Motivering

I redogörelsen framhåller regeringen att världsekonomin befinner sig i en djup recession och att också ekonomin i Finland är i kris. Åren 2009 och 2010 krymper vår bnp, men därefter börjar den totala produktionen växa på nytt. Mot slutet av ramperioden beräknas statsskulden stiga till 103 miljarder euro, 50 procent av bnp, och ränteutgifterna till 3,6 miljarder euro. Skatteinkomsterna utgör cirka 85 procent av alla inkomster i budgeten och de minskar 2009 och 2010 med i snitt 8 procent årligen. Därefter kommer de att öka. Prognosen pekar på att statsbudgeten kommer att uppvisa ett underskott under hela ramperioden, som högst 12,2 miljarder euro 2010.

I redogörelsen förbinder sig regeringen att följa ramarna för statsfinanserna 2010—2013. Ramen förutspår den ekonomiska utvecklingen, men prognosen innehåller en del risker som beror på hur den internationella ekonomin utvecklas och om lågkonjunkturen blir extra utdragen. Utgiftsramen sammanställdes i början av regeringsperioden då de ekonomiska utsikterna såg helt annorlunda ut. De årliga rambesluten för statsfinanserna ruckar inte den valda utgiftslinjen, utan ramen för valperioden ses över tekniskt för att motsvara ändringarna i pris- och kostnadsnivån och i uppbyggnaden av budgeten. Ekonomiutskottet menar att regeringen i förekommande fall bör kunna omvärdera utgiftsramen med hänsyn till det förändrade konjunkturläget.

I budgetpropositionen för 2009 säger regeringen att arbetslösheten sjunker till 5,9 procent. En färsk korttidsprognos för ekonomin och arbetsmarknaden från arbets- och näringsministeriet visar att arbetslösheten stiger till 8,4 procent i år (2008: 6,4 procent) och till 10 procent nästa år. Lågkonjunkturen beräknas nå sin botten 2010 då vi kommer att förlora lika många arbetstillfällen som i år trots att produktionen då eventuellt inte längre ligger i botten. Exporten beräknas öka så mycket att den påverkar sysselsättningen först 2011. Enligt de senaste prognoserna minskar den totala produktionen i år och nästa år sammantaget med cirka 6,5 procent. Detta gäller särskilt elektronik- och pappersindustrin, men också husbyggnadssektorn. Arbetslösheten bland män och särskilt bland unga har ökat i snabb takt.

I ramen uppskattas arbetslösheten för 2009 till 9,0 procent och för 2010 till 9,5 procent. Därefter beräknas arbetslösheten sjunka med en knapp procentenhet årligen.

Att döma av dessa siffror är det statsfinansiella läget stramt, framhåller ekonomiutskottet och håller med det som sades vid utfrågningen av de sakkunniga, nämligen att spelrummet för utgiftsökningar är obetydligt under ramperioden. Enligt uppgifter till utskottet har man dock kommit överens om att av konjunkturskäl inte skära i den överenskomna utgiftsnivån. För närvarande förbereder regeringen en omallokering av 200 miljoner euro inom utgiftsramen för budgeten för 2010. Tanken är att anslagen ska användas till förändrade prioriteringar.

I detta osäkra ekonomiska läge då uppsägningar, indragna anställningar och permitteringar ökar kraftigt är det viktigt att satsa tillräckligt mycket resurser på sysselsättning och arbetskraftspolitisk utbildning. I förekommande fall bör anslag ges till ändamålet genom omfördelningar för att arbetslösa och de som vill byta jobb ges chansen att omskola sig.

Åtgärder för att stärka den ekonomiska tillväxten och förbättra konkurrenskraften är de viktigaste strategiska målen under ramperioden, framhåller ekonomiutskottet. För att det ska lyckas behövs det större satsningar på forskning, produktutveckling, kompetens och transportinfrastruktur, men också insatser för att genomföra klimat- och energistrategin. Regeringen har enats om ett tillväxtprogram och under ramperioden behövs det tillräckligt stora anslag för att genomföra programmet.

Ett generellt mål för vår nationella strukturfondsstrategi är att stärka den nationella och den regionala konkurrenskraften, sysselsättningen och välfärden. I statsbudgeten ingår EU:s medfinansiering av strukturfondsprogrammet för programperioden 2007—2013 och statens nationella medfinansiering för samma programperiod. Ekonomiutskottet framhåller att det strukturpolitiska beslutsfattandet måste vara effektivt och snabbt för att anslagen ska kunna användas i överensstämmelse med strategin.

Regeringen har lämnat en proposition med förslag till reform av regionalförvaltningen (RP 59/2009 rd). Reformen ska genomföras från och med 2010, då närings-, trafik- och miljöcentralerna och deras arbets- och näringsbyråer ska införas. Centralerna och byråerna ska bland annat ha hand om frågor som gäller arbetsmarknadens funktion, tillgången till arbetskraft och sysselsättning.

Enligt uppgifter till utskottet betraktas produktivitetsmålen som ett extra stort problem inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i det rådande konjunkturläget. En omorganisering av regionalförvaltningen medför tilläggskostnader och efterfrågan på arbetskraftsservice ökar kraftigt på arbets- och näringsbyråerna i det svåra ekonomiska läget med stigande arbetslöshet. Byråerna översvämmas av kunder och tiden per kund blir minimal.

Inom vissa delområden av arbets- och näringsministeriet, till exempel arbetskraftsservice, företags- och projektfinansiering och skuldrådgivning, måste produktivitetsprogrammet genomföras med hänsyn till att målen för kundtjänsten måste uppfyllas.

För närvarande behandlar ekonomiutskottet redogörelsen Klimat- och energistrategi på lång sikt (SRR 6/2008 rd). Där sägs det bland annat följande: "De frågor som rör behoven av finansiering behandlas och beslut om dessa fattas i rambesluts- och budgetprocesserna i anslutning till statsfinanserna. Enligt statsrådets rambeslut av den 13 mars 2008 gällande statsfinanserna 2009—2012 kommer finansieringsbehov som eventuellt överskrider rambeslutet att tas till behandling i samband med budgetpropositionen 2009 och rambeslutet våren 2009." Enligt uppgifter från finansministeriet kommer regeringen att ta närmare beslut om den ekonomiska politiken 2010, också om klimat- och energistrategin, i samband med budgetförberedelserna senare i år. I omfördelningen av beloppet på 200 miljoner euro är klimatpolitiken självfallet ett av de högst prioriterade områdena.

Enligt ramredogörelsen har anslaget till energistöd dimensionerats med hänsyn till de anslagsbehov under ramperioden som beror på fullmaktsökningarna i den tredje tilläggsbudgeten för 2008, budgeten för 2009 och tilläggsbudgeten för 2009.

De energipolitiska besluten är av största vikt för att samhällsekonomin och sysselsättningen ska utvecklas gynnsamt. Besluten sträcker sig långt in i framtiden. Därför bör energianslagen läggas fast på en nivå som tillåter att Finland fullföljer sina klimat- och energipolitiska mål och internationella förpliktelser trots problemen i det rådande konjunkturläget.

I budgeten för 2009 har inga större förändringar skett i anslaget till Konsumentverket. Däremot har statsbidragen till konsumentorganisationerna sjunkit. Dessutom har ersättningen för ekonomi- och skuldrådgivning skurits ner. Redogörelsen behandlar inte anslagen, men regeringen medger att ekonomi- och skuldrådgivningen har för små resurser.

Konsumenterna blir mer och mer medvetna om sina villkor och rättigheter. Det är konsumentmyndigheternas och konsumentorganisationernas uppgift att upplysa konsumenterna om deras rättigheter. Följaktligen måste de få adekvata resurser för arbetet.

Också i motiven till budgeten sägs det att ekonomi- och skuldrådgivningen underlättar för skuldsatta att reglera sina krediter och ger dem bättre möjligheter att klara av sitt liv och undgå att bli utslagna.

Inte minst i det rådande läget får ekonomi- och skuldrådgivningen större betydelse när arbetslösheten stiger och skuldproblemen anhopar sig. Skuldsättningen tar sig också uttryck i fler mål i domstolarna och fler utsökningar. Det är därför angeläget att avsätta tillräckligt stora anslag för förebyggande rådgivning och hjälp till skuldsatta. Satsningarna kan ha den effekten att behovet av andra åtgärder minskar.