Allmän motivering

I samband med rehabiliteringslagstiftningen 2003 förutsatte social- och hälsovårdsutskottet att regeringen utreder förutsättningarna för en lagändring som innebär att sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning kan beviljas partiellt när en arbetstagares arbetsförmåga inte tillåter arbete heltid (ShUB 48/2002 rd). I april 2003 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet en arbetsgrupp med uppgift att utreda frågan. Den aktuella propositionen bygger på förslagen från arbetsgruppen. Reformen är mycket nödvändig och utskottet tillstyrker de förslagna ändringarna. Enligt utskottet är det positivt att reformen inte bara gäller arbetstagare utan också företagare.

Avgränsningar

Det nya systemet innebär att partiell sjukdagpenning sätts in efter en relativt lång sjukskrivning för att hjälpa arbetstagaren i rehabiliteringen och den gradvisa återgången till arbetslivet. Utskottet ställer sig bakom de preliminära utgångspunkterna. Förvärvsarbete med hjälp av partiell sjukdagpenning är ett nödvändigt element när det gäller att lägga upp planerna för hur arbetstagare med hjälp av rehabilitering ska återfå sin arbetsförmåga. Det är motiverat att lagstiftningen tillåter överenskommelser på arbetsplatsen om arbetstagare frivilligt vill pröva på att återgå till arbetslivet med hjälp av deltidsarbete, förutsatt att en medicinsk utredning talar för en återgång. Genom de nya bestämmelserna kan utslagning i arbetslivet på grund av långvarig sjukskrivning förebyggas.

Den partiella dagpenningen är tänkt att vara en självständig förmån som inte är kopplad till till exempel den längsta utbetalningstiden för sjukdagpenningen. Förslaget är motiverat eftersom partiell sjukdagpenning praktiskt taget bara lämpar sig för en del av de sjukskrivningar som berättigar till sjukdagpenning, och förmånerna därför inte kan tillämpas på lika grunder.

Enligt 11 § i lagförslaget betalas partiell sjukdagpenning ut först när sjukskrivningen har pågått i 60 dagar. Därefter kan arbetstagaren komma överens med arbetsgivaren om hur arbetsuppgifterna och arbetstiden ska ordnas. Att begränsningen är förståelig om man ser till målen med reformen. Systemet avser att hjälpa arbetstagare att få rehabilitering och återvända till arbetslivet och därmed förkorta de långa sjukskrivningarna, särskilt i slutfasen av sjukdomsperioden. Vid kortvariga sjukskrivningar förekommer som regel inte samma risk att förlora kontakten med arbetslivet eller behov av rehabilitering.

Under utskottsbehandlingens gång har många ansett det nödvändigt att arbetstagare bör ha rätt att få partiell sjukdagpenning redan i ett tidigare stadium av sjukdomen. Enligt utskottet är det utan tvivel så att möjligheterna att återfå funktionsförmågan varierar från sjukdomsgrupp till sjukdomsgrupp så mycket att en enda tidpunkt kan anses vara medicinskt motiverad för en partiell återgång till arbetet. I många fall kan det vara bra för läkningsprocessen att återgå till arbetslivet på deltid ännu tidigare eller att börja arbeta direkt efter en sjukskrivning. Den föreslagna perioden på 60 dagar grundar sig främst på att Folkpensionsanstaltens skyldighet att utvärdera patientens behov av rehabilitering börjar senast när patienten fått sjukdagpenning i 60 dagar och på att arbetstagarens skyldighet att betala ut lön omfattar ungefär lika många dagar inom de flesta branscher. Dessutom har det ansetts att 60 dagar behövs för att starta upp systemet.

Det är befogat att starta systemet med en begränsad grupp och förankra det på arbetsplatserna precis som regeringen föreslår, anser utskottet. Arbetslivet är inte rustat för deltidsarbete och vikariat i någon större skala. Om deltid tilllåts också vid kortare sjukskrivningar ställs arbetsplatserna inför stora omstruktureringar på grund av reformen. När utbetalningstiden avgränsas till minst tolv och högst 72 vardagar har arbetsplatserna mindre svårigheter med att organisera arbetet till följd av den nya förmånen.

Reformen ändrar inte på begreppet arbetsoförmåga. Även om en arbetstagare arbetar under sin sjukskrivning betraktas han eller hon fortfarande som arbetsoförmögen. En oförändrad definition av begreppet arbetsoförmåga är enligt utskottet motiverad, om man ser till de begränsningar som regeringen föreslår i den partiella sjukdagpenningen. Om deltidsarbete också skulle tillåtas vid kortvarig sjukskrivning vore det nödvändigt att ompröva innebörden i begreppet arbetsoförmåga och eventuellt också införa en gradering med hjälp av begreppet partiell arbetsoförmåga. Det är bra om vi nu kan samla erfarenheter av hur det nya systemet fungerar och vilka effekter det har, först därefter ta ställning till behoven respektive möjligheterna att utvidga systemet.

Bedömning av arbetsförmågan

Partiell sjukdagpenning ska i första hand vara en rehabiliteringsprocess som startas på initiativ av arbetstagaren och med arbetsgivarens samtycke. En bedömning av vilken betydelse deltidsarbete har för rehabiliteringen av arbetstagaren ska bedömas av företagshälsovården som känner till arbetsmiljön och arbetstagarens hälsotillstånd. Utskottet understryker att deltidsarbete under sjukskrivning alltid måste grunda sig på behandlingen och rehabiliteringen av patienten, och inte på till exempel på orsaker som hänför sig till patientens arbetsuppgifter. Detta innebär samtidigt att arbetsuppgifterna och arbetstiden under sjukskrivningen i första hand ska gagna rehabiliteringen. Vidare understryker utskottet att arbetsgivarparten har ett ansvar för att den deltidsanställda inte avkrävs en större arbetsinsats än vad som har avtalats.

Utskottet understryker att företagshälsovårdens expertis spelar en stor roll för bedömningen av om en arbetstagare kan utföra en del av sina arbetsuppgifter utan att äventyra sin hälsa eller återhämtningsprocessen. Det är svårt för patienten själv eller arbetsgivaren att objektivt bedöma arbetstagarens faktiska arbetsförmåga. Om försöket misslyckas på grund av alltför tidig återgång till arbetet eller en orealistisk bedömning av patientens hälsotillstånd kan slutresultatet bara vara att sjukdomen drar ut ytterligare på tiden.

Reformen kräver att framför allt personalen inom företagshälsovården får utbildning, men också andra än företagsläkarna behöver utbildning. Långa sjukskrivningar ordineras vanligen också av psykiatrer, läkare vid mentalvårdsbyråer och av ortopeder. En utvärdering av sjukskrivningspraxis och framtagning av medicinska kriterier för deltidsarbete vid olika typer av sjukdomar och smärttillstånd kan medverka till att identifiera de patient- och arbetstagargrupper som partiell sjukdagpenning bäst lämpar sig för.

Utbildningen om reformen för läkare bör i synnerhet ta fasta på hur utlåtandena för anhållan om partiell dagpenning ska vara upplagda. Med tanke på arbetstagaren vore det bra om utlåtandet inte bara innehåller en sjukdomsbeskrivning utan också en rehabiliteringsplan och en beskrivning av hur arbetsplatsen kommer att genomföra deltidsarbete.

Genom förordning måste det dessutom föreskrivas om vilka uppgifter den försäkrade ska lägga fram i en anhållan om partiell sjukdagpenning på samma sätt som det föreskrivs i fråga om andra förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Enligt utskottet måste detta också omfatta läkarintyg där den försäkrade kan påvisa att hans eller hennes hälsa eller tillfrisknande inte äventyras trots deltidsarbete.

Utkomstskydd för arbetslösa

I förslaget jämställds utkomstskydd för arbetslösa för personer med partiell sjukdagpenning med utkomstskydd för arbetslösa för arbetsoförmögna personer. Ett av målen med förslaget är att förhållandet mellan partiell sjukdagpenning och utkomstskydd för arbetslösa ska vara tydligt och enkelt, fördelaktigt för de försäkrade och dessutom lätt att tillämpa. Enligt 3 kap. 3 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) har den som är arbetsoförmögen inte rätt att få arbetslöshetsförmåner. Ett undantag från denna regel är arbetssökande som får invalidpension som delpension och har rätt att få arbetslöshetsförmåner trots att de inte söker heltidsarbete. I och med att den försäkrade för att få partiell sjukdagpenning måste vara arbetsoförmögen i den mening som sjukförsäkringslagen avser utgår systemet från att arbete som en arbetsoförmögen utför med hjälp av partiell sjukdagpenning jämställs med sjukdagpenning.

Den som får partiell sjukdagpenning får således inte någon arbetslöshetsförmån. Om den försäkrades rätt att få partiell sjukdagpenning upphör under avtalstiden för deltidsarbete på grund av permittering eller för att anställningen upphör, betraktas arbetstagaren som fullständigt arbetsoförmögen och omfattas därmed av sjukdagpenningen. Det faktum att arbete med stöd av partiell sjukdagpenning jämställs med sjukdagpenning innebär att arbetet inte räknas in i arbetsvillkoret utan i stället helt och hållet betraktas som så kallad överhoppad tid. När det gäller arbetsvillkoret jämställs således inte arbete med partiell sjukdagpenning med andra typer av deltidsarbete, till exempel arbete med deltidspension eller delinvalidpension. I dessa fall ökar tiden för arbetsvillkoret om arbetstiden är längre än arton timmar per vecka. Arbete med partiell sjukdagpenning kunde eventuellt jämställas med de här typerna av deltidsarbete.

Partiell sjukdagpenning är emellertid en kortvarig förmån i motsats till delinvalidpension. För den som får partiell sjukdagpenning är det inte fördelaktigt att den lön som den inkomstrelaterade dagpenning räknas ut på bestäms utifrån läget vid tidpunkten när den partiella sjukdagpenningen började betalas ut. Om det vore så får den försäkrade när inkomsterna har stigit efter perioden med partiell sjukdagpenning inte räkna sig inkomstökningen till godo, utan den lön som den inkomstrelaterade dagpenningen grundar sig på skulle bestämmas utifrån läget vid tidpunkten då den partiella sjukdagpenningen började betalas ut ända fram tills den försäkrade på nytt uppfyller arbetsvillkoret.

För incitamenten i samband med partiell sjukdagpenning är det viktigt att den försäkrade kan bestämma sig för partiell sjukdagpenning utan några risker. Partiell sjukdagpenning får inte innebära en ekonomisk förlust för arbetstagaren. Den försäkrade ska inte behöva fundera på eventuella konsekvenser för utkomstskyddet vid en framtida arbetslöshet när han eller hon står inför beslutet att välja partiell sjukdagpenning eller ingå avtal om deltidsarbete. Enligt utskottets uppfattning är den lösning för utkomstskydd för arbetslösa som ingår i förslaget ett riskfritt alternativ för den försäkrade och är därför ett incitament för att tillämpa systemet, när den försäkrade vid valet av partiell sjukdagpenning under inga omständigheter drabbas av sämre villkor än om han eller hon hade fortsatt att vara sjukskriven på heltid.

Enligt 5 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa förlängs granskningsperioden för arbetsvillkoret beträffande löntagare och företagare om de på grund av sjukdom är förhindrade att vara på arbetsmarknaden, men med högst sju år. Enligt lagförslaget förlängs granskningsperioden i samma grad vid arbete med partiell sjukdagpenning.

Social- och hälsovårdsutskottet understryker vikten av att det vid utvärderingen av den nya lagstiftningen också utreds vilka konsekvenser partiell sjukdagpenning har för utkomstskyddet för arbetslösa. Som arbetslivs- och jämställdhetsutskottet påpekar bör modellen för utkomstskydd för arbetslösa omprövas om man går in för att utvidga tillämpningen av partiell sjukdagpenning på grundval av erfarenheterna från reformen.

Hur pensionsförmåner tjänas in

I propositionen sägs ingenting om hur förmåner, till exempel pensioner, räknas ut för tiden med partiell sjukdagpenning. En reform av arbetspensionslagstiftningen för den privata sektorn träder i kraft den 1 januari 2007. På grund av den partiella sjukdagpenningen behövs det en översyn av bland annat bestämmelserna om hur pension tjänas in. Ändringarna i pensionslagarna kommer att läggas fram i en särskild proposition. Enligt utskottet är det viktigt att de ändringar som nu görs i arbetsavtalslagen också införs i fråga om statliga tjänstemän.

Effekter

Det är positivt att en övergripande uppföljning av den partiella sjukdagpenningen har lagts till reformen redan på planeringsstadiet och att det ska göras en undersökning av vilka effekter lagstiftningen har, framhåller social- och hälsovårdsutskottet. Vidare är det viktigt att bland annat ta reda på hur tillämpningen av systemet fördelas mellan olika branscher och hur systemet lämpar sig för olika typer av arbete. Med tanke på målsättningen är det extra viktigt att det utredas till vilken hjälp partiell sjukdagpenning är i rehabiliteringen av de försäkrade.