Motivering

Behandlingen av redogörelsen i riksdagen

Statsrådets redogörelse till riksdagen tar upp frågan om Finlands deltagande i FN:s operation MINURCAT i Tchad och Centralafrikanska republiken (United Nations Mission in the Central African Republic and Chad, MINURCAT). Utskottet noterar att Finlands deltagande i operationen har funnits i planerna redan en längre tid. Med hänsyn till detta är den tid som reserverats för behandling av redogörelsen i riksdagen oskäligt kort. Regeringen bör i framtiden särskilt vinnlägga sig om att ge riksdagen tillräckligt med tid att behandla redogörelser om militära krishanteringsoperationer. Vidare lyfter försvarsutskottet fram utrikesutskottets ståndpunkt i samband med behandlingen av redogörelsen om Afghanistan (UtUB 3/2009 rd) att redogörelser om medverkan i militära krishanteringsoperationer bör få en mer systematisk struktur och ett mer konsekvent innehåll.

Finland och krishantering under FN:s ledning

I redogörelsen påpekas det att FN:s säkerhetsråd i januari 2009 beslutade utvidga operation MINURCAT som inletts 2007 med en militär komponent. Den utvidgade operationen är bland annat inriktad på att förbättra säkerhetssituationen för att möjliggöra för flyktingar att återvända, humanitär verksamhet och återuppbyggnad. Målstyrkan är 5 200 soldater, 25 förbindelseofficerare och 300 poliser och nödvändigt antal civila experter.

Utskottet ser positivt på att Finland åter kan delta med en större insats i krishantering under FN:s ledning, alltså med ett jägarkompani på totalt omkring 80 man. Finland har enstaka militära observatörer i flera FN-operationer, men vi har inte haft någon större trupp i en FN-ledd operation sedan det finländska pionjärskompaniet hemförlovades från operation UNIFIL II.

Det som enligt utskottets mening är värt att notera med förstärkningen av operation MINURCAT är att FN-operationen tar över ansvaret för den EU-ledda operationen i Tchad som upphör den 15 mars 2009. Finland har deltagit i operationen i Tchad med drygt 60 soldater. Att den EU-ledda operationen tas över av FN är ett bra praktiskt exempel på det strategiska partnerskapet mellan organisationerna inom krishantering. Motsvarande modell ("bridging") tillämpades när den EU-ledda operationen Artemis i Kongo fördes över på FN 2003.

Utskottet konstaterar att det faktum att vissa unionsländer fortsätter inom operationsområdet underlättar överföringen till FN. Bland de länder som deltar i EU-operationen kommer utöver Finland också Frankrike, Polen, Irland och Österrike enligt uppgift att delta i operationen. Polen har visserligen uttryckt en önskan om att hemförlova sina trupper efter övergångsperioden hösten 2009, och det är också Frankrikes mål. Den globala ekonomiska krisen kan över lag få betydande återverkningar för andra unionsländers kapacitet och intresse för att delta i operation MINURCAT. För Finland är det viktigaste att Irland deltar i operationen, eftersom det finländska kompaniet utgör en del av den irländska bataljonen.

Risker med och villkor för operationen

Riskerna med operationen behandlas mycket knapphändigt i redogörelsen. Utskottet noterar att det finns en lång rad beväpnade grupper i området och att de utgör ett hot både för den civila befolkningen och för de internationella aktörerna. Regeringen bedömer att risken för planerade och direkta angrepp mot krishanteringstrupper är liten. Utskottet påpekar ändå att säkerhetssituationen kan försämras mycket snabbt för operationen. Säkerheten är beroende av hela det komplex som involverar den inrikespolitiska situationen i Tchad, Sudan och Centralafrikanska republiken. Negativa förändringar i ett land får snabbt återverkningar också i grannländerna. Villkoren för operation MINURCAT påverkas helt säkert också av internationella brottmålsdomstolens beslut den 4 mars 2009 om arresteringsorder för Sudans president.

Utskottet har erfarit att det tilltänkta operationsområdet för de finländska trupperna kan anses både operativt och underhållsmässigt mycket utmanande. Klimatet i den sydliga bataljonens område är subtropiskt. Under regnperioden kan man förflytta sig bara luftvägen, under vissa perioder bara med helikopter. Irland uppges förhandla om helikopterstöd direkt för bataljonens ledning, men frågan är inte slutligt avgjord. Om det inte går att utverka mer helikopterstöd genom nationella eller multinationella åtgärder, handlar det om en avsevärd resursbrist. Mot denna bakgrund är det viktigt att de fyra ryska helikoptrar med en stödorganisation på ca 100 man som står till EU-operationens förfogande kan övertas av operation MINURCAT.

Utskottet understryker att den medicinska evakueringen under krävande operativa förhållanden måste ordnas så att finländska soldater i alla lägen kan få lämplig vård så fort som möjligt. Enligt utredning är sjukvårdstjänsten i och för sig välorganiserad i operationen och det är irländarna som har ansvar för den inom den sydliga bataljonens område. I mer krävande fall har norrmännen hand om tjänsten på ett högre ledningsplan.

Enligt redogörelsen går den finländska truppens uppdrag i Goz Beida ut på att patrullera, skydda civila, förebygga kriminalitet, hålla kontakt med biståndsorganisationer och skapa en trygg verksamhetsmiljö. I praktiken sköts uppdraget med bilburna patruller. Utskottet har blivit upplyst om att bilpatrullering går för sig bara sex månader om året, och att man under regnperioden i praktiken får lov att begränsa sig till operationer bara i basernas närmaste omgivning.

Vid utfrågningen av sakkunniga kom det fram att det har varit svårt att hitta stampersonal för den EU-ledda operationen i Tchad. Under det senaste året har anställningsvillkoren förbättrats med omkring 15 procent inom alla operationer, men rekryteringen till operationerna i Tchad och Afghanistan är fortsatt besvärlig. Nu erbjuder försvarsmakten dem som är villiga att åka till Tchad omkring en femtedel högre dagpenning än till exempel dem som deltar i operation KFOR. Det är ett måste att rekrytera kompetent personal för de viktigaste uppgifterna. Det är nödvändigt med tanke på den operativa effektiviteten och den finländska truppens säkerhet.

Sammanfattning av redogörelsen

Det betydelsefulla med redogörelsen är utöver FN-dimensionen att den drar upp riktlinjerna för Finlands deltagande i operation MINURCAT för flera år framåt. Det handlar om en mycket mer riskfylld operation en den pågående EU-operationen och den finländska truppens verksamhet kommer att vara snäppet mer synlig än i den operationen. Utskottet noterar att det på detta stadium är omöjligt att förutse hurdana de verkliga operativa villkoren för den finländska truppen på sikt kommer att vara. Därför är det bra, såsom det föreslås i redogörelsen, att grunderna för Finlands deltagande bedöms särskilt varje år och att de planer som Irland i sin egenskap av ledarstat för bataljonen har vägs in.