Motivering
Generell bedömning av redogörelsen
Den Nato-ledda operationen ISAF (International Security Assistance
Force) är den största internationella krishanteringsoperationen
hittills med mandat från FN. Där deltar 41 länder
och den nuvarande styrkan är på cirka 53 000 soldater.
Femton av länderna är inte medlemmar i Nato. Finland
har varit engagerat i operationen sedan 2002 och den nuvarande finländska
kontingenten har en styrka på 110 soldater. Hundra av dem
finns i den svenskledda styrkan PTR i Mazar-i-Sharif (Provincial
Reconstruction Team) tio har utbildningsuppdrag inom det så kallade OMLT-konceptet
(Operational Mentor and Liaison team). OMLT-personalen kan höjas
till tjugo personer, enligt riktlinjer som republikens president
och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet gick
in för i oktober 2008.
Ansträngningarna för att stabilisera läget
i Afghanistan är en uttalad prioritering i vårt
deltagande i krishantering och vårt utvecklingssamarbete,
framhåller utrikesutskottet. I likhet med de övriga
länderna och organisationerna i Afghanistan har Finland åtagit
sig att långsiktigt arbeta för större
stabilitet i landet. Det finns fortfarande en hel del brister i
säkerhetsläget, rättsstatsutvecklingen,
förvaltningen och den ekonomiska utvecklingen och de kan
i värsta fall leda till att ansträngningarna för
att nå stabilitet i Afghanistan misslyckas. Den försämrade
säkerheten och den interna instabiliteten i Pakistan är
ett hot mot stabiliteten i hela området. I det läget är det
viktigt att Finland har klart uttalade mål för för
Afghanistan och att riksdagen fortlöpande informeras om
måluppfyllelsen.
I sitt utlåtande (UtUU 1/2008 rd)
om redogörelsen angående Finlands stöd
till ett stabilare Afghanistan framhöll utskottet att riksdagen måste
få en så riktig och realistisk samlad bild av läget
i Afghanistan som möjligt. Samtidigt föreslog
utskottet att statsrådet ska utarbeta ett särskilt
landsspecifikt handlingsprogram för att styra stabiliseringen
av Afghanistan. Rapporten förväntas bli klar i
mars i år.
Utskottet noterar att redogörelsen inte säger någonting
om säkerhetssituationen i Afghanistan eller kommer med
någon riskbedömning av uppdraget. Statsrådet
måste se till att riksdagen blir informerad om faktorer
som påverkar de militära krishanteringsoperationerna
och deras karaktär, bland annat målen med operationen,
uppdragen, genomförandemetod och förhållandena
i krisområdet, inbegripet en riskbedömning av uppdraget.
Den politiska utvecklingen i Afghanistan
Valet 2009 och 2010
För att stabilitet ska kunna nås i Afghanistan
och landet återuppbyggas krävs det att de länder
och organisationer som är stationerade där förbinder sig
att långsiktigt arbeta för och stödja
landet för att så många afghanistanska
grupperingar som möjligt ska kunna engageras i återuppbyggnaden.
För att nå stabilitet krävs det en sammanhållen
krishantering och ett integrerat utvecklingsarbete, men också en
demokratisk utveckling och bättre förutsättningar
för god förvaltning.
Det räcker inte bara med militära insatser
för att lösa problemen i Afghanistan, menar utskottet.
Det måste också till en politisk lösning
på krisen. Det är därför angeläget
att Finland arbetar för en politisk dialog i Afghanistan
och dess närområden.
Det är av stor betydelse för den politiska
dialogen och den fortsatta demokratiutvecklingen att presidentvalet
och valet till provinsråden i år utfaller väl.
Nästa år är det tänkt att det
ska ordnas parlaments- och distriktsval. Landet måste få allt
stöd för att valen ska kunna genomföras
med framgång.
Förberedelserna inför årets val har
avancerat väl om man ser till registreringen av de röstberättigade.
Det är viktigt att valen ordnas i hela landet och inte
minst att kvinnor får utnyttja sin rösträtt.
Utskottet ställer sig bakom försvarsutskottets
uppfattning (FsUU 1/2009 rd) att en
absolut förutsättning för att valen ska
kunna genomföras är att det skapas förhållanden
som medger att afghanerna går och röstar.
För att stabilisera läget i landet måste
fokus sättas på de speciella omständigheterna
i det afghanistanska samhället. Centralförvaltningen måste
stöttas, men lika viktigt är det att det internationella
samfundet i högre grad inriktar sig på att utveckla
och effektivisera provins- och lokalförvaltningen. Det
ger befolkningen bättre levnadsförhållanden
och har positiva återverkningar för säkerhetsläget.
Det förutsätter att den civila krishanteringen
tillförs adekvata resurser.
EU spelar en framträdande roll i ansträngningar
för att skapa stabilitet i Afghanistan, framhåller
utskottet och ger sitt stöd till statsrådets ambitioner
att stärka EU:s Afghanistanpolitik som är inriktad
på den civila krishanteringsoperationen EUPOL, en signal
om politiskt åtagande och stöd till valet den
20 augusti 2009. Samtidigt är det av vital betydelse att
EU, FN, Nato och organisationerna med aktiviteter i Afghanistan
och regionen i stort samarbetar och samordnar sina aktiviteter.
ISAF:s insatser för att stödja valen
Utrikesutskottet håller med statsrådet om
att säkerhetsläget är den största
utmaningen för valen i Afghanistan i år. Ansvaret
för säkerheten vid valen ligger i första
hand på de afghanistanska myndigheterna, men de får
stöd av ISAF som ordnar med mer trupp tillfälligt
(Election Support Forces). I resolution 1833 från september 2008
understryker FN:s säkerhetsråd att stödet från
ISAF spelar en stor roll för valen.
Stödstyrkan håller fortfarande på att
bildas och arbetet fortsätter våren 2009. Enligt
vad utskottet har erfarit är det meningen att stödtrupperna
ska bistå de afghanistanska säkerhetsmyndigheterna
med att skydda området kring vallokalerna, svara för
en lägesbild och övervakning från luften
och ha snabbinsatsstyrkor. I uppdraget ingår också att
hålla kontakten med de lokala myndigheterna och lokalbefolkningen.
Totalt kommer det enligt uppgift att behövas en tillfällig
styrka på mellan 7 000 och 10 000 soldater.
De ska vara på plats i landet i god tid före valen
och stanna kvar några veckor efteråt, alltså sammanlagt
4—5 månader. Den slutliga styrkan och tidsschemat
blir klara i vår. ISAF-operationen ska dessutom kompletteras
mer permanent med betydande trupper i år. Den 17 februari
2009 bestämde USA sig för att skicka ytterligare
17 000 soldater till Afghanistan senast i sommar.
Finlands deltagande i stödåtgärder
inom ramen för ISAF-operationen vid de afghanistanska valen
Enligt redogörelsen kommer Finland att förstärka
sitt ISAF-deltagande för en begränsad tid, ungefär
fyra månader, med en avdelning på ungefär
100 soldater i det norra befälsområdet (RC North).
Den tillfälliga extra styrkan ska enligt uppgift bestå av
samverkansgrupper, en närskyddspluton och en nationell
del med ledande och stödjande funktion. Detaljerna kring
deltagandet blir klara först vid överläggningarna
i vår med Tyskland som nu leder det norra befälsområdet.
Utskottet refererar till utlåtandet (FsUU 1/2009
rd) och framhåller att trupperna måste hemförlovas
efter valen som det ingår i planerna.
Det uppdrag som den tillfälliga kompletterade styrkan
ska utföra är förknippat med stora säkerhetsrisker,
framhåller utskottet. Utrikesutskottet håller
med försvarsutskottet om att det i ett säkerhetsperspektiv är
viktigt att de finländska trupperna är stationerade
i det norra befälsområdet. Det är, som
försvarsutskottet säger, av största vikt
att de finländska trupperna i vilket fall som helst får
förstklassig utrustning för att ha en så hög
skyddsnivå som möjligt (FsUU 1/2009 rd).
Kostnaderna för stödtrupperna beräknas
uppgå till 6,1 miljoner euro enligt redogörelsen.
Enligt uppgift ligger de preciserade kostnaderna på hela
9,5 miljoner euro, ungefär 5,6 miljoner euro inom försvarsministeriets
huvudtitel och cirka 3,9 miljoner euro inom utrikesministeriets
huvudtitel. Kostnader ska täckas inom ramen för det
nuvarande anslaget, punkt 09 i dispositionsplanen för militär
krishantering ("I reserv för merutgifter för pågående
operationer eller för förlängning av
dem, för eventuella nya fredsbevarande operationer samt
för andra utgifter för den fredsbevarande verksamheten").
Vidare vill utskottet påpeka att redogörelsen är
mycket allmänt formulerad när det gäller
detaljerna i Finlands deltagande och hur de tillfälliga
extra ISAF-trupperna ska bildas. Utskottet är medvetet
om att det är en komplicerad process att bilda trupper
för krishanteringsoperationer, men framhåller
att statsrådet bör vara uppmärksamt på att
informationen till riksdagen ska vara exakt och komma vid rätt
tidpunkt, också vad gäller kostnaderna. I förekommande
fall bör statsrådet lämna kompletterande
utredning till utrikesutskottet om hur förberedelserna
inför operationen fortskrider.
Det finns anledning att se över uppbyggnaden och strukturen
i redogörelser och utredningar om vårt deltagande
i krishanteringsoperationer för att de ska vara mer konsekventa,
framhåller utskottet. De bör alltid innehålla
dels en beskrivning av de politiska faktorerna, en kostnadskalkyl
och uppgifter om den nationella beredskapen, dels adekvata uppgifter
om målen med operationen, uppdragen, genomförandemetoderna och
förhållandena i krisområdet, inklusive
en riskbedömning. I det hänseendet innehåller
redogörelsen en del brister. Utskottet förutsätter att
statsrådet kompletterar uppgifterna i redogörelsen
för att de ska uppfylla dessa krav.
Besluten på nationell nivå
Republikens president och utrikes- och säkerhetspolitiska
ministerutskottet behandlade den tillfälliga utvidgningen
av Finlands ISAF-deltagande den 9 januari 2009. Försvarsministeriet har
gjort förberedelser för uppdraget enligt 2 § 2 mom.
i lagen om militär krishantering.
Enligt lagen om militär krishantering är det
i varje enskilt fall av republikens president som fattar beslut
om Finlands deltagande i eller utträde ur militär
krishantering utifrån statsrådets förslag
till avgörande. Om väsentliga förändringar
i de uppgifter som ålagts en finländsk krishanteringsstyrka
planeras under operationens förlopp, ska statsrådet
höra riksdagen eller riksdagens utrikesutskott, enligt
3 § 2 mom. i samma lag. Med hänsyn till riskerna
och den trupp som ärendet gäller anser utrikesutskottet redogörelseförfarandet
vara på sin plats.