FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2007 rd

FvUB 13/2007 rd - RP 83/2007 rd RP 155/2007 rd

Granskad version 2.1

Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 27 § i lagen om statsandelar till kommunerna, 18 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt 9 och 28 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Regeringens proposition med förslag till komplettering av regeringens proposition (RP 83/2007 rd) med förslag till lagar om ändring av 27 § i lagen om statsandelar till kommunerna, 18 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt 9 och 28 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 25 september 2007 en proposition med förslag till lagar om ändring av 27 § i lagen om statsandelar till kommunerna, 18 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt 9 och 28 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (RP 83/2007 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Riksdagen remitterade den 27 november 2007 en proposition med förslag till komplettering av regeringens proposition (RP 83/2007 rd) med förslag till lagar om ändring av 27 § i lagen om statsandelar till kommunerna, 18 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt 9 och 28 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (RP 155/2007 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

I enlighet med 31 § i riksdagens arbetsordning har utskottet behandlat propositionerna i ett sammanhang.

Utlåtanden

I enlighet med riksdagens beslut har kulturutskottet och social- och hälsovårdsutskottet lämnat utlåtanden i ärendet. Utlåtandena (KuUU 10/2007 rd ShUU 9/2007 rd och ShUU 10/2007 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

regeringsråd Arto Sulonen och  och konsultativ tjänsteman Markku Nissinen, inrikesministeriet

budgetråd Raija Koskinen, finansministeriet

ekonomiplaneringschef Matti Väisänen, undervisningsministeriet

biträdande avdelningschef Olli Kerola och finanssekreterare Arto Salmela, social- och hälsovårdsministeriet

skolråd Raakel Tiihonen, Utbildningsstyrelsen

direktör Martti Kallio och sakkunnig Päivi Rajala, Finlands Kommunförbund

generalsekreterare Jouko Vasama, Social- och hälsovårdsorganisationernas samarbetsförening SAF rf

ombudsman Aila Sauramo, Finlands Symfoniorkestrar rf

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • försvarsministeriet
  • Finlands museiförbund
  • Finlands biblioteksförening
  • Finlands Teatrar rf.

PROPOSITIONERNA

Proposition RP 83/2007 rd

Regeringen föreslår att lagen om statsandelar till kommunerna, lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras. I propositionen läggs fast de statsandelsprocenter som bestämmer kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna på riksnivå inom social- och hälsovården samt undervisningsverksamhet och bibliotek åren 2008—2011. Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna bibehålls oförändrad. Priset per enhet för momsskyldiga privata sammanslutningar eller stiftelser som är huvudman för ett museum, en teater eller en orkester höjs inte i beräkningen av statsandelar. Den allmänna statsandel som beviljas kommunerna åren 2008—2010 minskas med 0,37 euro per invånare för finansiering av myndighetsradionätet.

Enligt förslaget kommer statsandelen, beräknad på riksnivå, att vara 31,77 procent av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården. Kommunernas andel av kostnaderna är då 68,23 procent. För undervisning och bibliotek blir statsandelen 41,89 procent av de riksomfattande kalkylerade statsandelsgrunder som beräknats utifrån priserna per enhet för undervisningsverksamhet och bibliotek. Kommunens finansieringsandel inom undervisningsverksamhet och bibliotek är då 58,11 procent. Statsandelsprocenterna ska tillämpas åren 2008—2011.

Statsandelsprocenterna har fastställts genom att man som en statsandelssänkande faktor för såväl social- och hälsovården som undervisningsverksamhet och bibliotek vägt in att förändringen i kostnadsnivån inte kompenserats, dvs. indexjusterats, fullt ut före 2008. Som en statsandelssänkande faktor har också beaktats den ökning av skatteinkomsterna som kommunerna får som kompensation för den post som enligt den föregående justeringen av kostnadsfördelningen ska betalas 2008 genom att kommunernas skatteinkomster ökas permanent från och med 2007. Orsaken till att statsandelsprocenten för social- och hälsovården sjunker är klientavgiftsreformen samt slopandet av gränsdragningen mellan öppenvården och slutenvården. Ovannämnda åtgärder ändrar inte kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Som en faktor som höjer statsandelsprocenten inom social- och hälsovården har man beaktat vissa arrangemang i anknytning till finansieringen av utvecklingsprojekt inom den sociala sektorn samt sådana anslagsökningar för utveckling av tjänster inom social- och hälsovården som baserar sig på regeringsprogrammet. Dessutom kompenseras kommunerna till fullt belopp för den inverkan skatteändringarna 2008 har på kommunernas skatteinkomster genom att statsandelsprocenten för social- och hälsovården höjs.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2008 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2008.

Proposition RP 155/2007 rd

Regeringen föreslår en komplettering av propositionen av den 21 september 2007 med förslag till lagar om ändring av 27 § i lagen om statsandelar till kommunerna, 18 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt 9 och 28 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (RP 83/2007 rd).

Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården föreslås bli ändrad så att statsandelen åren 2008—2011 blir, beräknad på riksnivå, 32,74 procent av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården. Kommunernas andel av de nämnda kostnaderna är då 67,26 procent.

Statsandelsprocenten inom social- och hälsovården höjs med hänsyn till de extra kostnader som drabbar kommunerna till följd av löneuppgörelsen inom den kommunala sektorn. I och med höjningen får kommunerna 150 miljoner euro till i statsandel. Dessutom justeras statsandelsprocenten på grund av att exaktare uppgifter nu finns att tillgå om förändringen i kostnadsnivån.

Därtill föreslår regeringen att kommunernas statsandel för social- och hälsovården höjs temporärt 2008 med sammanlagt 18 miljoner euro för lönesystem med anknytning till kommunernas resultatprojekt.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2008 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2008.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

I propositionen om ändring av statsandelslagstiftningen (RP 83/2007 rd) föreslår regeringen att kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten ska ses över och kommunerna kompenseras för uteblivna skatteintäkter 2008. I det sammanhanget ändras också bestämmelsen om hur priset per enhet bestäms för momsskyldiga huvudmän för museer, teatrar och orkestrar och pengar tas från den allmänna statsandelen för att finansiera myndighetsradionnätet.

Ändringen av den kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna som ingår i statsandelssystemet sker nu för första gången enligt de nya reglerna. Bestämmelserna om justering av kostnadsfördelningen ändrades när det nya systemet för finansiering och statsandel till kommunerna trädde i kraft den 1 januari 2006 (). Kostnadsfördelningen ska ses över vart fjärde år. De kalkylerade kostnader och priser per enhet som ligger till grund för statsandelen justeras direkt med stöd av lagen i enlighet med de faktiska kostnaderna, och statsandelsprocenten läggs fast för finansåret och de tre följande åren. Samtidigt bestämdes det att det från början av 2008 inte längre ska gå att kompensera kommunerna för ändringarna i kostnadsnivån för de kalkylerade kostnader och priser per enhet som ligger till grund för statsandelen med mindre än fullt index. Därmed kommer de kalkylerade kostnader och priser per enhet utifrån vilka statsandelen fastställs att bättre motsvara de faktiska kostnaderna för tjänsterna.

Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ses över och den därmed sammanhängande statsandelen läggs fast med hänsyn till principen i beslutet om de statsfinansiella ramarna och basserviceprogrammet att den gällande kostnadsfördelning inte ska rubbas. Det är en bra utgångspunkt, menar utskottet. Den innebär att statsandelsprocenterna ska läggas fast med hänsyn till faktorer som antingen höjer eller sänker statsandelsprocenten och som har anknytning till omständigheter som i det gamla systemet påverkat kostnadsfördelningen och därigenom introduktionen av det nya systemet eller som inte direkt har att göra med justeringen men som bör vägas in för att kostnadsfördelningen ska förbli oförändrad. Sådana faktorer finns såväl inom social- och hälsovården som inom undervisningen. Regeringen redogör i motiven i detalj för dessa faktorer och deras effekter.

Statsandelarna till kommunerna påverkas av kompensationen till kommunerna för uteblivna skatteintäkter. Det är bra, anser utskottet, att det skatteinkomstbortfall som drabbar kommunerna till följd av skattelättnaderna 2008 kompenseras till fullt belopp genom att statsandelsprocenten för social- och hälsovården samma år höjs lika mycket som skatteintäkterna minskar.

Statsandelsprocenten för social- och hälsovården påverkas också av klientavgiftsreformen, som träder i kraft den 1 augusti 2008. Man räknar med att reformen ska öka inkomsterna från klientavgifter med 25 miljoner euro 2008 och därefter med 60 miljoner euro per år. I ramarna för statsfinanserna 2008—2011 anges också vilken utgiftsram staten har att hålla sig till i förhållandet till kommunerna (SRR 1/2007 rd — FiUB 6/2007 rd). Inom ramarna har det avtalats om ett utgiftstillägg på sammanlagt 1 550 miljoner euro, varav 500 miljoner euro riktas till välfärdstjänster och inkomstöverföringar och 350 miljoner euro till utveckling av kunnande. Om ramarna ska hålla krävs det interna överföringar på sammantaget 250 miljoner euro. Som en del av dessa överföringar som berör alla förvaltningsgrenar har även statsandelarna till kommuner minskats med 60 miljoner euro. Men för det behöver utgiftsramarna ses över, och därför föreslår regeringen att statsandelsprocenten för social- och hälsovården sänks i samma mån som klientavgiftsinkomsterna ökar. Att staten får ett belopp som motsvarar ökningen i klientavgiftsinkomsterna är enligt utskottet i princip ett tvivelaktigt förfarande (FvUU 8/2007 rd FvUU 15/2007 rd och ShUU 9/2007 rd). Men denna tekniska lösning är trots allt bättre än en lagändring där kostnadsfördelningen justeras mindre än till fullt belopp.

Regeringen har kommit med en kompletteringsproposition (RP 155/2007 rd) för att hjälpa kommunerna med extrakostnaderna till följd av löneuppgörelsen för kommunsektorn. Hjälpen ges i form av en höjning av statsandelsprocenten för social- och hälsovården, vilket ger kommunerna 150 miljoner mer i statsandel. Dessutom ändras procenten för att man nu vet hur stor ändringen i kostnadsnivån varit. Vidare föreslår regeringen att statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader ökas temporärt 2008 med 18 miljoner euro för lönesystem med anknytning till kommunernas resultatprojekt. Posten på 18 miljoner euro uppges vara icke öronmärkta pengar precis som alla andra statsandelar. Utslaget per invånare innebär höjningen 3,43 euro och den betalas till kommunerna samtidigt som de övriga statsandelarna i januari 2008.

Enligt rapport till utskottet har man i den basservicebudget som ingår i budgetpropositionen (RP 62/2007 rd) förberett sig på effekterna av kommunsektorns löneuppgörelse. De färskaste bedömningarna tyder på att löneuppgörelsen inte kommer att få särskilt stora konsekvenser för den gynnsamma utvecklingen på den kommunala ekonomifronten, förutsatt att konjunkturerna inte plötsligt svänger. Å andra sidan förekommer det stora skillnader i de ekonomiska villkoren mellan enskilda kommuner, och kommunernas beredskap att handskas med löneuppgörelsen varierar mycket. Kompletteringspropositionens ökning av statsandelarna är därför ytterst angelägen, påpekar utskottet. Med tanke på att kommunerna befinner sig i mer och mer ojämlika situationer hänvisar utskottet till sitt utlåtande om budgetpropositionen för år 2008 som gäller behovet av understöd enligt prövning (FvUU 15/2007 rd).

Kompletteringspropositionen inkluderad utgör statsandelen för social- och hälsovården 2008—2011, beräknad på riksnivå, 32,74 procent av de kalkylerade kostnaderna. Procentsatsen minskar alltså med 1,14 procentenheter i stället för med 2,11 procentenheter som regeringen ursprungligen föreslog. Räknat i euro blir statsandelarna för social- och hälsovården 226 miljoner större nästa år än i år. Indexhöjningarna är dessutom 238 miljoner euro. Statsandelarna ökar med nästan netto 300 miljoner euro. Hit ingår bland andra tillägg som beror på kommunbranschens löneavtal, kompensering av skatteförluster och ett automatiskt tillägg på 55 miljoner euro med anledning av att åldersstrukturen ändras.

Undervisningsväsendet och bibliotekens statsandel utgör 2008—2011, beräknat på riksnivå, 41,89 procent av de riksomfattande kalkylerade grunder för statsandelen som beräknats utifrån priserna per enhet för undervisningsverksamheten och biblioteken. Det betyder att statsandelen minskar med 3,41 procentenheter. Men eftersom priserna per enhet nu för första gången fastställs utifrån en beräkning av de faktiska kostnaderna och en kostnadsnivå till fullt belopp, kommer utbildningshuvudmännen att få mer pengar. Statsandelarna för undervisning och bibliotek kommer att öka med netto 28,4 miljoner euro 2008. Indexhöjningarna till förvaltningsområdet är dessutom sammanlagt cirka 170 miljoner euro, varav kommunernas kalkylmässiga andel är cirka 130 miljoner euro.

Finansministeriet har räknat ut att nettoeffekten av statens åtgärder, indexhöjningarna inkluderade, för den kommunala ekonomin kommer att bli 755 miljoner euro 2008. År 2007 var summan 476 miljoner euro.

Utskottet vill understryka att statsandelsprocenterna inte berättar hur stort statens bidrag till finansieringen av kommunernas basservice är. Statsandelarna från olika sektorer kan variera mycket från kommun till kommun, vilket är utmärkande för ett kalkylbaserat system. Särskilt tydligt kommer detta till synes i statsandelarna för undervisning av den anledningen att man i huvudmannamodellen inte bara betalar pengar till kommuner utan också direkt till samkommuner och privata huvudmän. I kommunens finansieringsandel åter beaktas all utbildning som justeringen av kostnadsfördelningen omfattar, oavsett vem som är huvudman och vem statens pengar går till. I den tas följaktligen hänsyn till de kalkylerade kostnaderna för utbildning som ordnats av kommunen, samkommuner, privata huvudmän och staten.

Lagen om statsandelar till kommunerna (), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården () och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet () utgör sammantagna ett lagkomplex för det kommunala statsandelssystemet. Därför bör också de statsandelar som beviljas kommunerna med stöd av dem bedömas ur ett sammantaget perspektiv. De sektorsvisa statsandelarna är kopplade till varandra även genom utjämningsmekanismer i systemet och kan inte av den orsaken ses som fristående företeelser. Trots att de statsandelar som betalas med stöd av de nämnda lagarna beräknas utifrån olika kalkylmässiga sektorsspecifika grunder, är de för kommunerna icke öronmärkta pengar med allmän täckning som dessa får fördela efter eget förgottfinnande. Universalitetsprincipen hör till de basala elementen i vårt kalkylmässiga statsandelssystem och spelar en viktig roll med tanke på den kommunala självstyrelsen.

Det är tänkt att finansierings- och statsandelssystemet för kommuner ska ses över och statsandelarna buntas ihop när kommun- och servicestrukturreformen genomförs (FvUB 31/2006 rd och FvUU 15/2007 rd). Enligt regeringsförklaringen ska vi vid ingången av 2010 få ett enklare, tydligare och genomskinligare statsandelssystem. I den översynen bör hänsyn tas till att förhållandena och behovet av service är olika i olika kommuner. Enligt uppgift kommer som ett led i totalreformen även grunderna för kommunernas finansieringsandelar i fråga om gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor att bedömas på nytt. Enligt regeringsförklaringen kommer huvudmannasystemet för denna utbildning att kvarstå. Förvaltningsutskottet anser det viktigt att det nya statsanselssystemet tar hänsyn till kommunernas möjligheter att trygga den grundläggande utbildningen. Här vill utskottet också hänvisa till sitt utlåtande om ramarna för statsfinanserna (FvUU 8/2007 rd, se även KuUU 10/2007 rd).

Avslutningsvis vill utskottet hänvisa till sitt betänkande FvUB 24/2005 rd om den statsandelsreform som trädde i kraft vid ingången av detta år och närmare bestämt uttalande 1 som riksdagen antog. Enligt den förutsätter riksdagen att regeringen noggrant följer hur statsandelskoefficienterna och beräkningsgrunderna i den första fasen av statsandelsreformen — alltså den som trädde i kraft vid ingången av 2006 — fungerar samt vilka andra verkningar reformen har och beaktar resultatet av uppföljningen i reformens andra fas.

Med hänvisning till propositionen och kompletteringspropositionen och övrig utredning finner utskottet propositionerna behövliga och angelägna. Utskottet föreslår att förslaget till lag om ändring av 27 § i lagen om statsandelar till kommunerna (lagförslag 1) och förslaget till lag om ändring av 9 och 28 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (lagförslag 3) i proposition RP 83/2007 rd godkänns utan ändringar och att förslaget till lag om ändring av 18 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården godkänns sådant det lyder i kompletteringsproposition RP 155/2007 rd (lagförslag 2).

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet

att lagförslag 1 och 3 i proposition RP 83/2007 rd och lagförslaget i proposition RP 155/2007 rd (lagförslag 2) godkänns utan ändringar och

att lagförslag 2 i proposition RP 83/2007 rd avslås.

Helsingfors den 30 november 2007

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Tapani Tölli /cent
  • vordf. Tapani Mäkinen /saml
  • medl. Thomas Blomqvist /sv
  • Juha Hakola /saml
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Oiva Kaltiokumpu /cent
  • Elsi Katainen /cent
  • Timo Korhonen /cent
  • Valto Koski /sd
  • Outi Mäkelä /saml
  • Petri Pihlajaniemi /saml
  • Pirkko Ruohonen-Lerner /saf
  • Lenita Toivakka /saml
  • Unto Valpas /vänst
  • Tuula Väätäinen /sd
  • ers. Johanna Ojala-Niemelä /sd
  • Markku Pakkanen /cent

Sekreterare var

utskottsråd Minna-Liisa Rinne

RESERVATION 1

Motivering

Statsfinanserna visar ett kraftigt överskott. Och samtidigt ökar kommunernas utgifter. Bara i år har fler än 100 kommuner meddelat att de kommer att höja skattesatsen. Också om en effektivisering av serviceproduktionen är på sin plats, får det inte leda till att de kommunala tjänsterna försämras. De är av vitalt intresse att det finns nog med vård- och omsorgstjänster samt grundläggande utbildning och kulturtjänster i kommunerna också om kostnadstrycket är hårt. Men det är inte skattebetalarna som via höjd kommunalskatt ska stå för hela kalaset; kommunalskatten är ju en proportionell skatt och då betalar låginkomsttagarna i proportion mer för tjänsterna än höginkomsttagarna.

Det är kommunernas sak att se till att det finns service att tillgå. För det behövs kapacitet att antingen ensam eller tillsammans med andra kommuner tillhandahålla adekvat service. Det behövs nya starka primärkommuner för att tillhandahålla lämpliga vård- och omsorgstjänster, om de nuvarande kommunerna inte ror i land med uppgiften. För den skull bör såväl kommunstrukturen som kommunernas inkomstunderlag stärkas. Men dessutom behöver kommunerna bidrag från staten för att på ett hållbart sätt kunna möta serviceutmaningen.

Syftet med den ramlag som startade kommun- och servicestrukturreformen är att stärka kommunernas skatteunderlag. De lagförslag utskottet behandlat hjälper inte upp kommunernas ställning, då de drar ner statsandelarna. Statsandelsprocenten för social- och hälsovården bör 2008 vara densamma som i år, 33,88. Kostnadseffekterna av att procenten förblir oförändrad är uppskattningsvis 458 miljoner euro per år. Att inte ändra på statsandelsprocenten ligger i linje med ramlagens mål att stärka kommunernas skatteunderlag. Nivån får inte heller sjunka när det gäller kommunernas finansieringsandel för undervisningens och bibliotekens driftskostnader. Statsandelsprocenten för undervisnings- och kulturverksamhet bör följaktligen förbli 45,3 procent. Därmed skulle statsandelarna för undervisningen öka med ca 230 miljoner euro.

De första som drabbas av ekonomiskt trångmål när kostnadstrycket ökar i kommunerna är kommuner med utflyttningsöverskott och en stor äldrebefolkning. För dem är det svårare att kompensera den höjda självfinansieringsandelen med skattehöjningar. Regeringen står i beråd att i en tillläggsbudget avsätta 150 miljoner euro för kommunernas statsandelar. Tillägget är långt ifrån nog. Oppositionspartiernas riksdagsgrupper har väckt en gemensam budgetmotion (BM 52/2007 rd) om en anslagsökning på 600 miljoner euro för statsandelar till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader. Förutom den summa som regeringen anslagit borde enligt vår mening ytterligare 450 miljoner euro anslås för kommunernas statsandelar. Beloppet skulle fördelas jämnt mellan kommunerna enligt invånarantal, vilket borgar för att kommuner i olika ställning blir likabehandlade.

Vi motsätter oss också att klientavgifterna inom den offentliga hälso- och sjukvården höjs. Men om ett höjningsbeslut trots allt fattas, anser vi att kommunerna ska få använda inkomsterna från klientavgifterna till att förbättra vård- och omsorgstjänsterna. Vi instämmer i den tydliga och enhälliga ståndpunkt förvaltningsutskottet skrev in i sitt utlåtande om de reviderade ramarna för statsfinanserna (FvUU 8/2007 rd), nämligen att de influtna medlen ska stanna i kommunerna om avgifterna justeras.

Även om systemet med statsandelar till kommunerna bygger på kalkylmässiga statsandelar med allmän täckning, skulle utskottet tydligt ha påpekat att statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten inte har ökat i takt med servicebehovet och kostnadsutvecklingen. I ett flertal landskap har dessa statsandelar minskat utslaget per invånare. Det har förutspåtts att trenden kommer att hålla i sig också nästa år. Orsaken till att kommunernas statsandelar minskat är bl.a. att finansieringsandelen per invånare för undervisnings- och kulturverksamhet ökat kraftigt och att finansieringen av undervisnings- och kulturverksamheten bygger på en huvudmannamodell.

Vi anser att kommunerna fått sämre möjligheter att ta hand om de lagfästa uppgifterna inom undervisning och kultur och finansiera dem. Vi förutsätter att den arbetsgrupp som inrikesministeriet tillsatt för att bereda en reform av finansieringen och statsandelarna till kommunerna ser till att kommunerna också får tillräckligt med pengar för att klara av sina lagfästa uppgifter inom undervisning och kultur.

Förslag

Vi föreslår

att lagförslag 1 (RP 83/2007 rd) godkänns utan ändringar och

att lagförslag 2 (RP 155/2007 rd) och lagförslag 3 (RP 83/2007) godkänns med följande ändringar:

2.

Lag

om ändring av 18 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) 18 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1327/2006, som följer:

18 §

Statsandel för kommunernas driftskostnader för social- och hälsovården

Kostnaderna för den kommunala social- och hälsovården fördelas 2008—2011 mellan kommunerna och staten så att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 66,12 procent och statens andel 33,88 procent.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i FvUB)

_______________

3.

Lag

om ändring av 9 och 28 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) 9 § 1 mom. och 28 § 5 mom.,

sådana de lyder, 9 § 1 mom. i lag 1071/2005 och 28 § 5 mom. i lag 238/2007, som följer:

9 §

Kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek

Kommunens finansieringsandel av undervisningsverksamhetens och bibliotekets driftskostnader 2008—2011 är 54,70 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

28 §

(Som i FvUB)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i FvUB)

_______________

Helsingfors den 30 november 2007

  • Rakel Hiltunen /sd
  • Johanna Ojala-Niemelä /sd
  • Valto Koski /sd
  • Unto Valpas /vänst
  • Tuula Väätäinen /sd
  • Pirkko Ruohonen-Lerner /saf

RESERVATION 2

Förvaltningsutskottet skulle enligt vår mening ha sagt som följer:

Det ekonomiska trångmålet har försatt särskilt de små kommunerna i norra och östra Finland i stora svårigheter. Den regionala utvecklingen har stagnerat och kommunerna tvingas höja skattesatsen för att kunna tillhandahålla lagfästa tjänster. Eftersom statsandelsreformen inte träder i kraft förrän om några år, behöver kommunerna fortfarande finansiering enligt prövning. Vi föreslår att regeringen höjer den behovsprövade finansieringen till 35 miljoner euro 2008 för att kommunerna ska kunna klara av sina åtaganden.

Det behovsprövade finansieringsstödet till kommuner uppgick i 2006 års bokslut till 28,5 miljoner euro, nu föreslår regeringen futtiga 20 miljoner euro för 2008.

Helsingfors den 30 november 2007

  • Unto Valpas /vänst
  • Pirkko Ruohonen-Lerner /saf