Motivering

Ändringar i utkomstskyddet för arbetslösa

Syftet med propositionen är att i enlighet med de godkända ramarna för statsfinanserna och planen för de offentliga finanserna 2015—2018 genomföra en besparing på 50 miljoner euro i utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa. Enligt regeringens beslut ska målet uppnås genom nedskärningar i de högsta dagpenningarna.

Regeringen föreslår en sänkning av den inkomstrelaterade dagpenningen för de arbetslösa vars dagpenningsgrundande lön är högre än 3 115 euro per månad. Nedskärningen berör därigenom dem vars inkomster överstiger genomsnittet.

Nedskärningen av den inkomstrelaterade dagpenningen görs så att man sänker den förvärvsinkomstgräns där dagpenningen minskar. Enligt förslaget sänks denna gräns från 3 445 till 3 115 euro, varvid dagpenningens förtjänstdel sjunker från 45 till 20 procent också inom det intervallet. Minskningen blir störst för dem med en månadsinkomst på över 3 343 euro, eftersom de berörs av såväl den sänkta gränsen som nedsättningen av procenttalet. Dagpenningen minskar med högst cirka 82 euro per månad.

Regeringen föreslår också en sänkning av dagpenningens förhöjda förtjänstdel. Sänkningen berör alla som får förhöjd förtjänstdel oberoende av hur stor den inkomst är som ligger till grund för dagpenningen. Utskottet påpekar i likhet med arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att propositionen i detta avseende inte uppfyller regeringens mål att besparingen ska gälla dem som får de högsta arbetslöshetsdagpenningarna.

Förhöjd förtjänstdel betalas för viss tid efter att en lång arbetshistoria, dvs. tid i arbetslivet, avslutats eller för deltagande i sysselsättningsfrämjande service. År 2013 betalades förhöjd förtjänstdel efter avslutad lång arbetshistoria till 15 500 arbetssökande under 63 dagar i genomsnitt och för deltagande i sysselsättningsfrämjande service till 36 700 arbetssökande under 72 dagar i genomsnitt.

Förhöjningsdelens ersättningsprocent sänks från 65 till 58 procent. För den del som överskrider den övre gränsen sänks förhöjningsdelen från 37,5 till 35 procent. Sänkningarna återställer i praktiken läget till det som rådde före de höjningar som gjordes i början av innevarande år. Ersättningsprocenten var före det 57,5 respektive 35 procent.

Utskottet konstaterar att sänkningen av förhöjningsdelen för dem som deltar i aktiva åtgärder är problematisk med hänsyn till arbetslöshetsersättningens motiverande element. Utskottet hänvisar till arbetslivs- och jämställdhetsutskottets utlåtande där det konstateras att lösningen försvagar den förhöjda förtjänstdelens sysselsättningsfrämjande effekt. Att på kort tid göra ändringar som verkar i motsatta riktningar försvårar dessutom rådgivningen och handledningen av kunderna i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa. Sådana ändringar förbättrar inte heller förtroendet för systemet.

Den sänkta gränsen gäller också förhöjningsdelen, vilket leder till att dagpenningen också för medelinkomsttagare påverkas av tre olika faktorer: sänkningen av den egentliga förhöjningsdelen, sänkningen av inkomstgränsen och sänkningen av den förhöjningsdel som betalas när gränsen har överskridits. För dem vars dagpenning grundar sig på en inkomst på till exempel 4 000 euro minskar förmånen med närmare 300 euro i månaden.

För dem som får de lägsta inkomstrelaterade dagpenningarna leder sänkningen av förhöjningsdelen till att fler tvingas utnyttja utkomststöd. För den som får till exempel runt ettusen euro i arbetslöshetsförmån innebär den sänkta förhöjningsdelen ett bortfall på cirka 50 euro i månaden. Samtidigt kan sänkningen av förhöjningsdelen i vissa fall leda till ökat behov av bostadsbidrag. Utskottet betonar att syftet med den sociala tryggheten ska vara att säkerställa nivån på de orsaksbaserade förmånerna så att det inte uppstår något långvarigt behov av det sista stödalternativet, dvs. utkomststöd.

Det är positivt att de nya beräkningsreglerna tillämpas på dem som uppfyller arbetsvillkoret och vars dagpenning ska beräknas på nytt 2015 eller senare. Härigenom berör nedskärningen inte de dagpenningar som redan nu betalas ut.

Ändringar i finansieringen

Den inbesparing som sänkningen av dagpenningen och förhöjningsdelen medför för arbetslöshetsförsäkringsfonden överförs till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen på så sätt att behovet att finansiera grundskyddet med statliga budgetmedel minskar i samma mån. Överföringen av beloppet i syfte att täcka budgeten blir därmed ett nytt och permanent element i finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa. Beloppets storlek är inte avhängig av antalet arbetslösa eller av summan av de utbetalda dagpenningarna.

Även om den föreslagna ändringen i finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa kan motiveras med behovet att balansera de offentliga finanserna, konstaterar utskottet att det gör finansieringen mer komplicerad. Att det är ett permanent arrangemang förbättrar inte heller konsekvensen i systemet. Dessutom bör det beaktas att den besparing som arbetslöshetsförsäkringsfonden gör inte realiseras fullt ut de första åren, eftersom beräkningsreglerna för dagpenningen ändras först för nya dagpenningar. Det innebär att ändringen påverkar fondens finansiella ställning.

Samtidigt innehåller propositionen ett förslag som i någon mån förenklar finansieringen, i och med att finansieringen av grunddagpenningens förhöjningsdel överförs från arbetslöshetsförsäkringsfonden till staten. Det är frågan om ett totalt sett litet penningflöde, uppskattningsvis cirka 300 000 euro.

Avslutningsvis

Propositionen utgör ett led i försöket att minska hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna. Det finns med hänsyn till statsfinanserna vägande skäl som motiverar sparmålet. Utskottet menar likväl att de samlade konsekvenserna av propositionen borde ha bedömts utförligt, eftersom nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa de facto försvagar den allmänna köpkraften och påverkar konsumtionsefterfrågan och därmed samhällsekonomin negativt. Propositionen medför också ökade kommunala utgifter för utkomststöd.