Motivering

Primära riktlinjer

Trots den positiva utvecklingen i ekonomin syns fortfarande spåren av finanskrisen och den ekonomiska kräftgången inom ekonomiutskottets förvaltningsområde. Utrikeshandeln har inte återgått till samma nivå som från krisen och företagens investeringar är lägre än normalt. På finansmarknaden tar sig instabiliteten uttryck i att det är extra svårt att få långsiktig finansiering till ett rimligt pris. Räntorna har sjunkit i krisens spår och det har satt fart på bilhandeln, men samtidigt ökar skuldsättningen i hushållen. Den ökade skuldsättningen ger utslag i bland annat större efterfrågan på skuldrådgivning.

Arbets- och näringsministeriet spelar en framträdande roll för att utveckla den framtida plattformen för Finlands ekonomi och konkurrenskraft. I denna brytningstid är det viktigt att se till att våra företag har konkurrenskraftiga villkor. Följaktligen lyfts innovationspolitiken fram i budgeten för 2011 (mom. 32.20). Den föreslagna strategin och ökningen på 4 % av anslagen är mycket motiverade, anser utskottet. De ligger dessutom i linje med utskottets utlåtande om statsrådets statsfinansiella ram för 2010—2013 (EkUU 12/2009 rd) och synpunkterna i utskottets betänkande om den innovationspolitiska redogörelsen (EkUB 6/2009 rd). Inte bara större anslag är viktiga. Det är också av största vikt att vi kan nyttiggöra innovationer bättre. Staten bör öka sina bidrag, men dessutom behövs det nya, fungerande incitament för att näringslivet ska satsa mer på FoU och innovationer. Det kan föra med sig fler utländska investeringar i Finland.

Innovationer stöds också via EU:s strukturfondsprogram och då är det viktigt att fokusera på mer nätverkande och större kompetens. Utskottet anser att det är mycket rationellt att medel från strukturfonderna används till den här typen av nyskapande verksamhet. Den osäkra ekonomiska utvecklingen understryker behovet av större känslighet visavi strukturfonderna. Också i fortsättningen måste man genom beslut om särskilt stöd ingripa i eventuella förändringar i regionerna. Utskottet anser det dock allvarligt att strukturfondsprogrammen omges av en så massiv byråkrati och att ansökningar behandlas ytterst långsamt. Systemet måste ses över. Vi kunde till exempel ta efter Sverige som ordnar verksamheten med hälften färre tjänstemän och en handläggningstid som bara är en bråkdel av vår.

Exporten kommer också i fortsättningen att vara en av stöttepelarna i vår ekonomiska tillväxt. I takt med att världshandeln återhämtar sig är det viktigt att företagen har goda chanser att stärka sina marknadsandelar. Det behövs dels tillräckligt stora ekonomiska satsningar, dels större fokus på uppbyggnaden av exportorganisationen. Utbudet på internationaliseringstjänster är relativt heltäckande, men de når inte alltid den viktigare användargruppen, alltså små och medelstora företag. Det finns ett flertal aktörer och samordningen mellan myndigheter fungerar dåligt. För närvarande behandlar riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (RP 107/2010 rd). Den kommer att förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna och snabba på beslutsprocessen. Samtidigt är det viktigt att verksamheten blir mer kundorienterad.

Tillskottet till energianslagen (mom. 32.60) för större användning av förnybar energi ligger i linje med de långsiktiga klimat- och energimål som riksdagen har antagit (EkUB 9/2009 rd). Satsningarna på förnybar energi ger en större sysselsättnings- och exportpotential.

Tekes (mom. 32.20.83)

Som ett led i stimulansåtgärderna fick Tekes bland annat betydligt större fullmakt att ta upp lån 2010. En del av projekten har startat enligt planerna, men bland annat demonstrationsanläggningarna inom energisektorn har kommit i gång långsammare än beräknat. För att de viktiga projekten ska kunna avancera enligt planerna bör motiven till momentet preciseras med att Tekes har rätt att 2011 använda det som eventuellt finns kvar av bevillningsfullmakten 2010. Förfarandet motiveras också med handläggningen av ansökningar eftersom man då kan garantera att ansökningarna från företagen behandlas lika oberoende av när under året de har lämnats in.

Redan tidigare har ekonomiutskottet flera gånger understrukit vikten av att staten vågar ta risker i innovationssammanhang. Samma resultat ger bland annat internationella utvärderingar av innovationssystemet i Finland. Det går inte att göra stora genombrott om man bara tar det säkra för det osäkra. Bidragen till Tekes är ett typiskt exempel på riskfinansiering. Följaktligen anser utskottet att taket för betalningsbefrielse under mom. 32.20.83 (40 miljoner euro) bör strykas. Det skulle ligga i linje med regleringen av utlåningen (statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings-, och innovationsverksamhet; 298/2008) där betalningsbefrielse är kopplad till hur projektet utfaller, inte till en kvot.

Varven (särskilt mom. 32.30.46 och 32.30.48)

Vår varvsindustri genomgår sin värsta kris någonsin. Efterfrågan har dalat under den ekonomiska krisen och nya aktörer tränger sig in på marknaden med hjälp av aggressiv priskonkurrens. Branscher räknar dock med att exportmarknaden kommer att återhämta sig 2011. I dag är läget allvarligast vid Åbovarvet. Om det inte snabbt kommer in nya beställningar, stiger de arbetslösa inom branschen till 14 000 inom 2010.

Men budgetpropositionen innehåller inga nya anslag till varvsindustrin. Staten bör snabbt göra något för att varven ska få nya beställningar och de finländska varven ska ha likvärdiga konkurrensvillor. Det kan vara till exempel innovationsstöd till skeppsbyggnadsindustrin, finansierings- och garantivillkor för finländska fartygsbeställningar som är minst lika bra som inom exporten och engångsbidrag till miljövänliga investeringar i nya fartyg vid finländska varv. Med medel till omstruktureringar m.m. och arbetskraftspolitiska åtgärder måste man trygga tillgången till kvalificerad arbetskraft och arbetet i entreprenörsnätverken.

Ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (32.40.31)

På senare år har ekonomiutskottet systematiskt påpekat att anslaget till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning är för litet, men läget är fortfarande oförändrat. I budgetpropositionen avsätts det 4 511 000 euro för ändamålet och det är 500 000 euro mindre än för i år. Det faktiska behovet har emellertid snarare ökat. Det är först nu som konsekvenserna av den ekonomiska krisen ger utslag i skuldrådgivningen. Samtidigt ser man tecken på att smslån och nätspelande ökar skuldsättningen bland privatpersoner. Arbetet blir inte lättare av att de som kommer till rådgivningen har multiproblem och behöver ännu mer hjälp och handledning. År 2008 överskred bara åtta skuldrådgivningsenheter den längsta kötiden på 60 dagar, medan det 2009 var sexton. I år har läget försämrats ytterligare. Situationen försvåras ytterligare av den försämrade ekonomin i kommunerna.

En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet utreder för närvarande bland annat möjligheterna att förenkla skuldsaneringsreglerna. Mandattiden går ut den 31 december 2010, men det kommer att ta tid innan situationen underlättas.

Ekonomiutskottet anser att läget är orimligt för allmänheten och att anslaget för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning måste höjas med 1 000 000 euro. Vid anslagstilldelningen är det viktigt att effektivt utnyttja den lagstadgade möjligheten att anlita privata tjänsteleverantörer, påpekar utskottet. Redan nu finns det privata budget- och skuldrådgivningar. De anlitas för närvarande av bland andra arbetskraftsmyndigheterna, utsöknings- och indrivningsmyndigheterna och församlingarna. Konkurrensen skulle öka samtidigt som servicekonceptet skulle förbättras om tjänsteleverantörer anlitas för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning.

Det räcker inte med att öka resurserna. Man måste också göra något åt orsakerna till skuldsättning. Som det sägs ovan är beror skuldsättningen i enskilda fall åtminstone delvis på smslån och nätspelande. Utskottet vill särskilt sätta strålkastarna på smslånen som blir ett större och större problem trots strängare lagstiftning. Senast i oktober i år pekade Konsumentverket och dataombudsmannen på vissa problem i övervakningen, till exempel att identiteten inte kontrolleras ordentligt vid smslån och att lånen drivs in med olagliga metoder. Man måste vara beredd att ingripa med nya och strängare regler.

Turism och naturtjänster (mom. 35.10.52 och 30.63.50)

Turistnäringen spelar en allt större roll för vår ekonomi. I dag sysselsätter den omkring 131 000 personer, inbringar cirka fyra miljarder euro om året i skatt och står för nästan fyra procent av bnp. I turiststrategin fram till 2020 som publicerades i somras sägs det att branschen kan sysselsätta 171 000 personer och inbringa 7,5 miljarder i euro räknat i dagens priser. Därmed skulle den stå för drygt fem procent av bnp.

Utskottet vill särskilt lyfta fram naturturismen som intar en framträdande roll i marknadsföringen av Finland som turistland. Den drabbas hårt av regeringens förslag att minska anslaget till Forststyrelsens naturtjänster med ungefär 3 miljoner euro. Nedskärningarna gäller bland annat nationalparkerna som är av stor betydelse för naturturismen. En del av turistföretagen har etablerat sig i närheten av dem och de är beroende av naturtjänsterna, bl.a. ödestugor, eldplatser, vandringsleder och kundservicen på naturcentrumen. Den servicen lyfts också fram i turiststrategin och det sägs att det måste finna pengar för tjänsterna. Konsekvenserna kan vara stora både för företagarna själva och för den regionala ekonomin om turistföretagarna måste minska sitt serviceutbud på grund av inskränkningarna i naturtjänsterna.

Följaktligen understryker utskottet att resurserna för naturtjänster bör tryggas för att turistnäringen ska få den service den behöver i den nuvarande omfattningen. Det betyder dels att anslaget i budgeten måste stiga, dels att koncernfinansieringen av Forststyrelsen måste omdisponeras.