Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Det är tänkt att alkoholbeskattningen ska utvecklas moderat och gradvis så att höjningarna bidrar till de allmänna alkohol- och hälsovårdspolitiska målen och samtidigt garanterar skattebasen. De föreslagna höjningarna — ca 10 procent för alla typer av alkoholdrycker — har avpassats efter de här målen så gott det går.

Följden blir att priset på mellanöl och vin stiger med ungefär 3,5 procent, priset på mellanprodukter med ca 5 procent och priset på starka drycker med omkring 7 procent, om höjningarna påverkar konsumentpriserna fullt ut. Den totala alkoholkonsumtionen väntas minska med ungefär en procent jämfört med i år. De alkoholrelaterade sociala skadorna och hälsoskadorna antas minska i samma proportion som den totala konsumtionen. Betydelsen av den här bedömningen av den genomsnittliga utvecklingen kringskärs dock av att alkoholkonsumtionen varierar enligt befolkningsgrupp och att många skador är koncentrerade till kategorin storkonsumenter. Visserligen är alkoholkonsumtionen bland unga mer mottaglig för prisförändringar än konsumtionen bland vuxna.

Social- och hälsovårdsutskottets utlåtande

Utskottet ser mycket positivt på att regeringen nu på nytt föreslår att alkoholaccisen ska höjas. Det ligger också i linje med utskottets egna vägval. Utskottet upprepar sin ståndpunkt som det framfört i sitt utlåtande för ett år sedan (ShUU 8/2007 rd), nämligen att priset på alkoholdrycker måste stiga med minst 20 procent för att höjningen ska ha någon social- och hälsovårdspolitisk betydelse.

I sitt utlåtande behandlar utskottet också relationen mellan skattehöjningar och resandeinförsel. Det anser att regeringen kommer med en lite nyanslös slutsats att nivån på alkoholaccisen framför allt påverkar hur den totala konsumtionen fördelas mellan statistikförd och icke statistikförd konsumtion. Höjningar av alkoholaccisen och priset leder alltid till minskad totalkonsumtion och därmed minskade skador. I utlåtandet påpekar utskottet också att det inte framgår av motiven till propositionen i vilken mån som den ökande resandeinförseln beror på att smugglingen samtidigt har minskat.

Slutligen behandlar utskottet alkoholpolitiska metoder. Det pekar på effektivitetsundersökningar som visar att konsumtionen fortfarande effektivast påverkas av priset och åtkomsten. Även om våra möjligheter att använda beskattningen som alkoholpolitiskt instrument har blivit begränsade i och med Estlands EU-medlemskap bör vi utnyttja det lilla spelrum som forfarande finns i beskattningen, anser utskottet. Därför bör höjningarna göras upprepade gånger och åtminstone så att priset inte släpar efter höjningen i den allmänna prisnivån.

Finansutskottets ståndpunkt

Utskottet har konsekvent ställt sig bakom regeringens alkoholpolitiska skattelösningar under det här årtiondet, som har varit krävande på grund av att gemenskapen utvidgats och att begränsningarna i resandeinförseln därmed slopats. Utskottet har sett det som påkallat att besluten tar hänsyn till de social- och hälsovårdspolitiska synvinklarna och dessutom till skatteändringarnas inverkan på alkoholkonsumtionens struktur, alltså hur konsumtionen fördelas mellan statistikförd och icke statistikförd konsumtion (FiUB 31/2003 rd och FiUB 16/2007 rd).

Det här perspektivet har fortfarande betydelse. Regeringen uppger bl.a. att resandeinförseln har ökat med ca 10 procent i januari—augusti i år på grund av att priserna har stigit. Den statistikförda konsumtionen har minskat med drygt två procent under samma tid. Det finns alltså fortfarande ett tydligt samband mellan den inhemska prisnivån på alkoholdrycker och resandeinförseln. Skattehöjningarna i Estland i januari—juli i år har heller inte lett till någon betydligt minskad prisskillnad mellan Finland och Estland, eftersom utgångsnivån i den estniska beskattningen fortfarande är låg.

Utskottet stöder målet att sänka den totala alkoholkonsumtionen och på så sätt minska alkoholkonsumtionens många negativa följder. Det bästa sättet är enligt utskottet just den moderata och gradvisa linje som regeringen följer när det gäller höjningarna, kombinerat med uppföljning av effekterna. Behovet av effektiv uppföljning framhävs av att tre olika ändringar som inverkar på liknande sätt inträffar vid årsskiftet: alkohol- och tobaksacciserna höjs i Finland och de kvantitativa begränsningarna i fråga om tobak slopas i passagerartrafiken mellan Finland och Estland.