Bakgrund

I sitt utlåtande StoUU 1/2005 rd tillstyrkte stora utskottet att Lissabonstrategin fokuseras närmare på tillväxt och sysselsättning. Det underströk att det inte får "betyda att strategins övriga dimensioner åsidosätts, för det går att nå hållbara resultat genom koncentrering på tillväxt och sysselsättning bara om vi samtidigt beslutsamt engagerar oss för hållbar utveckling visavi den sociala dimensionen och miljön. De konkreta åtgärderna i Lissabonstrategin måste bygga på hållbar utveckling och miljöhänsyn samt på en förstärkning av den europeiska sociala modellen."

Utskottet underströk vidare att de nödvändiga reformerna av Lissabonstrategin och uppföljningen av dem bör ta fasta på ett brett politiskt engagemang och deltagande. De nationella parlamenten, arbetsmarknadsorganisationerna och övriga intressegrupper måste engageras i genomförandet.

Allmänt om genomförandet av strategin och Finlands handlingsprogram

Stora utskottet kan omfatta finansutskottets bedömning att EU för tillfället ligger långt från de mål som ställdes upp för fem år sedan. De ambitiösa Lissabonmålen har glidit allt längre bort utom räckhåll och unionens utveckling stampar på stället. Det är absolut avgörande för hela unionens framtid att medlemsstaterna senast nu åtar sig att genomföra reformerna och att omsätta dem i praktiken. Hänsynen till medlemsstaternas särproblem får inte bli ett hinder för att utveckla unionen, utan en konkurrenskraftig och ekonomiskt stark union kräver att alla medlemsstater satsar på och anstränger sig för att uppnå de överenskomna målen.

Finland har klarat sig bra i många internationella jämförelser och vår ekonomi har konstaterats vara rätt konkurrenskraftig. Utskottet anser att många av de reformer och projekt som genomförts hos oss kan tjäna som exempel också för andra EU-länder. Det är viktigt att de nationella handlingsprogrammen är sinsemellan jämförbara och att den kollegiala utvärderingen förbättras.

Finansutskottets bedömning av Finlands nationella handlingsprogram är att det i och för sig är grundligt och rätt och öppet tar upp de stora utmaningarna för vårt samhälle.

Programmet tar upp omvärldsfrågor på medellång och längre sikt, som befolkningens snabbt försämrade åldersstruktur, den minskande arbetskraften, balansen i den offentliga ekonomin, incitamenten för företagen och hushållen och utvecklingen i sysselsättningen och produktiviteten. Men programmet saknar nya öppningar och bygger i första hand på redan existerande dokument, typ regeringsprogrammet, ramarna för statsfinanserna 2006—2009, regeringens strategidokument och slutrapporten om utredningen Finland i världsekonomin. En del av åtgärderna i programmet är därmed sådana reformer och projekt som också annars är aktuella.

Programmet betoningar och relation till andra politikområden

I sitt utlåtande till stora utskottet ser förvaltningsutskottet positivt på att Finland i sitt nationella handlingsprogram utgår från det ömsesidiga beroendet mellan ekonomi, sysselsättning och social sammanhållning. Välfärdstjänster, jämlikhet, människors starka grundtrygghet och säkerhet bidrar till en stark konkurrenskraft och kan förväntas öka i betydelse i framtiden. Enligt utskottet är det viktigt att målen genomförs i samarbete med arbetsmarknads- och näringslivsorganisationerna, det civila samhället och tredje sektorn.

Social- och hälsovårdsutskottet menar att Finlands nationella Lissabonprogram ställer som mål en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Det påpekar vidare att ekonomin och sysselsättningen utvecklas gynnsammare i länder som satsar på social trygghet. Bäst har Sverige, Danmark och Finland klarat av målen med Lissabonstrategin tack vare sitt skattefinansierade välfärdssystem och sin breda offentliga sektor. Enligt programmet ska den ekonomiska politiken och samhällspolitiken över lag garantera att den förnyelse som konkurrenskraften kräver höjer välfärden, ökar sysselsättningen, förbättrar miljösituationen och bidrar till social sammanhållning. Utskottet ser positivt på att det nationella handlingsprogrammet i högre grad bygger på det ömsesidiga beroendet mellan de här områdena och betydelsen av att de är i balans än vad kommissionens meddelande gör. Den ekonomiska stabiliteten och tillväxten är viktiga för välfärden. Å andra sidan kräver en ekonomisk tillväxt fungerande välfärdstjänster och en adekvat social trygghet. Det är nödvändigt att balansen mellan den ekonomiska tillväxten och sociala sammanhållningen bättre kommer fram också i konkreta åtgärder för att genomföra handlingsprogrammet.

Riksdagens miljöutskott konstaterar att begreppet hållbar utveckling införlivades med Lissabonstrategin efter toppmötet i Göteborg. I den förnyade Lissabonstrategin utgör hållbar utveckling en synlig del av strategin för bättre tillväxt och sysselsättning. Lissabonstrategin och strategin för hållbar utveckling är tillsammans av grundläggande betydelse för den europeiska finans- och samhällsmodellen.

För kulturutskottet är det viktigt att Finland är tillräckligt attraktivt för etablering av forskning, utveckling, innovation och företagsamhet som kräver spetskunskap. Vi kan göra mycket för att öka attraktiviteten genom att etablera nationella kunskapscentra runt om i landet. Vi måste lära oss utnyttja våra starkheter i betydligt större omfattning och kombinera vårt högkvalitativa vetenskapliga kunnande, en fruktbar innovationsmiljö, högkvalitativa välfärdstjänster och en ren och trivsam livsmiljö.

Investeringar i kunskap och innovation

Satsningar på FoU och innovation — större efterfrågan för att ge fler innovationer

Riksdagens kulturutskott ser i sitt utlåtande positivt på att de offentliga FoU-anslagen i Finland höjs med 5—7 procent per år med målet att få upp investeringarna i FoU till fyra procent av bnp fram till utgången av årtiondet. Kulturutskottet inskärper att det är nödvändigt för vår nationalekonomi att nå en nivå om 4 procent av bni om vi vill bevara vår kunskapsbaserade konkurrenskraft.

Finansutskottet noterar i sin tur att det med hänsyn till de internationella utmaningarna på vissa punkter kan vara skäl att ställa målen ännu högre. Våra riktlinjer t.ex. för kunskap och innovation har i sig visat sig vara bra, men FoU-satsningarna har ännu inte genererat tillräckligt med innovationer och nya företag. Dessutom har flera andra EU-länder och länder i Fjärran Östern antagit en kunskaps- och innovationsbaserade strategi. I takt med globaliseringen hårdnar konkurrensen om de bästa kunskaperna och företagen. För att klara sig också framöver måste Finland visa större beslutsamhet för att locka hit innovativa företag och spjutspetskunskap.

Kulturutskottet påpekar i sitt utlåtande att FoU-resurserna ska utnyttjas effektivare genom noggrannare val av utvecklingsområden och nya internationellt konkurrenskraftiga vetenskapliga och tekniska spetsenheter och kunskapscentra. Det betyder i praktiken längre specialisering i branscher där vi kan utveckla vårt spjutspetskunnande. Högskolorna bör profilera sig enligt sina starkheter för att det ska uppstå ett konstruktivt samarbete med högskolor och andra aktörer i stället för konkurrens på samma områden. Men det kräver att högskolorna identifierar sina starkheter och kompetensområden bättre. Utskottet konstaterar om EU:s strukturfondsmedel att det är motiverat att fokusera dem på forskning och utveckling.

Ekonomiutskottet noterar i sitt utlåtande att kommissionens approach i stor utsträckning hänger samman med finansieringen av innovationer. Infallsvinkeln är för snäv och bör vidgas i den riktning regeringen visar. Det handlar om utveckling och utnyttjande av kunskap i stor skala och om att ta i anspråk gemenskapens resurser såväl inom vetenskapssamhället som i företagen. Företagens roll kan inte understrykas nog i sammanhanget. Utan ett företagsklimat som uppmuntrar tillväxt och utveckling uppstår ingen efterfrågan på innovationer och ingen ny affärsverksamhet.

Miljöinnovationer och miljöteknik

Enligt finansutskottet har miljötekniken redan länge varit ett högprioriterat FoU-område i Finland, men det återstår en hel del tillväxtpotential. Det är viktigt att vi satsar på mer avancerad miljöteknik och på export av vår miljöteknik och miljökompetens.

Miljöutskottet anser att ekologiska innovationer har stor potential med tanke på miljöns tillstånd och konkurrenskraften och att de bör främjas för att handlingsprogrammet för miljöteknik ska ha framgång. Målet för främjade ekologiska innovationer har ett starkt samband med ambitionen i kommissionens strategi för hållbar utveckling att förbereda ett handlingsprogram för hållbar produktion och konsumtion.

Insatser för att främja företagsamhet, produktivitet, den inre marknaden och en öppen världsekonomi

Insatser för att främja den inre marknaden och produktiviteten

Riksdagens ekonomiutskott anser att Lissabonmålen kräver att medlemsstaterna engagerar sig i att utveckla både den inre marknaden och den globala ekonomin. Inom gemenskapen har det på senare tid funnits en klart ökad tendens mot protektionism inte minst i relation till tredje länder. En sådan atmosfär är inte bra för det fortsatta arbetet och därför bör Finland i linje med regeringens ståndpunkt aktivt driva på en syn som talar för globaliseringens möjligheter och en öppen världsekonomi.

Ekonomiutskottet vill speciellt peka ut tjänstesektorn som omfattar ett brett spektrum av områden från byggande till finansmarknader. En öppen inre marknad för tjänster bör tydligare uppfattas som en nationell fördel och en positiv möjlighet för både företag och konsumenter. Att höja arbetets produktivitet är en utmaning för hela EU. Hos oss behövs det speciellt i tjänstesektorn. För att vi fullt ut ska kunna utnyttja den öppna marknaden bör vi satsa på tekniska innovationer, tjänsteinnovationer och metodologiska innovationer. Deras betydelse för välfärden och konkurrensen kommer att öka, anser utskottet.

Enligt social- och hälsovårdsutskottet prioriteras inom området social trygghet framför allt en effektiv offentlig sektor, en mer ekonomisk verksamhet och bättre tjänster. Utskottet understryker att tillgången till och kvaliteten på den offentliga sektorns tjänster kan förbättras genom att strukturer och metoder för serviceproduktionen ses över, genom specialisering och storskalighet och genom effektivare utnyttjande av data- och kommunikationstekniken. Om välfärdstjänster konkurrensutsätts bör tjänsternas speciella natur beaktas och medborgarna garanteras tillgång till långsiktiga och högkvalitativa tjänster. Också allmännyttiga frivilligorganisationers möjligheter och resurser bör tillvaratas och tryggas vid öppen konkurrens.

Stöd för små och medelstora företag

Enligt arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår kommissionen för att tillvarata små och medelstora företags företagspotential bland annat en särskild metod för att mäta administrativa kostnader för att det ska gå att jämföra de administrativa bördorna i olika länder. Utskottet tillstyrker förslagen, också förslaget att underlätta rekryteringen av en första anställd person. I Finland vore det viktigt att höja etableringsintresset och motarbeta rädslan för misslyckande. Små och medelstora företag behöver också stöd för att få i gång det innovationsfrämjande arbetet.

Miljöutskottet understryker att små miljöteknikföretag behöver stöd för kommersialisering och marknadsutveckling, för att främja sin export och för att kartlägga behoven och potentialen på exportmarknaden. Det är viktigt att skapa affärsverksamhetsmodeller som bygger på nätverk och partnerskap mellan företag för att uppnå trovärdighet på marknaden genom kritisk massa. Företagsfinansieringen bör målmedvetet främjas genom stöd för pilotprojekt och referensorgan. Nya finansiella modeller behövs för att sprida riskerna med miljötekniska investeringar. Utskottet anser att det för att stimulera uppkomsten av nya teknikprojekt behövs klara långsiktiga riktlinjer som aktörerna kan bygga sina lönsamhetskalkyler och investeringsbeslut på.

Arbetslivsfrågor bör tas upp som ett sätt att reagera på globalisering och åldrande

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet understryker att omställningarna i arbetslivet och förändringarna i jämställdheten spelar en betydande roll också för målen med de övriga prioriteringarna i strategin. Det är nödvändigt med reformer på arbetsplatsen för att förbättra arbetsklimatet och öka arbetstagarna medinflytande om man vill att satsningarna på kompetens och innovation ska ge större utdelning i form av högre produktivitet och fler arbetstillfällen och välfärden tryggas i Finland och Europa.

Enligt utskottet är det ett centralt villkor för innovation på arbetsplatsen att man kontinuerligt upprätthåller och förbättrar hela personalens kompetens. Med hänsyn till att arbetskraftsbristen först blir aktuell just bland de yrkesskickliga arbetarna är det viktigt att regeringen i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna vidtar åtgärder för att upprätthålla och förbättra deras kunskaper som arbetar med sådana uppgifter. Hög kompetens och fortsatt förbättring av yrkeskunskaperna gör det lättare att byta arbetsplats när omstruktureringar och saneringar av produktionen hotar.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet menar att kommissionens formulering om s.k. flexibel trygghet (flexisecurity) möjligen kan tolkas så att förutsättningar för socialt jämlik behandling kan uppstå bara genom avveckling av arbetslivets trygghetsstrukturer. Utskottet ser det inte som motiverat att arbetslivet och konkurrenskraften utvecklas utifrån kostnadskonkurrens. Det vore inte en sådan "huvudväg" för bättre kompetens som anges i regeringens konkurrenskraftstrategi och som ILO-kommissionen för globaliseringens sociala dimension rekommenderar för utvecklade länder. Produktivitet och konkurrenskraft bör inte sökas i kostnadskonkurrens utan i ett arbetsliv som bygger på innovation och kunskap. Säkra anställningar är ett centralt villkor för att frigöra arbetstagarnas kreativa kapacitet.

Utskottet påpekar vidare att kommissionen i sin bedömning av Finlands nationella reformprogram anser att vi måste fästa större uppmärksamhet vid att integrera bl.a. invandrare och handikappade i arbetslivet. Utskottet omfattar kommissionens syn och understryker att invandrarna och de handikappade utgör en betydande arbetskraftsreserv som bör utnyttjas bättre. Bättre möjligheter att sysselsätta invandrare och handikappade förebygger deras utanförskap och minskar diskrimineringen av dem.

Energi och infrastruktur

Ekonomiutskottet anser att kommissionens mest betydelsefulla nya giv är att lyfta fram energipolitiken bland de fyra främsta prioriteringarna. Det är ett i högsta grad nödvändigt tillägg. En av de viktigaste faktorerna för Lissabonstrategin är att säkra tillgången till energi till skäliga priser och att minska beroendet av importerad energi i gemenskapen. Utskottet menar att regeringens syn på den gemensamma energipolitiken är något försiktig. Regeringens åsikt om energisektorn är att det behövs gemenskapsåtgärder närmast inom det internationella samarbetet. Utskottet framhåller att Finlands allmänna strategi när det gäller en fungerande och bättre inre marknad tydligare bör omfatta också energisektorn, som i det här avseendet fortfarande står inför stora utmaningar.

Enligt miljöutskottet lyfter kommissionen i sin rapport med avvikelse från tidigare praxis fram energieffektiviteten och förnybara energikällor samt behovet av en gemensam europeisk energipolitik. För miljöfrågor och en hållbar utveckling är det positivt att energifrågorna får mera plats i Lissabonstrategin, men det gäller samtidigt att se till att främjad miljöteknik och ekologiska innovationer som nu ådragit sig mindre uppmärksamhet får en synligare plats.

Miljöutskottet noterar att Finlands nationella handlingsprogram bara innehåller hänvisningar till den energi- och klimatstrategi som är under beredning. Därför bör programmet kompletteras med denna punkt när strategin har blivit antagen.

Kommunikationsutskottet ser positivt på att en av prioriteringarna i programmet gäller bättre informations-, kommunikations- och transportförbindelser. Ett annat viktigt inslag är arbetet med att förbättra den nödvändiga infrastrukturen i informationssamhället och att främja utnyttjandet av informationsteknik. Regeringens informationssamhällsprogram och bredbandsstrategi är de viktigaste redskapen att reagera på utmaningarna med. Utskottet uppmärksammar vissa informationssäkerhetsaspekter och menar att frågan om bättre nätsäkerhet bör tas upp i strategin.

Förvaltningsutskottet påpekar att den minskande och åldrande befolkningen, de långa avstånden och den dåliga tillgängligheten i glest bebodda områden och på landsbygden ställer särskilda krav på de kommunala tjänsterna, infrastrukturen och näringsverksamheten. Det är viktigt att identifiera skillnaderna mellan regionerna och att satsa stort på kunskap och innovation. Stora stadsområden spelar en särskild roll i den regionala utvecklingen och som samhällsekonomiska drivfjädrar.