Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa små preciseringar.

Allmänt

Propositionen tar upp två viktiga teman med något olika bakgrund. Det ena har att göra med de skatte- och miljöpolitiska målen i regeringsprogrammet och omfattar ett förslag om att energiskatterna ska höjas med 9,8 procent i genomsnitt. Samtidigt ska den biobrännolja som används vid uppvärmning och i arbetsmaskiner befrias från accis.

Andra ändringsförslag har i sin tur motiverats av det energiskattedirektiv som trädde i kraft i början av 2004 och som kräver företrädesvis tekniska ändringar i energibeskattningen.

Vidare finns det en rad rent nationella ändringsförslag som ska göra lagstiftningen tydligare och procedurerna enklare. Som exempel kan nämnas vissa preciseringar för att samordna produkter som är befriade från skatt eller försörjningsberedskapsavgift eller för att tydligaregöra gränsen mellan återbäringsförfarandet för användning av skattefria bränslen och det nuvarande rättelseförfarandet. — Utskottet har inga anmärkningar mot förslagen.

De viktigaste ändringsförslagen i propositionen behandlas nedan med utgångspunkt i utlåtandena om propositionen och utfrågningen av sakkunniga.

Bakgrund

Förslaget att höja energiskatterna är alltså en av de skattepolitiska åtgärder som avtalats i regeringsprogrammet. På ett allmänt plan avser det att stödja positiva miljöförändringar, främja energisparande och energieffektivitet och att göra beskattningen av användningen av fordon effektivare. Användningen av förnybar energi främjas i sin tur genom att lätt brännolja och el i accisklass I höjs mer än i genomsnitt (23,2 % och 18,8 %).

Höjningen har tajmats att sammanfalla med en konjunkturtopp för att bidra till en stabil ekonomisk tillväxt och säkra en balanserad utveckling i den offentliga ekonomin över en längre period. Den ökar statens skatteinkomster med ca 295 miljoner euro per år.

En av de ändringar som energiskattedirektivet kräver och som spelar en viss praktisk roll är att biobränslen som används för uppvärmning eller motorbränsle nu blir skattepliktiga energiprodukter. Tidigare beskattades de enligt en s.k. substitutionsprincip, men nu har de alltså fått en tydligare plats i beskattningen.

Ändringen betyder bl.a. att övervakningssystemet i accislagstiftningen i fortsättningen tilllämpas fullt ut på producenter av biobränsle. Detta betyder ökade förpliktelser framför allt för småskalig produktion på enskilda gårdar.

För att underlätta förfarandet föreslår regeringen en förenklad övervakning av småskalig produktion av biobrännolja. Det kan tillämpas när en produkt används som bränsle i arbetsmaskiner och för uppvärmning, dvs. på samma sätt som lätt brännolja. Dessutom får biobränsleproduktionen uppgå till högst 100 000 liter per kalenderår.

En annan ändring med stora praktiska konsekvenser har att göra med att medlemsstaternas undantag löpte ut i slutet av 2006. Merparten av undantagen ingår i de bestående bestämmelserna i energiskattedirektivet och därför behövs inga särskilda bestämmelser. Det gäller också de flesta lättnader som Finland fått, som för naturgas eller biogas.

Men i energiskattedirektivet finns inte bestämmelser om skattefrihet för bränsle för nöjesbåtar eller fritidsflyg eller för spillolja från dem. Kommissionen gick inte heller med på att förlänga de särskilda undantagen för vare sig Finland eller andra länder.

Kommissionens beslut betyder bl.a. att dieselbränsle för nöjesbåtar blir skattepliktigt. Skattenivån är den samma som för dieselolja.

Bränslet för fritidsflyg blir också skattepliktigt. Accisen på flygbensin, som är det huvudsakliga bränslet för fritidsflyg, kommer att ligga något över miniminivån i EU. I det stora hela kommer accisen på flygbensin att vara 19,7 cent per liter mindre än på motorbensin i fordon.

Miljöutskottets utlåtande

Miljöutskottet koncentrerar sig i sitt utlåtande på ändringarna i drivmedelsbeskattningen. Det uppger att det inte har haft tid att gå närmare in på förslagen om elaccis och uppmanar därför finansutskottet att särskilt se på elaccisens regionalekonomiska effekter och andra effekter.

Utskottet konstaterar rent generellt att propositionen är ett steg i rätt riktning mot beskattning av förbrukning och konsumtion. Men i framtiden behövs det ett samlat grepp, särskilt för att effektivt begränsa utsläppen av växthusgaser i trafiken. Beskattningen är huvudsakligen fiskal och summarisk, medan klimatutmaningen klart kräver att det införs ett miljöstyrande element i den. Sannolikt måste också regionalpolitiska och sociala stödordningar tas fram, om beskattningens summariska natur innebär att det behövs mer än skatter för att att nå önskad styreffekt.

Utskottet bedömer att de föreslagna accishöjningarna inte får nämnvärda konsekvenser för efterfrågan på drivmedel med den nuvarande låga korrelationen mellan drivmedelspriset och hur mycket man väljer att köra. Därför når man ingen miljöstyrande effekt inom trafiken bara genom att höja drivmedelsaccisen. Klimatutmaningen kräver en mindre total drivmedelsförbrukning, vilket i sin tur kräver både mindre trafik och mindre specifik förbrukning per bil. Utskottet framhåller också att man måste se över mekanismer typ fri bilförmån, som i sig bidrar till att öka trafiken.

För att en viss styreffekt ska nås måste det finnas alternativ till att köra bil, speciellt om det i framtiden blir betydligt dyrare. Kollektivtrafiken, som är det närmaste alternativet, måste förbättras samtidigt som nya avgifter eller skattehöjningar införs, eftersom jämlikhets- och rättvisefrågor är mycket viktiga om man vill att nya regler ska bli accepterade. Utskottet har också sett på olika möjligheter att använda accisinkomsterna och föreslår att frågan tas upp längre fram tillsammans med övriga synpunkter i utlåtandet.

Utskottets enskilda iakttagelser gäller accishöjningen, som är större för dieselolja än bensin, jämförelser av olika bränsletypers negativa miljökonsekvenser och konsekvensbedömningar som med fördel kunde ha ingått i propositionen. Samtliga kommentarer är av mer negativt slag. — Utskottet har dessutom ansett det inkonsekvent att accis till fullt belopp ska tas ut på biobränsleinslaget i drivmedel.

I avsnittet om att främja användningen av biobränsle tas framför allt behovet av att bedöma kolbalansen och andra utsläpp under bränslets hela livscykel upp. Trots att biobränslen i regel minskar klimatbelastningen är de inte alltid ett hållbart alternativ ur klimatsynvinkel. Därför måste kolbalansen bedömas särskilt från fall till fall. — Större utsläppsminskningar nås inte förrän med andra generationens biobränslen. De mest hållbara råvarualternativen för biobränsle är olika slag av kommunalt avfall och annat avfall, oljerester från livsmedelsproduktion, outnyttjad biomassa från jordbruk och hyggesavfall från skogsindustrin.

Utskottet tar dessutom upp frågan om fisket bör nämnas särskilt vid sidan av jord- och skogsbruket i definitionen av biomassa för att skattefriheten för biobränsle framställt av fiskerester ska vara ostridig.

Ekonomiutskottets utlåtande

Ekonomiutskottet uppmärksammar propositionens ekonomiska konsekvenser för olika parter och konstaterar rent generellt att det skulle ha behövts mer omfattande beräkningar av propositionens direkta och indirekta verkningar. Under utsläppshandelsperioden 2008—2012 måste utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion minska med omkring 50 procent jämfört med 2006. Det kommer att få omfattande kostnadseffekter både för näringslivet och hushållen. För industrin antas elaccishöjningen betyda merkostnader om ca 14 miljoner euro. För hushållen betyder det höjda elpriser och dyrare fjärrvärme. Utskottet pekar på fördelarna med kraftvärme och ser det som mycket viktigt att fjärrvärme är ett fortsatt konkurrenskraftigt alternativ.

Merparten av accishöjningen på dieselolja, ca 80 miljoner euro, kommer att drabba näringslivets transporter och kollektivtrafiken. Accishöjningens styreffekt blir därför ganska obetydlig, enligt utskottets mening. I början av 2008 införs dessutom en förpliktelse att använda biobränsle, som i sin tur höjer priset på dieselolja. Det skulle ha varit motiverat att genomföra ändringarna i beskattningen i samband med totalreformen av fordonsbeskattningen.

Utskottet välkomnar förslaget att biobränsle ska göras skattefritt.

Finansutskottets ståndpunkt

Finansutskottet ser propositionen som en balanserad kompromiss mellan kontrollerbara merkostnader till följd av accishöjningarna och miljöstyrning. Accishöjningens styreffekter bör dessutom bedömas som ett led i det stora paket som också inbegriper färska förslag till ändring av bilskattelagen och fordonsskattelagen. Utskottet anser att de tillsammans har en klar och betydande inverkan på människors beteende.

Det är också värt att notera att regeringen i syfte att främja användningen av miljövänliga bränslen låter undersöka hur energiskatterna på bränsle kan graderas enligt koldioxidutsläpp och andra utsläpp. Undersökningen ska också omfatta drivmedel, t.ex. andra generationens biodiesel. Regeringen vill se på energiskattestrukturen och precisera lagstiftningen där det behövs på grund av den tekniska utvecklingen. — Undersökningen ska bli färdig inom 2008.

Utskottet anser att såväl hushållen som näringslivet kan hantera den genomsnittliga bördan på grund av accishöjningarna. Regeringen bedömer att höjningen blir något större för personer eller hushåll som bor i villa och kör egen bil. Men också för dem är höjningen omkring 90 euro per år. Den kan anses skälig om man väger in hur mycket inkomstnivån beräknas stiga. Accisbeskattningen får en betydligt mindre effekt för de egentliga boendekostnaderna, i snitt 3—34 euro per år beroende på hur man bor.

I reella termer får accishöjningen bara obetydliga konsekvenser för den utsläppshandlande sektorn. Lejonparten av höjningarna, dvs. inemot 90 procent, gäller nämligen den icke-handlande sektorn. Industrins elaccis halverades i början av 2007 och det bidrar för sin del till att lätta bördan. Jämfört med alla de övriga medlemsstaterna i EU är det totala elpriset hos oss femte billigast, och höjningen rubbar inte läget i nämnvärd grad.

Energibeskattningen spelar dessutom fortfarande en viss roll vid sidan av utsläppshandeln. Genom energibeskattningen kan vi framför allt garantera en allsidig energiförsörjning i landet. Närmare synpunkter på detta ingår i utskottets utlåtande om den energi- och klimatpolitiska redogörelsen 2006 (FiUU 9/2006 rd — SRR 5/2005 rd).

Tyngdpunkten ligger på de icke-handlande sektorerna och därför drabbar höjningarna oundvikligen accisen på oljeprodukter och el. Dessutom har regeringen velat minska skillnaden i accis på bensin och diesel, och därmed får höjningen effekter för transportsektorn och kollektivtrafiken. Deras andel av accishöjningarna beräknas ligga kring 80 respektive 10 miljoner euro per år. Energiskatterna höjdes senast 2003 och det betyder att en del av höjningarna de facto är en justering av accisens reella värde.

Avslutningsvis tar utskottet upp frågan om skillnaden i accis på bensin och dieselolja och kontrollen av övergången från skattefri till skattepliktig båtdiesel. Vidare föreslår utskottet två tekniska preciseringar i förslaget till ändring av lagen om accis på flytande bränslen. Förslagen redovisas närmare i detaljmotiven.

Skillnaden i accis på bensin och dieselolja.

Regeringen vill minska skillnaden i accis på bensin och dieselolja. Den är nu 27 cent per liter och därmed näststörst i EU. Accisen på bensin föreslås bli höjd med 3,94 cent per liter (6,7 %) mot 4,46 cent per liter (14,0 %) för dieselolja.

Argumenten för en mindre skillnad har samband med gemenskapens mål och miljön. — Det råder ingen oklarhet eller oenighet om grunderna för skillnaden i sig. Merparten, eller omkring 80 procent, av dieseloljan används inom nyttotrafik. Man har velat hålla accisen på en låg nivå i Finland på grund av långa transportavstånd.

Gemenskapens mål är att skillnaderna i minimiskattenivåer stegvis ska minskas och i slutändan helt avskaffas. Kommissionen lade den 13 mars 2007 fram ett förslag till ändring av energiskattedirektivet, KOM (2007) 52 slutlig,Kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG när det gäller anpassning av särskilda skatteregler för dieselbrännolja som yrkesmässigt används som motorbränsle och samordning av beskattningen av blyfri bensin och dieselbrännolja som används som motorbränsle, KOM(2007) 52 slutlig. som är under behandling i riksdagen (U 34/2007 rd).

Kommissionen vill utjämna alltför stora skatteskillnader mellan medlemsstaterna för dieselbrännolja för yrkesmässig användning och hindra konkurrenssnedvridning, inte minst s.k. bränsleturism.

Minimiskattenivån för dieselolja stiger enligt kommissionens förslag 2012 till samma nivå som nu gäller för motorbensin. Därefter ska skattenivåerna höjas, för att samordnas 2014. Målet är då en minimiskatt på 38 cent per liter, som är högre än den nu föreslagna skatten 36,40 cent per liter. — Kommissionens förslag är inte slutbehandlat, och riksdagen har ännu inte uttalat sin ståndpunkt i frågan.

Från miljösynpunkt är det bra att se skillnaden mellan de specifika utsläppen från bensin och diesel och i motorteknik. En liter dieselolja genererar nämligen lite mer koldioxid än en liter bensinEn liter dieselolja genererar 2 660 gram koldioxid mot 2 350 gram för en liter bensin. — Trots att koldioxidutsläppen från en bil med dieselmotor är omkring 20 procent mindre än från en bensindriven bil, genererar den större kväveoxid- och partikelutsläpp.. Dieselmotorer har en bättre motoreffekt och det betyder att koldioxidutsläppen från dieseldrivna bilar är omkring 20 procent mindre än från bensindrivna bilar. Skillnaden förklaras alltså med mindre bränsleförbrukning, inte med bättre bränsle. På grund av detta konstaterar miljöministeriet att det inte finns någon miljöanledning att beskatta dieselolja lindrigare än bensin.

Utskottet anser därför att förslaget att utjämna skatteskillnaderna är motiverat.

I regeringsprogrammet sägs dessutom att staten deltar i finansieringen av kollektivtrafiken i stora städer på det villkor att det ökar användningen av kollektivtrafik och gör den konkurrenskraftigare. Städerna förväntas dessutom själva satsa mer på sin kollektivtrafik. Något beslut om stödnivån har ännu inte fattats, men det finns beslut på att stödet ska tidigareläggas till 2009 i samband med de färska propositionerna om bil- och fordonsbeskattningen.

Det är viktigt att stödja kollektivtrafiken, och beslutet att tidigarelägga det är ett bra beslut, anser utskottet. Det förbättrar busstrafikens villkor och minskar kostnadstrycket på kollektivtrafiken.

Övergångsperioden för dieseldrivna nöjesbåtar.

Gemenskapslagstiftningen betyder alltså att skatteundantaget för nöjesbåtar upphörde i slutet av 2006. Skatt ska tas ut på bränslet, och till den delen ger propositionen inte anledning till anmärkningar.

Utskottet vill i alla fall uppmärksamma den förestående övergångsperioden. I propositionen sägs uttryckligen att övergången ska vara flexibel. Varken bensinmackar eller båtägare behöver alltså byta ut bränslet i sina tankar. Det är också klart att det tar en viss tid innan detekteringsmedel och färgämnen för att färga lätt brännolja försvinner ut mackarnas och båtarnas tankar.

Tullen omfattar denna syn och konstaterar att en särskild övergångsbestämmelse i praktiken inte behövs. Tullen kommer genom föreskrifter och övervakningsinsatser att se till att allt sker kontrollerat. Tankar behöver inte bytas ut eller tvättas för att avlägsna bränslerester.

Den föreslagna strategin är flexibel och tillgodoser båtägarnas rättigheter på ett betryggande sätt, anser utskottet. — För övervakningen kan det i sig vara på sin plats att stifta en särskild lag som förbjuder och sanktionerar användning av lätt brännolja, precis som regeringen föreslår.

Detaljmotivering

Utskottet föreslår följande ändringar i lagen om accis på flytande bränslen.

2 §.

I paragrafen ingår definitioner på produkter som är belagda med accis och försörjningsberedskapsavgift och definitioner på en del andra begrepp i lagen.

I punkt 11) definieras biobrännolja. Det är bränsle framställt av biomassa som kan användas för uppvärmning och i fast installerade dieselmotorer och arbetsmaskiner med dieselmotor. Med biomassa avses den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

Utskottet föreslår att definitionen på biomassa preciseras så att den utöver jord- och skogsbruk också omfattar fiske, för att det inte ska råda någon oklarhet om skattebehandlingen. Det finns redan biobränsle på marknaden som är framställt av fiskrens och som alltså är accisfritt om det används enligt bestämmelsen.

12 a §.

Lagen föreslås bli kompletterad med en ny 12 a §. I den ska föreskrivas om rätt för tullmyndigheterna att få information från Luftfartsverket för beskattningen och övervakningen av flygbränsle.

Arbetsfördelningen mellan luftfartsmyndigheterna ändrades emellertid den 1 januari 2006 genom att Luftfartsverkets myndighetsenhet blev ett självständigt ämbetsverk under kommunikationsministeriet, Luftfartsförvaltningen, som svarar för flygsäkerhet och myndighetsuppgifter inom civil luftfart. Luftfartsverket fortsätter i sin tur som statligt affärsverk och svarar fortsatt för Finlands flygtrafiktjänstsystem och statens flygplatser.

Den föreslagna nya 12 a § bör därför preciseras med att tullmyndigheten har rätt att få den information som avses i bestämmelsen av Luftfartsförvaltningen.

Åtgärdsmotion

Utskottet har beslutat avvisa åtgärdsmotionen.