Motivering
Den kommunala ekonomin
En direkt följd av den allmänna ekonomiska
situationen för den kommunala ekonomin är framför
allt att skatteintäkterna pekar neråt i stället för
uppåt som prognoserna räknat med. Dessutom har
den växande arbetslösheten skapat ett utgiftstryck
på den kommunala ekonomin. Man har insett riskerna men ändå har
man så sent som hösten 2008 bedömt att
den positiva utvecklingen inom den kommunala ekonomin skulle fortsätta
2009.
Kommunförbundet begärde i februari 2009 uppgifter
om budgetutfallet och om tillgången till och priset på finansiering
i kommunerna. Enligt en utredning till utskottet har kommunernas ekonomi
snabbt försämrats under de senaste månaderna.
När kommunerna i november 2008 gjorde upp sina budgetar
räknade de fortfarande med att skatteinkomsterna skulle öka
med 2,4 procent 2009, tre månader senare var uppskattningen
minus 4,7 procent. Inom hela kommunalekonomin skulle detta betyda
att skatteinkomsterna minskar med 850 miljoner euro, vilket motsvarar
intäkterna av en skatteprocentenhet.
Utifrån enkäten antas kommunernas omkostnader öka
med 4 procent, medan budgetarna utgår från en ökning
på 4,7 procent. På senare tid har man kunnat se
tecken på finansieringsproblem i kommunerna och i synnerhet
på meningsskiljaktigheter med bankerna i fråga
om de höjda räntemarginalerna. Kommunernas och
samkommunernas utgifter har under de senaste åren vuxit
snabbt, främst på grund av löneutgifterna och ökad
upphandling av tjänster och investeringar.
Till följd av närings- och arbetsplatsstrukturen
drabbas enskilda kommuner olika av den snabbt försvagade
ekonomin. De omedelbara konsekvenserna är störst
i regioner och på orter som är beroende av utrikeshandel
eller utrikeshandelsnära underleveranser.
Kommunernas finansiella situation underlättas genom
statliga åtgärder som höjd utdelning av
samfundsskatten, höjda lägsta gränser
för den kommunala fastighetsskatten och slopad folkpensionsavgift
för kommunerna. Den totala effekten av åtgärderna
betyder enligt rambeslutet 468 miljoner euro mer netto för
kommunerna i år. År 2010 beräknas effekten
vara sammanlagt 649 miljoner euro och 2011 647 miljoner euro. Den
höjda utdelningen av samfundsskatten stärker den
kommunala ekonomin också genom utjämningen av
statsandelarna. Dessutom stärker åtgärden
kommunernas skatteunderlag, precis som höjningen av de
lägsta gränserna för kommunernas skatt
på fastigheter.
Det är viktigt att statsandelssystemet ses över i
början av 2010 och att statsandelarna för de olika
förvaltningsområdena slås samman (se
t.ex. FvUB 31/2006 rd). Det framgår
av statsrådets redogörelse att reformen av statsandelssystemet kommer
att genomföras kostnadsneutralt mellan kommunerna och mellan
kommunerna och staten. Samtidigt ska de problem som följer
av exceptionellt gles bebyggelse och stor skärgårdsdominans
få en permanent lösning. Dessutom tas finansieringsunderstöd
enligt prövning in under det sammanslagna statsandelsmomentet.
Statsandelarna utgör en del av kommunernas totala inkomstfinansiering.
Förslaget att slå samman statsandelarna för
basservicen gör systemet tydligare. Utskottet beklagar
att det i det här sammanhanget inte är möjligt
att genomföra den emotsedda större reformen av
statsandelsystemet. Förvaltningsutskottet framhåller
att det är nödvändigt att se över
statsandelssystemet i enlighet med ramlagen och att göra
det med hänsyn till kommunernas särförhållanden
och behov av service.
Utskottet kräver att indexjusteringarna av statsandelarna
genomförs fullt ut under ramperioden. Kommunerna får
inte heller ges nya eller ökade uppgifter. Om det sker
justeringar på den här punkten, bör kommunerna
kompenseras fullt ut för kostnaderna.
Den ekonomiska situationen ställer, trots statens åtgärder,
beslutsfattarna i kommunerna inför en stor utmaning bland
annat då det gäller att sätta stopp för
de senaste årens exceptionellt snabba tillväxt
i utgifterna. Kommunerna ska också öka sin skuldsättning
kontrollerat. Statens skuldsättning är i detta
ekonomiska läge i vilket fall större än
kommunernas. Utskottet anser att det i den rådande ekonomiska
situationen krävs en större statlig satsning på kommunerna än
vad som föreslås i rambeslutet för att
kommunerna ska klara av sina åtaganden. Det är
också på sin plats att kommunernas statsandelar
höjs redan i år. I dagens läge vet man
inte ännu hur stora svårigheter hela samhället
och kommunsektorn som en del av det kommer att råka i under
den pågående djupa recessionen i världsekonomin.
I den här situationen måste också insatserna
inom ramen för kommun- och servicestrukturreformen nyttiggöras
effektivare. Det är viktigt att alla kommuner och samkommuner,
i linje vad som förts fram vid regeringens budgetmangling,
gör upp planer för ökad produktivitet
i servicen och att de 20 största kommunerna upprättar
produktivitetsprogram som staten och kommunerna tillsammans följer
upp. Utskottet kommer att hålla ett öga på hur
den kommunala ekonomin utvecklas. Det framhåller dessutom
att man i allt utvecklingsarbete måste värna de
kommunalt anställdas hälsa.
Den inre säkerheten
Polisen.
En arbetsgrupp som tillsatts i enlighet med regeringsprogrammet
för att utreda de långsiktiga resursbehoven inom
polisen fick sitt uppdrag färdigt den 11 mars 2009. Utskottet
noterar med tillfredsställelse att det av redogörelsen framgår
att polisens verksamhet ska utvecklas utifrån de förbättringsåtgärder
som arbetsgruppen föreslagit. Ett politiskt engagemang
för arbetsgruppens arbete är nödvändigt
med tanke på samhället. Utskottet har upprepade
gånger, år efter år, kritiserat det faktum
att det inte har funnits någon sådan noggrant
utarbetad och politiskt godkänd långsiktsplan
för dimensionering av polisens personella resurser som
ett långsiktigt säkerhetsarbete förutsätter.
Som exempel på en positiv utveckling kan det vara skäl
att nämna att arbetslösa poliser har kunnat sysselsättas
under den senaste tiden och att läget förväntas
vara under kontroll i juli 2009. Enligt utskottet är det
viktigt att arbetstillfällena tryggas också därefter,
när nya poliser utexamineras i slutet av året.
Under 2010 krävs det särskilda åtgärder
för att säkerställa sysselsättningen.
Vi har inte råd att låta antalet sökande minska
till den grad att det inte längre finns tillräckligt
många kompetenta sökande till polisutbildningen.
Situationen underlättas 2011 genom att antalet utexaminerade
då kommer att vara omkring 200 poliser mindre än
den beräknade avgången. Det finansieringsunderskott
som ska täckas in 2011 är enligt erhållen
utredning 5 miljoner euro. Med anslaget blir det också möjligt att
sköta polisens behov av personal för det ökade
antalet asylutredningar.
Kärnan i polisens riksomfattande operativa datasystem
utvecklades och togs i bruk i mitten av 1990-talet. De dåtida
datasystemen stöder inte längre i dagens läge
verksamheten på ett ordentligt sätt. Tekniken är
också föråldrad och systemet mycket dyrt
att upprätthålla. Polisen kan inte förbättra
sina e-tjänster för allmänheten vare
sig inom tillståndsförvaltningen eller i verksamheten
i övrigt utan en totalreform av datasystemen. De produktivitetsmål
och krav på effektivisering av verksamheten som ställts
upp för polisen förutsätter att de föråldrade
operativa datasystemen förnyas. Utskottet anser det nödvändigt
att man utöver ramfinansieringen anvisar separat projektfinansiering
för en totalreform av datasystemen.
Finanstillskottet på 1 miljon i rambeslutet är inte
tillräckligt för att genomföra programmet för
polisens lokaler. Polisen har flera akuta behov att bygga om polisinrättningarnas
lokaler bland annat på grund av mögelproblem.
Gränsbevakningsväsendet.
I den nyligen antagna strategin för gränsbevakningen
ingår en betydande överföring av resurser
för sammanlagt 200 årsverken för att
stärka gränskontrollen i huvudstadsregionen och
vid den sydöstra gränsen och för att
genomföra nedskärningsåtagandet i det
andra produktivitetsprogrammet.
Utskottet har erfarit att Gränsbevakningsväsendets
anslagsunderskott på omkostnadsmomentet är i genomsnitt
13 miljoner euro om året under ramperioden. Utöver
resursöverföringarna enligt strategin ska gränsbevakningsväsendet dessutom
få bort 200 årsverken för att täcka
underskottet på 13 miljoner under omkostnadsmomentet. Minskningen
drabbar än en gång verksamheterna utanför
det riksomfattande prioriterade området, främst
i Lappland, Kajanaland, Norra karelen och Bottniska viken. I kombination
med den tilltänkta resursöverföringen
kommer nedskärningen helt klart att minska Gränsbevakningsväsendets
prestationskapacitet inom dessa områden och dess kapacitet
att tillhandahålla säkerhetstjänster
i gränsområdet och skärgården.
Gränskontrollerna i huvudstadsregionen och vid den sydöstra
gränsen kan inte heller stärkas på det
sätt som avses i strategin. Utskottet anser att en så betydande
försämring av Gränsbevakningsväsendets
prestationskapacitet inte är vare sig motiverad eller godtagbar.
Det behövs ett absolut minimum av 6 miljoner euro i
extra anslag på momentet för upphandling av luft-
och bevakningsfartyg. Medlen täcker kostnaderna för
det tekniska övervakningssystemet för två bevakningsflygplan.
Med det föråldrade systemet är nyttan
av flygplanen vid gränsbevakningsuppdrag mycket begränsad.
Utskottet förutsätter att Gränsbevakningsväsendets
omkostnadsmoment årligen ökas med 13 miljoner
euro under ramperioden. Detsamma gäller medlen för
upphandling av den tekniska utrustning som bevakningsflygplanen
kräver. Gränsbevakningsväsendet bör
för Finlands del kunna sköta bevakningen av EU:s
yttre gräns på ett effektivt sätt och
upprätthålla en fungerande gränskontroll.
Tullen.
Tullen hör i centrala delar ihop med utskottets ansvarsområde
till den del det är fråga om tullen som intern
säkerhetsmyndighet. För tullens del betyder statsrådets
rambeslut kraftfulla anpassningsåtgärder för
att det inte ges någon kompensation för extra
utgifter och för att det görs ytterligare nedskärningar.
För att säkra att anslagen räcker till är
tullen i denna situation tvungen att bland annat dra in visstidstjänster, vilket
betyder att tullen åtminstone på kort sikt måste
dra ner på personalen mer än produktivitetsprogrammet
kräver och inskränka sitt serviceutbud och servicenätverk.
Nödcentralerna.
Riksdagen godkände vid riksmötet 2008 förvaltningsutskottets
betänkande om nödcentralsreformen (FvUB
3/2008 rd — SRR 3/2007
rd). Av redogörelsebetänkandet och förvaltningsutskottets
utlåtande FvUU 19/2008 rd (MINU
6/2008 rd) framgår på vilket
sätt Nödcentralsverket behöver utvecklas.
Utskottet framhåller att det är regeringens skyldighet
att se till att reformen fortsätter i enlighet med betänkandet FvUB
3/2008 rd. Det innebär bland annat att
personalnedskärningarna i produktivitetsprogrammet inte
bör verkställas inom Nödcentralsverket.
Verket klarar inte av sina lagfästa uppgifter utan ytterligare
finansiering. Ramarna garanterar inte tillgången till personal,
bestående anställningar, utbildning och konkurrenskraftiga
löner. Åtaganden som måste uppfyllas
så snart det är möjligt är att
etablera nödcentralssystemets verksamhet och förnya
datasystemen.
Kompletterande synpunkter.
Enligt utskottet är det nödvändigt
att alla tjänstemän som har operativa uppgifter
inom myndigheter med ansvar för den inre säkerheten
lämnas utanför personalnedskärningarna
i produktivitetsprogrammet. Resursplaner för långsiktig
verksamhet som man politiskt binder upp sig till bör utarbetas
också för andra än polisen. Utskottet
fäster uppmärksamheten vid Senatfastigheters dominerande ställning
på hyresmarknaden för lokaler för statens ämbetsverk,
vilket har lett till att hyresnivån i vissa fall blir högre än
den gängse hyran och därmed snedvrider hyresmarkanden.
Det ska också ses till att myndigheterna har pengar för
de ökade hyreskostnaderna så att lokalerna inte
behöver finansieras på bekostnad av verksamheten.
Invandring
Regeringen förbereder en ny fördelning av
medel i budgetpropositionen för 2010. Enligt erhållen
utredning avdelas 2 miljoner euro till Migrationsverket för
att anställa personer för att handlägga
asylärenden. Dessutom ingår ett lika stort belopp
i den första tilläggsbudgeten för 2009. Med
dessa medel beräknas det vara möjligt att anställa
omkring 30 nya arbetstagare vid Migrationsverket i år och
nästa år och höja antalet asylbeslut
per månad med 100. I mars 2009 fanns det 4 530 asylsökande
som var inkvarterade i förläggningar för
asylsökande. De årliga kostnaderna för
detta uppgår till 71 miljoner euro.
Trots att Migrationsverket har fått mer personalresurser är
asylsökandena tvungna att vänta på det
första beslutet omkring ett år. För att
få ner behandlingstiden till i genomsnitt 9 månader behövs
det ytterligare 2 miljoner för att anställa omkring
30 personer för handläggning av asylärenden.
Om behandlingstiden förkortas med 3 månader, minskar
kostnaderna för mottagande av asylsökande med
ca 2,6 miljoner euro. Behandlingstiderna har en avgörande
inverkan på kostnaderna för mottagande av asylsökande.
Utskottet konstaterar att man i slutet av 2010 kommer att införa
uppehållstillstånd med biometriska kännetecken.
Systemet för beställning av uppehållstillståndskort
med biometriska kännetecken är ett led i det elektroniska
systemet för hantering av utlänningsfrågor
(UMA). Kostnaderna för systemet för beställning
av uppehållstillståndskort har emellertid inte
inkluderats i kostnaderna för att utveckla det elektroniska systemet
för hantering av utlänningsfrågor (UMA),
eftersom man inte då visste att uppehållstillstånd
med biometriska kännetecken kommer att införas.
Enligt regeringsprogrammet ska det för huvudstadsregionen, Åboregionen
och andra betydande invandrarområden i samråd
med staten och kommunerna i regionen tas fram ett pilotprogram för
att främja invandrarnas integration och sysselsättning.
Kommunernas pilotprogram genomförs under tre år,
dvs. 2009—2011. Riksdagen har beviljat 1 miljon euro för
programmet 2009. Utöver detta behövs det 1 miljon
euro för pilotprojekten både 2010 och 2011. Utskottet är emellertid
missnöjt med de åtgärder staten hittills
har vidtagit. Det kan nämnas att den överenskomna
avsiktsförklaringen för huvudstadsregionen ännu
inte har börjat verkställas för att statlig
finansiering saknas.
Utöver det som angetts inom budgetramen behövs
det ett årligt tilläggsanslag på minst
1 miljon euro 2010 och 2011 för att främja migration och
integration. Utskottet motiverar sitt förslag med det som
kommit fram vid utfrågningen av sakkunniga i samband med
behandlingen av statsrådets redogörelse för
genomförandet av integrationslagen. Utskottet kommer att
gå närmare in på integrationsfrågan
i sitt betänkande om redogörelsen.
En höjning av den kalkylerade ersättningen till
kommunerna för mottagande av flyktingar ökar för
sin del kommunernas benägenhet att ta emot flyktingar.
Enligt lagen om främjande av invandrares integration ersätter
staten kommunen för kostnaderna för mottagande
av flyktingar inom ramen för statsbudgeten. Den kalkylerade
ersättningen till kommunerna för att främja integrering
av invandrare är lika stor som 1993. Ersättningen
täcker i nuläget inte in kostnaderna för
mottagande av flyktingar i tillräcklig grad och i praktiken
vägrar kommunerna ställa fram platser. Därmed
har det blivit svårare att få flyktingar och asylsökande
som fått uppehållstillstånd placerade
i kommunerna.
Utskottet anser att den kalkylerade ersättningen till
kommunerna nödvändigt måste höjas
ordentligt. Enligt beräkning omfattar den kring 9 000 personer
2010 (ersättningen betalas under tre års tid).
För att integreras och bli vuxna är unga som vistats
en relativt kort tid i Finland, som i sitt hemland eller under flykten
har utsatts för våld eller traumatiserats och
som saknar avgångsbetyg och tillräckliga språkkunskaper
i många fall i behov av sådana stödåtgärder
inom öppenvården som avses i 34 § i barnskyddslagen
också efter det att de fyllt 18 år. Enligt utredning är
kommunerna inte villiga att ta emot ungdomar som närmar
sig 18 års ålder eftersom de de facto är
i behov av en hel rad särskilda tjänster. Omkring 250
unga beräknas vara i behov av sådana tjänster
bara i år. Det behövs ett anslag på uppskattningsvis
3 miljoner euro per år för att täcka
kostnaderna för eftervården.
Antalet asylsökande har gått upp kraftigt
i slutet av 2008. Man räknar med att det kommer 6 000 nya
asylsökande till Finland 2009. Anslaget för de
totala kostnaderna för flyktingmottagande i 2009 års
budget har således visat sig vara underdimensionerat. I
takt med det ökade antalet asylsökande har det
varit nödvändigt att inrätta nya mottagningscentraler
och grupphem för inkvartering av dem. För närvarande
talar ingenting för att antalet skulle minska och därför är tilläggsanslag
nödvändiga för att mottagandet ska kunna
ordnas. En betydande del av asylsökandena kommer från
ett annat EU-land. I princip betyder det att asylansökningarna
i så fall, i enlighet med Dublinkonventionen, ska behandlas
i något annat land än Finland. Utskottet tillstyrker
de riktlinjer som drogs upp vid regeringens politikria den 24 februari
2009 om att minska antalet grundlösa asylansökningar
och utreda asylpraxis i de övriga nordiska länderna.
Produktivitet och personalpolitik
I rambeslutet har det bestämts vilka produktivitetsförbättrande åtgärder
som ska vidtas och hur åtgärderna ska anpassas
till det ekonomiska läget. Där anges också de
viktigaste insatserna för att höja produktiviteten
inom respektive förvaltningsområde. Dessutom anges
där närmare var nedskärningar i antalet årsverken
ska sättas in.
Enligt redogörelsen fortsätter staten att
genomföra produktivitetsprogrammet i enlighet med vad som
tidigare bestämts med målet att minska statens
arbetskraft med 9 645 årsverken fram till 2011 och med
ytterligare 4 800 årsverken fram till 2015.
De produktivitetsinsatser som ska genomföras före
utgången av 2011 och de i rambeslutet nämnda nya åtgärderna
som ska genomföras före utgången av 2015
bygger på ministeriernas planer och framställningar.
Målen och åtgärderna för att
minska arbetskraften är därför av mycket varierande
slag och grad inom olika förvaltningsområden.
Enligt redogörelsen ska produktiviteten förbättras
genom en översyn av organisationer, metoder och processer,
effektivare användning av datateknik och upphandling av tjänster
när det är ekonomiskt och operativt lämpligt.
Inom förvaltningsområdena pågår
eller bereds över 200 produktivitetshöjande projekt
eller insatser. Det allmänna målet för översynen
av organisationer och metoder är att förenkla
administrationen och styra allt mer resurser till kärnuppgifter
och tjänster. I rambeslutet ingår ett särskilt
utvecklingsanslag på i snitt 30 miljoner euro per år
under ramperioden utöver medlen för stöd
till statens viktigaste datateknikprojekt och produktivitetsprojekt
inom ministeriernas ramar.
Utskottet tillstyrker att produktivitetsprogrammet, i likhet
med andra förvaltningsreformer som medför förändringar
för personalen, utgår från att uppsägningar
av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker om möjligt
ska undvikas. Man har bistått ämbetsverken med
stöd och procedurer för en god personalpolitik
vid förändringarna och meningen är att
det ska ske i ännu större skala under ramprioden.
Utskottet understryker att produktivitetsprogrammet bör beredas
och genomföras i samarbete med de organisationer och representanter
som företräder de statsanställda och
personalen på alla nivåer inom förvaltningen.
I praktiken är resultatet beroende av personalens engagemang
och inställning. För ett bra resultat av utvecklingsarbetet är det
ytterst viktigt att det inbegriper sporrande och premierande element
för personalen.
Med tanke på de förestående förändringarna och
hur attraktiva statens arbetsplatser upplevs vara spelar det en
avgörande roll att man upprätthåller
och förbättrar arbetsmotivationen, personalens
arbetshälsa och arbetets innehåll.
Regionaliseringen av statens arbetsplatser ska fortsätta
som planerat. Den bygger på lagen om behörighet
vid placering av statliga enheter och funktioner (362/2002)
som godkändes utifrån förvaltningsutskottets
beänkande (FvUB 3/2002 rd). Det är viktigt
att åtgärderna genomförs på ett sätt
som tar till vara regionernas starkheter och kompetens och det ger
i sin tur samhället ett mervärde. Under övergångsperioden är
det naturligt att regionaliseringen ger upphov till extra kostnader
som är godtagbara exempelvis av personalpolitiska skäl.
I detta sammanhang hänvisar utskottet till sitt utlåtande
om de föregående ramarna för statsfinanserna
(FvUU 9/2008 rd). Det noterar samtidigt att regeringen
i redogörelsen i högre grad lyfter fram ett genuint
produktivitetsarbete och insatsernas effekter snarare än
matematiska personalnedskärningar.