Utskotten

De beslut som riksdagen fattar förbereds i utskotten. Riksdagen har 16 permanenta fackutskott och ett särskilt utskott för samordning av EU-frågor, stora utskottet. Som regel svarar varje utskott mot ett ministerium och behandlar de frågor som ingår i respektive ministeriums förvaltningsområde.

Utskotten tillsätts för en valperiod, det vill säga för fyra år i sänder. Utskottens sammansättning motsvarar riksdagspartiernas styrkeförhållanden.

Riksdagens fackutskott är grundlagsutskottet, utrikesutskottet, finansutskottet, revisionsutskottet, arbetslivs-och jämställdhetsutskottet, ekonomiutskottet, framtidsutskottet, försvarsutskottet, jord-och skogbruksutskottet, kommunikationsutskottet, kulturutskottet, lagutskottet, miljöutskottet, social- och hälsovårdsutskottet och underrättelsetillsynsutskottet.

Utskotten tillsätts för en valperiod, det vill säga för fyra år i sänder. Utskottens sammansättning motsvarar riksdagspartiernas styrkeförhållanden.

​Så här arbetar utskotten

Riksdagen behandlar och fattar beslut om ärenden i plenum. Behandlingen bygger på ett betänkande från ett fackutskott. Fackutskottens viktigaste uppgifter är att bereda ärenden inom sitt ansvarsområde och att utarbeta betänkanden för plenum.

Utskotten behandlar propositioner från regeringen, statsbudgeten, EU-frågor, lagmotioner från riksdagsledamöter, medborgarinitiativ från minst 50 000 medborgare och berättelser och redogörelser från statsrådet. Plenum beslutar till vilket utskott ett ärende ska remitteras. I EU-ärenden beslutar också stora utskottet om remittering till andra utskott.

Fackutskotten är också med och behandlar EU-ärnden genom att de lämnar utlåtanden till stora utskottet och utrikesutskottet. Dessutom lämnar fackutskotten utlåtanden inom sina ansvarsområden till de utskott som ska utarbeta betänkande om ett ärende.

En särskild uppgift för grundlagsutskottet är att i ett utlåtande ta ställning till om ett ärende är förenligt med grundlagen eller inte och hur det förhåller sig till internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Också revisionsutskottet och framtidsutskottet har en del särskilda uppgifter som de övriga fackutskotten inte har.

​Utskotten hör sakkunniga

En viktig del av utskottens arbete är att höra sakkunniga inom olika områden. På så sätt får intressentgrupper möjligheter att direkt påverka beslutsprocessen och själva innehållet i de beslut som riksdagen fattar.

Utifrån utfrågningen av de sakkunniga bildar sig utskottet en egen uppfattning om frågan och utarbetar ett betänkande eller ett utlåtande om sin ståndpunkt för riksdagens slutliga beslut. Utskottet kan föreslå att ärendet godkänns utan ändringar, lägga fram ändringar eller rentav föreslå att det avslås.

​Hur utskotten tillsätts och deras sammansättning

När riksdagen sammanträder efter ett riksdagsval är en av de första uppgifterna att välja utskott, eftersom ärenden inte kan behandlas i riksdagen utan utskott. Utskotten tillsätts för en valperiod, det vill säga för fyra år i sänder. Utskottens sammansättning motsvarar riksdagspartiernas styrkeförhållanden. Alla utskott har ett utskottssekretariat till sin hjälp.

Varje utskott har 17 medlemmar och 9 ersättare. Det finns dock undantag från regeln: finansutskottet har 21 medlemmar och 19 ersättare, revisionsutskottet har 11 medlemmar och 6 ersättare, underrättelsetillsynsutskottet har 11 medlemmar och 2 ersättare och stora utskottet har 25 medlemmar och 13 ersättare.

Ett utskott är beslutfört när minst två tredjedelar av medlemmarna är närvarande. Varje riksdagsledamot hör vanligen till två utskott. De riksdagsledamöter som är talman och ministrar hör inte till något utskott. Vanligen ingår inte heller vice talmännen i något utskott.

Normalt är utskottens sammanträden inte offentliga. Men utskotten lägger ut mycket information på sin webbsida om ärenden som är under behandling och om betänkanden och utlåtanden som blivit klara.