Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och annan utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men anför följande anmärkningar och ändringsförslag.

Uppgifter

Den föreslagna lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral ska ersätta den gällande lagen om Fångvårdens utbildningscentral. Som det föreslagna nya namnet visar har lagförslaget aktualiserats av de omfattande reformerna inom brottspåföljdsområdet de senaste året.

En stor omorganisering genomfördes 2001. Då inrättades ett nytt centralt ämbetsverk, Brottspåföljdsverket. Redan då fick Fångvårdens nya uppgifter utanför fångvården i och med att centralen också började ordna utbildning för personalen vid Kriminalvårdsväsendet. I oktober trädde dessutom en genomgripande reform av straffverkställigheten i kraft. Ett av de viktigaste målen med reformen är att fångvården ska bli mer systematisk och få bättre genomslag. Samtidigt sågs organisationen inom Fångvårdsväsendet över. Som regeringen säger ställer reformerna nya krav på personalens kompetens, och det kommer åtminstone till en början att visa sig i ett ökat behov av fortbildning.

Enligt den föreslagna lagen är nya uppgifter att tillhandahålla utbildning som leder till examen och yrkesinriktad tilläggsutbildning inom brottspåföljdsområdet. Dessutom ska utbildningscentralen bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet inom sitt område. Lagutskottet har redan tidigare lyft fram forskningen inom justitieministeriets förvaltningsområde och de knappa resurserna samt ansett det viktigt att Rättspolitiska forskningsinstitutet får bättre verksamhetsmöjligheter (se LaUU 15/2006 rd och LaUU 18/2004 rd). Följaktligen anser utskottet det viktigt att forskningen vid utbildningscentralen inte konkurrerar med Rättspolitiska forskningsinstitutet, utan att forskningen som det sägs i propositionen (s. 17) inriktas på utbildning och arbete inom brottspåföljdsområdet.

Organisation

Genom den föreslagna lagen omorganiseras också utbildningscentralen. Den får en fristående direktion, men uppgifterna inriktas mer på att utveckla verksamheten och lägga upp strategiska riktlinjer. Därför företräder medlemmarna undervisningssektorn, brottspåföljdsområdet och intressentgrupper inom området samt annan sakkunskap som är viktig med tanke på utbildningscentralens verksamhet. En medlem företräder personalen. Utöver att direktionen lägger upp de allmänna strategierna för verksamheten beslutar den om antagningsförfarandet till examensinriktad utbildning, fastställer examensstadgan och utbildningsplanen, väljer studerande och beslutar om rättelseyrkanden beträffande vissa beslut av direktören.

Direktören har det primära ansvaret för verksamheten vid utbildningscentralen. Direktören ska leda och utveckla verksamheten och svara för att verksamheten ger resultat och är högkvalitativ samt se till att målen nås. Direktören fattar enskilda beslut som gäller förvaltningen och avgör merparten av personalfrågorna. En stor reform är att direktören också beslutar om antagning till utbildning som leder till examen och har disciplinära befogenheter gentemot de studerande.

Utbildningscentralen är organiserad på ett lyckat sätt, anser lagutskottet. De föreslagna bestämmelserna förtydligar arbetsfördelningen mellan direktionen och direktören och medverkar till att effektivisera den dagliga verksamheten. Dessutom får direktören bättre möjligheter att ta ansvar för att resultatmålen nås.

Utbildningscentralen ska fortfarande resultatstyras av justitieministeriet, även om företrädare som väljs på förslag av Brottspåföljdsverket spelar en framträdande roll, till exempel i den nya direktionen. Största delen av utbildningsutbudet vänder sig till Brottspåföljdsverket. Därför är det enligt lagutskottet befogat att det i det framtida utvecklingsarbetet också bedöms om utbildningscentralen administrativt sett bör vara underställd Brottspåföljdsverket och omfattas av dess resultatstyrning.

De studerandes rättigheter och skyldigheter

Den föreslagna lagen har exakta bestämmelser om de studerandes rättigheter och skyldigheter och om deras rättssäkerhet. I det hänseendet är lagförslaget en förbättring. En brist är däremot att de studiesociala förmånerna vid utbildning som leder till examen regleras genom förordning av justitieministeriet. Av propositionen framgår det (s. 15 och s. 22) att innehållet i grundexamen inom fångvård kommer att ses över och utbildningstiden förlängas. Det kommeratt göras i ett särskilt projekt då det samtidigt bedöms om de studiesociala förmånerna behöver ses över. Enligt lagutskottet är det viktigt att lagen samtidigt får standardbestämmelser om förmånerna.

Den nya lagen tillåter också drogtestning av de studerande. De som studerar för examen är skyldiga att på förordnande av utbildningscentralen delta i drogtest, om det finns grundad anledning att misstänka att de uppträder påverkade av berusningsmedel under utbildningstiden eller arbetspraktiken. Regleringen är motiverad redan av den anledningen att studier inom fångvårdsområdet innefattar bland annat utbildning i vapenhantering, framhåller utskottet. Liknande bestämmelser om drogtestning ingår också i lagen om Räddningsinstitutet (6) och lagen om polisutbildningen ().

Undervisningsspråket är finska. Undervisning kommer också att ges på svenska och tillfälligt dessutom på andra språk. Vid antagning och i prov får de studerande använda antingen finska eller svenska. Som regeringen säger i propositionen (s. 20) är Brottspåföljdsområdets utbildningscentral vid sidan av yrkeshögskolan Laurea den enda utbildningsanstalten i Finland som svarar för examensutbildning inom brottspåföljdsområdet. Utbildningscentralen utbildar också personal för svenskspråkiga områden. Därför understryker lagutskottet att undervisningen beroende på de förekommande behoven bör tillhandahålla undervisning på båda nationalspråken (jfr FvUB 8/2006 rd och GrUU 12/2006 rd).

I detta sammanhang påpekar lagutskottet vidare att det bland fångarna numera finns många utlänningar. Därför är det enligt utskottet viktigt att också andra än infödda finländare arbetar inom brottspåföljdsområdet. Följaktligen bör personer med utländskt påbrå uppmuntras att söka in till området, och de bör få stöd i sina studier. Dessutom är det viktigt att kraven på språkkunskaper inte blir ett oöverkomligt hinder för dem att söka arbete inom brottspåföljdsområdet.