Motivering
Bakgrund
Statsrådet har lämnat två utredningar
om Finlands EU-ordförandeskap (E 19/2005 rd) till
utskottet. Den första gällde en preliminär
bedömning av agendan för ordförandeskapet
och den andra ordförandetskapets politiska premisser. Statsrådet
kommer med en utförligare bedömning av agendan
senare i höst.
Stora utskottets utlåtande är i första
hand utskottets kommentar till de tilltänkta utgångspunkterna
för Finlands EU-ordförandeskap som regeringen
lagt fram den 2 september 2005.
Utgångspunkterna för utskottets kommentarer
Regeringen räknar med att Finland skickligt, effektivt
och opartiskt betar av samtliga frågor på unionens
agenda. Unionen bör tydligare än hittills koncentrera
sig på åtgärder som kan tillföra den
ett mervärde. Utskottet anser att utgångspunkterna är
helt riktiga.
Agendan påverkas i avgörande grad av hur väl de
närmast föregående ordförandeländerna
Storbritannien och Österrike kan driva på pågående stora
politiska projekt. De stora utestående frågor
utskottet refererar till är det konstitutionella fördragets
framtid och diskussionen om den, förhandlingarna om finansieringsramarna,
WTO-förhandlingarna, medlemskapsförhandlingarna med
Turkiet och Kroatien och Bulgariens och Rumäniens eventuella
medlemskap 2007. Andra centrala frågor är genomförandet
av Lissabonstrategin, större dynamik i unionens yttre åtgärder
och utveckling av ett område med frihet, rättvisa
och säkerhet.
Det är viktigt att varje ordförandeland koncentrerar
sig på de frågor som just då är
viktiga för unionen. Ordförandelandet tjänar
hela unionen. Det är bra att ordförandeskapsprogrammen numera
bereds på längre sikt och med större konsekvens.
Det gör unionen mer dynamisk i ett längre perspektiv.
Utskottet vill ändå framhålla att
unionen givetvis inte lägger fast sina prioriteringar i
ett värdetomrum fritt från politiska eller nationella ambitioner.
Varje ordförandeland kör fram sina egna käpphästar
under sin respektive period. I kombination med ett långsiktigt
och sammanhållet programarbete ger det unionen ett välbehövligt
lyft.
Finlands förra ordförandeperiod 1999 kännetecknades
av vissa praktiska åtgärder och innovationer som
bidrog till större öppenhet i rådets arbete.
Utskottet menar att vi gärna kan fortsätta i den
traditionen.
Utskottet ser gärna att ordförandeskapet får bestående
positiva verkningar för den nationella EU-beredningens
kompetens och kapacitet.
Finlands prioriteringar visavi den nedärvda agendan
Utskottet omfattar regeringens och ekonomiutskottets syn att
det viktigaste är att arbeta effektivt för att
genomföra Lissabonstrategin och att rikta in den på tillväxt
och sysselsättning, ökad produktivitet och bättre
betingelser för företagsamhet. Utskottet konstaterar
i linje med sitt tidigare utlåtande StoUU 1/2005
rd att det inte får betyda att de övriga dimensionerna
av strategin förbigås. En koncentrering på tillväxt
och sysselsättning ger bestående resultat bara
om vi samtidigt beslutsamt åtar oss att arbeta för
den sociala dimensionen och en hållbar utveckling av miljön.
En hållbar utveckling och miljöhänsyn
samt en starkare europeisk social modell är de grundbultar
som de konkreta åtgärderna i Lissabonstrategin
bör bygga på.
Under Storbritanniens ordförandeskap håller regerings-
och statscheferna ett extra möte med den europeiska sociala
modellen som nyckeltema. Det är viktigt att debatten om
den europeiska och den nordiska sociala modellen fortsätter under
Finlands ordförandeskap. I Norden har vi lyckats rätt
bra med att förena ökad konkurrenskraft, välfärdspolitiska
villkor och fortsatt förtroendefulla relationer i arbetslivet.
Det bekräftas än en gång av färska
konkurrenskraftsutredningar. Vårt arbetspensionssystem
bygger på gemensamt ansvar och fondering och kan ses som ett
exempel på hur man kan bemöta åldrandets utmaningar
på ett hållbart sätt.
I genomförandet av Lissabonstrategin måste vi
satsa på kunskap, utbildning, forskning och innovation
och på att utveckla den inre marknaden på det
sätt som regeringen föreslår i sin utredning.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet poängterar
i sitt utlåtande att arbetslivskvalitet och arbetshälsa
samt ledarskap och jämställdhet i arbetslivet
måste integreras i innovationspolitiken. Miljöutskottet
framhåller att det behövs bättre miljöteknik.
Det stöder både miljö- och konkurrenskraftsmålen.
Utskottet instämmer i denna syn.
Finland måste mobilisera det gemensamma ansvar som
det konstitutionella fördraget ger uttryck för
när det gäller att förbättra
de yttre åtgärderna och försvarssamarbetet
trots avbrottet i godkännandeprocessen.
Enligt stora utskottet bör vi prioritera EU:s Rysslandspolitik
och nordliga dimension. Rysslandspolitiken bör få en
fast plats på agendan och den bör vara samordnad
och om möjligt också gemensamt omfattad. Färdplanen
från toppmötet mellan EU och Ryssland i Moskva
bör vara vägvisande. För Finland är
det viktigt att vi i relationerna mellan EU och Ryssland går
vidare också i rent praktiska frågor, som flexiblare gränsformaliteter
och avveckling av administrativa och tekniska handelshinder.
För unionens nordliga dimension är det likaså viktigt
att den får en fast plats på agendan och att finansieringen
ordnas. Stora utskottet framhöll i sitt utlåtande
StoUU 2/2005 rd att "medlemsstaternas engagemang i den
nordliga dimensionen bör kunna förbättras.
Utskottet påpekar att den nordliga dimensionen har en naturlig
koppling till de baltiska staternas och Polens mål för Rysslandspolitiken
där närområdesfrågorna intar
en framskjuten plats. Man får inte heller glömma
bort att Kaliningrad är ett av de prioriterade insatsområdena
i den nordliga dimensionen".
Den nordliga dimensionen och Rysslandspolitiken har kopplingar
till frågor som rör Östersjöområdet.
Dimensionens miljöpartnerskap har gett konkreta resultat
i området och på den vägen måste
man fortsätta. Ett bra exempel är det sydvästra
avloppsreningsverket i S:t Petersburg. Stora utskottet vill också lyfta
fram det nya logistikpartnerskapet. Det möjliggör
för unionen att åter lyfta fram miljö-
och säkerhetsfrågor kring fartygstrafiken på Östersjön.
Stora utskottet omfattar utrikesutskottets utlåtande
UtUU 3/2005 rd om att också de transatlantiska
relationerna måste utvecklas. De spelar en central roll
för alla globala frågor, däribland insatserna
för att främja och slutföra WTO-förhandlingarna,
klimatpolitiken och reformen av FN. Relationerna bör få en
nystart. Finland bör ställa upp konkreta mål
också för hur man hanterar relationerna.
Utskottet instämmer i regeringens åsikt att Finland
under ordförandeskapet bör se till att EU tar
en aktivare roll för att reformera och förstärka
FN. Ordförandelandet kan ta initiativ till redogörelser
för EU:s interna och externa politik för de mänskliga
rättigheterna och den vägen också till
initiativ om hur FN:s organ för de mänskliga rättigheterna
kan utvecklas. Det behövs större systematik i
EU:s utvecklingspolitik för att den ska ge bättre
resultat. Unionen ska dessutom aktivt driva på en bred
multilateral avtalsordning för att bromsa klimatförändringen under
tiden efter 2012 så att klimatuppvärmningen stannar
vid två grader, vilket unionen har ställt som
mål.
Vad gäller området med frihet, rättvisa
och säkerhet kommer Finland att prioritera en halvtidsöversyn
av Haagprogrammet och ikraftsättandet av redan fattade
beslut. Vår huvudstrategi bör vara att bevara
en orubblig respekt för rättsstatsprincipen samt
de mänskliga och de grundläggande rättigheterna
i eventuella anti-terroristiska insatser. Rättsstatsprincipen
och de mänskliga och de grundläggande rättigheterna bör
ses som mål, medan anti-terroristiska insatser är
verktygen för att fullfölja dem.
Halvtidsöversynen av Haagprogrammet bör respektera
slutsatserna från Tammerfors, dvs. lägga fast
tydliga politiska prioriteringar och åtgärder.
Haagprogrammet bygger delvis på att det konstitutionella
fördraget skulle träda i kraft enligt tidsplanen.
Stora utskottet ser det som mycket viktigt att man utvecklar politiken
för rättsliga och inrikes frågor även
om man inte har ett konstitutionellt fördrag.
Inom det rättsliga samarbetet är det angeläget att
utvidga principen om ömsesidigt erkännande. Insatserna
mot internationell brottslighet, inte minst människohandel
måste skärpas.
Vad gäller reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken
omfattar stora utskottet jord- och skogsbruksutskottets syn att
man i all verksamhet absolut bör respektera den princip
som Europeiska rådet antog i Bryssel 2002 att jordbruksproduktionen
måste få fortsätta i alla områden
av unionen, inbegripet områden med särskilda svårigheter.
Insatser för att stärka en multisektoriell europeisk
jordbruksmodell måste också få plats
på agendan.
Med hänsyn till att utvidgningen 2004 kunde ros i hamn
med framgång ser utskottet gärna att Finland under
sitt ordförandeskap arbetar för att unionsländerna
så snart som möjligt kan slopa begränsningarna
för arbetskraftens fria rörlighet.
Ursprungligen var det meningen att EU:s konstitutionella fördrag
skulle träda i kraft under Finlands ordförandeskap.
Men som vi vet blir det inte så. EU-länderna har
kommit överens om gemensam "time out". Respiten är
utsatt till juni 2006, mot slutet av Österrikes ordförandeskap. Det
betyder förmodligen att man mot slutet av 2006, under Finlands
ordförandeskap, måste kunna föreslå både
materiella lösningar och förfaranden för
att få i gång reformprocessen utifrån
antingen det framförhandlade fördraget eller -
vilket är mer sannolikt - någon annan överenskommelse.
Statsrådet kommer inom kort att lämna en redogörelse
till riksdagen och då kan också den här
frågan analyseras på djupet.
Statsrådet kommer att lämna en kompletterande
utredning till riksdagen med preciserade bedömningar av
agendan för ordförandeskapet. I det sammanhanget
kan riksdagen och utskotten vid behov uttala sina uppfattningar
om enskilda förslag.
Nationellt viktiga projekt som kräver initiativ
Utskottet vill att Finland visar initiativ också i nationellt
betydelsefulla frågor som inte direkt finns på EU:s
agenda. Vi bör ta initiativ och fortsatt driva på dem
som en del av vår EU-politik, inte minst med hänsyn
till att ordförandeskapet är så kortvarigt.
I debatten om den europeiska sociala modellen är det
viktigt att vi värnar det som är specifikt för
vårt välfärdssystem. Det bygger dels
på offentliga tjänster, dels på den s.k.
tredje sektorns, dvs. allmännyttiga organisationers, medverkan
som EU:s regler om den inre marknaden, konkurrens och statligt stöd
i många delar lämpar sig ytterst dåligt
för. Problematiken omfattar också penningspel
och hur vi ska värna de nuvarande nationella särdragen
i lagstiftningen.
Utskottet hänvisar till statsrådets skrivelse och
fackutskottens utlåtanden och understryker vikten av en
fungerande energimarknad med bättre täckning.
Unionen måste fästa större avseende vid
en säker tillgång till energi. Användningen
av biobränslen bör gynnas över hela linjen,
också inom transportsektorn. Det skulle bidra till en hållbar
användning av naturresurser, som är ett av Finlands
viktigaste horisontella mål.
I samband med kampanjen för hållbar användning
av förnybara naturresurser bör unionen föra
upp ökad användning av trä på agendan i
linje med projektet TräEuropa. En annan fråga för
agendan är en fungerande inre marknad för skogsbruksprodukter.
Att främja användningen av trä bl.a.
i byggande ligger helt i linje med unionens klimatmål.
Under Finlands föregående ordförandeskap fanns
utvecklingen av informationssamhället regelbundet med på agendan.
Diskussionen förefaller nu att ha tynat bort och därför
vill utskottet på nytt ta upp saken på agendan.
Tekniken i branschen utvecklas i rasande fart och därför är det
viktigt att bedöma hur nyttig den nuvarande lagstiftningen
kan tänkas vara i framtiden t.ex. när det gäller
informationssäkerhet och kompatibla och öppna
system. Man måste också på EU-nivå underlätta
för det allmänna att dels medverka till och värna
informationssamhället, dels tillhandahålla offentliga
tjänster med hjälp av de verktyg som informationssamhället
erbjuder.
Finland har anledning att visa initiativ när det gäller
att hantera och utnyttja globala utmaningar och möjligheter.
Utom att vi bör medverka till att WTO-förhandlingarna
kan slutföras med framgång bör vi arbeta
för att resultaten av Helsingforsprocessen kan nyttiggöras
och bearbetas vidare på EU-nivå.
Enligt utskottets mening är det viktigt att Finland
fortsatt utreder hur en samordnad alkoholbeskattning ska kunna införas
i EU.
Hur arbetet i EU och rådet ska utvecklas - samarbetet
med EU:s institutioner
Stora utskottet kräver att Finland under sitt EU-ordförandeskap
och i sin EU-policy fortsatt arbetar för att förbättra
insynen i rådets arbete och kontakterna mellan institutionerna.
Som ordförandeland ska Finland i princip se till att tidigare beslut
om effektivare arbete och bättre insyn i rådets
arbete verkställs. Utskottet understryker att frågan
om större insyn i rådets dagliga arbete inte är
kopplad till det konstitutionella fördragets ikraftträdande.
Vi måste kunna gå vidare också utan ett
fördrag.
Finland bör under sitt ordförandeskap verka för
en bättre lagstiftning. Vi bör stödja
kommissionens tidigare initiativ och ständigt ha dem på rådets
agenda. Vi måste kräva att kommissionen i sina
lagstiftningsförslag följer sin egen policy bl.a.
för konsekvensbedömningar. Ordförandelandet
ska se till att rådet beaktar konsekvensbedömningarna
i sitt arbete. Utskottet instämmer i regeringens åsikt
att man också bör bedöma alternativa
styrmedel i lagberedningen.
Utskottet ställer sig bakom kommissionens generella
mål att anta mindre men bättre lagstiftning. Utan
att ta ställning till om enskilda lagstiftningsförslag är önskvärda
eller inte välkomnar utskottet kommissionens initiativ
att dra tillbaka vissa förslag. Men samtidigt gäller
det att se på principerna för att gallra i förslagen.
Utskottet hänvisar till sitt tidigare uttalande att en koncentrering
på tillväxt och sysselsättning ger bestående
resultat bara om vi beslutsamt åtar oss att arbeta för
den sociala dimensionen och en hållbar utveckling av miljön.
Ordförandelandet ska sörja för systematiken och
kontinuiteten i behandlingen av kommissionens lagstiftningsförslag
i rådet. Finland bör arbeta för att återställa
balansen mellan unionens institutioner. För tillfället
finns det starka tendenser mot mellanstatlighet i unionens verksamhet.
Utskottet erinrar om Finlands traditionella policy som är
att försvara beslutsfattande enligt gemenskapsmetoden.
I samma anda bör vi satsa på ett gott och öppet
samarbete med Europaparlamentet.
Det skulle sitta väl i Finlands ordföranderoll att
främja och tydliggöra situationen för
självstyrande områden som utövar självständig
lagstiftningsmakt i EU:s beslutsprocess.
Hur ordförandeskapet kan utnyttjas för att höja
den nationella EU-kompetensen
Utskottet noterar att ordförandeskapet betyder nya
kontakter för Finland på alla nivåer
både i institutionerna och i de övriga medlemsstaterna. Vi
måste utnyttja kontakterna för att skapa ett bestående
medinflytande. Förberedelserna inför ordförandeskapet
förbättrar vår nationella kompetens och
kapacitet också i övrigt. Vi måste förstå att
utnyttja detta för att driva på våra
framtida initiativ.
Utskottet påpekar att det krävs adekvata resurser
för förberedelserna inför och under ordförandeskapet.
Vårt nästa ordförandeskap infaller 2020
och därför bör vi arbeta för
att öka medinflytandet och förbättra
vår egen kapacitet på mycket lång sikt.
Riksdagens åtgärder och insats för
ordförandeskapet
Riksdagen förutsätter ett nära samarbete
med regeringen om att slå fast målen för
Finlands ordförandeskap och under själva ordförandeskapet. I
samband med den normala behandlingen av EU-ärenden i riksdagen
bör riksdagen få en utredning om Finlands nationella
position och de förhandlingsmål och ståndpunkter
som kan bidra till att Finland under sitt ordförandeskap
kan uppfylla förväntningarna på ett slutresultat.
Under ordförandeskapet ska Finland arbeta för
större insyn i rådets arbete också i
relation till de nationella parlamenten. Riksdagen har ambitionen
att öka de nationella parlamentens behörighet
i den nationella uppföljningen av EU-ärenden genom
utveckling av det bilaterala tekniska biståndet och det
multilaterala samarbetet.
I det interparlamentariska samarbetet vill Finland främja
gemensamma mål inom ramen för COSAC och det övriga
parlamentariska samarbetet. I sakfrågor ska unionens utmaningar
och prioriteringar lyftas fram. Den nordliga dimensionen tas vid
sidan av Barcelonaprocessen upp på agendan för
den parlamentariska diskussionen. I linje med 100-årsjubileet
för Finlands enkammarriksdagen bör vi också flagga
för en starkare demokrati och rättsstatsprincipen.