett åklagaren
föra talan angående anspråket,
3) möjligheterna att återställa egendom
som har erhållits genom brottet och att verkställa
en förverkandepåföljd som döms
ut eller skadestånd som betalas till målsäganden
med anledning av brottet, samt
4) huruvida målsäganden samtycker
till att målet i tingsrätten behandlas i ett sådant
skriftligt förfarande som avses i 5 a kap.
i lagen om rättegång i brottmål och om även
den misstänkte avser att samtycka till ett sådant
förfarande.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
40 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den som med stöd av 2 kap. 1 § i lagen om rättegång
i brottmål har förordnats till försvarare
för den misstänkte och den som med stöd
av 2 kap. 1 a § i nämnda lag har förordnats
till rättegångsbiträde för
målsäganden skall tillställas en kopia
av förundersökningsprotokollet.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av tvångsmedelslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i tvångsmedelslagen av den
30 april 1987 (450/1987) 1 kap. 15 § 2 mom., 21 § 2 mom.
och 22 § 3 mom. samt 5 a kap. 6 § 2 mom.,
av dem 1 kap. 21 § 2 mom. sådant det lyder
i lag 693/1997 och 1 kap. 22 § 3 mom. samt 5 a kap.
6 § 2 mom. sådana de lyder i lag 646/2003,
som följer:
1 kap.
Gripande, anhållande och häktning
15 §
Närvaro vid handläggning av häktningsyrkande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den som begärts häktad och som är
anhållen skall höras personligen med anledning
av häktningsyrkandet. Om domstolen anser att det är lämpligt,
kan den som begärts häktad höras utan att
han eller hon är närvarande i rättssalen
med anlitande av videokonferens eller någon annan lämplig
teknisk dataöverföring där de som deltar
i behandlingen har sådan kontakt att de kan både
höra och se varandra. Om domstolen anser att det är
nödvändigt skall den som begärts häktad
hämtas till domstolen. Den som begärts häktad
skall ges tillfälle att anlita ett biträde när yrkandet
behandlas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
21 §
Utsättande av tid för väckande av åtal
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om den tid som har satts ut för väckande av åtal
visar sig vara för kort, kan domstolen på begäran
som inom denna tid har framställts av åklagaren
förlänga tiden. Den häktade och dennes
biträde skall ges tillfälle att bli hörda
med anledning av begäran. Den häktade skall höras personligen
om han eller hon vill det. Om domstolen anser att det är
lämpligt kan den häktade höras utan att
han eller hon är närvarande i rättssalen
med anlitande av videokonferens eller någon annan
lämplig teknisk dataöverföring där de
som deltar i behandlingen har sådan kontakt att de kan
både höra och se varandra. Om domstolen anser
att det är nödvändigt skall den häktade
hämtas till domstolen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
22 §
Ny behandling av ett häktningsärende
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den häktade och dennes biträde samt den anhållningsberättigade
tjänstemannen skall ges tillfälle att bli hörda
när häktningsärendet behandlas på nytt,
om inte den häktade eller den anhållningsberättigade
tjänstemannen meddelar att detta inte är nödvändigt.
Den häktade skall höras personligen om han eller
hon vill det eller om det annars är skäl att höra
den häktade för att saken skall kunna utredas.
Om domstolen anser att det är lämpligt kan den
häktade höras utan att han eller hon är
närvarande i rättssalen med anlitande av videokonferens
eller någon annan lämplig teknisk dataöverföring
där de som deltar i behandlingen har sådan kontakt
att de kan både höra och se varandra. Om domstolen
anser att det är nödvändigt skall den
häktade hämtas till domstolen.
5 a kap.
Teleavlyssning, teleövervakning och teknisk observation
6 §
Handläggning av tillståndsärenden
i domstol
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett yrkande som har framställts av en anhållningsberättigad
tjänsteman skall utan dröjsmål tas upp
till behandling i domstol i närvaro av tjänstemannen
eller en av denne förordnad tjänsteman. Behandlingen
kan också ske med anlitande av videokonferens eller någon
annan lämplig teknisk dataöverföring
där de som deltar i behandlingen har sådan kontakt
att de kan både höra och se varandra. Ärendet
avgörs utan att den misstänkte eller innehavaren
av teleanslutningen, teleadressen eller teleterminalutrustningen
eller av det utrymme som skall avlyssnas eller övervakas
hörs. När ett ärende som avses i 3 § 2
mom. behandlas, skall dock innehavaren av teleanslutningen eller
teleadressen ges tillfälle att bli hörd, om inte
skäl som har samband med utredningen talar emot det.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av 17 § i tingsrättslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i tingsrättslagen av den
28 juni 1993 (581/1993) 17 § 1 mom., sådant
det lyder i lag 774/2002, som följer:
17 §
Lagmannen kan förordna
1) den som tjänstgjort som notarie i två månader
att i tingsrättens kansli handlägga och avgöra
a) inskrivningsärenden som avses i 5 kap. 1 § i
jordabalken (540/1995),
b) ansökningsärenden,
c) mål som avses i 5 kap. 3 och 14 § i rättegångsbalken,
samt
2) den som tjänstgjort som notarie i fyra
månader att i enkla tvistemål som gäller
fordringar träffa sådana avgöranden som
avses i 5 kap. 27 a § i rättegångsbalken
samt att fungera som ordförande i tingsrätten
a) vid sammanträden med en domare i ansökningsärenden,
b) vid sammanträden med en domare i brottmål
och i ärenden som gäller förvandlingsstraff för
böter, dock inte vid behandling av häktnings-
och reseförbudsärenden enligt tvångsmedelslagen
(450/1987),
c) vid muntlig förberedelse och vid huvudförhandling
med en domare i enkla tvistemål som gäller fordringar,
och
d) vid sådant skriftligt förfarande som avses
i 5 a kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997);
härvid kan dock inte strängare straff än
böter dömas ut.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av 1 § i lagen om verkställighet
av böter
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen av den 9 augusti 2002 om verkställighet
av böter (672/2002) 1 § 1 mom., sådant
det lyder delvis ändrat i lag 1206/2005, som följer:
1 §
Lagens tillämpningsområde
I den ordning som föreskrivs i denna lag
verkställs följande påföljder:
1) böter som bestämts som dagsböter
enligt 2 a kap. 3 § 1 mom. i strafflagen (39/1889)
samt vite, samfundsbot, ordningsbot och disciplinbot (böter),
2) avgift som avses i 44 § 2 mom. och 45 b § i militära
disciplinlagen (331/1983),
3) förverkandepåföljd som
avser egendom eller ett penningbelopp,
4) staten tilldömd ersättning som
grundar sig på ett brott,
5) staten tilldömd ersättning i andra ärenden och
mål än brottmål, om allmänna åklagaren uppträtt
i dem på tjänstens vägnar,
6) staten tilldömd ersättning som
grundar sig på en sådan ersättning för
kostnader i samband med en rättegång som betalats
av statens medel,
7) en på statens regressrätt enligt
31 § i brottsskadelagen (1204/2005) grundad fordran
på den som ansvarar för en skada och en fordran
som staten har på ersättningstagaren enligt beslut
om återkrav som avses i 42 § 2 mom. i nämnda
lag,
8) rättegångsbot som avses i 14 kap.
7 § i rättegångsbalken.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av 3 § i militära rättegångslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i militära rättegångslagen
av den 25 mars 1983 (326/1983) 3 § 1 mom., sådant
det lyder i lag 375/1990, som följer:
3 §
När en tingsrätt som avses i 1 § 2
mom. behandlar ett militärt rättegångsärende
skall rätten bestå av ordföranden och
två militära ledamöter. Ordförande är
en lagman eller en tingsdomare enligt vad som bestäms i
tingsrättens arbetsordning. Ärenden behandlas
i denna sammansättning även vid ett sådant
skriftligt förfarande som avses i 5 a kap.
i lagen om rättegång i brottmål (689/1997).
När en domstol behandlar ärenden som gäller
disciplinbesvär är den domför även med
ordföranden ensam.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________