Motivering
Utrikesutskottet anser det viktigt att Finland deltar i den
EU-ledda militära krishanteringsoperationen Althea i Bosnien
och Hercegovina.
Allmänt
Finlands deltagande i internationella fredsbevarande operationer
regleras i lagen om fredsbevarande verksamhet (514/1984).
Enligt lagen kan Finland delta i militär krishantering
och fredsfrämjande som baserar sig på beslut av
Förenta Nationerna (FN) eller Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och som syftar till
att upprätthålla internationell fred och säkerhet
eller att skydda humanitär biståndsverksamhet
samt civilbefolkningen. Genom FN:s resolution 1551(2004) har mandatet
för den pågående SFOR-operationen (Stabilization
Force) i Bosnien och Hercegovina förlängts till årets
slut och den krishanteringsoperation som startar i december fått
ett mandat som preciseras senare i år.
Enligt lagen om fredsbevarande verksamhet är det republikens
president som på framställning av statsrådet
beslutar om Finlands deltagande. Innan en framställning
om uppsättande av en fredsbevarande styrka görs
ska statsrådet enligt 2 § 1 mom. höra
riksdagens utrikesutskott. Om den fredsbevarande styrkans befogenheter
att använda maktmedel skulle komma att bli mer omfattande än
vad fredsbevarande i traditionell bemärkelse förutsätter
ska statsrådet enligt 2 § 2 mom. innan en framställning
görs höra riksdagen genom att förelägga
den en redogörelse. I redogörelsen ska statsrådet
specificera omfattningen av de befogenheter att bruka maktmedel
som gäller operationen.
Bakgrund och karaktär
Enligt redogörelsen har säkerhetsläget
i Bosnien och Hercegovina förbättrats, men landet är fortfarande
instabilt och det internationella samfundets närvaro är
nödvändigt. Operationen Althea som startar
i december 2004 i Bosnien och Hercegovina är Europeiska
unionens hittills största militära krishanteringsoperation.
Tillsammans med den redan pågående polisutbildningsmissionen
(EUPM) och observationsmissionen (EUMM) bildar Althea
den första övergripande krishanteringsoperationen
där både civil krishantering och militära
maktmedel ingår. Enligt utskottet är en övergripande
civil krishantering mycket motiverad med hänsyn till att
läget i Bosnien och Hercegovina fortfarande är
instabilt och landet har omfattande samhälleliga problem,
till exempel organiserad brottslighet.
Till en början ska cirka 7 000 personer delta
i operation Althea, men enligt planerna ska personalstyrkan reduceras
till cirka hälften relativt snabbt. Läget på Västra
Balkan är fortfarande instabilt och situationen kan försämras.
Det är enligt utskottet ändå befogat
att EU-operationen kan ändras kvantitativt och få en
annan karaktär i takt med hur läget utvecklas
och att den internationella militära närvaron
i Bosnien och Hercegovina i mån av möjlighet reduceras
som planerat.
EU:s och Natos permanenta samarbetsmekanismer (de s.k. Berlin
plus-arrangemangen) tilllämpas på Althea. Mekanismerna
kommer över lag att vara relativt komplicerade, bl.a. för
att det i förhandlingarna till slut inte gick att komma överens
om ett gemensamt kommandosystem. Som försvarsutskottet
säger i sitt utlåtande (FsUU 3/2004 rd)
kan det först i takt med operationen bedömas hur
samarbetsmekanismerna och de militära och politiska elementen
i EU:s egen beslutsprocess fungerar.
Trots att Natos SFOR-operation avslutas och ansvaret förs över
på EU kommer Natos att ha kvar en stab på cirka
150 personer och ett mindre antal amerikanska soldater. Utrikesutskottet hänvisar
till utlåtandet från försvarsutskottet
och anser det viktigt att EU och Nato eftersträvar dels
att förhandla i förväg, dels att i den
praktiska verksamheten försäkra sig om att organisationernas
roller och ansvar på operationsområdena läggs
fast så tydligt som möjligt.
Regler för användning av maktmedel
Insatsreglerna, alltså reglerna för användning
av maktmedel, för operation Althea bygger på EU:s insatskoncept
från 2002. Enligt redogörelsen och uppgifter till
utskottet kommer reglerna att i allt väsentligt likna reglerna
för den pågående SFOR-operationen där
också Finland är med. Insatsreglerna stämmer
också, enligt vad utskottet har erfarit, överens
med reglerna för operationerna Concordia i Makedonien
och KFOR i Kosovo. Med hänvisning till inkommen utredning
och försvarsutskottets utlåtande framhåller utrikesutskottet
att insatsreglerna materiellt sett inte är något
problem för Finland. Utskottet påpekar också att
en viktig punkt i insatsreglerna är att operationerna ska
följa folkrätten.
Detaljerna i insatsreglerna kommer enligt redogörelsen
att antas av rådet för allmänna frågor och
yttre förbindelser först den 11 oktober 2004. Utrikesutskottet
omfattar försvarsutskottets ståndpunkt i frågan
och anser att det i viss mån är problematiskt
att riksdagen inte har tillgång till de slutliga insatsreglerna
när frågan om Finlands deltagande behandlas.
Framöver bör Finland eftersträva
att försäkra sig om att insatsreglerna för
planerade operationer är antagna när ett finländskt
deltagande behandlas i riksdagen. Detta blir enligt utskottet allt
viktigare, om EU:s krishanteringsoperationer som planerat sätts
in med allt kortare förvarning.
Finlands deltagande
Finland ska enligt avsikt vara en ramnation för den
norra multinationella styrkan (Multinational Task Force North) fram
till sommaren 2005. Avdelningen har en total styrka på 1 200
personer och enligt uppgifter till utskottet deltar också trupper
från tio EU- eller Nato-länder (Irland, Österrike,
Polen, Portugal, Sverige, Slovenien, Tjeckien, Turkiet, Grekland
och Estland). Utskottet påpekar att ramnationen spelar
en viktig roll och har en politisk dignitet samtidigt som uppdraget är
ett bevis på förtroende för Finlands engagemang
i krishanteringsverksamhet.
Enligt uppgifter till utskottet kommer kostnaderna för
operationen 2005 att bakas in i budgeten för nästa år
med hjälp av ett kompletteringsförfarande. Med
hänvisning till inkommen utredning framhåller
utskottet samtidigt att de slutliga kostnaderna för Finland
på grund av rollen som ramnation står klara först
när kostnaderna har fördelats mellan Finland och
de övriga staterna i den norra multinationella truppen. Rent
allmänt vill utrikesutskottet också påpeka vikten
av större systematik i finansieringen av krishantering
och tryggade resurser för att Finland ska kunna delta i
oförutsedda operationer.