Motivering

Ekonomiutskottet koncentrerar sig på avsnittet om ägarstyrningen (23.10).

Enligt uppgift begär man inte riksdagens samtycke för att sälja aktier i bolagen. Fullmakten gäller att kartlägga flexibel finansiering och omstruktureringar som behövs för företagens utveckling och tillväxt. För att bolagen ska ha tillväxtmöjligheter kan det lämpligaste sättet vara att använda egna aktier som betalningsmedel vid företagsomstruktureringar. Eftersom bolagen eller deras aktier inte avses bli sålda, har bolagens värde inte beräknats och försäljningsintäkterna har inte budgeterats.

Enligt en analys som utskottet fått har Destia Ab och Raskone Ab potential att bli börsnoterade, men det kräver en väsentlig strukturell tillväxt. I nuläget är deras lönsamhet och upplåningsmöjligheter inte tillräckliga. En börsnotering blir möjlig bara om staten äger en stor del av kapitalet eller om det genomförs omstruktureringar där egna aktier används som betalningsmedel. Enligt en bedömning i nuläget är en realistisk tid för börsnotering 2—4 år, förutsatt att kapitalmarknaden återhämtar sig.

Den fullmakt som gäller företagsomstrukturering eller försäljning av Labtium Oy begärs för att säkerställa bolagets kontinuitet. Enligt uppgift är syftet inte att sälja bolaget till utlandet, men det kommer att ske strukturaffärer inom branschen i den närmaste framtiden. Bolagets möjligheter att medverka är beroende av vilka fullmakter som nu beviljas.

Ekonomiutskottet anser att motiveringen är relevant och tillstyrker propositionen utan ändringar. Det är angeläget att vid eventuella omstruktureringar eller börsnoteringar se till att Destia och Raskone förblir inhemska och att staten behåller sitt s.k. ankarinnehav med ett betydande minoritetsinnehav i bolagen så som regeringen menar. Om aktier säljs måste det ske i ett sådant konjunktur- och marknadsläge att priset blir det bästa möjliga.

Ekonomiutskottet anför att finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande om finländskt ägarinnehav och statens ägarandel (Ekonomiutskottets förslag till uttalande).

Destia Ab

Vägverket inledde sin verksamhet som det helt statsägda Destia Ab den 1 januari 2008 (RP 92/2007 rd — KoUB 10/2007 rd). Namnet Destia hade verket tagit som marknadsnamn redan tidigare, den 14 februari 2007. Till verksamhetsområdet hör att planera, bygga och underhålla trafik- och industrimiljöer, tillhandahålla konsultation om trafikmiljön plus att ha hand om färjetrafiken och informationstjänsten för trafiken.

Enligt delårsrapporten för det första halvåret 2009 var Destiakoncernens omsättning 244,8 miljoner euro, ca 11 % mindre än i fjol. Rörelseresultatet hade gått 8,8 miljoner euro på minus. I slutet av rapportperioden var avkastningen på sysselsatt kapital -10,7 %, soliditeten 27,6 % och nettoskuldsättningen 100,5 %. Hela 2008 års omsättning var 717,1 miljoner euro, rörelseresultatet 19,3 miljoner euro, avkastningen på sysselsatt kapital 15,5 %, soliditeten 33,4 % och nettoskuldsättningen 44,4 %. Enligt bolaget brukar rörelsevinsten utvecklas företrädesvis under det tredje kvartalet. Orderingången är god. Under rapportperioden hade bolaget ca 2 884 anställda.

Det är fortfarande Destiakoncernens viktigaste mål att höja lönsamheten. Vid sidan av konventionella markarbeten fortsätter Destia bygga ut inom infrastruktur för gruvindustrin, banor och energiinfrastruktur. Framtidsutsikterna inom området för infrastruktur är osäkra på grund av de stora omställningarna inom ekonomin och finansmarknaden.

Det råder konkurrens på marknaden, eftersom det finns en lång rad aktörer inom infrastruktur i Finland. De konkurrerar öppet om bland annat byggprojekt som gäller allmänna vägar. Utskottet framhåller att ägarregleringen i Destia inte får försvaga konkurrensen.

Enligt uppgift kommer staten att förbli enda ägare i Destias färjerörelse, som ska överföras till ett nytt statsägt bolag innan det blir avgjort vad som ska hända med hela Destia. Förberedelserna inför bolagiseringen av färjetrafiken har redan startat.

Enligt avdelningen för ägarstyrning vid statsrådet finns det följande alternativ i fråga om Destia: 1) acceptera att det statliga innehavet minskar, 2) nöja sig med att bolagets tillväxt stannar av eller kraftigt avtar 3) placera mycket mer statligt kapital i bolaget. Man kan sätta som mål att börsnotera bolaget, men bara om dess strukturella tillväxt före det är relativt kraftig och om staten i och med börsnoteringen är redo att nöja sig med ett betydande minoritetsinnehav som tillförsäkrar staten möjligheter att se till att bolaget förblir i finländsk ägo och att ha inflytande över dess utveckling i framtiden. Enligt ägarstyrningen bör staten vid behov kunna avstå från sitt bestämmande inflytande i Destia för att förbättra bolagets utvecklingsmöjligheter.

Utskottet ställer sig bakom de strategier som avdelningen för ägarstyrning föreslår. Det är påkallat att staten förblir en stor ägare i Destia när bolaget utvecklas och ägarstrukturen ändras. Utskottet lägger också vikt vid övrigt finländskt innehav i det här viktiga företaget på området för infrastruktur, som är verksamt i hela landet.

Raskone Ab

Raskone var tidigare ett affärsverk men startade sin verksamhet som aktiebolag i början av 1999 (RP 137/1998 rd — KoUB 13/1998 rd). Bolaget tillhandahåller reparation och underhåll av nyttofordon och arbetsmaskiner, heltäckande leasing för företag och lastbilsutrustning för olika ändamål.

År 2008 uppgick koncernens omsättning till 181,6 miljoner euro. Rörelsevinsten var 2,0 miljoner euro, 1,1 % av omsättningen, medan siffrorna året innan var klart bättre: 5,5 miljoner euro och 3,7 %. Resultatet belastades av sjunkande restvärden. Koncernens soliditet var 21,8 % och nettoskuldsättningsgraden 133,7 %. Koncernen har nästan 1 000 anställda och 6 000 kunder.

I sin verksamhetsberättelse menar bolaget att de ekonomiska utsikterna över lag är så osäkra att det är svårt att uttala sig om den kommande utvecklingen. Koncernens breda serviceutbud är konkurrenskraftigt på marknaden, men den kraftiga konjunkturnedgången återspeglar sig i verksamheten. Omsättningen väntas öka något och lönsamheten förbättras.

Enligt uppgift har bolaget inte längre strategisk betydelse för staten. Försvarsmakten är en viktig kund, men står bara för 4 % av bolagets omsättning. Raskone har endast hand om underhållet av försvarets Sisu-bilar. Försvarets strategiska partner är Millog Oy, som tillhandahåller stödtjänster för arméns försvarsmateriel. Patria Abp är största ägare i Millog Oy och Raskone äger en mindre del, 8 %.

Bolaget uppger att marknaden är konkurrensutsatt och att statens innehav inte har betydelse för dess framgång. Statens ägarstyrning har meddelat utskottet att Raskone fortfarande kommer att kunna arbeta aktivt för att få den statliga och kommunala verkstadsverksamheten att konsolideras genom företagsomstrukturering, men att det inte är realistiskt att finansiera tillväxten på något annat sätt än genom att använda aktier i bolaget som betalningsmedel. Enligt ägarstyrningen kan staten som ägare ställa upp som realistiskt mål att i Raskone slå samman verkstadsrörelsen med någon större och lönsammare enhet. Ett framtida mål kan också vara börsnotering, så att staten får ett betydande minoritetsinnehav, men det kräver tillväxt i bolaget.

Således förordar ekonomiutskottet att fullmakt beviljas för att staten ska avstå från sitt bestämmande inflytande i Raskone.

Labtium Oy

Labtium Oy grundades den 5 juli 2007 genom att Geologiska forskningscentralens tjänster inom kemisk analys ombildades till ett separat, helt statsägt bolag (RP 7/2007 rd — EkUB 2/2007 rd). Bolaget inledde sin verksamhet den 1 september 2007 och den första räkenskapsperioden gick ut i slutet av 2008.

Verksamhetsidén är att tillhandahålla och erbjuda kunderna testning, laboratorietjänster och expertis med målet att underlätta för dem att koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Bolaget tillhandahåller testning och laboratorietjänster särskilt för geologisk forskning, malmletning, miljöforskning och processindustri.

I slutet av 2008 hade bolaget 110 anställda, varav 30 arbetade på kontoret i Esbo, 24 i Kuopio, 6 i Outokumpu, 4 i Brahestad, 31 i Rovaniemi och 15 i Sodankylä.

Omsättningen under den första räkenskapsperioden var 10,5 miljoner euro, rörelseförlusten 284 000 euro och förlusten före skatt 172 000 euro. Soliditeten var 79 % och nettoskuldsättningsgraden 46,8 %. Resultatet tyngdes av engångsposter med anknytning till grundandet av bolaget.

Enligt motiven till propositionen om bolagisering hade staten som mål att använda det nya laboratoriebolaget som ett verktyg för att utreda eventuella andra omorganiseringar av laboratorieverksamheter inom olika sektorer av statsförvaltningen.

Enligt uppgift har det inte visat sig vara realistiskt att konsolidera de statliga laboratorietjänsterna. För att säkerställa Labtiums framtid och personalens arbete måste staten som ägare försöka ge bolaget beredskap att delta i eventuella omstruktureringar med andra statsägda eller privata företag inom sektorn.

Ekonomiutskottet ställer sig bakom förslaget om fullmakt för staten att avstå från bestämmande inflytande i Labtium. Fullmakten gör det möjligt att omstrukturera laboratoriefunktionerna och bolagets verksamhet. De största riskerna är enligt bolaget konjunkturväxlingar, priskonkurrens och åtföljande fluktuationer i efterfrågan och problem med lönsamhet. Det globala ekonomiska läget reflekteras också i efterfrågan på laboratiorietjänster inom bolagets verksamhetsområde. Enligt verksamhetsberättelsen har bolaget en bra ställning på marknaden i Finland och försöker expandera i närområdena. Utskottet ser det som viktigt att söka de bästa lösningarna för att säkerställa verksamheten och anställningsförhållandena. Bolaget har inte någon strategisk betydelse för staten.