Motivering
Allmänt
Året 2011 är den här valperiodens
och ramperiodens sista år. Därför är
inga politiska nyheter att vänta i utgiftsnivån
2012 —2014. I rambeslutet har effekterna av den nuvarande
regeringens beslut på utgifterna under kommande år ändå vägts
in.
Den kommunala ekonomin
I sin redogörelse räknar regeringen med att
den finländska samhällsekonomin på medellång
sikt i likhet med ekonomin i de övriga länderna
i Europa återhämtar sig från den djupa
ekonomiska krisen. När världshandeln och exportmarknaden åter
får fart förväntas också exporten öka
i snabb takt. Den inhemska efterfrågan kommer att öka när
läget på arbetsmarknaden förbättras
och de uppdämda investeringsbehoven kan åtgärdas. Den
ekonomiska omstruktureringen och befolkningens åldrande
börjar eventuellt bromsa upp den ekonomiska tillväxten
kring mitten av decenniet. Spåren efter lågkonjunkturen
kommer att sitta kvar i den offentliga ekonomin många år framöver.
Efter de senaste årens positiva utveckling ser framtidsutsikterna
för den kommunala ekonomin dystra ut. Den ekonomiska situationen
inte minst i större städer och kommuner med exportindustri
försämrades snabbt i fjol när tillväxten
i inkomsterna av kommunalskatten mattades av och inkomsterna av
samfundsskatten rasade. Till följd av att sysselsättningsutsikterna
i år har försämrats och skatteintäkterna
därmed minskat drabbar krisen nu hela kommunfältet. Återhämtningen
kommer att ta tid.
Bedömningar av hur utgifterna utvecklas i den kommunala
ekonomin och de antaganden som de ekonomiska kalkylerna bygger på är
i den rådande allmänna ekonomiska situationen förknippade
med en lång rad osäkerhetsfaktorer. Jämfört
med 2009 antas skatteinkomsterna i år minska med 0,6 procent,
trots att kommunerna i stor skala har höjt sina skattesatser
för 2010. Nästa år räknar man
med att skatteinkomsterna åter börjar öka,
och 2014 beräknas ökningen redan vara uppe i 4,1
procent mot året innan. Den genomsnittliga årliga ökningen
i skatteinkomster beräknas till 3,6 procent 2011—2014.
Det största orosmomentet för den kommunala ekonomin
har redan länge varit att utgifterna ökar för
mycket. Men man räknar med att ökningen i omkostnaderna
under ramperioden kommer att vara mer moderat än under
de senaste åren. Både under 2010 och 2011 beräknas
utgifterna öka med 3,5 procent och 2012—2014 med
3,8 procent per år.
Årsbidraget kommer sannolikt att vara fortsatt svagt ännu
2010 men att förbättras något nästa år,
för att åter försvagas till ungefär
1,36 miljarder euro 2012—2014. Det finansiella underskottet
avspeglas direkt i kommunernas lånebestånd och
höjer det till inemot 19,5 miljarder euro 2015. Årsbidraget
kommer hela ramperioden att vara mindre än avskrivningarna.
Investeringarna beräknas i sin tur ligga kring 4 miljarder
euro per år. Personalen antas 2010 minska med omkring 1
procent och därefter hålla sig på årets
nivå hela ramperioden ut. Med hänsyn till att
befolkningen åldras ser det ut som om det ökade
servicebehovet inom social- och hälsovården inte
skulle tillåta att man drar nytta av pensionsavgången
i kalkylerna för det totala antalet personal.
Staten fattade redan i samband med den föregående
ramen beslut om betydande insatser för att stödja
den kommunala ekonomin. De börjar få effekt 2009
och effekterna sträcker sig ända bort till 2011—2014.
Kommunernas utdelning av samfundsskatten har höjts med
tio procentenheter 2009—2011. Det ökar kommunernas
skatteinkomster med omkring 380 miljoner euro per år. Med
hänsyn till kommunernas skrala ekonomi bör man överväga
att betala höjd utdelning av samfundsskatten också efter
2011. De statsbidrag som omfattas av granskningen av basservicebudgeten ökar
med 358 miljoner euro netto under ramperioden. Indexhöjningen ökar
i sin tur kommunernas och samkommunernas statsandelar med 140 miljoner
euro. Kommunernas beslut om höjning av inkomst- och fastighetsskattesatserna ökar
skatteintäkterna med sammanlagt 510 miljoner euro. Vad
gäller olika aspekter på statens finansiella bidrag
till den kommunala ekonomin i övrigt hänvisar
utskottet till redogörelsen.
Under ramperioden räknar man med 30 kommunsammanslagningar
fram till 2013, då det utifrån gällande
bestämmelser är sista gången som sammanslagningsbidrag
beviljas. Det bör utredas särskilt om bidrag behövs
också efter 2013.
Utskottet anser att det behövs en nivåhöjning av
statsandelarna för att underlätta för
kommunerna. Samtidigt som man tryggar servicen måste man
motverka trycket på en höjning av kommunalskatten
och öka medborgarnas köpkraft för att
underlätta den ekonomiska situationen. Kommunernas skatteunderlag
behöver dessutom stärkas. Kommunerna bör
inte heller påtvingas nya lagfästa uppgifter,
om inte staten samtidigt kompenserar dem fullt ut för utgifterna
för dem.
Det är nödvändigt att höja
produktiviteten i kommunal sektor, menar utskottet. Dessutom efterlyser
utskottet en sträng budgetdisciplin i kommuner och samkommuner.
Kommunfältet måste klara av ansvarsfulla och kraftfulla
utvecklingsåtgärder på egen hand. För
att höja produktiviteten behöver framför
allt datasystemens kompatibilitet och interoperabilitet utnyttjas fullt
ut i hela den offentliga sektorn. Det gäller att satsa
inte minst på datasystemen i social- och hälsovården.
Av statsandelarna under ramperioden har 10 miljoner euro per år
reserverats för finansiering av datasystemprojekt i stat
och kommun. För datasystemens vidkommande hänvisar utskottet
till det som sägs längre fram.
Den interna säkerheten
Polisen.
Polisens verksamhet bör utvecklas utifrån
polisens långsiktiga personalplan (Polisen 2020 — Långsiktsplan
för polisens personalbehov). Det är viktigt att
den grundläggande polisutbildningen kan byggas ut under
kommande år i motsvarighet till pensionsavgången.
Inom brottsbekämpning måste det också avsättas adekvata
resurser för åklagarväsendet och domstolarna.
Ett stort bekymmer för polisen är behovet av uppgifter
och tjänster inom tillståndsförvaltningen
i relation till resurserna.
Utskottet lyfter särskilt fram projektet Vitja, som
beräknas kosta totalt 25 miljoner euro. Det handlar om
en reform av synnerligen stor betydelse för polisens verksamhet,
servicekapacitet och produktivitet. Genom reformen ska personal
frigöras för synlig polisverksamhet. Projektets
uppdrag går ut på att ta fram ett säkert
datasystem som ska göra polisens och andra säkerhets-
och rättsmyndigheters processer effektivare och mer samordnade.
Det finns ett uttalat behov av ett effektivt tväradministrativt
polissamarbete och straffrättsliga processer över
lag och av e-tjänster för medborgarna. Underhållskostnaderna
för polisens nuvarande system är omkring 6 miljoner
euro per år. För att minimera överlappande
kostnader är det viktigt att projektet Vitja genomförs
enligt tidsplanen.
Inom brottsbekämpningen kräver den planerade
reformen av fingeravtryckssystemet 2011 uppdateringar av systemen.
Det är nödvändigt på grund av
förpliktelserna enligt Prümkonventionen. En reform
av systemet för teleavlyssning står för
dörren 2013. Det har inte reserverats medel för
de här projekten inom ramen.
En översyn av skjutvapenregistret kommer att öka
inte bara datasystemskostnaderna utan också behovet av
mer personal. Det behövs också extra resurser
för polisens materialupphandling.
Utskottet konstaterar om polisens lokaler att ramfinansieringen
tyvärr bara medger förbättring av lokaler
med så svåra inomhusproblem att arbetarskyddsmyndigheterna
beordrat polisen att flytta bort. Det finns ett behov av planmässig renovering
av trånga, gammalmodiga och undermåliga lokaler.
Som ett exempel på renoveringsbehov kan man nämna
Uleåborgspolisens lokaler. Man bör med det snaraste
reservera pengar för att bygga och utrusta gemensamma lokaler för
rörliga polisen och centralkriminalpolisen i Vanda.
Polisens häkten är vid de flesta polisinrättningar
helt emot nuvarande bestämmelser, vad gäller både
personer som tagits i förvar och personer som anhållits.
För att förvaringslokalerna för frihetsberövade
ska kunna ställas på den nivå som räddningslagen
kräver behövs det 2,8 miljoner euro för
brådskande reparations- och ombyggnadsarbeten.
Enligt den säkerhets- och försvarspolitiska
redogörelsen 2009 räknas terrorismen till de största
säkerhetshoten. Den globala terrorismen och bekämpningen
av den ställer stora, och i framtiden sannolikt ännu
större, krav på skyddspolisens handlingskapacitet.
Det viktigaste är att kunna identifiera hot mot Finland
i förväg och hindra att de materialiseras. Som
exempel kan man nämna en modern metod, som gett positiva internationella
erfarenheter och som skyddspolisen själv har goda erfarenheter
av, nämligen att skyddspolisen har skickat ut sin egen
representant för att arbeta vid Finlands ambassad i Etiopien.
Det är värdefullt att skyddspolisen på detta sätt
kan bidra till att minska kostnaderna för polisen, migrationsmyndigheterna
och staten och kommunerna för ogrundade asylansökningar
i betydande grad. I kampen mot terrorism är det viktigt
att kunna hindra att riskpersoner slå sig ner i Finland.
Centralkriminalpolisens har arbetat långsiktigt för
att ta fram metoder för att bekämpa organiserad,
grov och internationell kriminalitet. Den ekonomiska lågkonjunkturen
ger utslag i att Finland i växande grad drabbas av kriminalitet från
utlandet. Det har inte anvisats några medel för
utvecklingsprojekt inom brottsbekämpning i år
och därför har man varit tvungen att lägga
de här produktivitets- och effektivitetsprojekten på is.
Trafiksäkerheten har utvecklats fortsatt positivt 2009.
Undersökningar visar att trafikkontroll är en
viktig och kostnadseffektiv metod att förbättra
trafiksäkerheten. Projektet Vitja är av utomordentligt
stor betydelse också för rörliga polisen.
I polisfordon installerade arbetsstationer, precisionsalkometrar
och apparater för automatisk avläsning av registerskyltar
gör trafikkontrollen effektivare.
Utskottet vill att man i resurstilldelningen beaktar att polisinrättningen
i Helsingfors har alldeles särskilda uppgifter och att
det måste garanteras att polisen i Helsingfors har möjlighet
att utföra sina basala uppgifter.
Gränsbevakningsväsendet. Förvaltningsutskottet
hänvisar till sina utlåtanden om budgetpropositionen
för 2010 och det föregående rambeslutet,
inte minst till den del det handlar om resursöverföringar
enligt gränsbevakningsväsendets strategi för
att stärka gränskontrollerna i huvudstadsregionen
och vid sydöstra gränsen och om insatserna för
att genomföra neddragningarna enligt det andra produktivitetsprogrammet och
om att arbeta effektivare till följd av anslagsunderskottet
på omkostnadsmomentet (FvUU 18/2009 rd och FvUU
4/2009 rd).
Utifrån informationer som utskottet fått anser det
att regeringens rambeslut säkerställer att gränsbevakningsväsendets
handlingskapacitet kan upprätthållas inom sjöbevakningen
och gränsbevakningen under ramperioden, om det inte sker
några större förändringar i
gränssituationen.
Ramen medger att Gränsbevakningsväsendets
förlegade tvåmotoriga helikoptrar AB/A 412
kan börja bytas ut från och med 2011. Genom helikopterbytet
kan den nuvarande handlingskapaciteten bibehållas inom
gränsbevakningen, sjöbevakningen och bland annat
polisens och räddningsmyndigheternas krävande handräckningsuppdrag.
Gränsbevakningsväsendet kan slutföra
arbetet med att ersätta sina föråldrade
patrullbåtar från 1980-talet inom den statsfinansiella
ramen. De nya patrullbåtarna förbättrar
gränsbevakningsväsendets kapacitet vid marina
uppdrag och verksamhetens produktivitet och kostnadseffektivitet,
när lejonparten av de höga underhållskostnaderna
för sjöbevakningsstationer ute i skärgården
kan skäras ner genom att stationerna flyttas inom räckhåll
för vägförbindelser.
Staten anvisar sammanlagt 2 miljoner euro 2012 och 2013 för
att förnya de marina övervakningssystemen. Med
anslaget kan gränsbevakningsväsendet slutföra
projektet med att förnya övervakningssystemet
som är byggt i början 1990-talet och som till
största delen är föråldrat.
Det är viktigt att gränsbevakningsväsendet genom
bättre produktivitet kan säkra sina resurser för
investeringar och konsumtionsutgifter från omkostnadsmomentet.
I detta syfte kommer gränsbevakningsväsendet att
slimma sin organisation och förvaltning och med hjälp
av datatekniken att stegvis automatisera sin standardkontroll och
sina inspektioner. Det är viktigt att upprätthålla
kapaciteten längs sydöstra gränsen och
på Finska viken. På annat håll längs östgränsen
ska verksamhetsmodellen utvecklas på det sätt
som förhållandena i det lugna och glest bebyggda
gränsområdet kräver.
Tullen.
Budgetramen för tullen är 9 miljoner euro
mindre än för i år. Enligt produktivitetsprogrammet
ska tullen få bort 170 årsverken fram till 2011.
I samband med beredningen av årets budget ställdes
ett extra krav för tullen att fram till nästa år
få bort ytterligare 120 årsverken utöver
minskningarna enligt programmet.
Den enda utgiftskategorin som i det här läget medger
någon större flexibilitet i praktiken är antalet
anställda. Med hänsyn till kostnaderna för
utbildning av personalen och kommande pensionsavgångar är
det så vitt utskottet kan se inte rationellt i ett totalekonomiskt
perspektiv att minska på personalen, åtminstone
inte mer än den naturliga avgången. Det är
förenligt med en korrekt anslagsstyrning att kraven kan
anpassas till tullens uppgifter, en långsiktig planering
av dem och en god personalpolitik.
Nödcentralerna.
För en omstrukturering av verket och för upphandling
av ett nytt datasystem (TOTI) anvisas totalt 30 miljoner euro inom
ramen för 2011—2014. Meningen är att
antalet nödcentraler stegvis ska minskas från
15 till 7 från och med 2011, då två nödcentraler
läggs ner och deras verksamhet flyttas över till
de andra. Enligt planerna ska omstruktureringen vara slutförd
inom 2015.
Nödcentralssystemet ska ombildas till ett rikstäckande
samordnat nödcentralsverk, där uppgifter och resurser är
jämnt fördelade. Utskottet hänvisar till
sina tidigare överväganden och kräver
att utvecklingsinsatserna genomförs utan minsta risk för
nödcentralstjänsterna. Därför
måste man se till att det finns tillgång på personal,
att den hålls kvar, att den får utbildning och
att den har konkurrenskraftiga löner. Nödcentralssystemet
måste permanentas och datasystemen ses över enligt
planerna.
Vid riksmötet 2008 godkände riksdagen förvaltningsutskottets
betänkande om nödcentralsreformen (FvUB
3/2008 rd) och utifrån en särskild
rapport utlåtandet FvUU 19/2008 rd.
Nödcentralsverkets viktigaste utvecklingsobjekt framgår
av de här dokumenten. Utskottet har en proposition med
förslag till lag om nödcentralsverksamhet
(RP 262/2009 rd) under behandling. Meningen är
att den nya lagen ska ersätta den gällande lagen
om nödcentraler ().
Migrationen.
Utskottet framhåller att man i migrationspolitiken
måste satsa på att effektivt integrera dem som
lagligen uppehåller sig i landet, behandla asylansökningar
så snabbt som möjligt och utan dröjsmål
avvisa dem som inte har lagliga grunder för att vara här.
För att minska antalet ogrundade asylansökningar
måste man också se på förekomsten
av nationella attraktionsfaktorer. Det behövs en gemensam
och samordnad asyl- och migrationspolitik i unionens medlemsländer,
anser utskottet.
I rambeslutet ingår inte inrikesministeriets förslag
till anslag för att visstidsanställa personal
för migrationsverket eller för integrering av invandrare.
Man räknar med att antalet asylsökande kommer
att hålla sig på nuvarande nivå. Därför
måste adekvata resurser säkras för asylbeslut
under ramperioden. Genom att fortsatt kunna anställa erfaren
och sakkunnig personal kan man förebygga allvarliga och
upprepade flaskhalsar i behandlingen av ansökningar. Bristfälliga
resurser för beslutsprocessen leder i sin tur till ökade
mottagningskostnader. Frågan om ökade anslag måste
tas upp på nytt senast i budgetpropositionen för
2011.
Jämfört med det föregående
rambeslutet anvisas det i snitt 117 miljoner euro mer per år
för mottagning av flyktingar och asylsökande på grund
av att deras antal har ökat mer än man räknat
med. Ersättningarna till kommunerna ökar med 22
miljoner euro 2011 och fortsätter att öka något
under ramperioden. Ersättningsnivån har emellertid ännu
inte fått kommunerna att visa tillräckligt stort
intresse för att vidarebosätta personer som får
internationellt skydd.
Det elektroniska ärendehanteringssystem som ska ersätta
utlänningsregistret är nödvändigt
enligt utskottets mening. Systemet UMA ska bli ett gemensamt verktyg
för alla myndigheter inom migrationsförvaltningen.
Det förväntas minska kostnaderna för
migrationsprocesserna vid olika myndigheter i betydande grad och
göra ärendehanteringen effektivare genom att alla
faser av processerna blir samordnade och snabbare.
Riksdagen godkände vid riksmötet 2009 förvaltningsutskottets
betänkande om integrationsredogörelsen (FvUB
8/2009 rd — SRR 4/2008 rd).
De åtgärder för en effektivare integrering som
läggs fram i betänkandet kräver också det avsevärda
ekonomiska satsningar.
Meningen är att riksdagen i början av höstsessionen
ska få en proposition med förslag till reform
av integrationslagstiftningen. Ambitionen är att alla utlänningar
i Finland ska omfattas av integrationsåtgärder åtminstone
så till vida att alla som uppehåller sig lagligt
i landet får en viss basinformation. Integreringen måste
också annars göras effektivare. Det är
viktigt att minimera risken för utanförskap och
utslagning i samhället. Språkkunskaper och en
arbetsplats spelar en vital roll för anpassningen i samhället.
Unga och kvinnor löpare särskild risk för
utanförskap om det inte ses till att de kan delta i integrationsåtgärder,
få utbildning, skaffa sig de nödvändiga språkkunskaperna
och att de kommer i dialog med det finländska samhället.
Utveckling av förvaltningen, produktivitet och personalpolitik
Utskottet ser det som motiverat att man under ramperioden genuint
arbetar vidare på att förbättra produktiviteten
och effektiviteten i förvaltningen. Samtidigt måste
en adekvat tillgång till tjänster genom olika
kanaler och kvalitet på tjänster säkerställas.
Det måste omorganiseringar till inom olika förvaltningsområden
för att skapa tydligare administrativa strukturer och för att
de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger ska kunna
integreras i dem och verksamheten den vägen göras
effektivare.
Utskottet lyfter precis som förut fram hur viktigt
det är att produktivitetsarbetet får genomslag.
De samlade effekterna av inbesparingar i utgifter för uppgifterna
och tillgång till tjänster måste alltid
bedömas också i ett perspektiv som sträcker
sig över förvaltningsgränserna. Sparande
utan hänsyn till kostnaderna förbättrar
inte produktiviteten eller genomslaget i verkligheten.
Precis som i sitt föregående ramutlåtande
vill utskottet lämna alla tjänstemän
i operativa uppdrag vid myndigheter med anknytning till den interna
säkerheten utanför personalnedskärningarna
enligt produktivitetsprogrammet. De här myndigheterna ska
dessutom ha resursplaner som uppfyller kraven på långsiktig
verksamhet och de ska också binda sig politiskt vid dem.
Statens regionalförvaltning har genomgått omfattande
reformer sedan början av året. De nya myndigheternas
verksamhet måste permanentas under ramperioden.
Utskottet är inte tillfreds med det rådande
läget där kommunernas dyra datasystem saknar kompatibilitet
och interoperabilitet. Situationen är densamma inom staten.
Problemen med datasystemen har gett konkret utslag bland annat i olika
projekt för kommunsammanslagning och omorganiseringar inom
staten. Förvaltningsutskottet föreslår
följaktligen att finansutskottet tar in till exempel följande
uttalande i saken i sitt betänkande:
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt
vidtar konkreta åtgärder som förpliktar
kommuner och stat att utarbeta grunder och strategier för
utveckling av kompatibla och interoperabla datasystem i hela den
offentliga sektorn.
Det är nödvändigt att datasystemen
i hela den offentliga sektorn har största möjliga
interoperabilitet — också mellan kommuner och
stat. Finansministeriet bör ges ansvar för att
samordna arbetet. Samtidigt måste det ses till att statsförvaltningens
interna lösningar för olika områden inte är
inkompatibla sinsemellan så att datasystemen på kommunfältet
inte fungerar ihop. Utskottet kommer att bevaka arbetet noga.
För att förbättra produktiviteten
kommer det att finnas en enda servicecentral för tjänster inom
statens ekonomi- och personalförvaltning. Utöver
det som sagts ovan gäller det alltså att lyfta
fram inte bara enskilda åtgärder utan också en
hållbar produktivitet, dvs. modeller som samtidigt stöder
och producerar nya innovationer och förbättrar
arbetslivskvaliteten. Arbetskarriärerna behöver
förlängas och ledarskapet utvecklas.