Motivering

Riksdagen har utifrån proposition RP 68/2009 rd godkänt ändringar i lagarna om pension för företagare och arbetstagare i privat sektor som gäller intjäningen av invalidpension, invalidpensionens livslängdskoefficient, villkoren för deltidspension och pension som intjänas under alterneringsledighet. Ändringarna har fastställts genom lagarna 627—633/2009 och de träder i kraft 2010. Ändringarna i deltidspensionen träder emellertid i kraft först i början av 2011. Regeringen föreslår nu motsvarande ändringar i lagen om kommunala pensioner och lagen om statens pensioner.

Livslängdskoefficienten

Enligt propositionen ska livslängdskoefficienten inte tillämpas på invalidpensioner när de förvandlas till ålderspensioner utan direkt när invalidpensionen börjar. Men koefficientens effekt lindras genom att den bara tillämpas på den intjänade delen av pensionen och genom att den är koefficienten för det år pensionen börjar löpa i stället för koefficienten för födelseåret. Det betyder att ju yngre man är när invalidpensionen börjar, desto mindre inverkan har koefficienten på pensionsbeloppet. Analogt ligger den livslängdskoefficient som tillämpas på en invalidpension som börjar nära pensionsåldern nära den koefficient som tillämpas på ålderspensionen för dem som arbetat ända fram till pensionsåldern. Koefficienten tillämpas inte alls på invalidpensioner som redan börjat eller som börjar i år.

Propositionen förbättrar nivån på begynnande invalidpensioner genom att intjäningen under den återstående tiden, alltså tiden mellan invaliditet och ålderspensionsålder, höjs från 1,3 till 1,5 procent vid 50—63 års ålder. Också examensinriktade studier och vård av barn under tre års ålder med stöd för hemvård höjer inkomstnivån för den återstående tiden. Pensionen för dem som går i invalidpension i unga år förbättras dessutom genom förslaget om en engångshöjning om 25 procent av pensionsbeloppet för personer under 31 år. Tidigare var höjningen 21 procent för personer under 26 år.

De föreslagna ändringarna förbättrar sammantaget invalidpensioner som börjar nästa år, garanterar nivån på de nuvarande invalidpensionerna och förbättrar villkoren framför allt för dem som blir oförmögna att arbeta i unga år.

Efterlevandepension

När livslängdskoefficienten för invalidpension ändras måste också bestämmelserna om familjepension ändras. Tillämpningen av livslängdskoefficienten på familjepensioner ändras på ett sätt som höjer nivån på den begynnande pensionen framför allt för ålderstigna efterlevande makar. Dessutom föreslås en enda gräns i euro som drar av på efterlevandepensionen, 596 euro i 2009 års indexnivå. Om den efterlevande makens egen arbetspension ligger under denna gräns, minskas efterlevandepensionen inte alls. Å andra sidan minskar efterlevandepensionen för efterlevande makar med en högre egen arbetspension mer än tidigare. Propositionen förbättrar situationen för efterlevande makar med små inkomster, medan efterlevandepensionen för makar med högre inkomster kommer att minska en aning jämfört med pensionsnivån enligt gällande lag. Ändringen inverkar inte på efterlevande makar som har barn att sörja för vid makens död.

Deltidspension

Regeringen föreslår att nedre åldersgränsen för deltidspension höjs från 58 till 60 år som ett sätt att tygla pensionsutgifterna. Dessutom föreslås pensionstillväxten på grund av inkomstbortfall vid deltidspension bli slopad. Ändringarna i deltidspensionen föreslås gälla dem som är födda 1953 och senare och träda i kraft i början av 2011.

Som utskottet konstaterade i samband med behandlingen av ändringarna i deltidspensionen i lagarna om pensioner inom privat sektor är de föreslagna ändringarna i sig försämringar i de nuvarande villkoren för deltidspension, men de kan motiveras med målet att höja sysselsättningsgraden och att förlänga tiden i arbete (ShUB 20/2009 rd). Det är viktigt att främja båda målen för att kunna finansiera välfärdstjänsterna och den sociala tryggheten.

Höjningen av åldersgränsen för deltidspension spelar en särskild roll inte minst i offentlig sektor, där de anställda har utnyttjat deltidspension relativt sett klart mer än de anställda i privat sektor. För en del anställda har deltidspensionen utan tvivel betytt att de kunnat stanna kvar längre i arbetslivet när de har kunnat minska arbetsbördan med hjälp av deltidspensionen. Men i många fall söker sig sådana anställda i deltidspension som har en låg risk för invaliditet eller arbetslöshet. I kommunsektorn finns det relativt sett flest deltidspensionerade bland ämneslärare och lektorer. Bland de kommunalt anställda är städare, hemvårdare och hemhjälpare i snitt oftare i deltidspension än andra. Om man ser på de anställda både i privat och i offentlig sektor består den största yrkesgruppen deltidspensionerade av specialsakkunniga och sakkunniga (46 procent av alla deltidspensionerade). Därmed kan man anta att reformen förlänger arbetskarriärerna, även om antalet invalidpensioner kanske ökar något i de här åldersklasserna. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att man också inom de statliga och kommunala pensionssystemen har skäl att ge akt på vilken effekt den höjda åldersgränsen för deltidspension får för antalet ansökningar om invalidpension.

Alterneringsledighet

Enligt propositionen kommer det pensionsbelopp som tjänas in under alterneringsledighet att ändras i början av 2010. Under ledigheten tjänar man in 55 procent av den lön som ligger till grund för alterneringsersättningen i stället för 75 procent som nu. Alterneringsledigheten innebär bara ett kort avbrott på längst ett år i karriären och därmed kommer ändringen i intjäningsregeln inte att få större inverkan på pensionsbeloppet. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet bedömer att ändringen inte kommer att inverka nämnvärt på intresset för alterneringsledighet (AjUU 8/2009 rd).