Allmän motivering

Syftet med propositionen är att ändra prioritetsordningen mellan studiestöd och sjukdagpenning så att sjukdagpenning hindrar att studiestöd beviljas och inte tvärtom. Utskottet anser att propositionen är samstämmig med grundprinciperna för den orsaksbaserade sociala tryggheten. I den nuvarande modellen, där en insjuknad studerande har rätt till sjukdagpenning om han eller hon avbryter studiestödet, leder det ofta till avbrott i försörjningen. Reformen gör det avsevärt tydligare och lättare att byta från studiestöd till sjukdagpenning och uppmuntrar därmed studerande att vid sjukdom ansöka om den primära förmånen.

För den studerande är det bäst att med det snaraste ansöka om sjukdagpenning, som uttryckligen ska kompensera inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga. Det är viktigt att snabbt ansöka om sjukdagpenning bl.a. för att Folkpensionsanstalten i tid ska hinna utreda om rehabilitering är möjlig. Dagen när sjukdagpenning börjar betalas ut är relevant också när man slår fast startdatum för en eventuell sjukpension. För den studerande är det dessutom viktigt att han eller hon under sjukdomstiden inte förbrukar stödmånader.

Reformen gör verkställigheten av förmånerna enklare och tydligare, när studiestöd kan betalas ut till en studerande ända tills Folkpensionsanstalten beviljar sjukdagpenning och drar in studiestödet. I motiven påpekas det att det kan bli svårt att samordna förmånerna vid övergång till sjukdagpenning mitt under en kalendermånad, eftersom studiestödet är en månatlig förmån. Dubbel utbetalning med åtföljande återkrav kan förhindras genom att det redan utbetalda studiestödet dras av från sjukdagpenningen. Däremot kan det uppstå ett inkomstavbrott när en studerande byter tillbaka från sjukdagpenning till studiestöd, eftersom studiestödet beviljas först från ingången av den månad i vilken för första gången ingår 18 studiedagar.

En insjuknad studerande som fått studiestödets bostadstillägg omfattas av det allmänna bostadsbidraget efter att studiestödet dragits in. Studiestödet och det allmänna bostadsbidraget är månatliga förmåner. Det betyder att den studerandes rätt till allmänt bostadsbidrag börjar från ingången av månaden efter den månad då studiestödet drogs in och slutar när studiestödet åter börjar betalas. Behandlingen av en ansökan om allmänt bostadsbidrag kan emellertid dra ut så mycket på tiden att utbetalningen dröjer och den studerande tvingas ty sig till utkomststöd. Studerande vars studier avbrutits beviljas nämligen inte heller studielån. Utskottet anser det viktigt att i anvisningarna för utkomststöd uppmärksamma hur reformen påverkar stödet

Bestämningsgrunderna för sjukdagpenning ändras inte i propositionen. Om en studerande fått studiepenning fyra månader innan han eller hon insjuknade, är sjukdagpenningen för studerande enligt sjukförsäkringslagen lika stor som studiepenningen, dvs. för högskolestuderande 11,92 euro/dag. Den allmänna karenstiden omfattar insjukningsdagen plus nio därpå följande dagar. Under karenstiden betalas studiepenning, som avbryts först när karenstiden är slut.

Många studerande jobbar vid sidan om studierna. Sjukdagpenningen kan fastställas utifrån arbetsinkomsterna i stället för studiepenningen i det fall att den på inkomsterna beräknade dagpenningen blir större än studiepenningen. Dagpenningen blir större än studiepenningen vid en årsinkomst på ca 5 000 euro. En dagpenning motsvarande den lägsta dagpenningen, 22,04 euro/dag, får studerande vars årsinkomst rör sig kring 9 500 euro. Den inkomstbaserade dagpenningen kan också fastställas utifrån månadsinkomsterna före insjuknandet i stället för inkomsterna under det föregående skatteåret. I varje händelse så stiger dagpenningen till samma belopp som den lägsta dagpenningen efter 55 sjukdagar.

För att få sjukdagpenning måste den studerande ha ett läkarintyg som visar att han eller hon är totalt arbetsoförmögen. Arbetsoförmågan innebär att den studerande inte heller kan studera under sjukskrivningen. Utskottet vill emellertid påpeka att det vore bra med tanke på rehabiliteringen om den studerande t.ex. mot slutet av en sjukskrivning för psykiska besvär så småningom kunde ta tag i studierna och börja studera så smått trots att sjukskrivningen ännu pågår. Detta vore rationellt, menar utskottet, men det kräver en översyn av begreppet arbetsoförmåga i sjukförsäkringslagen.

Som också kulturutskottet noterar ska det efter att reformen genomförts allt mer sällan uppstå sådana situationer att studerande blir utan förmåner när de insjuknar och avbrotten i försörjningen ska inte heller kunna pågå lika länge. Social- och hälsovårdsutskottet anser i likhet med kulturutskottet det vara angeläget att ge akt på hur reformen inverkar på de studerandes försörjning. Likaså gäller det att ge akt på i vilken utsträckning ändringen av förmånernas prioritetsordning ökar sjukskrivningarna bland studerande och därmed förbättrar de studerandes sociala trygghet som avsikten varit. Summa summarum anser utskottet att den primära inkomsttryggheten måste förbättras för att färre studerande ska tvingas leva på utkomststöd.