Motivering

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Arbetsförhållandena spelar en mycket stor roll för människors välbefinnande. Kostnaderna för samhällsekonomin i form av bortfall av arbetsinsatser och sjukvårdsutgifter på grund av brister i arbetsförhållandena har uppskattats till så mycket som 3 % av bruttonationalprodukten.

I Finland omkom 1999 43 personer i olycksfall på arbetsplatsen och 33 personer i olycksfall på väg till eller från arbetet. Flest allvarliga olyckor i arbetet inträffade i byggbranschen, virkes- och trävarutillverkningen, maskinverkstadsindustrin och i transport- och lagerarbeten. Män drabbas mer än två gånger oftare av olycksfall i arbetet än kvinnor.

Under de senaste 30 åren har olycksfallsriskerna minskat med 60—70 % i proportion till arbetstiden och antalet arbetstagare. Men enligt vissa prognoser utsätts minst en femtedel av arbetskraften också i framtiden för traditionella risker i arbetsmiljön, som yrkessjukdomar och olycksfall samt fysikaliska, kemiska och biologiska missförhållanden. Men arbetslivet har tillförts och tillförs fortsatt nya riskmoment som vi måste ta itu med samtidigt som traditionella risker i arbetsmiljön i praktiken alltfort måste bekämpas och förebyggas. Dessa nya typer av risker har att göra bland annat med en ökad psykisk belastning, ett högre tempo, problemen med datorarbete, äldre arbetstagares ork i ett arbete som förändras i snabb takt, som ställer allt högre krav och innebär allt större utmaningar, ökat ensamarbete och våld eller hot om våld i arbetet.

Den nya lagen om skydd i arbete avser att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena, förebygga och bekämpa olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och andra fysiska och psykiska hälsoproblem som arbetet och arbetsmiljön orsakar de anställda. Lagen lyfter fram betydelsen av att arbetsgemenskapen på eget initiativ försöker hantera säkerheten på arbetsplatsen, till exempel att identifiera och kartlägga missförhållanden och riskfaktorer på arbetsplatsen, bedöma deras inverkan på arbetstagarnas hälsa och att vidta behöriga åtgärder för att rätta till missförhållandena.

Utskottet ser det som mycket viktigt att propositionen betonar det förebyggande arbetarskyddet och tar sikte på en god säkerhetsledning. En annan viktig aspekt är att lagen också tar upp hanteringen av de nya riskerna i arbetslivet och det psykiska arbetarskyddet. Utskottet uppmärksammar särskilt risken för våld och ensamarbetet och påskyndar förordningar om dem för att arbetsplatserna skall ha utförligare anvisningar till exempel för hur den som arbetar ensam skall kunna hålla kontakt och få hjälp.

De s.k. gemensamma arbetsplatserna, där flera olika arbetsgivares anställda och egenföretagare verkar samtidigt eller efter varandra, har blivit betydligt fler på senare år. Därför är det viktigt att förslaget klarlägger olika aktörers ansvar och skyldigheter för att förbättra säkerheten i arbetet på denna typ av arbetsplatser.

Utskottet understryker hur viktigt det är med samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna för att säkerheten och hälsan skall kunna förbättras på arbetsplatsen. Det är viktigt med samverkan inte bara när man kartlägger risksituationer och lägger upp anvisningar och procedurer för att bekämpa riskerna, men det är dessutom en betydelsefull psykisk resurs när man försöker lösa problem med mänskliga relationer på arbetsplatserna.

Hänsyn till jämställdhetsaspekter

I propositionens motivering framhålls att kvinnors och mäns arbeten och arbetsförhållanden skiljer sig från varandra på grund av den starka differentieringen av arbetsmarknaden. Ändringar i den lagstiftning som gäller alla arbetsplatser inverkar därmed oundvikligen olika på män och kvinnor. Mot slutet av 1990-talet drabbade omkring 70 procent av alla olycksfall och 2/3 av de ersatta yrkessjukdomarna män. I kvinnodominerade branscher förekommer ofta besvär i stödorganen, men de uppfyller inte alltid kriterierna för ersättning och syns därmed inte heller i statistiken över yrkessjukdomar. Det är viktigt att särproblemen i kvinnodominerade branscher och yrken ges större utrymme också när nya ersättningsmodeller tas fram, menar utskottet.

Enligt utskottets mening är det bra att förslaget till lag om skydd i arbete tar hänsyn till den förändrade yrkesstrukturen, som kommer fram i tjänstemannadominansen och det ökade servicearbetet, och att det särskilt lyfter fram behovet av att minska belastningsfaktorerna i arbetet. Dessa faktorer har samband till exempel med ergonomi, arbete vid bildskärm, hot om våld, trakasserier och ensamarbete och de är särskilt framträdande i kvinnobranscher och kvinnoyrken.

Det skiljer sig också i anställningsförhållandena mellan kvinnor och män. Inte minst unga välutbildade kvinnor har oftare än män tidsbestämda anställningar. Det är viktigt att reda ut vilka konsekvenser tidsbestämda anställningar har för människors engagemang i arbetsgemenskapen, deras medvetenhet om arbetarskyddsfrågor och deras möjligheter att vara med och utveckla arbetsförhållandena på arbetsplatsen. De tidsbundet anställda löper en större risk än de fast anställda för utanförskap och passivering inom arbetsgemenskapen. Vikarier och andra korttidsanställda eller nya arbetstagare i en arbetsgemenskap löper en betydligt större risk för olycksfall än de fast anställda inom en enhet och därför bör arbetarskyddet särskilt ta fasta på att ge dem en adekvat inskolning i arbetsuppgifterna och riskmomenten på arbetsplatsen.

Trakasserier

Bestämmelserna om trakasserier och osakligt bemötande i förslaget till lag om skydd i arbete omfattar utöver sexuella trakasserier också andra situationer av osakligt bemötande. Lagen kan komma att gälla till exempel konfliktsituationer mellan chefen och en arbetstagare eller mellan arbetstagare. Det är mycket viktigt att ingripa i situationer där det förekommer trakasserier och mobbning på ett så tidigt stadium som möjligt. Då går problemen vanligen lättare att lösa och arbetstagaren hinner inte drabbas av långvariga eller bestående hälsoeffekter. Utskottet har den uppfattningen att ett tidigt ingripande tjänar ett sådant förebyggande syfte som allmänt omfattats av förslaget till lag om skydd i arbete.

Vid tillämpning av jämställdhetslagen — som i egenskap av speciallag reglerar sexuellt betingade trakasserier — anses arbetsgivaren vara förpliktad att ingripa redan vid lindriga trakasserier. Trots att det skiljer sig i skrivsätt och tilllämpningsområde mellan lagen om skydd i arbete och jämställdhetslagen menar utskottet att de kompletterar varandra. Arbetarskyddsförvaltningen som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd i arbete har effektivare möjligheter att reda ut och ingripa i enstaka trakasserisituationer än jämställdhetsombudsmannens byrå, som saknar en distriktsorganisation och inte heller annars har likadana resurser till sitt förfogande som arbetarskyddsförvaltningen.

Tillsynen över arbetarskyddet

I propositionen uppmärksammas också att reformen av lagen om skydd i arbete kräver utbildning för den organisation som skall utöva tillsyn över lagen, framför allt arbetarskyddsdistrikten. Arbetarskyddsinspektörerna spelar en central roll i detta; de bör få utbildning i och anvisningar också om procedurerna för att ingripa i olika slag av psykosociala problem på arbetsplatserna.

Företagshälsovård för personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Utskottet påpekar att den föreslagna ändringen i 2 § i lagen om företagshälsovård ändrar den gällande lagstiftningen såtillvida att lagen i framtiden inte tillämpas på personer i arbetskraftspolitiska åtgärder, dvs. arbetspraktik, arbetslivsträning eller arbetsförsök, eftersom de inte står i anställnings- eller tjänsteförhållande. Ändringsförslaget har inte motiverats på något vis i propositionen.

Utskottet konstaterade i sitt utlåtande om reformen av lagen om företagshälsovård (ApUU 9/2001 rd — RP 114/2001 rd) att de långtidsarbetslösa för att kunna bevara sin förmåga att arbeta och få arbete har behov av samma typ av i huvudsak förebyggande friskvårdstjänster som företagshälsovården erbjuder dem som har arbete. Tjänster av denna typ är till exempel hälsokontroller, hänvisning till vård och rehabilitering samt hälso- och konditionsfrämjande verksamhet. Utskottet ansåg i sitt utlåtande att företagshälsovårdstjänster bör ordnas för arbetslösa i hela landet.

Utskottet upprepar sin syn i utlåtandet och ser det som mycket viktigt att företagshälsovårdstjänsterna också omfattar dem som är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I linje med det som utskottet erfarit föreslår det en ändring i 2 § i det femtonde lagförslaget i avsikt att bibehålla det tidigare tillämpningsområdet för lagen om företagshälsovård. Eventuella problem med tillämpningsområdet bör utredas särskilt.