Allmän motivering
Av de orsaker som framgår av propositionen och med
stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen
behövlig och befogad. Utskottet tillstyrker lagförslagen
med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Syftet med propositionen, som utgår från regeringsprogrammet, är
att höja dels sysselsättningsgraden bland den
yrkesaktiva befolkningen, dels den genomsnittliga pensioneringsåldern med
2—3 år, närmare den normala pensionsåldern
för ålderspension, och därmed minska trycket
på att höja pensionsavgifterna. Propositionen
utgår från den överenskommelse om principerna
för utveckling av privatsektorns arbetspensioner som arbetsmarknadens
centrala organisationer ingick den 12 november 2001. Syftet med överenskommelsen är
att få till stånd sådana ändringar
i arbetspensionssystemet som behövs för att senarelägga
den genomsnittliga pensionsåldern och anpassa pensionssystemet
till medellivslängden, som hela tiden ökar.
Den aktuella propositionen är det första steget
mot en övergripande utveckling av arbetslivet och pensionssystemen,
som syftar till att senarelägga pensionsåldern.
Utskottet konstaterar att det faktiskt gäller att målmedvetet
gå in för att realisera målen, eftersom
förhållandet mellan dem som lämnar och
dem som träder in i arbetslivet snabbt försämras
när de stora åldersklasserna närmar sig
pensionsåldern.
Enligt regeringsprogrammet skall det i arbetslivet i den verksamhet
som syftar till upprätthållande av arbetsförmågan
och i utbildningspolitiken samt i systemen med pensionsskydd och
utkomstskydd för arbetslösa genomföras ändringar
som uppmuntrar arbetsgivarna att behålla och anställa även äldre
arbetstagare samt främjar möjligheterna för äldre
arbetstagare att kvarstå i arbete och på arbetsmarknaden.
Utskottet vill alldeles särskilt fästa uppmärksamheten
på de krav som gäller arbete och arbetslivet,
för att det också i praktiken skall finnas något
som sporrar äldre människor att stanna kvar i
arbetslivet. Utskottet hänvisar på denna punkt
till arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottets
utlåtande, som behandlar faktorer som får folk
att orka arbeta. Utskottet konstaterar att om äldre arbetstagare behandlas
som jämlikar i arbetslivet, får man dem också att
vilja stanna kvar där.
Individuell förtidspension
Det föreslås att den individuella förtidspensionen
slopas så att personer födda efter 1943 inte längre
skall vara berättigad till den. För personer födda
1944 och därefter ersätts enligt överenskommelsen
om utveckling av pensionssystemen individuell förtidspension
med möjligheten att från 63 års ålder
få ålderspension som motsvarar den intjänade
pensionen utan att villkoret gällande arbetsoförmåga
uppfylls. Denna åldersgränsjustering ingår ännu
inte i den föreliggande propositionen. Däremot
kompenseras den slopade individuella förtidspensionen med
en annan punkt i principöverenskommelsen, nämligen
att arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär skall
vägas in i bedömningen av rätten till
invalidpension för den som fyllt 60 år i de fall
att karriären i förvärvsarbetet är
lång och ett påfrestande och slitsamt arbete i
kombination med faktorer förknippade med åldrandet
gör det oskäligt att fortsätta arbeta.
Det är i högsta grad berättigat, menar
utskottet, att på föreslaget sätt lyfta fram
bedömningen av arbetsoförmågan för
dem som fyllt 60 år. Men samtidigt vill utskottet framhålla
att det inte heller finns någon anledning att skärpa
bedömningen av arbetsoförmågan för
dem som ännu inte fyllt 60 år.
Deltidspension
Genom att föreslå en höjd lägsta åldersgräns
för deltidspension och en lägre tillväxtprocent
för ålderspension under den tid en person är
deltidspensionerad, vill regeringen göra deltidspension mindre
attraktiv. De föreslagna ändringarna kan som arbetsmarknads-
och jämställdhetsutskottet påpekar, få helt
motsatta effekter än tänkt var. Äldre
arbetstagare har sett deltidspensioneringen som en möjlighet
att anpassa arbetet efter krafter och resurser och därigenom
stanna längre kvar i arbetslivet än vad som vore
möjligt i heltidsarbete. Det är i varje fall viktigt,
menar utskottet, att man ute i arbetslivet ser positivt på deltidspensionering
och att arbetsgivarna är redo att med de anställda
komma överens om arbetstidsarrangemang i detta syfte.
Kravet på anställning för arbetslöshetspen-sion
Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen
föreslår att missgynnandena till följd
av kravet på anställning för arbetslöshetspension
korrigeras. Social- och hälsovårdsutskottet har
förutsatt att regeringen skall vidta åtgärder
i detta syfte (ShUB 23/1999 rd). I propositionen
föreslås att anställningskravet mildras
för de personer med lång arbetskarriär
som till följd av den ekonomiska depressionen fråntogs
rätten till arbetslöshetspension. Genom att granskningsperioden
förlängs till 20 år för dem
som en 15 års granskningsperiod lämnar utan pension,
mildras anställningskravet för de arbetslösa
som utan den utdragna depressionen och den därmed sammanhängande
utdragna arbetslösheten hade fått rätt
till pension. I överenskommelsen mellan arbetsmarknadsorganisationer
var en av punkterna att underlätta för denna personkrets
att få arbetslöshetspension.
Den föreslagna definitionen på den personkrets
som har rätt till arbetslöshetspension utifrån
ett uppluckrat anställningskrav är svårtydd. Men
enligt en utredning till utskottet är denna personkrets
helt entydig. Personerna går att få fram ur Personskyddscentralens
och Folkpensionsanstaltens register och följaktligen kan pensionsanstalterna
på eget initiativ kontrollera pensionsrätten.
Utskottet konstaterar att det finns personer som kan förvägras
arbetslöshetspension av den anledningen att de inte uppfyller
förutsättningarna för arbetslöshetsdagpenning,
ett villkor för arbetslöshetspension på grund
av de bestämmelser om behovsprövad grunddagpenning
som gällde för den 1 januari 1994. Den nu föreslagna förlängningen
av granskningsperioden ger inte dessa personer rätt till
pension. Utskottet förutsätter att regeringen
utreder de problem med att få arbetslöshetspension
som följer av ovannämnda orsaker och vid behov
vidtar åtgärder. (Utskottets förslag
till uttalande).
Övriga observationer
Utskottet vill i likhet med arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet
understryka att man i de ändringar av lagstiftningen som
bereds utifrån det principbeslut arbetsmarknadens organisationer
fattat bör redovisa för vilka konsekvenser ändringarna
får för pensionsskyddet för män
respektive kvinnor. En sådan redovisning saknas i den föreliggande
propositionen.
Avslutningsvis vill utskottet fästa uppmärksamheten
på förfarandet med utveckling av arbetspensionerna.
Utskottet ser det som en nackdel att riksdagen inte på en
gång fått tillfälle att ta ställning
till alla bitar i den övergripande revideringen av pensionssystemet
och arbetslöshetsförmånerna. De övriga
bitarna bör lämnas till riksdagen så att
de kan bedömas i en klump. I synnerhet det faktum att reformen
gällande dem som missgynnats visavi arbetslöshetspensionen snabbt
måste sättas i kraft ger enligt utskottet fog för
att den nu föreliggande propositionen godkänts
separat.
Utskottet föreslår en del lagtekniska preciseringar
i lagförslagen och vissa ändringar utifrån propositionens
syfte när det gäller deltidspension.