Motivering

Arbetslöshetsersättning vid permittering

I 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa läggs en 4 a § till. Den föreskriver om arbetslöshetsförmåner när arbetstiden har förkortats med en eller flera dagar i veckan på grund av permittering. I dessa fall ska arbetslöshetsdagpenningen inte vara jämkad utan man ska få full arbetslöshetsförmån för de arbetslösa dagarna.

Syftet med ändringen är att hjälpa företagen att anpassa verksamheten till lågkonjunkturen och att ge de anställda som anpassningsåtgärderna gäller bättre villkor. Utskottet välkomnar propositionen beträffande båda målen. Den ekonomiska nedgången och de minskande investeringarna har slagit extra hårt mot företagen inom exportindustrin, men också mot bygg- och transportsektorn. Permitteringarna har ökat kraftigt i takt med att orderingången och arbetet har tagit slut. Inom teknologiindustrin har ungefär en femtedel av de anställda varit permitterade i höst.

Inom industrin har permitteringarna huvudsakligen genomförts i hela veckor eftersom de anställda då får arbetslöshetsdagpenning för alla permitteringsdagar under veckan. Under den förra lågkonjunkturen tillämpades förkortad arbetsvecka i betydligt större omfattning än nu, trots att de permitterade nu är betydligt fler. Det var möjligt på grund av den dåvarande lagstiftningen som föreskrev att en arbetstidsförkortning på 20 % berättigade till arbetslöshetsdagpenning. Följaktligen fick man ersättning redan för en permitteringsdag. Det är bra att bestämmelserna om arbetslöshetsersättning tillfälligt blir mer flexibla för att företagen ska kunna genomföra permitteringar allt efter det faktiska behovet i den exceptionellt snabba ekonomiska nedgången.

Oberoende av lönenivå ger den föreslagna ändringen alla som är permitterade en dag i veckan mer ersättning motsvarande arbetslöshetsdagpenningen för en dag eftersom fyradagars arbetsveckor numera inte ger rätt till arbetslöshetsdagpenning. För att få jämkad dagpenning måste arbetstiden vara förkortad med minst 25 %. För den som är permitterad 2—4 dagar i veckan beror konsekvenserna för den inkomstrelaterade dagpenningen på inkomstnivån. För den som tjänar mer än 3 000 euro i månaden är dagpenningen för helt arbetslösa dagar högre än den jämkade dagpenningen. Vid lönenivåer under 3 000 euro i månaden är dagpenningen däremot lägre än den jämkade dagpenningen. Ju mindre den permitterade tjänar desto lägre är då arbetslöshetsdagpenningen. Det beror på att den jämkade dagpenningen relativt sett ersätter inkomstbortfall mer om inkomsterna är mindre. Däremot gör ändringen att grunddagpenningen blir bättre på alla inkomstnivåer.

Ändringarna gäller i princip alla branscher och yrkesgrupper. Permitteringar med förkortad arbetsvecka har än så länge företrädesvis gällt de mansdominerade industri-, bygg- och transportbranscherna. Inom den offentliga sektorn och tjänstesektorn är det vanligare med förkortad daglig arbetstid och då får de permitterade jämkad dagpenning för den förkortade arbetstiden. De föreslagna ändringarna inverkar inte på de bestämmelser i lagen som tillämpas när den regelbundna dagliga arbetstiden förkortas på grund av minskat arbete.

Handläggningen på arbetslöshetskassorna

Ett annat mål med förslaget är att snabba på handläggningen på arbetslöshetskassorna. Den temporära ändringen underlättar arbetet på de överbelastade arbetslöshetskassorna inom de industribranscher som är hårdast drabbade av arbetslösheten och gör att ersättningarna kan betalas ut snabbare till de arbetslösa. Förslagen förtydligar och förenklar lagen om utkomstskydd för arbetslösa och underlättar följaktligen också för arbetslöshetskassorna som verkställer lagen. Som arbetslivs- och jämställdhetsutskottet påpekar är de nya bestämmelserna tydliga för var och en och det går lättare att själv räkna ut ersättningarna än med de gällande bestämmelserna.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår att social- och hälsovårdsutskottet ska utreda möjligheterna att införa ändringarna av arbetslöshetsersättningarna för förkortad arbetsvecka utan att låginkomsttagarna får försämrade villkor. Låginkomsttagarnas villkor kan enligt utskottet garanteras till exempel genom att de sökande ges möjlighet att välja om de vill ha jämkad dagpenning eller dagpenning uträknad enligt lagförslaget.

På förslag av arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har social- och hälsovårdsutskottet inhämtat utlåtande av arbetslöshetskassor som har många medlemmar med jämkad dagpenning. Två olika beräkningsmodeller och valfrihet för de sökande gör att arbetslöshetskassorna får mer arbete, anser Servicebranschernas arbetslöshetskassa. Dessutom skulle det kräva enorma investeringar i it och utbildning. Dessutom är det inte realistiskt att räkna med att det nya systemet kan införas redan den 1 januari 2010. Om man går in för två olika modeller kan arbetslöshetskassorna inte hålla fast vid sitt löfte om garanterad utbetalningstid. I stället kan handläggningstiderna förlängas avsevärt.

Arbetslöshetskassan för den offentliga sektorn anser att valfrihet kan införas, men inte så att kassan ska göra jämförelser utan de sökande måste själva veta vilkendera förmånen de anhåller om. Alternativet att sökanden själv kan välja det fördelaktigaste alternativet finns mest bara i teorin, eftersom beloppet i hög grad påverkas av granskningsperiodens längd och eventuella särskilda jämkningsperioder. Följaktligen avser social- och hälsovårdsutskottet det inte praktiskt möjligt att genomföra förslaget från arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.

Utskottet påpekar att ändringen är ett försök att möta det exceptionella läget inom exportindustrin. Vilken permitteringsmodell som tillämpas beror i hög grad på arbetet och det är sannolikt att olika branscher framöver kommer att tilllämpa olika modeller. Ändrade bestämmelser för ersättningar kan i viss mån också påverka permitteringspraxis inom andra branscher. Det är inte uteslutet att också den kvinnodominerade offentliga sektorn och privata tjänstesektorn kan bli tvungna att införa permitteringar. Därför anser social- och hälsovårdsutskottet i likhet med arbetslivs- och jämställdhetsutskottet det vara viktigt att arbetsmarknadsläget följs upp under den ekonomiska krisens gång och att det i förekommande fall införs ändringar i ersättningarna vid arbetslöshet som tryggar villkoren också för dem som är anställda inom tjänstesektorer och andra kvinnodominerade låglönebranscher, om permitteringarna ökar mycket inom branscherna (Utskottets förslag till uttalande).

Lönebestämning

Företagen har också anpassat sig till det dåliga sysselsättningsläget genom att komma överens med de anställda om tillfälligt sänkta löner. I propositionen kompletteras 6 kap. 4 § 3 mom. med en temporär bestämmelse om tillfälligt sänkt lön. Syftet är att lönesänkningar av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker inte ska sänka den inkomstrelaterade dagpenningen om de anställda måste permitteras eller sägas upp. Det är befogat att införa en bestämmelse om att ersättningen ska grunda sig på den osänkta lönen, anser utskottet.

Övrigt

Grundlagsutskottet anför kritik mot sättet att införa ändringarna. Ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa lämnas ofta till riksdagen som separata projekt och det gör det svårare att få en samlad bild av vilka konsekvenser ändringarna har, påpekar grundlagsutskottet. I fortsättningen är det motiverat att försöka samla relaterade ändringar i en enda proposition. Social- och hälsovårdsutskottet håller med grundlagsutskottet.