30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

I Europeiska rådet 2005 åtog sig Finland att höja sitt biståndsanslag till EU-ländernas minimimål, dvs. 0,51 procent av BNI senast 2010, och till FN:s mål 0,7 procent senast 2015. De här målen skrevs senast in i regeringens utvecklingspolitiska program som godkändes i slutet av 2007. Också riksdagens utrikesutskott har upprepade gånger i sina utlåtanden (bl.a. UtUU 3/2008 rd) sett det som viktigt att Finland fullgör sina biståndsåtaganden enligt programmet.

För att vi ska kunna leva upp till vårt åtagande i Europeiska rådet måste vi enligt ett meddelande från utrikesministeriet lägga till ca 50 miljoner euro för 2010 i ramarna för statsfinanserna 2009—2012. I budgeten för innevarande år bör vi lägga till 26 miljoner euro för att få anslagen att öka stadigt enligt målet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till TBM 2/2008 rd föreslår jag

att moment 24.30.66 ökas med 26 000 000 euro för egentligt bistånd.

99. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

21. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag)

Under punkt 9 i dispositionsplanen för momentet föreslås ett tillägg på 105 000 euro (i reserv för merutgifter för pågående operationer eller för förlängning av dem, för eventuella nya fredsbevarande operationer samt för andra utgifter för den fredsbevarande verksamheten).

Den fredsbevarande verksamheten är mycket viktig, inte minst för lokalbefolkningen vars liv tryggas av de finländska fredsbevararna, men också för den finländska personalen som får utökad yrkeskompetens tack vare sitt arbete ute på fältet. Det är viktigt att budgetera medlen rätt så att de styrkor som sänts ut från Finland har tillräckliga resurser för det arbete de ska utföra. Man måste också förbereda sig på oväntade utgifter.

En dålig motivering för anslagen är däremot att just den summan råkar frigöras på annat håll, i det här fallet under punkt 2 i dispositionsplanen. Under den punkten fanns det pengar för en operation i Sudan, men den operationen blev inte genomförd.

När summan överfördes var det inte ens fråga om någon säker utgift, för punkt 9 i dispositionsplanen är avsedd att säkerställa att oväntade utgifter inte medför problem för pågående operationer eller operationer som ska starta. När det nu finns en hel del människor som behöver olika slags hjälp i samhället är det fel att avdela extra pengar för verksamhet där de inte nödvändigtvis blir använda.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag

att moment 24.99.21 minskas med 105 000 euro under punkt 9 i dispositionsplanen.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Den internationella brottsligheten har gjort sig påmind i Finland i allt större utsträckning. Följden är att det blivit allt svårare att utreda brotten och att det går åt ett stort antal arbetstimmar till det. Ju tidigare man lyckas utreda eller rentav förebygga brott, desto mer statsmedel sparar man. År 2007 beslagtog centralkriminalpolisen brottsvinning på totalt 21 miljoner euro, varav största delen kom från undersökningen av ekonomiska brott.

Ett annat särskilt skäl till att polisen behöver mer pengar är att undersökningen av dna-bevis ökar. Med hjälp av dna-bevis har man kunnat utreda brott som annars sannolikt inte kunnat utredas. Att man lyckas utreda fler brott och att dna-undersökningar är dyra leder till att det går åt allt mer pengar för ändamålet.

Om anslaget för utveckling minskar flera år i rad kan det i framtiden inverka på resultaten inom centralkriminalpolisen och också inom andra polisenheter.

Med stöd av det ovan sagda föreslår jag

att moment 26.10.01 ökas med 2 000 000 euro till polisen för att underlätta brottsutredningarna.

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållning (reservationsanslag 2 år)

I budgetpropositionen avdelas bara ett obetydligt höjt anslag för underhåll och ombyggnad av landsvägar. Underhållet av vägarna av lägre klass kommer att bli lidande. Den höjda kostnadsnivån ställer till med ytterligare problem. De sekundära vägarna är en viktig del av vägnätet. De är till nytta för en stor del av befolkningen och också för näringslivet. I synnerhet blir virkestransporterna lidande. Trafiksäkerheten riskeras allt mer på grund av vägarnas dåliga skick.

Anslaget för basväghållning bör ökas med 30 000 000 euro. Det här tillskottet säkerställer ett skäligt underhåll.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till TBM 26/2008 rd föreslår jag

att moment 31.24.21 ökas med 30 000 000 euro för basväghållning.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållning (reservationsanslag 2 år)

Bannätets skick är till vissa delar rätt kritiskt. Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Många banavsnitt är nu belagda med trafikbegränsningar och det är möjligt att antalet trafikbegränsningar kommer att öka kraftigt. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Detta leder också till sämre kundservice och konkurrenskraft för järnvägarna.

Det räcker inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

För godstransporternas del innebär de dåliga banorna att viktbegränsningarna försvårar t.ex. virkestransporter. På detta sätt försämras villkoren för de företag som skulle vara beredda att utnyttja järnvägen för godstransporter. Om däremot godstransporterna kunde ökas skulle järnvägen bli ett konkurrenskraftigt transportalternativ. Bannätets dåliga skick leder småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som också de är överbelastade och i dåligt skick.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till TBM 50/2008 rd föreslår jag

att moment 31.40.21 ökas med 15 000 000 euro för nya järnvägsöverbyggnader.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Socialdemokraterna föreslog 10 miljoner euro i extra medel för polisväsendets omkostnader i budgeten för 2008. I de föreliggande andra tillläggsbudgetpropositionen föreslås 5 657 000 euro i extra anslag för lönepolitiska utvecklingsåtgärder. Inte minst lokalpolisens insatser för medborgarnas säkerhet kräver det anslagstillskott på 10 miljoner euro till polisen som föreslogs under den föregående regeringen. Regeringens sätt att driva igenom produktivitetsprogrammet tillspetsar problemen inom polisen och gör det omöjligt att korrigera dem med små anslagstillskott.

För att säkra Centralkriminalpolisens möjligheter att göra laboratorie- och dna-undersökningar kräver redan det ett särskilt extra anslag på 800 000 euro. Det måste en extra satsning till också för att säkerställa och förbättra bekämpningen av ekobrottslighet och grå ekonomi, men de har inte beaktats i tilläggsbudgetpropositionen.

Vi föreslår således

att moment 26.10.01 ökas med 2 400 000 euro för polisens omkostnader.

20. Gränsbevakningsväsendet

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Förvaltningsutskottet yrkade i sitt utlåtande (FvUU 15/2007 rd) om statsbudgeten för 2008 på att gränsbevakningsväsendet kompenseras fullt ut för merkostnaderna för överföringen av ägarförvaltningen av fastighetsförmögenheten för att verket ska kunna utföra sina uppgifter på behörigt sätt. I kostnadsberäkningarna ska de ökade lokalkostnaderna givetvis räknas in. Omkostnadsanslagen måste kunna användas också för renovering av fastigheter ute på öar och utgifter för nybyggen. I kapitalhyran till Senatfastigheter ska också ingå renoveringar för att underhålla fastighetsförmögenheten. Men i regeringens tilläggsbudgetproposition för 2008 finns ingen fullt-ut kompensation för ökade kostnader för ägarförvaltning av fastighetsförmögenheten.

Vi föreslår således

att moment 26.20.01 ökas med 500 000 euro för gränsbevakningsväsendets omkostnader.

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna

02. Nödcentralverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Propositionen tar enbart hänsyn till behovet av tilläggsanslag för en övergång av lönesystemen och lönepolitiska utvecklingsåtgärder som genomförs genom arbetsgivarbeslut. Verksamheten vid nödcentralerna kräver emellertid att det anställs mer personal.

Vi föreslår således

att moment 26.30.02 ökas med 2 000 000 euro för nödcentralsverkets omkostnader.

20. Tjänster för statssamfundet

88. Senatfastigheter

Socialdemokraterna stöder förslaget att ändra universitetens status från statliga räkenskapsverk till offentligrättsliga inrättningar. I samband med ändringen måste universiteten tillförsäkras ett adekvat grundkapital av staten för att trygga sin solvens. Kapitaliseringen bör ske i form av finansiella placeringar utanför ramarna och utan villkorande krav på privat finansiering.

Fastigheterna utgör ett bra säkerhetsvärde i universitetens eget kapital. Det ger universiteten bättre verksamhetsvillkor och mer ekonomiskt och operativt svängrum. Universiteten har god kännedom om sina lokaler, de upplever dem som sina egna och kan utveckla dem kostnadseffektivt från sådana naturliga utgångspunkter på det sätt de önskar utan mellanhänder.

En utvärdering har påbörjats om en överföring av Senatfastigheters fastighetsförmögenhet, men den är ännu inte slutförd. Den väntas inte vara klar förrän hösten 2008. Dessutom har resultaten inte behandlats tillsammans med universiteten. Därför bör statsrådet inte bemyndigas att ange närmare vare sig vilken förmögenhet som ska överföras eller andra villkor för överföringen förrän beredningen är slutförd. Nu är det inte rätt tidpunkt att behandla Senatfastigheters ställning.

Att utomstående ägare är med och äger fastigheter ger ofta upphov till motstridiga mål för hur fastigheternas värde ska bestämmas, hyresnivån, hur investeringar ska prioriteras och användning, reparation och underhåll av fastigheterna. En privat fastighetsinvesterare är primärt ute efter vinstmaximering genom högsta möjliga hyra. Nödvändiga fastighetsreparationer görs i många fall för att få en anledning att höja hyrorna. Reparationer görs alltså inte av omtanke om fastigheternas skick och funktion, utan närmast med sikte på avkastningen. Därför bör en tredje part inte ens tas med i fastighetsbolagen.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till moment 28.20.88:

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Universiteten befinner sig i en allt hårdare internationell konkurrens när det gäller att få fram forskningsanslag och attrahera forskare och studenter på hög nivå. Det ställs allt högre krav på universitetens förmåga att sköta sin tredje uppgift, dvs. regionalt inflytande och förmåga att utnyttja forskningsresultaten kommersiellt.

Ett land som Finland måste ha ett regionalt heltäckande högskolenät som ordnar utbildning och forskning också med sikte på regionalt inflytande och regional utveckling. Det är högskolornas uppgift redan enligt lag. Ekonomisk tillväxt förutsätter bättre produktivitet och kompetens. Det måste satsas på universitetens basfinansiering. Statens råd för vetenskap och teknologi har lagt fram sina rekommendationer för 2008—2011. Enligt dem bör universitetens basfinansiering öka med inalles 200 miljoner euro under denna period.

Finansieringen av spetsuniversitetet får inte urholka de andra universitetens finansiering och lika möjligheter att bedriva vetenskap. Socialdemokraterna kräver att universitetens basfinansiering höjs till den nivå som statens råd för vetenskap och teknologi rekommenderar. Det går inte att få fler lärare till universiteten genom några regeringspropositioner, de ger inte heller automatiskt mindre undervisningsgrupper i stället för massföreläsningar.

Universitetens finansiering är för knappt tilltagen och sparmålen i produktivitetsprogrammet kommer de facto också att inverka på undervisnings- och forskningspersonalen. Socialdemokraterna förutsätter att basfinansieringen för grundläggande utbildning och universitet tryggas.

Vi föreslår således

att moment 29.50.01 ökas med 30 000 000 euro för universitetens basfinansiering.

50. Vattenhushållning

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Vatten- och avloppsnätet i glesbygderna är i många avseenden bristfälligt och kräver akuta åtgärder och mer anslag. Den nuvarande anslagsnivån svarar mot behovet i ett landskap. I planeringen av vatten och avlopp har det stora behovet av åtgärder lyfts fram. Genom att förbättra vatten- och avloppsservicen i glesbygderna kan man göra landsbygden till ett attraktivare alternativ som boplats året runt, bara tillgången till rent vatten och en behörig avloppsvattenshanteriung kan garanteras.

Vi föreslår således

att moment 30.50.77 ökas med 1 500 000 euro för vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten.

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Regeringens åtgärder för att lösa de problem som de ryska vägtullarna orsakat Finlands skogsindustri har varit lama och resultatlösa. Därför är det viktigt att det basala vägnätet så skyndsamt som möjligt sätts i ett sådant skick att vi kan ställa fram allt det inhemska virke för vår skogsindustri som producerats enligt principen om hållbart skogsbruk.

Vi föreslår således

att moment 31.24.21 ökas med 20 000 000 euro för basväghållning.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Bannätet är ställvis i mycket dåligt skick och det betyder ökade säkerhetsrisker och problem med tidtabellerna. På många orter stör trafikbegränsningar trafiken och inverkar negativt bl.a. på skogsindustrins virkesförsörjning. På grund av detta och andra problem är det viktigt att det basala bannätet så fort som möjligt sätts i ett sådant skick att järnvägarnas kundservice och konkurrenskraft kan säkerställas.

Vi föreslår således

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro för basbanhållning.

80. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Regeringen har skurit ner på anslagen för arbetskraftspolitiska åtgärder, förberedande utbildning och stödsysselsättning i statlig och kommunal sektor. Med hänsyn till hur snabbt arbetstillfällen uppkommer och försvinner och hur omfattande den strukturella arbetslösheten är, kan det kloka i att minska resurserna för de här åtgärderna ifrågasättas. Regeringen planerar en ambitiös reform som går ut på att sysselsättningsanslag riktas till stödsysselsättning i företag. Det är klart att det lönar sig att planera in så många lönesubventionerade arbetsperioder som möjligt i företagen. Men staten kan inte fatta beslut om stödsysselsättning på företagens vägnar.

Om anslagen för sysselsättande åtgärder i offentlig sektor minskar dramatiskt, blir det svårare att upprätthålla de arbetslösas arbetsförmåga genom subventionerade åtgärder, inte minst i glesbygderna. För att sysselsätta långtidsarbetslösa krävs det i många fall långa sysselsättningsstigar och en bred uppsättning åtgärder. Nu har regeringen dragit ner på anslagen både för förberedande utbildning och för stödsysselsättning i offentlig sektor, och det kan betyda att det är svårare att staka ut sådana sysselsättningsstigar.

Vi föreslår således

att moment 32.80.51 ökas med 4 000 000 euro för förbättrande av sysselsättningen och framför allt för att skapa bättre villkor för de mest svårsysselsatta i arbetslivet.

01. Förvaltning

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

Besvärsnämnden för social trygghet är en besvärsinstans av nämndetyp som kan jämföras med en specialdomstol för socialförsäkring. År 2007 lämnades totalt omkring 24 700 ärenden in till besvärsnämnden för avgörande. Nämnden bedömer att det 2007 tog i genomsnitt 13 månader att behandla ett klagomål. Om behandlingen av besvär drar oskäligt långt ut på tiden, äventyrar det t.ex. funktionshindrade personers utkomstskydd och rättsskydd.

Social- och hälsovårdsministeriet har i sina resultatavtalsförhandlingar med besvärsnämnden för social trygghet 2008—2011 särskilt påpekat att behandlingstiderna för besvär måste bli kortare och att nämndens arbetsmetoder måste utvecklas. I slutet av resultatavtalsperioden 2011 bör den genomsnittliga behandlingstiden vara sex månader.

I regeringens andra tilläggsbudgetproposition föreslås ett tillskott på 220 000 euro för lönekostnader och andra utgifter för att avveckla anhopningen av ärenden. Nämndens egen bedömning är att det behövs betydligt mer personal och anslag om målen ska nås.

Vi föreslår således

att moment 33.01.03 ökas med 500 000 euro för att påskynda behandlingen av klagomål i besvärsnämnden för social trygghet.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Enligt 19 § 2 mom. i grundlagen ska var och en garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnafödsel och förlust av en försörjare. De som får så kallade orsaksrelaterade förmåner med stöd av grundlagen bör inte hänvisas till utkomstskydd i sista hand, dvs. utkomststöd.

Arbetsmarknadsstödet räcker inte för arbetslösas grundläggande försörjning och därför måste en del av dem som får arbetsmarknadsstöd dessutom ty sig till utkomststöd utöver bostadsbidraget. Villkoren för de minst bemedlade medborgarna ska förbättras för att minska utkomststödsberoendet.

Vi föreslår därför — precis som vi gjorde i vår reservation till betänkandet om budgetbetänkandet 2008 — att arbetsmarknadsstödet höjs med 1,5 euro per dag. Ett tillräckligt antal aktiveringsåtgärder ska förenas med nivåhöjningen för att hjälpa långtidsarbetslösa att placera sig på nytt på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsstödet ska i fortsättningen gradvis höjas så att arbetslösa inte alls behöver ty sig till utkomststöd. Det förutsätter att arbetsmarknadsstödet höjs med tre euro per dag.

På grund av en inbördes koppling mellan arbetsmarknadsstödet och annat utkomstskydd för arbetslösa drar en höjning av arbetsmarknadsstödet också upp nivån på grunddagpenningen för arbetslösa och det anknytande inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa.

Vi föreslår således

att moment 33.20.52 ökas med 123 000 000 euro för budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet.

30. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Syftet med psykoterapi är att förbättra eller återställa en persons förmåga att arbeta eller studera. Psykoterapi ska hjälpa en människa att hålla sig kvar i jobbet, återgå till jobbet eller börja jobba. Det är möjligt att få stöd för rehabiliterande psykoterapi 1—2 gånger i veckan. Stödet gäller längst tre år.

År 2007 ökade psykoterapibehandling som bekostas av Folkpensionsanstalten med 12 procent. Totalt 13 000 människor fick hjälp. Kostnaderna för psykoterapi uppgick i fjol till totalt drygt 20 miljoner euro. Experter hävdar att ett enda kort terapiavsnitt inte räcker till, utan att det i normala fall behövs flera avsnitt för att en människa ska orka ta upp sig. Behovet av psykoterapi växer fortsatt, och psykiska sjukdomar är ofta skälet också till lång sjukfrånvaro.

Folkpensionsanstalten säger att anslagen för psykoterapi 2008 sannolikt tar slut mitt i allt, och då kommer de hjälpbehövande inte att få pengar för den mentala rehabilitering de så väl behöver.

Vi föreslår således

att moment 33.30.60 ökas med 3 000 000 euro för psykoterapi som ersätts av Folkpensionsanstalten.

01. Miljöförvaltningens omkostnader

04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Miljöministeriet har föreslagit extra anslag för Finlands miljöcentral till den del som tilläggsbudgetpropositionen inte räcker till för att säkerställa att den behöriga miljömyndigheten Finlands miljöcentral klarar av sina lagfästa åtaganden.

Ministeriets experter anser att åtagandena i EU:s kemikalieförordning Reach är mycket ambitiösa och kräver toppexpertis inom kemikalieområdet. Det betyder att det inte inom ramen för Finlands miljöcentrals nuvarande strama budget går att ställa fram mer resurser genom interna transfereringar, utan att det nödvändigt behövs fyra årsverken till för att åtagandena ska kunna skötas på behörigt sätt. Det betyder i sin tur 200 000 euro till i ytterligare expertresurser.

Finlands miljöcentral är också en lagfäst sakkunnigmyndighet med skyldighet att lämna utlåtande om miljöriskerna i anknytning till villkoren för att godkänna växtskyddsmedel. Efter en ändring av lagen om växtskyddsmedel blev utlåtandena avgiftsbelagda i början av 2007. Det ledde till en anhopning av ansökningar strax inför lagändringen. För att avveckla anhopningen skulle det omedelbart behövas 4,5 årsverken 2008 och 2009. I lönekostnader betyder det omkring 300 000 euro.

Vi föreslår således

att moment 35.01.04 ökas med 500 000 euro för Finlands miljöcentrals omkostnader och att momentets motivering kompletteras med att 200 000 euro av anslaget ska avsättas för att genomföra EU:s kemikalieförordning Reach och 300 000 euro för att avveckla anhopningen av ansökningar på grund av den tidigare växtskyddslagstiftningen.

20. Samhällen, byggande och boende

60. Överföring till statens bostadsfond

Enligt propositionen om en andra tilläggsbudget för 2008 får 2008 av statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas tidsbundna bostadsspecifika startbidrag på 10 000 euro till ett sammanlagt belopp av högst 10 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avsiktsförklaringen mellan staten och Helsingforsregionen. Bidraget är avsett för dem som låter bygga hyresbostäder och bostadsrättsbostäder för andra än grupper med särskilda behov. Utöver staten är Esbo, Helsingfors, Hyvinge, Träskända, Grankulla, Kervo och Vanda städer och Kyrkslätts, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo, Tusby och Vichtis kommuner med om avtalet.

Socialdemokraterna föreslår att de allmänna räntestödsvillkoren skyndsamt bör förbättras för att stimulera till bostadsproduktion till skäliga priser i hela landet. Förslaget i propositionen bygger på avsiktsförklaringen mellan kommunerna i Helsingforsregionen och koncentrerar sig uteslutande på huvudstadsregionen. Det är viktigt att motsvarande räntestödsmodell skyndsamt utvidgas till att omfatta också andra tillväxtcentra.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till moment 35.20.60:

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

I sin budgetproposition för 2008 bekräftar regeringen att den har åtagit sig att höja biståndsanslagen till den nivå som FN rekommenderar, dvs. 0,7 procent av BNI. Finland åtog sig 2005 också att genomföra Europeiska rådets beslut om att biståndsanslagen fram till 2010 höjs till 0,51 procent av BNI och fram till 2015 till 0,7 procent.

Biståndsanslagen i budgetpropositionen för nästa år uppskattas vara 0,44 procent av BNI. Regeringens årliga tillägg till biståndet är så anspråkslösa att vi i praktiken aldrig kommer att uppnå FN:s nivå.

Hänvisning: TBM 1/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 24.30.66 ökas med 50 000 000 euro.

10. Domstolar och rättshjälp

04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Justitieministeriet har de senaste åren medvetet förbättrat verksamhetsbetingelserna och resurserna för åklagare och domare. Men rättshjälpsbyråerna har inte tillförsäkrats tillräckliga resurser i förhållande till behovet.

Efterfrågan på rättshjälp med låg tröskel har helt klart ökat till följd av de allt större inkomstskillnaderna och de stigande rättegångskostnaderna. Rättshjälpsbyråerna kommer att få nya uppgifter. Byråernas anställda har däremot inte haft samma möjligheter att specialisera sig som åklagare, domare och advokater. Därför måste de anställda på rättshjälpsbyråerna utbildas och behandlingstiderna förkortas.

Hänvisning: TBM 6/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 25.10.04 ökas med 1 000 000 euro för att förkorta behandlingstiderna vid rättshjälpsbyråerna, utbilda personalen och värna verksamhetsmålen och de personella resurserna.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behovet av resurser för bekämpning av den grå ekonomin och ekonomiska brottsligheten ökar i samma mån som den gränsöverskridande arbetskraftens rörlighet och arbetskraftsinvandringen. För den här kampen krävs det givetvis också andra åtgärder utöver ökat anslag. Det krävs också ändringar i lagstiftningen och strängare kontroll av företag som anlitar utländsk arbetskraft. Vad som behövs är ett effektivt handlingsprogram för att bekämpa den grå ekonomin. Programmet bör speciellt ta fasta på:

• "beställarens eller utförarens förpliktelser och verkliga beställaransvar (bl.a. ansvar för utestående betalningar i anställningen vid försummelser),
• "omvänd momsplikt,
• "arbetsmarknadsorganisationernas åtalsrätt,
• "bättre kontroll-, informations- och förhandlingsrättigheter och bättre anställningsskydd för förtroendemän och personalrepresentanter,
• "skyldighet för företag som anlitar utländsk hyrd arbetskraft att göra anmälan om personalen i realtid till skattemyndigheten,
• "mer resurser för arbetarskyddsdistrikten att kontrollera utländska anställdas arbetsvillkor.

Lagen om beställaransvar har visat sig vara bristfällig eftersom den inte kräver ett direkt ansvar av beställaren eller utföraren när ett företag i en underleverantörskedja försummar sina anställningsförpliktelser. Ett verkligt beställaransvar förutsätter också ekonomiskt ansvar för ett underleverantörsföretags försummelser.

I olika undersökningar har det konstaterats att företag som förmedlar utländsk hyrd arbetskraft har samband med internationell ekonomisk brottslighet, pengatvätt och sådan utsugning av arbetskraften som kan förliknas vid människohandel.

Företag som anlitar utländsk hyrd arbetskraft måste förpliktas att lämna in en förteckning över sina anställda i realtid till skattemyndigheten. Beställaren, huvudentreprenören eller det företag som anlitar hyrd arbetskraft bör i sista hand ha ansvaret för att uppdatera förteckningarna och svara för att uppgifterna är riktiga.

Det har inte gått att genomföra omvänd momsplikt i Finland trots att obetalda skatter betyder ett bortfall av skatteinkomster för staten och avsevärda konkurrensnackdelar för ärliga företag. Senast avvisade finansministern den här tanken i våras.

Med omvänd skatteplikt avses att huvudentreprenören i stället för underentreprenören ska betala skatt på försäljningen av underleverantörstjänster. Det är ytterst viktigt för att entreprenader numera bildar långa kedjor och försummelser med att betala skatt och avgifter förekommer framför allt längst ut i kedjan. Flera EU-länder har infört omvänd momsplikt.

Vi föreslår således

att moment 25.30.01 ökas med 2 500 000 euro.

40. Verkställighet av straff

01. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Redan före den nya fängelselagen saknades ca 100 årsverken i våra fängelser i förhållande till behovet. Tyvärr har läget inte förbättrats trots den nya lagen och produktivitetsprogrammet har ytterligare skurit ner antalet väktare i fängelserna. Det är helt klart fråga om ett hot mot skyddet i arbetet och fångarnas säkerhet.

Dessutom har fängelserna under våren förutsatts spara in ytterligare 2 000 000 euro, vilket försämrar deras möjligheter att vidta åtgärder enligt planen för strafftiden och förebygga återfall i brott.

Det är helt enkelt omöjligt att utan tillräckliga resurser och tillräcklig personal genomföra arbetsverksamhet och rehabilitering och att omsätta planerna för strafftiden i praktiken enligt den nya fängelselagen.

Utifrån en rapport av Wuolijoki startade justitieministeriet ett utvecklingsprogram 2007 i samverkan med Brottspåföljdsverket. Det behövs alldeles säkert reformer och utveckling, men målen för rehabilitering och grundläggande rättigheter i den gällande fängelselagstiftningen blir än en gång överkörda på grund av att personalen är underdimensionerad.

Det är svårt att ordna rehabilitering, missbrukarvård, arbetsverksamhet och handledning utan tillbörlig finansiering. Om man förväntar sig att väktarna utöver sin huvudsyssla ska klara av de här uppgifterna med andra handen, kommer fångvården snabbt att råka i svårigheter samtidigt som den får bära bördan av produktivitetsprogrammet. Fastän fångantalet uppges minska är fångarna nu svårare att tas med och ofta också våldsammare eftersom de använder mycket berusningsmedel.

Exempelvis i Pelso fängelse kommer sparmålen och produktivitetsprogrammet att leda till gallringar just i rehabilitering och missbrukarvård. Väktarna är för få och personalen blir uttröttad av den ständigt hårda pressen på grund av sjukskrivningar. Redan två nya väktare skulle göra läget lite lugnare, öka fångarnas och personalens säkerhet och förbättra fängelsets verksamhetsbetingelser.

En tryggad finansiering befäster möjligheterna till rehabilitering och missbrukarvård. Då fullföljs också andan och de goda målen i den gällande fängelselagstiftningen. De riskerar nu att bli en död bokstav.

Hänvisning: TBM 8/2008 rd (Sirnö), TBM 9/2008 rd (Kyllönen).

Vi föreslår således

att moment 25.40.01 ökas med 2 500 000 euro för fängelsens omkostnader.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det finns nu hundratals arbetslösa poliser och antalet bara ökar. Men problemet beror inte på att alltför många poliser utbildats.

Var och en förstår att det är viktigt att polisens närvaro är märkbar i alla kommuner med tanke på den allmänna säkerheten och arbetet för att förebygga brott.

Regeringen Vanhanen-Katainen koncentrerar sig främst på att sänka höginkomsttagarnas och företagens skatter. Därför försämras alla medborgarnära tjänster och den allmänna säkerheten inom nästan alla sektorer i samhället och är mer svårtillgängliga än förut.

Därför är det befogat att höja det anspråkslösa anslaget för att sysselsätta arbetslösa poliser. Utskottets tillägg med 0,6 miljoner euro räcker inte till.

Hänvisning: TBM 12/2008 rd (Puhjo).

Vi föreslår således

att moment 26.10.01 ökas med 2 400 000 euro.

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna

02. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Nödcentralernas funktionsproblem har åtgärdats genom diverse temporära lösningar. Men det har inte rått på bristen på samordning i system och förfaranden eller på kompetent personal. Anslagen måste höjas för att förbättra servicestandarden.

Vi föreslår således

att moment 26.30.02 ökas med 2 000 000 euro.

40. Invandring

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

När utlänningsverket förvandlas till Migrationsverket för det med sig administrativa och operativa omställningar. En av dem måste vara att rådgivningen till invandrare förbättras.

Det är ett mysterium till och med för den permanenta befolkningen varför rådgivningen har koncentrerats till vissa dagar och vissa begränsade klockslag. Inom den begränsade tiden får man inte ens nödvändigtvis den service man behöver. Å andra sidan är aldrig så goda anvisningar på webben inte till stor hjälp om man inte vet hur en dator fungerar eller om man inte har tillgång till dator eller kunskaper i de språk som används på webben.

Migrationsverket behöver absolut en flerspråkig telefonrådgivning innan vi ens kan tala om någon service i egentlig mening.

Hänvisning: TBM 16/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 26.40.01 ökas med 250 000 euro för rådgivning för invandrare.

10. Militärt försvar

01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet finns det fullmakt att privatisera underhållet av arméns materiel. Vi anser att armén bör behålla underhåll och reparationer som egen verksamhet.

Vi föreslår således

att fullmakten under moment 27.10.01 stryks när det gäller att ingå avtal om tjänster inom underhållet av arméns materiel.

Dessutom föreslår vi

att följande uttalande tas in i motiveringen:

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Vi anser att indexhöjningarna är helt omotiverade.

Regeringen begär fullmakt att ingå avtal inom projektet för att utveckla den strategiska lufttransportkapaciteten (Strategic Airlift Capability, dvs. SAC). Projektet befäster inte Finlands försvar.

Vi föreslår således

att moment 27.10.18 minskas med 20 700 000 euro från indexhöjningarna och

att SAC-beställningsfullmakten och det tillhörande anslaget på 13 500 000 euro stryks.

20. Tjänster för statssamfundet

88. Senatfastigheter

Vi godkänner inte att de fastigheter som nämns i motiveringen övergår till nya dotterbolag. Det kan endast komma på fråga att överlåta dem direkt till universiteten.

Vi föreslår således

att motiveringen till moment 28.20.88 ändras så att universitetsfastigheter kan användas för att bilda universitetskapital på så sätt att de överförs direkt till universitetens balansräkning.

90. Stöd till kommunerna

32. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

I budgetpropositionen för 2008 föreslås ett anslag på 20 miljoner euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning. Det är inte tillräckligt, för bara en bråkdel av de kommuner som sökt stödet har fått den hjälp de behövt. Största delen av de kommuner som kämpar med ekonomiska svårigheter behöver hjälp för att klara av kostnaderna för plötsligt ökad specialiserad sjukvård och barnskyddsåtgärder.

Fastän behovet är stort har regeringen planer på stora nedskärningar. Samtidigt menar den att det här momentet också ska användas för plötsliga katastrofer förorsakade av människor, såsom vattenföroreningen i Nokia och skottdramat i Tusby.

Stödet till kommunerna enligt prövning är i första hand avsett att lösa tillfälliga ekonomiska problem. Staten måste avdela en särskild summa för arbetet efter katastrofer liknande dem i Nokia och Tusby. Summan ska inte dras av från anslagen till de kommuner som har ekonomiska problem.

Vi föreslår således

att moment 28.90.32 ökas med 17 500 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning, varav 1 000 000 euro får användas som separat bidrag till Tusby kommun för extra kostnader till följd av skottdramat i Jokela skolcentrum och 1 500 000 euro tilldelas Nokia stad för extra kostnader till följd av vattenledningsolyckan.

20. Yrkesutbildning

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Den gällande lagen om likabehandling förbjuder diskriminering på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Som diskriminering definieras också direkt och indirekt diskriminering och trakasserier i anknytning till ett förbjudet diskrimineringskriterium och instruktioner eller befallningar att diskriminera. Enligt lagen får ingen heller missgynnas eller behandlas så att han eller hon drabbas av ogynnsamma följder därför att han eller hon har anfört klagomål eller vidtagit åtgärder för att trygga likabehandling.

Genom ungdomsgarantin har regeringen i sin tur utfäst sig att erbjuda alla som inte har fyllt 25 år en utbildnings-, arbetspraktik- eller verkstadsplats senast efter tre månaders oavbruten arbetslöshet.

Undervisningsministeriet ställer som mål att alla mycket gravt handikappade unga som slutfört grundskolan 2006 ska ha möjlighet till utbildning efter grundutbildningen, antingen examensinriktad utbildning eller förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för handikappade. Meningen är att yrkesinriktade specialläroanstalter i första hand ska ordna utbildning för de gravast handikappade. Men i budgetpropositionen anvisas inte tillräckliga ekonomiska resurser för detta ändamål som ska bidra till likställdhet och förverkliga ungdomsgarantin.

Vi föreslår således

att moment 29.20.01 ökas med 1 000 000 euro för statlig yrkesinriktad specialundervisning.

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Antalet elever i yrkesinriktad grundläggande utbildning på andra stadiet ökar. I höstas inledde fler än 60 000 nya elever sina studier. Trots att den yrkesinriktade utbildningen huvudsakligen är avgiftsfri måste yrkesskoleleverna och deras familjer varje år betala flera hundra euro för läroböcker. I den kombinerade yrkes- och gymnasieutbildningen är kostnaderna ännu högre: eleverna får lov att betala för både gymnasiets och yrkesskolans böcker.

Fattigdomen bland barnfamiljer har under de senaste åren fördubblats i Finland. De fattiga barnfamiljerna omfattar redan över 120 000 barn. De dyra läroböckerna är en verklig belastning för alla, men framför allt för låginkomsttagarfamiljerna. Bokutgifterna är stora också i relation till det studiestöd som kan beviljas yrkesskolelever. Föreningen Ammattiin opiskelevien järjestö SAKKi ry ser med oro på att de flesta myndiga studerandena måste förvärvsarbeta för att täcka studiekostnaderna. Det försvårar för dem att koncentrera sig på studierna.

Det står i strid med principen om en avgiftsfri undervisning att läromaterialet kostar. Det går stick i stäv med principen om jämlikhet i utbildningen och diskriminerar barn i låginkomsttagarfamiljer och deras möjligheter att få utbildning. För att garantera jämlikheten bör samhället därför betala för läroböckerna för dem som studerar för ett yrke.

Vi föreslår således

att moment 29.20.30 ökas med 30 000 000 euro för kostnaderna för läroböcker för elever i yrkesinriktad grundläggande utbildning.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Ett högkvalitativt, regionalt heltäckande utbildningssystem som finns till för alla är grunden för en demokratisk och jämlik utveckling i det finländska samhället. Förskoleundervisning, grundskola, utbildning på andra stadiet och undervisning på institut, yrkeshögskolor och universitet bildar en intakt utbildningskedja som har gjort det möjligt för oss att klara oss bra i den internationella konkurrensen.

Våra tjugo universitet bildar tillsammans med yrkeshögskolorna ett regionalt sett ganska heltäckande nätverk. Universiteten och högskolorna har mycket stor betydelse för regionernas välfärd och utveckling, inte bara med tanke på ekonomi och sysselsättning utan också själslig vitalitet, som är en naturlig följd av forskning och undervisning på hög nivå. Det är ett befogat påstående att våra universitet — och förstås också yrkeshögskolor — efter krigen inte bara har bidragit till utvecklingen av ekonomin och yrkeskompetensen utan också varit viktiga faktorer i utvecklingen mot jämlikhet i samhället.

Nu tänker Matti Vanhanens regering ändra allt.

Det allmänbildande universitetet av Humboldt-typ ska bli en produktionsanläggning för näringslivet på marknadens villkor. Startskottet gick i och med innovationsuniversitetsprojektet då man beslutade slå samman Helsingfors handelshögskola, Tekniska högskolan och Konstindustriella högskolan.

Regeringen har ett praktiskt taget helt orealistiskt råd till alla utom innovationsuniversiteten: tilläggsfinansiering ska skaffas på så sätt att när universitetet fått in 75 miljoner euro i privat kapital får det en 2,5 gånger större summa av staten.Vänsterförbundets riksdagsgrupp anser att det är blåögt att tänka att den som donerar privat kapital inte skulle kräva valuta för pengarna. Detta kommer att få följder för sammansättningen i universitetens förvaltningsorgan och därmed också för prioriteterna inom undervisning och forskning. De tekniska och naturvetenskapliga områdena och de branscher där tillämpningen är snabb och den ekonomiska potentialen stor kommer att klara sig bra. Men hur ska det gå för humanistiska, samhälleliga och konstnärliga ämnen, för att inte tala om primärforskningen?

I och med de orealistiska och undermåliga finansieringsplanerna hotas våra universitet av resursbrist och förtvining. Vänsterförbundets riksdagsgrupp anser att det krävs ett långsiktigt arbete och extra ekonomiska resurser för att utveckla universiteten.

Vi anser också att det nya Aaltouniversitetets omkostnader ska finansieras under moment 29.50.01 i likhet med andra universitet.

Hänvisning: TBM 21/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 29.50.01 ökas med 80 000 000 euro för universitetens omkostnader.

20. Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år)

Universitetscenter inrättades 2004 i Kajana, Karleby, Lahtis, S:t Michel, Björneborg och Seinäjoki. De förbättrar universitetens regionala täckning och effektivitet, och de har spelat en betydande roll för att utveckla näringslivet och förstärka befolkningsunderlaget i de kommuner där de har inrättats.

Men det har inte satsats tillräckligt på att utveckla centren.

Vi föreslår således

att moment 29.50.20 ökas med 1 000 000 euro för utveckling av universitetscentren.

87. Statlig finansiering för innovationsuniversitetets kapital (fast anslag)

Vi anser att det behövs ett genuint åtagande att märkbart öka finansieringen av grundläggande universitetsutbildning. När finansieringen beviljas ska staten se till att alla universitet likabehandlas.

Som vi ser det väcker kommersialiseringen av innovationsuniversitetet frågan om hela bildningsuniversitetet ska skrotas och lämna rum för ett businessuniversitet som fungerar på marknadens villkor. Hur ska hela universitetssektorn kunna fungera, utvecklas och finansieras på så sätt att universitetens autonomi och bildningsuppgift säkerställs?

Att universitetsfinansieringen kopplas till privat finansiering riskerar inte bara den oberoende forskningen. Även det regionala nätverket av universitet sätts i fara. Olika vetenskapsgrenars existens är hotad — särskilt humaniora, förvaltningsvetenskaper och sociala ämnen. Därför är Vänsterförbundet emot en privatisering av innovationsuniversitetet och en särställning för detta i relation till andra universitet.

Under moment 29.50.20 föreslog vi ett direkt tillskott för universiteten. I övrigt bör finansieringen av universitet och högskolor samordnas.

Vi föreslår således

att moment 29.50.87 stryks och att följande uttalande tas in i motiveringen:

80. Konst och kultur

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Statens konstnärsstipendium är sedan den 1 juni 2006 1 254 euro i månaden och 15 048 euro om året. Ändå har stipendierna ännu inte nått ens den reella nivå de hade 1970, då de infördes. Med stipendiet ska en konstnär bekosta sina arbetsredskap och arbetsrum och försörja sig själv och dem som konstnären eventuellt har att försörja under stipendieperioden.

Antalet år som konstnärsstipendiet beviljas för släpar fortfarande långt efter tidigare åtaganden. Stipendierna spelar en klart större roll än förr för professionella konstnärers arbetsmöjligheter. Därför vill Vänsterförbundet också att allt fler konstnärer ska beviljas stipendium. Dessutom bör alla konstnärsstipendier höjas så att de kan beskattas och berättigar konstnärerna till social trygghet och pensionsskydd. En nivåhöjning är nödvändig för att konstnärernas nettoinkomster inte ska sjunka. Nivån på privata stiftelsers stipendier varierar, men reformen ska gälla också dem.

Vi föreslår således

att moment 29.80.51 ökas med 5 000 000 euro för större och fler konstnärsstipendier.

50. Vattenhushållning

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år)

För att vattendragen ska förbli rena och alla finländare tillförsäkras rent tappvatten måste fler matarledningar för avlopp byggas. Då kan små, lågeffektiva reningsverk läggas ner och avloppsvattnet renas i effektivare reningsverk.

Vi föreslår således

att moment 30.50.77 ökas med 1 500 000 euro.

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett tillskott för att främja virkesförsörjningen. Men det behövs en klar nivåhöjning för basväghållning, för anslagen har nu i åratal varit för små och därför släpar underhållet efter. Följden blir ett mycket dåligt skick på basvägnätet. Särskilt det sekundära vägnätet har försämrats oroväckande mycket.

Vi föreslår således

att moment 31.24.21 ökas med 20 000 000 euro.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett litet tillskott för basbanhållning. Medlen för ombyggnad av banor släpar efter ordentligt. Det innebär lägre axeltryck på banorna och hastighetsbegränsningar på grund av dåligt skick. För att förbättra trafiksäkerheten måste vi få fart på arbetet med att avveckla plankorsningar. Det händer flera allvarliga olyckor vid sådana korsningar varje år. Med tanke på att utsläppen från trafiken ska reduceras måste järnvägarnas konkurrenskraft i persontrafik och godstransporter säkerställas.

Vi föreslår således

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro.

50. Utveckling av regionerna

63. Kajanalands utvecklingspengar (reservationsanslag 2 år)

Samkommunen landskapet Kajanaland har nu funnits till i ungefär tre år och utifrån erfarenheterna kan man komma med en bedömning av hur landskapsmodellen har fungerat i ett ekonomiskt perspektiv. Syftet med modellen är att upprätta en struktur i Kajanaland som klarar av servicen också i framtiden. När försöket inleddes tog landskapet över omkring 60 procent av verksamheten i nio kommuner.

Målet för landskapets begynnelse år 2005 var att utgifterna inte fick öka mot året innan. Målet uppnåddes inte fullt ut. Landskapets omkostnader ökade med 1,6 procent jämfört med utgångsnivån för kommunerna. Under tidigare år hade nettoutgifterna i kommunerna i Kajanaland ökat i snitt med 7 procent per år. I slutet av 2005 uppgick underskottet till totalt 2,9 miljoner euro.

År 2006 var landskapets totalutgifter, avskrivningar medräknade, 3,4 miljoner euro mer än inkomsterna, och med det finansiella underskott på totalt 3,8 miljoner euro som uppkommit redan 2005 blev underskottet för 2006 totalt 7,2 miljoner euro.

Utgifterna 2005—2006 ökade i snitt med 3,6 procent per år. Det motsvarar ungefär hälften av ökningen i hela landet. Enligt årets budget är utgiftsökningen 2,7 procent från 2007 och det beräknade underskottet var omkring 5 miljoner euro. Enligt nuvarande bedömningar kommer både inkomster och utgifter att ha ökat mer än beräknat. Underskottet är förmodligen större än beräknade 5 miljoner euro.

Samtidigt som kommunernas årsbidrag har förbättrats visar landskapets årsbidrag på minus. Om det sammanräknade underskottet på 30,4 miljoner euro för kommunerna i Kajanaland kompletteras med landskapets underskott, betyder det att kommunerna i Kajanaland hade ett underskott på sammanlagt 39,6 miljoner euro i slutet av 2006 och att underskottet i slutet av 2007 beräknas vara uppe i omkring 50 miljoner euro.

Trots att utgiftsutvecklingen är moderat är belastningen på offentliga tjänster inom Kajanaland större än i snitt. Åldersstrukturen är besvärligare än i resten av landet, sjukfrekvensen hög och arbetslösheten ännu högre. Utvecklings- och forskningscentralen för social- och hälsovården Stakes bedömer att behovet av hälso- och sjukvårdstjänster i Kajanaland är 15 procent högre än i landet i snitt. Enligt samma instans har Kajanaland ändå kunnat producera hälso- och sjukvårdstjänster till en 15 procent lägre kostnad än i landet i genomsnitt. Social- och hälsovårdsväsendet står för mer än 90 procent av landskapets nettokostnader och därför är det viktigaste med tanke på kostnadsutvecklingen hur social- och hälsovårdsutgifterna utvecklas.

Trots intensiva ansträngningar har det uppstått ett underskott både för landskapet och kommunerna. I praktiken är det omöjligt att hissa upp finansieringen till en nivå som skulle tillåta att också täcka in de gamla underskotten (15 miljoner euro).

Enligt lagen om statsandelar till kommunerna kan inrikesministeriet bevilja samarbetsunderstöd enligt prövning, om samarbetet mellan kommunerna är övergripande eller om det är betydande när det gäller ordnandet av tjänster samt ekonomin och utvecklingen i kommunerna. Staten stöder kommunsammanslagningar på det sätt som anges i lagen om kommunindelning. Om omstruktureringen i Kajanaland stöddes i proportion till den verksamhet som tagits över från kommunerna (60 %) och befolkningsunderlaget (81 000) skulle understödet vara 15,5 miljoner euro.

Kajanaland har utfört och utför fortfarande ett pionjärarbete för utvecklingen. Det som redan gjorts och bevisen på det berättar om en stor omställning. Det behövs statsunderstöd i övergångsfasen. Kommunerna i Kajanaland har redan på förhand genomfört kommun- och servicestrukturreformens mål. Förvaltningsförsöket i Kajanaland är inget försök när det gäller servicestrukturen.

Med stöd av det ovanstående anför vi

att moment 32.50.63 ökas med 7 500 000 euro för det exceptionella behovet av ekonomiskt stöd till samkommunen landskapet Kajanaland.

60. Energipolitik

43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag)

Finland riskerar att inte kunna leva upp till sina åtaganden enligt Kyotoavtalet och EU:s gemensamma avtal om bördefördelning, enligt vilket våra utsläpp av växthusgaser ska ligga under nivån 1990 under uppföljningsperioden.

Men kapitlet energipolitik under arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i den andra tilläggsbudgeten för 2008 ger inga verkliga möjligheter till effektiva åtgärder för att utveckla energiekonomin i en miljövänligare riktning och inte heller för att införa förnybar energi.

Fortfarande ingår demonstrationsstödet inte i energistödet. Demonstrationsstödet är ett specialstöd som staten deltar i med en större proportionell andel än normalt på grund av projektets särskilda värde. Med hjälp av demonstrationsstödet kan man effektivare och snabbare främja införandet av förnybar energi, vilket också ställs som krav i den nationella klimatstrategin. Att demonstrationsstödet saknas i budgeten betyder i sin tur att stora specialprojekt fördröjs.

Demonstrationsprojekten är också nödvändiga med tanke på vår export av energiteknik.

Hänvisning: TBM 55/2008 rd (Tiusanen).

Med stöd av det ovanstående anför vi

att moment 32.60.43 ökas med 8 000 000 euro för energistöd och demonstrationsstöd i sikte på Kyotomålen.

80. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Under de senaste riksdagsperioderna har det dragits ner kraftfullt på lönebaserade sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner. År 1998 satsade staten en summa motsvarande 193 miljoner euro på lönebaserade sysselsättningsstöd, men 2001 hade de halverats till 95 miljoner euro. Vid årets budgetbehandling sänktes sysselsättningsstöden till kommuner och samkommuner till en så låg nivå som 61 miljoner euro.

Det faktum att långtidsarbetslösheten sitter fast på en alldeles för hög nivå kräver uttryckligen fler aktiva sysselsättningsåtgärder, inte färre som än en gång föreslås. Vi får inte låta oss förledas av att snuttarbetare och hyrd arbetskraft förskönar arbetslöshetsstatistiken.

Därför är det motiverat att det aktiva sysselsättningsstödet till kommuner och samkommuner som beviljas på nuvarande sysselsättningsgrunder höjs till samma nivå som 2001.

För invandrare som redan är bosatta i Finland är det största hindret för integrering deras bristande kunskaper i finska, attityderna mot invandrare och svårigheterna att få fotfäste i arbetslivet. I dessa invandrares fall beror det i alltför hög grad på vilken invandrarstatus de har om de ska erbjudas t.ex. språkundervisning.

Bristande språkkunskaper gör det svårt att kommunicera med myndigheter, gallrar ut yrkesmänniskor redan innan de kommer så långt som till arbetsintervjuer och bidrar till att marginalisera invandrare. Bristande språkkunskaper har också visat sig vara en oöverstiglig tröskel för att få finskt medborgarskap, då utlänningsverket och polisen i alltför många fall betraktat det mycket stränga språkkravet i medborgarskapslagen som en tröskelfråga för att ens behandla en medborgarskapsansökan.

För att invandrare ska få arbete, integrera sig och skapa band med Finland är det viktigt att ordna mer språk- och integrationsutbildning för invandrare och samtidigt också se till att fler invandrare får rätt till sådan utbildning.

När arbetsministeriet inom sitt förvaltningsområde slog samman företagsamhetsunderstödet och projektstödet bedyrade man att de arbetslösas frivilliga förenings- och sysselsättningsverksamhet skulle få behålla sin finansiering och omfattning och att företagsamhetsunderstödet skulle förbli likadant som förut.

Tyvärr gick det inte så. De arbetslösas föreningar har blivit tvungna att dra ner på verksamheten på många orter. Det betyder att orten går miste om den aktör som åtagit sig att sysselsätta och aktivera dem som har det allra svårast att få jobb. Myndigheternas arbete kan inte ersätta aktiviteten inom tredje sektorn eller kamratstödet för arbetslösa.

Hänvisning: TBM 58/2008 rd (Mustajärvi).

Vi föreslår således

att moment 32.80.51 ökas med 20 000 000 euro, varav 1 500 000 euro avdelas för stöd till de arbetslösas frivilliga verksamhet.

01. Förvaltning

01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Med tanke på bättre villkor för jämställdhetsarbetet är det viktigt att informationstjänsten för jämställdhet blir permanent inrättad. Det behövs en informationstjänst för att könsperspektivet ska bli integrerat så som regeringen föresatt sig i sitt program. Informationstjänsten ska finnas till för den offentliga förvaltningen, politiker, massmedier, organisationer, allmänheten och forskare.

EU:s jämställdhetsinstitut, som inrättades under vårt EU-ordförandeskap, behöver en rikstäckande informationstjänst att samverka med i Finland liksom i andra EU-länder. För ändamålet föreslår vi därför 180 000 euro i den andra tilläggsbudgeten för 2008.

Vi föreslår således

att moment 33.01.01 ökas med 180 000 euro för att inrätta informationstjänsten för jämställdhet.

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

Matti Vanhanens första regering beslutade under förra perioden föreslå att de regionala nämnderna skulle läggas ner och beslutsfattandet övertas av besvärsnämnden för social trygghet som skulle inrättas i Helsingfors. Vänsterförbundets riksdagsgrupp motsatte sig förslaget på goda grunder men ledamöterna från de dåvarande regeringspartierna drev igenom det.

I vår reservation påvisade vi att förslaget var ohållbart. Det stred både mot lagen om regionalisering av statliga funktioner och de allmänna regionpolitiska principerna, eftersom man ville centralisera verksamheten i Helsingfors i stället för att regionalisera den.

Vi förutsåg också att behandlingstiderna för besvär skulle bli betydligt längre i övergångsskedet. Det var oskäligt för de sökande eftersom behandlingstiderna hos olika besvärsinstanser redan då var alldeles för långa. Det är inte på något sätt befogat att man ska vara tvungen att i värsta fall vänta över två år på ett avgörande i ett besvär som gäller den grundläggande försörjningen.

De hotbilder vi målade upp förverkligades inte som sådana. De förverkligades på ett ännu värre sätt. Det väntades komma in 20 000 besvär till nämnden i fjol men i stället kom det fler än 27 000. Av dem hann nämnden bara behandla drygt 13 000. Behandlingstiden förlängdes till 13 månader. I en inspektionsrapport ansåg riksdagens justitieombudsman att läget blivit ohållbart och rentav stred mot de människorättskonventioner som Finland tillträtt. Så här kan det inte vara.

Nu har man till en del erkänt faktum och regeringen har lämnat riksdagen en proposition för att effektivisera nämndens arbete och dessutom ska nämnden få mer resurser. Men de här ändringarna kommer inte att leda till någon avgörande förbättring. Därför förutsatte riksdagen enhälligt att "besvärsnämnden för social trygghet får nödvändiga personella resurser för att kunna garantera medborgarnas rättssäkerhet och en effektiv verksamhet, att ledarskapet och arbets- och handläggningsprocesserna vid nämnden följs upp aktivt och att nödvändiga åtgärder vidtas för att förbättra verksamheten och förkorta handläggningstiderna".

Vi föreslår således

att moment 33.01.03 ökas med 500 000 euro för en snabbare behandling av besvär hos besvärsnämnden för social trygghet.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Vänsterförbundet vill att grundtryggheten ska ses över för att vi ska få ett rättvisare samhälle.

Ingendera av statsminister Vanhanens regeringar har rört ett finger för att höja arbetslöshetsförmånerna. Detta trots att arbetslösheten är den största enskilda fattigdomsfaktorn. Men även om det ljusnat på sysselsättningsfronten går mer än 200 000 människor fortfarande utan jobb. Antalet är ännu större om man räknar in dem som är undersysselsatta ett år, en månad eller en vecka. Arbetslösheten har i dag en vansklig struktur. Andelen långtidsarbetslösa och periodiskt arbetslösa är stor, och utan särskilda stödåtgärder är det högst osannolikt att de får ett jobb. Som en följd av arbetsmarknadsreformen har mer än tiotusen arbetslösa tvingats ty sig till utkomststöd. Också nykomlingarna på arbetsmarknaden har det ekonomiskt svårt.

Försörjningen vid arbetslöshet måste absolut förbättras för att så många som möjligt av de arbetslösa som löper fara att bli utslagna ska stå till arbetsmarknadens tjänst. En arbetslös kan inte göra upp långtidsplaner om grundtryggheten inte är adekvat.

Vi föreslår således

att riksdagen ökar moment 33.20.52 med 62 000 000 euro för en höjning av arbetsmarknadsstödet med 4 euro från och med den 1 juli 2008.

54. Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (förslagsanslag)

Matpriset stiger snabbt. Nu har priserna på ost, tomat, gurka och margarin fördubblats på några år. Priserna på makaroni, ägg, morot och bröd har stigit med 50 procent. Alltsomallt har finländarnas matkorg blivit 30 procent dyrare under de fyra senaste åren. Hårdast har prisstegringarna drabbat dem som har de allra lägsta inkomsterna. Den snabbt stigande matpriserna och ökningen i andra levnadskostnader har visat att ersättningarna för uppehälle till dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning släpar efter ordentligt.

Enligt Vänsterförbundet ska det vara väsentligt i fråga om aktivering att de arbetslösa har möjlighet att utbilda sig utan ekonomiska risker. Därför anser vi att den snabba kostnadsstegringen bör beaktas så att ersättningen för uppehälle höjs från 8 till 12 euro. Höjningen bör också gälla dem som får arbetslöshetsdagpenning och utkomststöd och som för närvarande också får ersättning för uppehälle.

Vi föreslår således

att riksdagen ökar moment 33.20.54 med 15 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av ersättningen för uppehälle i samband med arbetsmarknadsstöd från 8 till 12 euro.

70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga

01. Arbetarskyddsdistriktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Statens produktivitetsprogram lamslår arbetarskyddsdistriktens möjligheter att övervaka spelreglerna för uppdragsverksamhet på arbetsplatserna och att se till att den grå ekonomin inte blomstrar.

I stället för att skära ner borde vi satsa just på arbetarskyddsdistriktens värdefulla arbete, för en lyckad övervakning genererar både samhällsekonomiska och mänskliga inbesparingar.

Hänvisning: TBM 63/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 34.70.01 ökas med 1 000 000 euro för arbetarskyddsdistriktens verksamhet.

01. Miljöförvaltningens omkostnader

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Miljöministeriets budgetram bara krymper. Detta trots att ministeriets arbetsbörda och ansvar för en god miljöstatus hela tiden ökar och nya problem ständigt tornar upp sig. Bekämpningen av klimatförändringen är ett jobb inte bara för miljöministeriet utan också för andra ministerier. Och ändå är det miljöministeriets uppgifter och ansvar som ökar i detta allt annat än lätta uppdrag.

Ministeriets eget utrednings- och beredningsarbete samt aktiviteten i den FN-ledda internationella verksamheten väger också tungt.

Hänvisning: TBM 64/2008 rd (Tiusanen)

Vi föreslår

att moment 35.01.01 ökas med 2 000 000 euro för miljöministeriets utrednings- och beredningsarbete, bekämpning av klimatförändringen och deltagande i den hithörande globala verksamheten.

02. De regionala miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Statens produktivitetsprogram lamslår de regionala miljöcentralerna i den grad att de inte klarar av att övervaka att principen om hållbar utveckling följs i all verksamhet.

Man borde inte alls gallra utan tvärtom satsa på det värdefulla arbete miljöcentralerna står för, eftersom en välutförd övervakning genererarar besparingar i såväl samhällsekonomiskt som mänskligt perspektiv.

Hänvisning: TBM 65/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår

att moment 35.01.02 ökas med 1 000 000 euro till miljöcentralerna för miljöövervakning.

04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

På grund av bristande resurser klarar miljöcentralen inte av att genomföra Reach-förordningen på ett tillfredsställande sätt.

Vi föreslår

att moment 35.01.04 ökas med 500 000 euro, varav 200 000 euro för de uppgifter som hör till den behöriga myndigheten enligt Reach-fördraget och 300 000 euro för beredning av utlåtanden om växtskyddsmedel.

01. Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering

94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)

Finska staten har lagt i högsta växeln för att amortera bort statsskulden och vi hör till de länder i Europa som har den minsta skulden. Amorteringstakten kan t.o.m. sägas vara Ceausesculik, eftersom många viktiga inkomstöverföringar, nödvändiga investeringar och reformer aldrig görs för att kamrerfilosofin överskuggar allt annat.

Med beaktande av de ordinarie inkomsterna, användningen av kumulativt överskott och anslagsökningarna på 366 miljoner euro uppvisar 2008 års andra tilläggsbudget ett överskott på 634 miljoner euro. Det beloppet har krympt minimalt i utskottet. Överskottet föreslås bli använt för amortering av statsskulden. Under 2008 betalas 2,5 miljader euro bort på statsskulden, som beräknas vara knappa 54 miljarder euro i slutet av året

Hänvisning: TBM 70/2008 (Mustajärvi), TBM 71/2008 rd (Tiusanen)

Vi föreslår

at moment 37.01.94 minskas med 120 030 000 euro.

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

Beskattningen har ändrats på senaste tid och blivit orättvisare. Vanhanens första regering slopade förmögenhetsskatten för storägare. Vanhanens andra regering drömmer om att få slopa arvsskatten på företagsarv, trots att det inte är arvsskatten som hotat små och medelstora företags fortbestånd utan snarare svårigheten att hitta en kompetent person som vill ta över. Däremot struntar regeringen Vanhanen i att efterlevande makar som bor i stora bostadsområden drabbas av en kännbar arvsskatt som gör att de kan få det svårt att bo kvar hemma, låt vara att de bara bor i en vanlig familjebostad. Arvsskatten slår hårdast mot barnlösa som har små inkomster och som saknar barn som kunde betala skatten även om arvet tillfaller dem först senare.

För att underlätta för efterlevande makar och göra situationen rättvisare behöver beskattningen ses över.

Vi föreslår att det i kapitelmotiven uttalas följande:

08. Acciser

07. Energiskatter

Världsmarknadspriset på olja har stigit markant. Priset på råolja har närapå fördubblats under det senaste året. Ett fat olja kostade i början av veckan ca 134 dollar efter att veckan innan ha nosat på rekordet 140 dollar. Aleksej Miller, VD för Gazprom, världens största gasbolag, tror att råoljepriset kommer att passera 250-dollarsstrecket nästa år. Av helt annan åsikt är det amerikanska forskningsföretaget Kiplinger som förutspår att priset på råolja sjunker med 30 procent före årets slut.

Marknaden har redan i många månader, faktiskt i många år varit medveten om den snabba ekonomiska tillväxten och de allt större oljeinköpen i Kina och i rad andra länder i Fjärran östern. Den branta prisstegringen kan inte förklaras med dessa faktorer. Enligt prognoser kommer den ekonomiska tillväxten i världen att avta och det tycker man borde återspeglas i oljepriset.

En faktor som starkt bidragit till prisstegringen är att spekulatotionskapitalet sökt sig till råvaror och andra handelsvaror. Enligt vad man kunnat räkna ut hade de finansiella investerarna i sina portföljer i slutet av 2007 investeringar som motsvarar mer än tre års världsomspännande oljeleveranser.

Hittills har man inte på det globala planet varken velat eller kunnat reglera olika finansiella investerares verksamhet så att dessa genom sina spekulationer inte skulle kunna höja priset på olja eller överhuvudtaget andra handelsvaror på varubörser. Spekulationerna har satt sina spår i bl.a. livsmedelspriserna. De till följd av spekulationer upphaussade priserna bromsar upp den ekonomiska tillväxten ordentligt och försätter företagare och medborgare i trångmål. Dessutom finns det risk för att det uppstått en investeringsbubbla på varubörserna, och om den spricker kan den globala ekonomin drabbas av en mängd nya problem. Finland bör genom EU arbeta för att det skapas internationella regler och metoder som förhindrar att varubörsspekulationerna blir ett "ekonomiskt massförstörelsevapen".

Men det behövs också åtgärder som direkt påverkar effekterna av prisstegringen. När oljepriset stiger, stiger också priserna på trafikbränsle, vilket slår mot den tunga kollektivtrafiken och varutransporterna. Nu skulle det gälla att omedelbart ingripa i kollektivtrafikens och de tunga varutransporternas kostnader, antingen genom beskattning eller genom skatteåterbäringar eller skattekompensationer.

Vi föreslår

att det i motiven till moment 11.08.07 uttalas följande: