Motivering

Stora utskottet har fått utlåtanden om Prümfördraget från lagutskottet och förvaltningsutskottet. Båda fackutskotten kommer med kritiska kommentarer bl.a. om fördraget och vissa fördragsbestämmelser i relation till vår nationella lagstiftning och Finlands EU-politik över lag. De går grundligt igenom det exceptionella förfarandet och problempunkterna i fördraget jämfört med det mervärde en anslutning kan tillföra, men de kommer till rakt motsatta slutsatser.

Prümfördragets innehåll faller huvudsakligen inom förvaltningsutskottets fackområde. Förvaltningsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att fördraget ur vår synvinkel har ett mervärde framför allt i att det gör informationsutbytet mellan de brottsbekämpande myndigheterna effektivare och därmed är till nytta för brottsundersökningen. Fördraget spelar en rätt liten praktisk roll för oss vid gemensamma gränsöverskridande insatser. Stora utskottet anser att förvaltningsutskottets bedömning av det mervärde fördraget kan tillföra i form av ett effektivare myndighetssamarbete mellan medlemsstaterna är motiverad.

Stora utskottet tar med tanke på sitt eget fackområde särskilt upp Prümfördraget i relation till de allmänna principerna i Finlands EU-politik.

Prümfördraget har beretts mellanstatligt utanför EU-samarbetet av sju signatärstater. Regeringen noterar i sin skrivelse att Prümfördraget inte har beretts enligt reglerna för ett fördjupat samarbete. Finlands har sedan långt tillbaka följt den principen i sin EU-politik att man aktivt driver på gemensamma mål. Först när samarbetet inte löper kan ett fördjupat samarbete övervägas. Regeringen har senast i sin redogörelse om det konstitutionella fördraget (SRR 6/2005 rd) framhållit att "unionen bör utvecklas på ett så enhetligt sätt som möjligt. Denna utgångspunkt förhindrar inte ett fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna inom unionen. Det väsentliga är att detta fördjupade samarbete bedrivs inom den ram som grundfördragen erbjuder och att det är öppet för unionens samtliga medlemsstater". Stora utskottet har i sina tidigare utlåtanden och senast i vår (StoUU 2/2006 rd) uttryckt sitt stöd för regeringens policy.

Regeringen prioriterar ett stärkt område för frihet, säkerhet och rättvisa under Finlands kommande ordförandeskap. Halvtidsöversynen av Haagprogrammet från 2004 infaller under ordförandeskapet och ger oss en chans att driva på våra mål och stärka måluppställningen på området i en "Tammerforsanda". Haagprogrammet innehåller delvis samma samarbetsformer som Prümfördraget. Enligt regeringen kan beslutsfattandet i polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet flyttas över till EG-fördraget utifrån artikel 42 i unionsfördraget och verksamheten på området därmed göras effektivare. Europeiska rådet i juni 2006 gav Finland i uppdrag att se på vilka möjligheter de nuvarande fördragen ger att förbättra beslutsfattandet och verksamheten inom området för frihet, säkerhet och rättvisa.

En anslutning till Prümfördraget betyder sannolikt följdändringar i vår nationella lagstiftning. Det finns frågor om insamling av uppgifter och dataskydd att utreda. Vissa bestämmelser i fördraget har dessutom beröringspunkter med aspekter på statens suveränitet. Stora utskottet anser i likhet med lagutskottet och förvaltningsutskottet att frågorna måste analyseras grundligt i samband med beredningen av regeringens proposition och bedömas ingående mot grundlagen.

Stora utskottet anser precis som lagutskottet att de särskilda organ som fördraget för med sig (ministerkommitté, arbetsgrupp) är en nackdel. Varken fördraget eller samarbetet inom ramen för fördraget står under Europaparlamentets kontroll eller omfattas av EG-domstolens befogenhet. I det nationella förfarandet är det viktigt med tanke på den ordning som Finland antagit för beredningen av EU-frågor att riksdagens medinflytande enligt 96 och 97 § i grundlagen garanteras på behörigt sätt när det gäller beslut som fattas utifrån Prümfördraget och som faller inom riksdagens behörighet eller som annars kräver riksdagens medverkan.

Stora utskottet kan utifrån utlåtandena från lagutskottet och förvaltningsutskottet i princip godkänna att Finland ansluter sig till Prümfördraget. Men det hänvisar till sina tidigare kommentarer om fördraget i relation till EU-samarbetet på området och Haagprogrammet och understryker att en anslutning på grund av det praktiska polissamarbetet inte i sig innebär en kursomläggning i vår EU-politik. Stora utskottet påpekar att Finland under sitt ordförandeskap bör koncentrera sig på halvtidsöversynen av Haagprogrammet och på att driva på unionens beslut enligt regeringens riktlinjer, som också riksdagen har backat upp. Vidare kräver stora utskottet att regeringen efter en anslutning till föredraget samarbetar aktivt med kommissionen för att införliva de frågor som fördraget täcker in med unionens lagstiftning.