FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 45/2009 rd

FiUB 45/2009 rd - RP 138/2009 rd RP 241/2009 rd

Granskad version 2.1

Regeringens proposition om statsbudgeten för 2010

Regeringens proposition om komplettering av budgetpropositionen för 2010 (RP 138/2009 rd)

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 18 september 2009 en proposition om statsbudgeten för 2010 (RP 138/2009 rd) till finansutskottet för beredning.

Dessutom remitterade riksdagen den 17 november 2009 en proposition om komplettering av budgetpropositionen för 2010 (RP 241/2009 rd) till finansutskottet.

Utskottet har behandlat propositionerna tillsammans och ger ett gemensamt betänkande om dem.

Budgetmotioner

I samband med propositionen har finansutskottet behandlat följande budgetmotioner som sänts till utskottet den 21 oktober 2009

BM 1/2009 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för utveckling av verksamheten i Finlands Ungdomsföreningsmuseum 29.80.50

BM 2/2009 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för underhåll av föreningshus och Folkets hus-byggnader 29.80.50

BM 3/2009 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för bidrag till Eteläpohjalaiset Spelit 29.80.52

BM 4/2009 rd Esko Ahonen /cent  Anslag för restauration av sjön Ojajärvi i byn Luoma-aho i Alajärvi 30.50.20

BM 5/2009 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för restauration av vattendraget Ähtävänjoki och återställande av laxbeståndet 30.50.20

BM 6/2009 rd Esko Ahonen /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs stamväg 68 i Itäkylä i Lappajärvi 31.10.20

BM 7/2009 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av vägsträckan Tuuri—Peränne i Töysä 31.10.20

BM 8/2009 rd Esko Ahonen /cent  Anslag för ombyggnad av Rannantie i Evijärvi 31.10.20

BM 9/2009 rd Esko Ahonen /cent  Anslag för ombyggnad av vägen mellan Sauna-aho och Vasikka-aho i Evijärvi 31.10.20

BM 10/2009 rd Esko Ahonen /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs stamväg 68 och Luomantie i Luoma-aho, Alajärvi 31.10.20

BM 11/2009 rd Esko Ahonen /cent  Anslag för ombyggnad av bygdeväg 17253 (Rämäläntie) på sträckan Myllymäenkylä—Vehunkylä i Etseri och Soini 31.10.20

BM 12/2009 rd Esko Ahonen /cent  Anslag för ombyggnad av Länsirannantie (landsväg 711) mellan Söyrinki korsning i Lappajärvi och Kurejoki i Alajärvi 31.10.20

BM 13/2009 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av stamväg 63 på sträckan Evijärvi—Kaustby 31.10.20

BM 14/2009 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för en hangar på Seinäjoki flygplats 31.10.41

BM 15/2009 rd Outi Alanko-Kahiluoto /gröna  Anslag till statsandelen för grundläggande utkomststöd 33.60.35

BM 16/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för amatörmusikerorganisationer 29.80.52

BM 17/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för att bygga ut idrottshallen Vinkki 29.90.50

BM 18/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för planering av ett tredje spår på bansträckan Tammerfors—Toijala 31.10.20

BM 19/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för en råvirkesterminal vid järnvägsstationen i Parkano 31.10.20

BM 20/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för att börja bygga en omfartsväg vid riksväg 3 i Tavastkyro 31.10.78

BM 21/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för upphandling från Kuitu Finland Oy för att säkerställa försörjningstryggheten 32.30

BM 22/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för att flytta Killinkoski daghem 33.60.31

BM 23/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för en matarledning på sträckan Juupajoki—Hirsilä—Orivesi 35.10.77

BM 24/2009 rd Mikko Alatalo /cent  Anslag för matarledningar för vatten och avlopp på sträckan Sappee—Aitoo—Pälkäne 35.10.77

BM 25/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för statsandelar till den grundläggande utbildningen och mindre klasser 28.90.30

BM 26/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för grundläggande utbildning i konst 29.10.30

BM 27/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för att förlänga läroplikten till 18 års ålder genom utökade resurser för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning 29.10.30

BM 28/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för att förlänga läroplikten till 18 års ålder genom utökade resurser för yrkesutbildning 29.20.30

BM 29/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för att förlänga läroplikten till 18 års ålder genom utökade resurser för läroavtalsutbildning 29.30.32

BM 30/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag till studiepenning för studerande på andra stadiet 29.70.55

BM 31/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för att höja måltidsstödet för högskolestuderande 29.70.57

BM 32/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för de allmänna bibliotekens driftskostnader och nya bredbandsförbindelser 29.80.30

BM 33/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag till fler konstnärsstipendier och högre nivå på dem 29.80.51

BM 34/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken i storstäderna 31.30.63

BM 35/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för anskaffning av och ersättningar för naturskyddsområden 35.10.63

BM 36/2009 rd Paavo Arhinmäki /vänst m.fl. Anslag för vård av byggnadsarvet 35.20.64

BM 37/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för att rusta upp idrottsplanen i Menkala i Nokia 29.90.50

BM 38/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för att bygga om idrottsplanen i Sääksjärvi i Lempäälä 29.90.50

BM 39/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för att planera och börja bygga Pirkkala simhall 29.90.50

BM 40/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för att bygga om idrottshuset i Ylöjärvi 29.90.50

BM 41/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för bättre förutsättningar för ungdomsidrott 29.90.50

BM 42/2009 rd Marko Asell /sd m.fl. Anslag för Sappee—Aitoo—Pälkäne matarledningar för vatten och avlopp på sträckan Aitoo—Pälkäne 30.50.31

BM 43/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för planering av omkörningsfiler vid Murhasaari på riksväg 11 i Nokia 31.10.20

BM 44/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för en vägplan för att uppgradera riksväg 12 till motortrafikled på sträckan Maatiala planskilda korsning och Kahtalammi 31.10.20

BM 45/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för att samordna kvalitetsnivån på riksväg 3 från Tammerfors till Vasa 31.10.20

BM 46/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för reparation och beläggning av Sarkolantie i Nokia 31.10.20

BM 47/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för ett vägnät på företagsområdet Kolmenkulma i Tavastlands vägdistrikt 31.10.20

BM 48/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för reparation av riksväg 9 på sträckan Tammerfors—Orivesi 31.10.20

BM 49/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för att minska antalet plankorsningar och förbättra säkerheten 31.10.20

BM 50/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för att undervisa unga i trafiksäkerhet 31.20.01

BM 51/2009 rd Marko Asell /sd m.fl. Anslag för upphandling från Kuitu Finland Oy för att säkerställa försörjningstryggheten 32.30

BM 52/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för reparation av ålderdomshemmet i Nokia 33.60.37

BM 53/2009 rd Marko Asell /sd  Anslag för att rusta upp gårdsplanen vid daghemmet i Nokia centrum 35.10.77

BM 54/2009 rd Risto Autio /cent m.fl. Anslag för att förbättra trafikkapaciteten på bansträckan Helsingfors—Riihimäki 31.10.78

BM 55/2009 rd Thomas Blomqvist /sv m.fl. Anslag för pilotprojekt för invandrare i stadsregioner 26.40.03

BM 56/2009 rd Thomas Blomqvist /sv m.fl. Anslag för landsbygdsrådgivning 30.10.50

BM 57/2009 rd Thomas Blomqvist /sv m.fl. Anslag för ersättning för hjortdjurs skadegörelse 30.40.41

BM 58/2009 rd Thomas Blomqvist /sv m.fl. Anslag för avloppssystem på landsbygden 30.50.31

BM 59/2009 rd Thomas Blomqvist /sv  Anslag för att slutföra beläggningen av Labbyvägen—Hindersbyvägen i Nylands vägdistrikt 31.10.20

BM 60/2009 rd Thomas Blomqvist /sv  Anslag för Borgå skärgårdsväg 31.10.20

BM 61/2009 rd Thomas Blomqvist /sv m.fl. Anslag för ombyggnad av bansträckan Lovisa—Lahtis 31.10.20

BM 62/2009 rd Thomas Blomqvist /sv m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 25 på sträckan Hangö—Mäntsälä 31.10.20

BM 63/2009 rd Thomas Blomqvist /sv  Anslag för basväghållning 31.10.20

BM 64/2009 rd Thomas Blomqvist /sv m.fl. Anslag för elektrifiering av bansträckan Hangö—Hyvinge 31.10.78

BM 65/2009 rd Thomas Blomqvist /sv  Anslag för restaurering av Lappträsket 35.10.77

BM 66/2009 rd Thomas Blomqvist /sv  Anslag för iståndsättningen av byggnader på bruksområdet i Strömfors 35.20.64

BM 67/2009 rd Thomas Blomqvist /sv  Anslag för att bevara byggnaderna och miljön i Gamla Borgå 35.20.64

BM 68/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Höjning av de beräknade intäkterna av omvänd mervärdesskatt 11.04.01

BM 69/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Höjning av intäktskalkylen för överlåtelseskatt 11.10.05

BM 70/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Utvidgad avfallsskatt och höjning av beräknade intäkter 11.10.08

BM 71/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Beräknade intäkter av skatt på förpackningar 11.10

BM 72/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Beräknade intäkter av windfallskatten 11.10

BM 73/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för egentligt utvecklingssamarbete 24.30.66

BM 74/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för åklagarväsendets omkostnader att disponera för bekämpning av ekonomisk brottslighet 25.30.01

BM 75/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för Brottspåföljdsverkets omkostnader för verkställighet av straff 25.40.01

BM 76/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för polisens omkostnader 26.10.01

BM 77/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av Tavastehus fängelse 28.20.88

BM 78/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för att höja grundavdraget vid kommunalbeskattningen 28.90.30

BM 79/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för statsandel till kommunerna för social- och hälsovården 28.90.30

BM 80/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag i form av statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader inom den allmänbildande utbildningen 29.10.30

BM 81/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för att reparera mögelskolor 29.10.34

BM 82/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för grundläggande yrkesutbildning 29.20.30

BM 83/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för vuxenutbildning 29.30.21

BM 84/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag i form av statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskolornas driftskostnader 29.40.30

BM 85/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för ungdomsverkstäder 29.91.51

BM 86/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för bastrafikledshållning 31.10.20

BM 87/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för att köpa och utveckla kollektivtrafiktjänster på banavsnitten Riihimäki—Tavastehus och Riihimäki—Lahtis 31.30.63

BM 88/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken 31.30.63

BM 89/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för arbets- och näringsbyråernas omkostnader 32.30.01

BM 90/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder 32.30.51

BM 91/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte 32.30.64

BM 92/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag till besvärsnämnden för social trygghet och för att avarbeta ärendebalansen 33.01.03

BM 93/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för att förbättra det allmänna bostadsbidraget 33.10.54

BM 94/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för statlig ersättning till kommunerna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 33.20.31

BM 95/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för att höja arbetsmarknadsstödet och arbetslöshetsdagpenningarna 33.20.52

BM 96/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för att förbättra pensionstagarnas bostadsbidrag 33.40.60

BM 97/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för att höja utkomststödets grunddel för barn 33.60.35

BM 98/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för statsbidrag till kommunerna för reparationsprojekt inom social- och hälsovården 33.60.37

BM 99/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 100/2009 rd Tarja Filatov /sd m.fl. Förbättrade villkor för räntestödslån för hyresbostäder och bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov 35.20.60 35.20.60 35.20.60

BM 101/2009 rd Merikukka Forsius /saml  Anslag för ett polishus i Nummela 28.20.88

BM 102/2009 rd Merikukka Forsius /saml  Anslag för nybyggnad och ombyggnad av fukt- och mögelskadade grundskolor i Nyland 29.10.34

BM 103/2009 rd Merikukka Forsius /saml  Anslag för att börja bygga stadsbanan Esbo—Nummela—Lojo 31.10.78

BM 104/2009 rd Merikukka Forsius /saml  Anslag för restaurering och andra miljövårdsarbeten i Enäjärvi 35.10.77

BM 105/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för genomförandet av det nationella handlingsprogrammet "Kvinnor, fred och säkerhet" 24.10.21

BM 106/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för Finlands Yrkesfiskarförbund 30.40.51

BM 107/2009 rd Christina Gestrin /sv  Anslag för vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten 30.50.31

BM 108/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för planering av Esbo stadsbana 31.10.20

BM 109/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för att trygga förbindelsefartygstrafiken i skärgården 31.30.64

BM 110/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för att starta telefonrådgivning dygnet runt 33.03.04

BM 111/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för vård av mentalvårdspatienter 33.60

BM 112/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för genomförandet av Östersjöns handlingsplan  35.01.01

BM 113/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för bättre oljebekämpningsberedskap 35.10.20

BM 114/2009 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten  35.10.77

BM 115/2009 rd Jukka Gustafsson /sd m.fl. Anslag för statliga investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte 32.30.64

BM 116/2009 rd Jukka Gustafsson /sd m.fl. Anslag för att åtgärda eftersläpningen i finansieringen av specialstatsandelarna 33.60.33

BM 117/2009 rd Pekka Haavisto /gröna m.fl. Anslag för att återställa statsstödet till Medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande KATU på dess tidigare nivå 24.90.50

BM 118/2009 rd Juha Hakola /saml  Anslag för upphandling av specialutrustning till polisens beredskapsenhet 26.10.01

BM 119/2009 rd Juha Hakola /saml  Anslag för regional räddningsutbildning 26.30.01

BM 120/2009 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för att planera en höjning av järnvägsbron i Lossanmäki i Östermark 31.10.20

BM 121/2009 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för ombyggnad och beläggning av regionalväg 274 på sträckan Kauhajärvi—Karvia 31.10.20

BM 122/2009 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för att förbättra landsväg 661 på sträckan Storå—Päntäne i Kauhajoki 31.10.20

BM 123/2009 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för ombyggnad av regionalväg 6700 på sträckan Kauhajoki—Karvia 31.10.20

BM 124/2009 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för ombyggnad av stamväg 44 på sträckan Kauhajoki—Äetsä 31.10.20

BM 125/2009 rd Hannakaisa Heikkinen /cent  Anslag för en råvirkesterminal i Juankoski 31.10.20

BM 126/2009 rd Hannakaisa Heikkinen /cent m.fl. Anslag till statsbidrag för enskilda vägar 31.10.50

BM 127/2009 rd Timo Heinonen /saml m.fl. Anslag för att förbättra stamväg 54 på sträckan Tammela—Hollola 31.10.78

BM 128/2009 rd Timo Heinonen /saml m.fl. Anslag för tilläggsarbeten på riksväg 2 inom vägprojektet Helsingfors—Björneborg 31.10.78

BM 129/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Utvidgat skatteavdrag för arbetsresor 11.01.01

BM 130/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för att planera en decentralisering av nödcentralsverket 26.30.02

BM 131/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för specialundervisning och mindre klasser 29.10.30

BM 132/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för jordbruksrådgivning och avveckling av byråkratin kring jordbruket 30.10.50

BM 133/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för 4H-verksamhet 30.10.55

BM 134/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för att främja produktion och konsumtion av närproducerade livsmedel 30.20.47

BM 135/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för att utveckla ett hållbart skogsbruk 30.60.44

BM 136/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för att planera en uträtning av kustbanan Helsingfors—Åbo 31.10.20

BM 137/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för bättre säkerhet på riksväg 9 på vägsträckan Åbo—riksväg 2 31.10.20

BM 138/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för en planskild korsning i Kyrö centrum i Pöytyä 31.10.20

BM 139/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för fler hastighetsdisplayer 31.10.20

BM 140/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag till statsbidrag för enskilda vägar 31.10.50

BM 141/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för att bygga vägen Halikko—Kustavi på sträckan Aura—Virmo—Mietois 31.10.78

BM 142/2009 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag för att bygga en vägförbindelse på sträckan Loimaa—Somero 31.10.78

BM 143/2009 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag för anläggning av en omfartsväg för stamväg 52 öster om Salo 31.10.78

BM 144/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för utökad upplysning och undervisning för unga förare 31.20.01

BM 145/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag till småföretag för utveckling och marknadsintroduktion av biobränslen 32.60.40

BM 146/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för rehabilitering av lottor och krigsvärnlösa 33.50.55

BM 147/2009 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för öppenvård för krigsinvalider 33.50.55

BM 148/2009 rd Anna-Maja Henriksson /sv m.fl. Anslag för utredning av behovet av en språkombudsmannafunktion 25.01.01

BM 149/2009 rd Anna-Maja Henriksson /sv m.fl. Anslag för planering och förverkligande av en vägförbindelse mellan stamväg 68 och Jakobstads hamn 31.10.20

BM 150/2009 rd Anna-Maja Henriksson /sv m.fl. Anslag för skyddshem 33.01

BM 151/2009 rd Anna-Maja Henriksson /sv m.fl. Anslag för möjliggörande av sjukförsäkringsersättning för vaccin 33.30.60

BM 152/2009 rd Anna-Maja Henriksson /sv m.fl. Anslag för utjämning av kommunernas kostnader för utkomststöd 33.60.35

BM 153/2009 rd Anna-Maja Henriksson /sv m.fl. Anslag för psykiatriska tjänster för barn och ungdomar 33.60 28.90.30

BM 154/2009 rd Susanna Huovinen /sd m.fl. Anslag för miljöministeriets omkostnader 35.01.01

BM 155/2009 rd Susanna Huovinen /sd m.fl. Anslag för ett nytt avloppsreningsverk i Petäjävesi 35.10.61

BM 156/2009 rd Susanna Huovinen /sd m.fl. Anslag för att främja miljöskydd, stödja samhällenas vattenvårdsprojekt och bromsa upp eutrofieringen i vattendrag och särskilt i Östersjön 35.10.61

BM 157/2009 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för finländska kultur- och vetenskapsinstitut utomlands 29.80.50

BM 158/2009 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för ökad upphandling av konst till statens offentliga lokaler 29.80.52

BM 159/2009 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för att förbättra bansträckan Luumäki—Imatra på Karjalabanan och bygga ett dubbelspår 31.10.78

BM 160/2009 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag till stöd för sådant arbete som omfattas av hushållsavdraget och som utomstående utför hos pensionärer med små inkomster 33.40.60

BM 161/2009 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för ombyggnad av Ouluntaipale i Kuusamo 31.10.20

BM 162/2009 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för ombyggnad av Liikasenvaarantie i Kuusamo 31.10.20

BM 163/2009 rd Tuomo Hänninen /cent m.fl. Anslag för rehabilitering av personer som utfört uppgifter liknande tjänstgöring vid fronten 33.50.55

BM 164/2009 rd Harri Jaskari /saml  Anslag för stöd till finländsk kvalitetsutveckling 32.20.41

BM 165/2009 rd Kalle Jokinen /saml m.fl. Anslag för uträtning av banan Lahtis—S:t Michel—Heinola 31.10.20

BM 166/2009 rd Kalle Jokinen /saml m.fl. Anslag för basväghållning i landskapen Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland 31.10.20

BM 167/2009 rd Kalle Jokinen /saml m.fl. Anslag för reparation av riksväg 24 på sträckan Lahtis—Vääksy—Padasjoki 31.10.78

BM 168/2009 rd Kalle Jokinen /saml m.fl. Anslag för att utveckla Lahtis centrum 32.50.43

BM 169/2009 rd Kalle Jokinen /saml m.fl. Anslag för en nivåhöjning av anslagen för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 170/2009 rd Timo Juurikkala /gröna m.fl. Anslag för att inrätta en nationalpark i Sibbo storskog 35.10.63

BM 171/2009 rd Heli Järvinen /gröna m.fl. Anslag för planering av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Anttola och Lähteelä i Kerimäki 31.10.20

BM 172/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Minskat anslag för arvoden och kostnadsersättningar till riksdagsledamöter 21.01.01

BM 173/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för tjänster till äldrebefolkningen 28.90.30

BM 174/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för att sysselsätta arbetslösa och hjälpa äldre med måltider och utomhusvistelse 32.30.51

BM 175/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för att snabbt sysselsätta arbetslösa 32.30.51

BM 176/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag till omkostnaderna för besvärsnämnden för social trygghet 33.01.03

BM 177/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för omkostnaderna för statens sinnessjukhus 33.01.04

BM 178/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för omkostnaderna för statens skolhem 33.01.05

BM 179/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för att höja barnbidragen till ensamföräldrar 33.10.51

BM 180/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för att höja barnbidraget för första och andra barnet i familjen 33.10.51

BM 181/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för att höja grunddagpenningen 33.20.51

BM 182/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för att höja arbetsmarknadsstödet 33.20.52

BM 183/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för att höja utkomststödets grunddel 33.60.35

BM 184/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Anslag för grundlig sanering av förorter i Helsingfors, Esbo och Vanda 35.20.55

BM 185/2009 rd Pietari Jääskeläinen /saf m.fl. Incitament för statsanställda att byta ut semesterpenning mot oavlönad ledighet

BM 186/2009 rd Antti Kaikkonen /cent m.fl. Anslag för att förlänga stadsbanan från Kervo mot Riihimäki 31.10.78

BM 187/2009 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för en vägplan för sträckan Euraåminne—Panelia 31.10.20

BM 188/2009 rd Reijo Kallio /sd m.fl. Anslag för arbetet med Raumo havsfarled 31.10.20

BM 189/2009 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för ett försök med persontågstrafik på bansträckan Raumo—Kumo 31.30.63

BM 190/2009 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för innovationsstöd för fartygsbyggnad 32.30

BM 191/2009 rd Reijo Kallio /sd m.fl. Anslag för att ordna skuldrådgivning 32.40.31

BM 192/2009 rd Reijo Kallio /sd m.fl. Anslag för konsumentorganisationer 32.40.50

BM 193/2009 rd Reijo Kallio /sd m.fl. Anslag för att höja landskapsutvecklingspengarna 32.50.43

BM 194/2009 rd Reijo Kallio /sd m.fl. Anslag för att främja energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation 32.60.20

BM 195/2009 rd Bjarne Kallis /kd m.fl. Anslag för stöd till Lochteå kyrkomusikfest rf:s verksamhet 29.80.52

BM 196/2009 rd Bjarne Kallis /kd m.fl. Anslag för att stödja verksamheten inom Suomen Yrityskummit ry 32.20.41

BM 197/2009 rd Bjarne Kallis /kd m.fl. Anslag till frontmannatecken och fronttillägg för krigsveteraner födda 1926 33.50.50

BM 198/2009 rd Bjarne Kallis /kd m.fl. Anslag för hemtjänster till krigsinvalider bosatta i Sverige 33.50.51

BM 199/2009 rd Bjarne Kallis /kd m.fl. Anslag för institutionsvård av krigsinvalider med 20 procents invaliditetsgrad 33.50.51

BM 200/2009 rd Bjarne Kallis /kd m.fl. Anslag för verksamheten i föreningen Inkeriläiset ja karjalaiset heimoveteraanit ry 33.50.54

BM 201/2009 rd Anne Kalmari /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av bansträckan Äänekoski—Haapajärvi 31.10.20

BM 202/2009 rd Oiva Kaltiokumpu /cent m.fl. Anslag för stöd till regionala centra för filmproduktion 29.80.52

BM 203/2009 rd Oiva Kaltiokumpu /cent  Anslag för översvämningsskydd vid Kumo älv i Björneborg 30.50.31

BM 204/2009 rd Oiva Kaltiokumpu /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsväg 212 till Säkylä 31.10.20

BM 205/2009 rd Oiva Kaltiokumpu /cent  Anslag för ombyggnad av förbindelseväg 2700 på sträckan Pyntäinen—Honkajoki i Åbo vägdistrikt 31.10.20

BM 206/2009 rd Oiva Kaltiokumpu /cent  Anslag för ombyggnad av landsväg 212 på sträckan Jokisivu—Mauriala i Åbo vägdistrikt 31.10.20

BM 207/2009 rd Oiva Kaltiokumpu /cent m.fl. Anslag för byggarbeten på riksväg 8 på sträckan Björneborg—Södermark 31.10.78

BM 208/2009 rd Ilkka Kanerva /saml m.fl. Anslag till Finlands Konsumentförbund rf 32.40.50

BM 209/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att sänka brandmännens pensionsålder 26.01.01

BM 210/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att utreda ett återinförande av förmögenhetsskatten 28.01.01

BM 211/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för personliga assistenter för personer med grav funktionsnedsättning 28.90.30

BM 212/2009 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för utökad läroavtalsutbildning 29.30.32

BM 213/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att förenkla förfarandet med tillståndsavgift för fritidsfiske 30.40.51

BM 214/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för planering av en direktbana mellan Lahtis och Jämsä 31.10.20

BM 215/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Huopana—Aholanmäki i Viitasaari 31.10.20

BM 216/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för reparation av landsväg 637 (den s.k. Gröna leden) i Mellersta Finland 31.10.20

BM 217/2009 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för att förbättra riksväg 4 på sträckan Kanavuori—Haapalahti 31.10.20

BM 218/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att förbättra riksväg 4 för att bygga anslutningar vid Viisarimäki och Kanavuori 31.10.20

BM 219/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att planera en planskild korsning i Hiidenmäki i Jämsä 31.10.20

BM 220/2009 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för basväghållning 31.10.20

BM 221/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för en ny vägsträckning på stamväg 58 på sträckan Kinnula—Lestijärvi—Reisjärvi 31.10.78

BM 222/2009 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för ett innovationsprogram för träförädling 32.20.40

BM 223/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att utreda en övergång från brutet index till halvvägsindex i arbetspensionerna 33.01.01

BM 224/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att rätta till beskattningen för pensionärer som flyttar till Finland från Sverige 33.01.01

BM 225/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för specialersättningar för läkemedel till personer som drabbats av hjärninfarkt 33.30.60

BM 226/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att höja nivån på folkpensionerna 33.40.60

BM 227/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att anställa nya skolhälsovårdare 33.60.31

BM 228/2009 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för psykiatrisk vård av barn och ungdomar 33.60.31

BM 229/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för arbetarskyddsdistriktens omkostnader 33.70.01

BM 230/2009 rd Matti Kangas /vänst  Anslag till understöd för reparation av bostäder 35.20.55

BM 231/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Höjning av beräknade intäkter 11.01.01

BM 232/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Höjning av beräknade intäkter av skatt på läskedrycker och sötsaker 11.08.05

BM 233/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för omkostnader inom rådet för utbildningsutvärdering 29.01.04

BM 234/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för kristna tidningar 29.80.50

BM 235/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för rådgivning om landsbygdsnäringar 30.10.50

BM 236/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för landsbygdsutveckling 30.10.50

BM 237/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för statsbidrag till 4H-verksamheten 30.10.55

BM 238/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag till Gårdsbrukets utvecklingsfond 30.20.61

BM 239/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för arbeten med vattenförsörjning 30.50.31

BM 240/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för bullerhinder på vägsträckan Jyväskylä—Vaajakoski 31.10.20

BM 241/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för ombyggnad av vägen mellan Uurainen och Kintaus 31.10.20

BM 242/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för att höja broarna vid Keitele—Päijänne kanal 31.10.20

BM 243/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för basväghållning 31.10.20

BM 244/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 4 på sträckan Kirri—Äänekoski (Hirvaskangas) 31.10.78

BM 245/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för stöd till kollektivtrafiken i Jyväskyläregionen 31.30.63

BM 246/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för att sysselsätta unga 32.30.51

BM 247/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag till stöd för lanthandlar och butiksbussar 32.30

BM 248/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för effektivare tillsyn över stiftelser 32.40.03

BM 249/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för den icke-bundna andelen av landskapsutvecklingspengarna 32.50.43

BM 250/2009 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för att främja teknologi för förnybar energi 32.60.40

BM 251/2009 rd Ilkka Kantola /sd  Anslag för fångvårdens omkostnader 25.40.01

BM 252/2009 rd Ilkka Kantola /sd  Anslag för familjevård inom barnskyddet 28.90.30

BM 253/2009 rd Ilkka Kantola /sd  Anslag för elevvård 28.90.30

BM 254/2009 rd Ilkka Kantola /sd  Anslag för höjning av stödet för närståendevård 28.90.30

BM 255/2009 rd Ilkka Kantola /sd  Anslag för planering av en direktbana mellan Esbo och Salo 31.10.20

BM 256/2009 rd Ilkka Kantola /sd  Anslag för att sysselsätta och utbilda arbetslösa 32.30.51

BM 257/2009 rd Ilkka Kantola /sd  Anslag för att utveckla små kraftverk 32.60.40

BM 258/2009 rd Ilkka Kantola /sd  Anslag för att avveckla köerna till psykiatrisk vård av barn och ungdomar 33.60

BM 259/2009 rd Saara Karhu /sd m.fl. Anslag för planering av fler spår på bansträckan Tammerfors—Toijala 31.10.20

BM 260/2009 rd Saara Karhu /sd m.fl. Anslag för att börja bygga en omfartsväg vid riksväg 3 i Tavastkyro 31.10.78

BM 261/2009 rd Johanna Karimäki /gröna m.fl. Anslag för fler nybörjarplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen i Nyland och Östra Nyland 29.20.30

BM 262/2009 rd Johanna Karimäki /gröna  Anslag till måltidsstöd för högskolestuderande 29.70.57

BM 263/2009 rd Johanna Karimäki /gröna  Anslag till kommunerna för att främja ungdomsarbete 29.91.50

BM 264/2009 rd Johanna Karimäki /gröna  Anslag för basbanhållning 31.10.20

BM 265/2009 rd Johanna Karimäki /gröna  Anslag till kommunerna för att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna 33.60.31

BM 266/2009 rd Johanna Karimäki /gröna  Anslag för att höja utkomststödets grunddel 33.60.35

BM 267/2009 rd Johanna Karimäki /gröna  Anslag för skyddet av Östersjön i Nyland 35.01.04

BM 268/2009 rd Johanna Karimäki /gröna  Anslag för anskaffning av naturskyddsområden 35.10.63

BM 269/2009 rd Jyrki Kasvi /gröna  Anslag för att förbättra åtkomsten till Museiverkets digitala material 29.80.55

BM 270/2009 rd Jyrki Kasvi /gröna m.fl. Anslag för ombyggnad av bansträckan Lovisa—Lahtis 31.10.78

BM 271/2009 rd Elsi Katainen /cent m.fl. Anslag för basväghållning 31.10.20

BM 272/2009 rd Elsi Katainen /cent m.fl. Anslag till Amningshjälpen rf 33.90.50

BM 273/2009 rd Sampsa Kataja /saml m.fl. Anslag för utvecklings- och samordningsbidrag till universitetscentren 29.40.50

BM 274/2009 rd Sampsa Kataja /saml m.fl. Anslag för byggarbeten på riksväg 8 på sträckan Åbo—Björneborg 31.10.78

BM 275/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för servicerådgivning för invandrare i Päijänne-Tavastland 26.40.01

BM 276/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för ett nytt tingshus för Lahtis tingsrätt 28.20.88

BM 277/2009 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för renovering av förläggningen vid Tavastlands regemente 28.20.88

BM 278/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för utveckling av intressebevakningen för barn 28.90.30

BM 279/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen i Päijänne-Tavastland 29.10.30

BM 280/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för fler skolgångsbiträden 29.10.30

BM 281/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för utökad läroavtalsutbildning 29.30.32

BM 282/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för reparation av mögelskador i skolor i Päijänne-Tavastland 29.10.34

BM 283/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för utveckling av landsbygdsstrukturen 30.10.63

BM 284/2009 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för vård av fåglar i fågelgården Heinolan lintutarha 30.30.20

BM 285/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder 30.50.31

BM 286/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag till ersättningar för sorkskador 30.60.43

BM 287/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att trygga en hållbar virkesproduktion 30.60.44

BM 288/2009 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för att bygga slussar och förbättra farleden i kanalen Heinola—Kuusankoski 31.10.20

BM 289/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för uträtning av banan Lahtis—Heinola—S:t Michel 31.10.20

BM 290/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att förbättra riksväg 24 i Tavastlands vägdistrikt 31.10.20

BM 291/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för basväghållning i landskapen Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland 31.10.20

BM 292/2009 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken i Lahtisregionen 31.30.63

BM 293/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att köpa och utveckla kollektivtrafiktjänster på banavsnitten Riihimäki—Tavastehus och Riihimäki—Lahtis 31.30.63

BM 294/2009 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för köp av fjärrtågstrafik 31.30.65

BM 295/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att kanalisera omställningsskyddsresurser till arbetskraftsbyråerna 32.30.01

BM 296/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att genomföra programmet för den snabba strukturomvandlingen i Heinola ekonomiska region 32.30.45

BM 297/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag till de arbetslösas föreningar i Päijänne-Tavastland 32.30.51

BM 298/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att stödja de sociala företagens verksamhetsmöjligheter 32.30.51

BM 299/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att höja landskapsutvecklingspengarna till Päijänne-Tavastland 32.50.43

BM 300/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för fler vårdplatser inom psykiatrin 33.01.04

BM 301/2009 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för att förbättra bostadsbidraget 33.10.54

BM 302/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för hemhjälp till veteraner 33.50.56

BM 303/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för bättre patientsäkerhet i äldreboende i Päijänne-Tavastland 33.60.31

BM 304/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 305/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet för att starta verksamhet 35.20.01

BM 306/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för bättre utbildning om byggnaders innemiljö 35.20.55

BM 307/2009 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för ombyggnad av aravahyreshus 35.20.55

BM 308/2009 rd Anneli Kiljunen /sd m.fl. Anslag för höjt stöd för närståendevård och ökade stödtjänster 28.90.30

BM 309/2009 rd Anneli Kiljunen /sd  Anslag för restaurering av Pien-Saimaa vattenområde 30.50.31

BM 310/2009 rd Anneli Kiljunen /sd  Anslag för ombyggnad av Kuivasensaari bygdeväg 14777 i Savitaipale och Taipalsaari kommuner 31.10.20

BM 311/2009 rd Anneli Kiljunen /sd  Anslag för ombyggnad av Partakoskivägen från Savitaipale till Suomenniemi  31.10.20

BM 312/2009 rd Anneli Kiljunen /sd m.fl. Anslag för att ta fram nya produkter inom skogsindustrin  32.20.40

BM 313/2009 rd Anneli Kiljunen /sd m.fl. Anslag för högre barnbidrag för första barnet  33.10.51

BM 314/2009 rd Anneli Kiljunen /sd m.fl. Anslag för barnbidrag till 17-åringar  33.10.51

BM 315/2009 rd Kimmo Kiljunen /sd m.fl. Anslag för utvidgning av Östra Finska vikens nationalpark 35.10.52

BM 316/2009 rd Krista Kiuru /sd m.fl. Anslag för stöd till närståendevård 28.90.30

BM 317/2009 rd Krista Kiuru /sd m.fl. Anslag till ersättningar för skador förorsakade av rovdjur 30.40.42

BM 318/2009 rd Krista Kiuru /sd m.fl. Anslag för att avveckla plankorsningarna på bansträckan Tammerfors—Björneborg  31.10.20

BM 319/2009 rd Krista Kiuru /sd m.fl. Anslag för reparationsinvesteringar i järnvägsnätet 31.10.20

BM 320/2009 rd Krista Kiuru /sd m.fl. Anslag för att avveckla den strukturella arbetslösheten i Satakunta och få ut de arbetslösa på den allmänna arbetsmarknaden 32.30.51

BM 321/2009 rd Esko Kiviranta /cent m.fl. Anslag för inledande av marinindustriell högskoleundervisning och forskning i Åbo 29.40.50

BM 322/2009 rd Esko Kiviranta /cent m.fl. Anslag för strategisk finansiering till Åbo universitet 29.40.50

BM 323/2009 rd Esko Kiviranta /cent m.fl. Anslag för ett vattenvårdsprojekt inom jordbruket i sydvästra Finland 30.50.31

BM 324/2009 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för att trygga en hållbar virkesproduktion 30.60.44

BM 325/2009 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för ombyggnad av vägen mellan Sagu och Pyhäloukas 31.10.20

BM 326/2009 rd Esko Kiviranta /cent m.fl. Anslag för reparation av riksväg 8 på sträckan Åbo—Björneborg  31.10.20

BM 327/2009 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för basväghållning 31.10.20

BM 328/2009 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag till statsbidrag för enskilda vägar 31.10.50

BM 329/2009 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för att bygga om vägsträckan Pikis—Ravattula till fyrfilig väg 31.10.78

BM 330/2009 rd Esko Kiviranta /cent m.fl. Anslag för planering av en naturgasledning till Egentliga Finland 32.60.40

BM 331/2009 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 332/2009 rd Katri Komi /cent m.fl. Anslag för universitetscentren 29.40.50

BM 333/2009 rd Katri Komi /cent m.fl. Anslag för operafestivalen i Nyslott 29.80

BM 334/2009 rd Katri Komi /cent m.fl. Anslag för musikdagarna i Jorois 29.80.52

BM 335/2009 rd Katri Komi /cent m.fl. Anslag till Hevostietokeskus 30.20.46

BM 336/2009 rd Katri Komi /cent m.fl. Anslag för en resurskartering bland lantbruks- och landsbygdsföretagare 30.20.61

BM 337/2009 rd Katri Komi /cent m.fl. Anslag till kommunerna för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster 33.60

BM 338/2009 rd Katri Komi /cent m.fl. Anslag för att balansera upp budgetunderskottet vid miljöupplysningsinstitutet i Rantasalmi 35.01.65

BM 339/2009 rd Martti Korhonen /vänst m.fl. Anslag för att genomföra lagfäst vårdgaranti inom äldreomsorgen 28.90.30

BM 340/2009 rd Martti Korhonen /vänst m.fl. Anslag för förbättring av stambanan på sträckan Seinäjoki—Uleåborg 31.10.78

BM 341/2009 rd Juha Korkeaoja /cent m.fl. Anslag för finansiering av landsbygdsrådgivning 30.10.50

BM 342/2009 rd Juha Korkeaoja /cent m.fl. Anslag för ny överbyggnad och elektrifiering på bansträckorna Lielahti—Kumo och Björneborg—Mäntyluoto 31.10.78

BM 343/2009 rd Valto Koski /sd m.fl. Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för vägprojektet Huhdasjärvi—Pärnämäki 31.10.20

BM 344/2009 rd Valto Koski /sd m.fl. Anslag för planering av slussar i Kimola och Voikkaa 31.10.20

BM 345/2009 rd Valto Koski /sd m.fl. Anslag för reparation av riksväg 12 på sträckan Lahtis—Kausala 31.10.78

BM 346/2009 rd Valto Koski /sd m.fl. Anslag för att höja arbetsmarknadsstödet och arbetslöshetsdagpenningen 33.20.52

BM 347/2009 rd Valto Koski /sd m.fl. Anslag för att höja sjukdagpenningarnas minimibelopp 33.30.60

BM 348/2009 rd Valto Koski /sd m.fl. Anslag för pensionsstöd till långtidsarbetslösa  33.40.56

BM 349/2009 rd Johannes Koskinen /sd m.fl. Anslag för planering av ett tingshus i Tavastehus 25.01.01

BM 350/2009 rd Johannes Koskinen /sd m.fl. Anslag för reparation av riksväg 10 och 12 på sträckan Tavastehus—Lahtis 31.10.78

BM 351/2009 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl. Anslag för reparation av bryggan och båthamnen i Ahteentaka i Rimito 31.10.20

BM 352/2009 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl. Anslag för inrättande av en resursenhet för organtransplantations- och organdonationsverksamhet 33.01.01

BM 353/2009 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl. Anslag för att höja utkomststödets grunddel 33.60.35

BM 354/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd  Anslag för riksdagens internationella verksamhet 21.10.01

BM 355/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag för inledande av ett MBA-program inom energiområdet och ett Energy Technology-utbildningsprogram i Vasa 29.40.50

BM 356/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd  Anslag för studiestöd till självständigt boende 18- och 19-åriga studerande på andra stadiet 29.70.55

BM 357/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd  Anslag för bidrag till folkmusikfestivalen i Kaustby och folkkonstnär Konsta Jylhäs 100-årsjubileum 29.80.52

BM 358/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag för ett flyglogistikområde i anslutning till Vasa flygplats 31.10.41

BM 359/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag till Jakobstad för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte 32.30.64

BM 360/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd  Anslag för Konsumentverkets omkostnader 32.40.01

BM 361/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd  Anslag till Finlands Konsumentförbund rf  32.40.50

BM 362/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag för en ny energiforsknings- och energiutvecklingsenhet i Österbotten 32.60.40

BM 363/2009 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag till Amningshjälpen rf 33.90.50

BM 364/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag till Informationsbyrån Alternativ till EU för ökad informationsverksamhet 24.90.50

BM 365/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för gymnasieböcker 29.10.30

BM 366/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för läroböcker för den grundläggande yrkesutbildningen  29.20.30

BM 367/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för byggstart för ett nytt bibliotek i Nokia 29.80.34

BM 368/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för att höja bevillningsfullmakten för statsandelar för anläggningskostnaderna och anläggningsprojekt i fråga om allmänna bibliotek 29.80.34

BM 369/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för att planera en cirkulationsplats i korsningen mellan stamväg 66 och vägen Ruovesi—Kuru  31.10.20

BM 370/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Virdois—Jäähdyspohja 31.10.20

BM 371/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för att höja axeltrycket på bansträckan Björneborg/Raumo—Tammerfors—Jyväskylä  31.10.20

BM 372/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för att höja barnbidragen 33.10.51

BM 373/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för att höja dietersättningarna 33.40.60

BM 374/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för att höja utkomststödets grunddel 33.60.35

BM 375/2009 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för att planera och bygga en informationsstation i Helvetinjärvi nationalpark i Ruovesi 35.10.52

BM 376/2009 rd Merja Kuusisto /sd m.fl. Anslag för stöd till orkestrar som spelar rytmisk musik 29.80.31

BM 377/2009 rd Merja Kuusisto /sd m.fl. Anslag för ett projekt för att förbättra säkerheten i gång-, cykel- och mopedtrafiken i Tusby  31.10.20

BM 378/2009 rd Merja Kuusisto /sd m.fl. Anslag för att planera Ring IV  31.10.20

BM 379/2009 rd Merja Kuusisto /sd m.fl. Anslag för att förbättra cirkulationsplatsen i korsningen mellan stamväg 45 och Koskenmäentie och Nahkelantie i Tusby  31.10.20

BM 380/2009 rd Merja Kuusisto /sd m.fl. Anslag för en matarledning i östra Hyrylä 35.10.77

BM 381/2009 rd Merja Kuusisto /sd m.fl. Anslag för sanering av förorenade markområden i Nyland 35.10.77

BM 382/2009 rd Merja Kuusisto /sd m.fl. Anslag för sanering av förorenad mark vid Mariefors bruk  35.10.77

BM 383/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för Pelso fängelses omkostnader 25.40.01

BM 384/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för att trygga verksamheten vid Gränsbevakningsväsendet 26.20.01

BM 385/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för att förbättra systemet med assistenter för gravt funktionsnedsatta  28.90.30

BM 386/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för stöd till samarbete mellan medlemskommunerna i samkommunen Kainuun maakunta -kuntayhtymä  28.90.31

BM 387/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för att stödja och permanenta regionteaterverksamheten 29.80.31

BM 388/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för basbanhållning 31.10.20

BM 389/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för att återställa nattågstrafiken till Kajana  31.30.65

BM 390/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för kommunernas finansieringsandel i det rikstäckande bredbandsprojektet 31.40.50

BM 391/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för att höja Kajanalands utvecklingspengar för att förbättra vägnätet  32.50.63

BM 392/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för rehabilitering av gravt funktionsnedsatta och multisjuka över 65 år 33.30.60

BM 393/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag till rehabilitering och begravningsbidrag för krigsinvalider 33.50.51

BM 394/2009 rd Merja Kyllönen /vänst m.fl. Anslag för att förbättra avloppssystemen på fastigheter i glesbygden 35.10.61

BM 395/2009 rd Lauri Kähkönen /sd m.fl. Anslag för bränsleersättningar till kontaktpersoner för rovdjursinventering 30.40.42

BM 396/2009 rd Lauri Kähkönen /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av förbindelseväg 15850 mellan Kelvä och Jaakonvaara i Lieksa 31.10.20

BM 397/2009 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för ombyggnad av förbindelseväg 15870  31.10.20

BM 398/2009 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för ombyggnad av landsväg 524 på sträckan Lieksa—Kuhmo 31.10.20

BM 399/2009 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för reparation av bansträckan Porokylä—Vuokatti  31.10.20

BM 400/2009 rd Lauri Kähkönen /sd m.fl. Anslag för elektrifiering av bansträckorna Niirala—Säkäniemi och Joensuu—Uimaharju—Lieksa—Nurmes 31.10.20

BM 401/2009 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning i kommunerna 32.40.31

BM 402/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för räddningshelikopterverksamhet 26.30.20

BM 403/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för att stödja föreningar som främjar invandrares integrering 26.40.03

BM 404/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för utökad hemservice 28.90.30

BM 405/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för hemvårdsstöd 28.90.30

BM 406/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för bättre äldreomsorg  28.90.30

BM 407/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för anläggning och mögelsanering av skolbyggnader 29.10.34

BM 408/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för ökad studiehandledning inom yrkesutbildningen  29.20.30

BM 409/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för att utveckla byaverksamheten i hela landet 30.10.63

BM 410/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för vattentjänster på landsbygden 30.50.31

BM 411/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för ökade rådgivningsresurser vid skogscentralerna 30.60.42

BM 412/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för att planera ombyggnaden av landsväg 551 mellan Haminalahti i Kuopio och Pihkainmäki i Karttula  31.10.20

BM 413/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Sorsakoskentie i Leppävirta 31.10.20

BM 414/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Puurtilantie i Varkaus mellan riksväg 23 och Kopolanniemi  31.10.20

BM 415/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för ombyggnad och beläggning av Länsirannantie, Varpasenmaantie och Pulkonkoskentie i Maaninka  31.10.20

BM 416/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för att bygga en bro över Puutossalmi i norra Savolax 31.10.20

BM 417/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för ombyggnad och beläggning av landsvägen mellan Luvelahti och Särkinen  31.10.20

BM 418/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för en utredningsplan för riksväg 9 och för att genomföra de mest brådskande förbättringarna på sträckan Kuopio—Suonenjoki  31.10.20

BM 419/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för nya järnvägsöverbyggnader 31.10.20

BM 420/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag till statsbidrag för enskilda vägar 31.10.50

BM 421/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för ombyggnad av riksväg 17 på sträckan Kuopio—Riistavesi  31.10.78

BM 422/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för specialstöd till regioner med hög arbetslöshet 32.30.51

BM 423/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för en höjning av landskapsutvecklingspengarna 32.50.43

BM 424/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för ett nätverk för energirådgivning  32.60.20

BM 425/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för energistöd 32.60.40

BM 426/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för barnbidrag till 17-åringar  33.10.51

BM 427/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.50.56

BM 428/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för statsbidrag till kommunerna för reparationsprojekt inom social- och hälsovården 33.60.37

BM 429/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för effektivare hälsofostran 33.70.50

BM 430/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för familjerådgivning 33.90.50

BM 431/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för organisationer som arbetar med kristen missbrukarvård 33.90.50

BM 432/2009 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för restaurering av vattendrag 35.10.77

BM 433/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Återinförande av förmögenhetsskatten från och med 2010 11.10

BM 434/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för tilläggslokaler för Nurmes tingsrätt 25.10.03

BM 435/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att underlätta verksamheten vid Leminaho tillfälliga gränsövergångsställe i Ilomants 26.20.01

BM 436/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av gränsbevakningsstationen i Enare 26.20.01

BM 437/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ett klubbhus vid Kontioranta garnison 27.10.01

BM 438/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en ny infart till Kontioranta garnison 27.10.01

BM 439/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för totalrenovering av kontrollcentralen vid Kontioranta garnison 28.20.88

BM 440/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bygga underhållslokaler på Sotinpuro övningsområde i Nurmes 28.20.88

BM 441/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bygga en täckt fordonsparkering vid Kontioranta garnison 28.20.88

BM 442/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för totalrenovering av sjukhuset vid Kontioranta garnison 28.20.88

BM 443/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bygga en utbildnings- och idrottshall och bygga om idrottsplanen vid Kontioranta garnison 28.20.88

BM 444/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för totalrenovering av kasern 3 vid Kontioranta garnison 28.20.88

BM 445/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utbyggnad och totalrenovering av stabsbyggnaden vid Norra Karelens brigad 28.20.88

BM 446/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för totalrenovering av kasern 4 och utbyggnad av Karelens Militärmusikkårs lokaler vid Kontioranta garnison 28.20.88

BM 447/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för närståendevård i kommunerna 28.90.30

BM 448/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för totalrenovering av studenthemmet vid Pohjois-Karjalan Ammattiopisto i Valtimo 29.10.34

BM 449/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för totalrenovering av Uimaharjun koulu 29.10.34

BM 450/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för totalrenovering av allmänbildande läroanstalter, yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor 29.10.34

BM 451/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för totalrenovering av högstadiet i skolcentret i Eno kyrkby  29.10.34

BM 452/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utbyggnad av Joensuu landsarkiv 29.40.02

BM 453/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att arbeta fram en generalplan för gamla Puhos i Kides  29.80.50

BM 454/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att utveckla det gamla mejeriområdet i Kides 29.80.50

BM 455/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för investeringsprojektet för Parppeinvaara i Ilomants 29.80.50

BM 456/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för reparation och restaurering av Möhkö bruksområde i Ilomants 29.80.50

BM 457/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att slutföra de arkeologiska utgrävningarna i Hiidenniemi i Pellavasniemi i Kesälahti 29.80.75

BM 458/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att främja idrott och fysisk fostran i norra Karelen  29.90.50

BM 459/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bygga en idrottsplan i Ilomants 29.90.50

BM 460/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bygga om Niinivaara idrottsplan i Joensuu  29.90.50

BM 461/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bygga en ny idrottsplan i Polvijärvi kyrkby 29.90.50

BM 462/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för projektet Sisältökaivos 2 i Outokumpu 29.90.50

BM 463/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bygga en idrottshall på Hyvärilä i Nurmes 29.90.50

BM 464/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ungdomsverkstäder och antidrogarbete i norra Karelen 29.91.51

BM 465/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en rovdjursforskartjänst vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets forskningsstation i Joensuu 30.40.01

BM 466/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ersättning för rovdjurs och sälars skadegörelse i norra Karelen 30.40.42

BM 467/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att totalrenovera och bygga ut lokalerna i fiskehamnen i Libelits  30.40.62

BM 468/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för vattentjänster i Jamali—Murtoranta i Lieksa  30.50.31

BM 469/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för främjande av en hållbar skogshushållning och fullgörande av uppgifter fullt ut i norra Karelen 30.60.42

BM 470/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till organisationer för främjande och övervakning av skogsbruk i norra Karelen 30.60.42

BM 471/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att trygga en hållbar virkesproduktion i norra Karelen 30.60.44

BM 472/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för basfinansiering av Europeiska skogsinstitutet 30.60.50

BM 473/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för andra etappen av båtleden i Pyhäjärvi 31.10.20

BM 474/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att höja, grunda, iståndsätta och belägga bron över Somerlampi kanal i Polvijärvi  31.10.20

BM 475/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för bättre säkerhet och ombyggnad av korsningen mellan Villala och Industriområde II på riksväg 6 31.10.20

BM 476/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bredda körfältet för tung trafik vid Niirala gränsövergångsställe 31.10.20

BM 477/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsväg 486 i Tohmajärvi 31.10.20

BM 478/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan riksväg 17—Outokumpu 31.10.20

BM 479/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Orvisalo bygdeväg i Rääkkylä 31.10.20

BM 480/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för beläggning av Iiksenjoki bygdeväg 15699 i norra Karelen 31.10.20

BM 481/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för bättre säkerhet i korsningen mellan Revonjoki enskilda väg och Lounatlampi—Nurmes bygdeväg och för ombyggnad av vägen mellan Lounatlampi och Nurmes 31.10.20

BM 482/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bygdevägen mellan Kunonniemi och Haarajärvi och av Ruppovaara bygdeväg i norra Karelen 31.10.20

BM 483/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för trafikarrangemang på riksväg 6 vid Matkailukeskus Pajarinhovi i Kides 31.10.20

BM 484/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för reparation av de regionala vägarna 502 och 504 i Polvijärvi 31.10.20

BM 485/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs omfartsvägen i Polvijärvi kyrkby 31.10.20

BM 486/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Ohvana bygdeväg och bygdevägen mellan Lotokka och Kostamo i Savolax-Karelens vägdistrikt 31.10.20

BM 487/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Nunnanlahdentie i Juga kommun  31.10.20

BM 488/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad och beläggning av Läpikäytäväntie i Lieksa 31.10.20

BM 489/2009 rd Antti Vuolanne /sd m.fl. Anslag för reparation av riksväg 12 på sträckan Eura—Raijala 31.10.20

BM 490/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Maljasalmi bygdeväg 15654 i Outokumpu 31.10.20

BM 491/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att förnya flottningsrännorna i Pielisjokis slussar 31.10.20

BM 492/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Kaatamo—Paloniemivägen i Libelits  31.10.20

BM 493/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Valtimo—Pajukoski—Lotma bygdeväg 31.10.20

BM 494/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Puhossalo bygdeväg i Kides 31.10.20

BM 495/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av vägsträckorna mellan Kinahmo, Ruvaslahti och Martonvaara i Polvijärvi 31.10.20

BM 496/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att slutföra planeringen av en kanal mellan Kymmene älv och Mäntyharju 31.10.20

BM 497/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bygdevägen från Varmonniemi till Tasapää i Kesälahti och Kides 31.10.20

BM 498/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Kides—Koivikko 31.10.20

BM 499/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Kinnasniemi bygdeväg i Tuupovaara  31.10.20

BM 500/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsväg 504 på sträckan Kolin kylä—Loma-Koli i Lieksa  31.10.20

BM 501/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ny beläggning på Diktens och gränsens väg på sträckan Hattuvaara—Kitsi 31.10.20

BM 502/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en planskild anslutning på riksväg 17 i Ylämylly tätort 31.10.20

BM 503/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en planskild anslutning vid Raatekangas i Joensuu på riksväg 6 31.10.20

BM 504/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en planskild anslutning vid Lepikko i Puhos på riksväg 6 31.10.20

BM 505/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bansträckan Porokylä—Vuokatti  31.10.20

BM 506/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en planskild anslutning vid Raatekangas i Joensuu på riksväg 6 31.10.20

BM 507/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för basväghållning  31.10.20

BM 508/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av stamväg 70 på sträckan Onkamo—riksgränsen 31.10.20

BM 509/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för avveckling av plankorsningar på bansträckan Parikkala—Joensuu 31.10.20

BM 510/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av riksväg 23 på sträckan Libelits—Varkaus 31.10.20

BM 511/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en enskild väg i Itkonsalo i Outokumpu 31.10.50

BM 512/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för underhåll av enskilda vägar 31.10.50

BM 513/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för elektrifiering av bansträckorna Säkäniemi—Niirala och Joensuu—Uimaharju—Nurmes 31.10.78

BM 514/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för bangården i Joensuu 31.10.78

BM 515/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av riksväg 6 på sträckan Imatra—Joensuu 31.10.78

BM 516/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för förbättring av riksväg 17 på sträckan Viinijärvi—Vartiala 31.10.78

BM 517/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ett transportcentrum i Joensuu  31.30.63

BM 518/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till Norra Karelens miljöcentral för omkostnader 32.01.02

BM 519/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för regionalt transportstöd i östra och norra Finland 32.30.44

BM 520/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att förbereda och planera en fabrik för framställning av diesel av torv i Tohmajärvi 32.30.45

BM 521/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utveckling av företagskuvösverksamhet i norra Karelen 32.30.45

BM 522/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för brytning av black stone i Koidanvaara i Ilomants 32.30.45

BM 523/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för att underlätta för arbetslösa att resa med VR  32.30.51

BM 524/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att reparera Kummunkatu i Outokumpu  32.30.64

BM 525/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att utveckla Östra Finlands luftfartscentrum i Kides  32.30.64

BM 526/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för byggfas 4 för Joensuu vetenskapspark 32.30.64

BM 527/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte 32.30.64

BM 528/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för statsunderstöd i sysselsättningsfrämjande syfte för reparation av grundskolor  32.30.64

BM 529/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utveckling av Norra Karelens landskap 32.50.43

BM 530/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en fjärrvärmeanläggning i Selkue i Kides 32.60.40

BM 531/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att se över träförädlingsindustrins energiproduktion i Puhos i Kides  32.60.40

BM 532/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för budgetbaserad indexjustering av barnbidragen 33.10.51

BM 533/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet 33.20.52

BM 534/2009 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för att avveckla prövning utifrån makes inkomster när arbetsmarknadsstöd beviljas 33.20.52

BM 535/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för investeringar vid Pääskynpesän kuntoutuslaitos i Ilomants  33.90.50

BM 536/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för anläggning av vattenledningar på grund av oljeskador 35.10.20

BM 537/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för nya avloppsreningsverk i norra Karelen 35.10.61

BM 538/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att förbättra vattenkvaliteten i Tohmajärvi 35.10.77

BM 539/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till Norra Karelens miljöcentral för sanering av förorenade markområden 35.10.77

BM 540/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att rusta upp det gamla sågområdet i Valtimo  35.10.77

BM 541/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för avlopp i Varparanta by i Kontiolahti kommun 35.10.77

BM 542/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för sysselsättning av långtidsarbetslösa i miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 543/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en utloppsledning mellan Niittylahti och Hammaslahti i Pyhäselkä 35.10.77

BM 544/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för matarledning för avlopp i Aittolampi i Kontiolahti 35.10.77

BM 545/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en matarledning för avlopp mellan Eno och Uimaharju 35.10.77

BM 546/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för restaurering av vattendrag och andra miljöarbeten  35.10.77

BM 547/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för upprustning av Penttilänranta industritipp och stockbassäng i Joensuu 35.10.77

BM 548/2009 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till reparationsunderstöd  35.20.55

BM 549/2009 rd Reijo Laitinen /sd  Anslag för upphandling av reservdelar till försvarsmateriel  27.10.18

BM 550/2009 rd Reijo Laitinen /sd m.fl. Anslag för att förbättra trafiksäkerheten på riksväg 4, 9, 13, 18 och 24 och avlägsna logistiska flaskhalsar 31.10.20

BM 551/2009 rd Reijo Laitinen /sd m.fl. Anslag för att bygga planskilda rampanslutningar till Majalahti och Oravasaari vid riksväg 4 (på sträckan Lusi—Vaajakoski) 31.10.78

BM 552/2009 rd Reijo Laitinen /sd  Anslag för att starta ett avloppsprojekt i Petäjävesi 35.10.77

BM 553/2009 rd Annika Lapintie /vänst m.fl. Anslag för utvecklingssamarbete 24.30.66

BM 554/2009 rd Annika Lapintie /vänst  Anslag för att rusta upp järnvägarna i Egentliga Finland så att de lämpar sig för lokaltågstrafik 31.10.20

BM 555/2009 rd Annika Lapintie /vänst  Anslag för att höja ersättningen för celiakipatienters kost 33.40.60

BM 556/2009 rd Annika Lapintie /vänst m.fl. Anslag för ändrade kriterier för utkomststödet när det gäller barnbidraget 33.60.35

BM 557/2009 rd Sanna Lauslahti /saml m.fl. Anslag för löparskor till beväringar 27.10.01

BM 558/2009 rd Jari Leppä /cent m.fl. Anslag för att bevara Skogsforskningsinstitutets enhet i Punkaharju 30.60.01

BM 559/2009 rd Jari Leppä /cent m.fl. Anslag för reparation av bygdevägen mellan Koirakivi och Pertunmaa 31.10.20

BM 560/2009 rd Jari Leppä /cent m.fl. Anslag för reparation av riksväg 13 på sträckan Salmenkylä—Reinikkala i Kangasniemi 31.10.20

BM 561/2009 rd Mika Lintilä /cent m.fl. Anslag för trafikregleringar på omfartsvägen norr om Karleby  31.10.20

BM 562/2009 rd Hannes Manninen /cent m.fl. Anslag för att digitalisera gamla fotografier och klarlägga bildmotivens bakgrund 29.80.55

BM 563/2009 rd Hannes Manninen /cent  Anslag för projektet Konsertti joka kouluun 29.91.50

BM 564/2009 rd Hannes Manninen /cent m.fl. Anslag för att bygga ett bredbandsstamnät med fiberteknik i Utsjoki 31.40.50

BM 565/2009 rd Marjo Matikainen-Kallström /saml  Anslag för att bygga Lovisa skärgårdsväg 31.10.20

BM 566/2009 rd Marjo Matikainen-Kallström /saml  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Tessjö och Bruket i Strömfors 31.10.20

BM 567/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för finansieringsunderstöd enligt prövning till Enontekis och Utsjoki 28.90.30

BM 568/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för ersättning för skador förorsakade av rovdjur 30.40.42

BM 569/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för att utveckla verksamheten vid Skogsforskningsinstitutets enheter i Kolari och Salla 30.60.01

BM 570/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst m.fl. Anslag för att bygga en väg mellan Martti och Tulppio i Savukoski 31.10.20

BM 571/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag till Uppfinningsstiftelsen för att nyttiggöra förnybara bränslen 32.20.41

BM 572/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för sysselsättande åtgärder i regioner med den största arbetslösheten 32.30.51

BM 573/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 32.40.31

BM 574/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för restaurering av sjön Pöyliöjärvi i Kemijärvi 35.10.77

BM 575/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst m.fl. Anslag för restaurering av älven Luirojoki 35.10.77

BM 576/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst m.fl. Anslag för budgetbaserad höjning av grunddagpenningen för arbetslösa 33.20.51

BM 577/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst m.fl. Anslag för höjning av arbetsmarknadsstödet 33.20.52

BM 578/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för att trygga tillgången till social- och hälsovårdstjänster på samiska 33.60.36

BM 579/2009 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för vikariehjälp för renskötare 33.80.42

BM 580/2009 rd Jukka Mäkelä /saml m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken i huvudstadsregionen 31.30.63

BM 581/2009 rd Outi Mäkelä /saml m.fl. Anslag för höjning av den andel av landskapsutvecklingspengarna som är oavhängig av program 32.50.43

BM 582/2009 rd Elisabeth Nauclér /sv m.fl. Anslag för internationellt bistånd 24.30.66

BM 583/2009 rd Elisabeth Nauclér /sv m.fl. Anslag för civil krishantering  26.01.01

BM 584/2009 rd Elisabeth Nauclér /sv m.fl. Anslag för översättning av allmänt bindande kollektivavtal till svenska 33.01.01

BM 585/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för att digitalisera bilder från våra krig 1939—1945 i försvarsmaktens bildarkiv 27.10.01

BM 586/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för stöd till försvarsorganisationers verksamhet 27.10.50

BM 587/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för att permanenta digitaliseringen vid Nationella digitaliseringscentret 29.40.02

BM 588/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för reparation av vägsträckan Haukivuori—Pieksämäki 31.10.20

BM 589/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för reparation av vägsträckan Kolkonpää—Sulkava 31.10.20

BM 590/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för beläggning av vägsträckan Puumala—Kristina 31.10.20

BM 591/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för ombyggnad av vägsträckan S:t Michel—Puumala 31.10.20

BM 592/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för att förbättra Sarvikumpuvägen på turistrutten Nyslott—Koli 31.10.20

BM 593/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för att förbättra riksväg 5 på sträckan Pitkäjärvi—Asema i S:t Michel 31.10.20

BM 594/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för basväghållning 31.10.20

BM 595/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för att främja Mäntyharju kanalprojekt 31.10.20

BM 596/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 32.40.31

BM 597/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för betalning av frontunderstöd till alla utländska frivilliga frontmän 33.50.54

BM 598/2009 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.50.57

BM 599/2009 rd Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för språkbad 29.10.30

BM 600/2009 rd Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för stödjande av idrottsakademier 29.90.50

BM 601/2009 rd Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för byggande av en matarledning för avlopp och vatten mellan Maxmo och Vörå 30.50.31

BM 602/2009 rd Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för stöd till ägoregleringar 30.70.40

BM 603/2009 vp Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för reparation av riksväg 18 och 3 på sträckan Ylöjärvi—Vasa i Laihela 31.10.20

BM 604/2009 rd Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för inrättande av en handikappombudsmannatjänst 33.01.01

BM 605/2009 rd Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för inrättande av en äldreombudsmannatjänst 33.01.01

BM 606/2009 rd Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för utveckling av Kvarkens världsnaturarv 35.10.52

BM 607/2009 rd Håkan Nordman /sv m.fl. Anslag för stöd till vattentjänstprojekt 35.10.77

BM 608/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Ökade beräknade inkomstskatteintäkter 11.01.01

BM 609/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Minskade beräknade inkomstskatteintäkter på grund av anställda i hemmen 11.01.01

BM 610/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för att bygga ett monument till president Martti Ahtisaaris ära 24.90.66

BM 611/2009 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för renovering av undervisningsverkstaden vid Tavastlands regemente 28.20.88

BM 612/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till Reumastiftelsens sjukhus i Heinola 28.90.30

BM 613/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för fågelgården Heinolan lintutarhas omkostnader 30.30.20

BM 614/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för bekämpning av skador orsakade av röd tallstekel 30.60.43

BM 615/2009 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för planering av Käkisalmi bro i Asikkala 31.10.20

BM 616/2009 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för ombyggnad av Kopsuontie 3132 i Tavastlands vägdistrikt 31.10.20

BM 617/2009 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för förbättring av bansträckan Lahtis—Kouvola—Luumäki 31.10.20

BM 618/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för att behålla landsvägen Löytäneentie 15059 i Tavastlands vägdistrikt 31.10.50

BM 619/2009 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för förbättring av Lahtis—Vesivehmaa flygplats 31.10.41

BM 620/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för trådlösa bredbandsuppkopplingar i glesbygdsområden med företrädelsevis fritidsbosättning 31.40.50

BM 621/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Minskat anslag för att åtgärda arbetslöshet 32.30.51

BM 622/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för hemförlovningspenning till värnpliktiga 33.10.53

BM 623/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för pension som intjänas under värnpliktstiden 33.40

BM 624/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för förmåner till den sista veterangenerationen 33.50.50

BM 625/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för att förebygga RS-virusinfektion hos prematurer 33.70.20

BM 626/2009 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för ett försök med diskussionsgrupper för äldre 33.70.50

BM 627/2009 rd Mikaela Nylander /sv  Anslag för fler nybörjarplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen i Nyland och Östra Nyland  29.20.30

BM 628/2009 rd Mikaela Nylander /sv m.fl. Anslag för vidareutvecklande och genomförande av yrkeslärarutbildningen vid Åbo Akademi 29.40.20

BM 629/2009 rd Mikaela Nylander /sv  Anslag för stöd till vattentjänster och översvämningsskydd  30.50.31

BM 630/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för att trygga verksamhetsförutsättningarna för 4H 30.10.55

BM 631/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för mera frukt och grönsaker i skolorna 30.20.41

BM 632/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för utvecklande av växthusnäringen 30.20.46

BM 633/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för att kartera sur sulfatjord och lägga upp ett förebyggande program 30.50.20

BM 634/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för att genomföra projekt för matarledningar för vatten och avlopp i Jakobstad, Pedersöre och Kronoby  30.50.31

BM 635/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för en gång-, cykel- och mopedväg vid landsväg 741 i Vasa vägdistrikt 31.10.20

BM 636/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för ombyggnad av landsväg 7390 och förbindelseväg 17903 i Vasa vägdistrikt 31.10.20

BM 637/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för förbättring av trafiksäkerheten på regionväg 748 i Vasa vägdistrikt 31.10.20

BM 638/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för utbyggnad av Bennäs järnvägskorsning och elektrifiering av banavsnittet Bennäs—Alholmen 31.10.20

BM 639/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för förbättring av trafiksäkerheten på stamväg 63 mellan Evijärvi och Kaustby i Vasa vägdistrikt  31.10.20

BM 640/2009 rd Mats Nylund /sv m.fl. Anslag för ett sälinformationscentrum i Österbotten 35.01.65

BM 641/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att utveckla funktionerna vid Keuru garnison 27.10.01

BM 642/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att inleda planering och uppförande av ett öppet fängelse i Haapamäki 28.20.88

BM 643/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag till bättre pensionsskydd för lottorna på hemmafronten börjande från mellersta Finland 28.50.16

BM 644/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för distans- och vuxengymnasium samt filmundervisning i Haapamäen yhteiskoulu 29.01.51

BM 645/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att starta sommaruniversitetsverksamhet i Keurusseutu  29.30.30

BM 646/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för projektet Haapamäen Uusi Nousu 30.10.61

BM 647/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för arvoden till jägare för fällning av stora rovdjur 30.40.42

BM 648/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag till Mellersta Finlands vägdistrikt för ombyggnad och beläggning av vägar i de västra och södra delarna av mellersta Finland 31.10.20

BM 649/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag till vägdistrikten för ombyggnad och beläggning av vägar i mellersta Finland  31.10.20

BM 650/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för en utredning om att ta i bruk bansträckan Haapamäki—Parkano—Björneborg och för att röja banan och banområdet  31.10.20

BM 651/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att planera en elektrifiering av banorna genom Haapamäki 31.10.20

BM 652/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för ombyggnad av landsvägen mellan Kintaus i Petäjävesi och Uurainen 31.10.20

BM 653/2009 rd Lauri Oinonen /cent m.fl. Anslag för fortsatta byggarbeten på riksväg 18 mellan Jyväskylä och Vasa på sträckan Multia—Etseri 31.10.78

BM 654/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för underhåll av järnvägsmateriel 31.30.63

BM 655/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för två ytterligare tågpar i regionaltrafik på bansträckorna Seinäjoki—Haapamäki, Haapamäki—Tammerfors och Haapamäki—Jyväskylä  31.30.63

BM 656/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag till föreningar för arbetslösa, gatumissionsföreningar och andra inom den tredje sektorn särskilt i mellersta Finland 32.30.51

BM 657/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning särskilt i mellersta Finland 32.40.31

BM 658/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att trygga läkarnas nattjourer, ambulanstjänsterna och hälsovårdscentralernas servicenivå särskilt i mellersta Finland  33.60.31

BM 659/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att främja en alkohol- och drogfri livsstil bland unga i mellersta Finland 33.60.31

BM 660/2009 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för framställning av inhemskt vaccin i händelse av pandemier och andra hot 33.70.20

BM 661/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Minskat anslag för partistöd 23.20.50

BM 662/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för fattigdomsbekämpning i Finland 28.90.30 24.30.66

BM 663/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag till kommunerna för förbättring av institutionsvården för äldre 28.90.30

BM 664/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för höjning av stödet för närståendevård 28.90.30

BM 665/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för höjd statsandel till kommunerna för social- och hälsovården 28.90.30

BM 666/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Minskat anslag för Svenska Finlands folkting 29.01.50

BM 667/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för skolundervisning i karelska 29.10.30

BM 668/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för inrättande av karelska språkbadsgrupper på fem orter 29.80.50

BM 669/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för kompetenscentret för det karelska språket och den karelska kulturen i Joensuu 29.80.50

BM 670/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för att rusta upp omgivningen kring Raatteenportti och Purasjokilinjen på Raatteen tie i Suomussalmi  29.80.50

BM 671/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av idrottsplanen i Utajärvi  29.80.50

BM 672/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag till verksamhet och investeringar vid rikstäckande ungdomscentra  29.91.50

BM 673/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag till Fonden för landsbygdsutveckling  30.20.61

BM 674/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag till ersättningar för älgskador 30.40.41

BM 675/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för vatten och avlopp på landsbygden  30.50.31

BM 676/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för att förbinda Kivirannantie med Herajärventie i Kontiolahti 31.10.20

BM 677/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan kyrkbyn—Pappilanmäki i Rautavaara kommun 31.10.20

BM 678/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för reparation och beläggning av bygdeväg 12287 i Lundo 31.10.20

BM 679/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för att planera en järnväg i mellersta och norra Lappland  31.10.20

BM 680/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag till Mellersta Finlands vägdistrikt för ombyggnad av landsväg 637 på sträckan Tankolampi—Sumiainen 31.10.20

BM 681/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Jonsantie i Varpaisjärvi  31.10.20

BM 682/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Alakeyrittyvägen i Rautavaara kommun 31.10.20

BM 683/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för att förbättra säkerheten på Puntarikoskivägen i Kontiolahti  31.10.20

BM 684/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av landsväg 610 på sträckan Kärkisten salmi—Joutsa 31.10.20

BM 685/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Kontiolahti och Joensuu 31.10.20

BM 686/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs stamväg 77 på sträckan Hamula—Kinnulanlahti i Maaninka 31.10.20

BM 687/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för anläggning och underhåll av enskilda vägar 31.10.50

BM 688/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag till Geologiska forskningscentralen 32.20.01

BM 689/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för upprätthållande av arbetslösas sociala, psykiska och fysiska funktionsförmåga 32.30.51

BM 690/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag till statsbidrag för rehabilitering av makar till krigsinvalider 33.50.53

BM 691/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för rehabilitering av frontveteraner i Sverige 33.50.56

BM 692/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för assistenter till frontveteraner 33.50.56

BM 693/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för dagrehabilitering av frontveteraner 33.50.56

BM 694/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.50.56

BM 695/2009 rd Pentti Oinonen /saf m.fl. Anslag för kamratstödsverksamhet för krigsvärnlösa 33.90.50

BM 696/2009 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för reparation av Tavastehus slott 29.80.75

BM 697/2009 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för att planera en bansträcka från Helsingfors via Forssa till Björneborg  31.10.20

BM 698/2009 rd Petteri Orpo /saml m.fl. Anslag till skyddspolisen för terrorismbekämpning 26.10.01

BM 699/2009 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för tullverkets personal- och lokalutgifter 28.10.02

BM 700/2009 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för förbättrad säkerhet på och reparation av riksväg 13 på sträckan Villmanstrand—Savitaipale 31.10.20

BM 701/2009 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för förbättrad säkerhet på och reparation av riksväg 26 på sträckan Fredrikshamn— Taavetti 31.10.78

BM 702/2009 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för reparation och ombyggnad av riksväg 6 på sträckan Villmanstrand—Taavetti 31.10.78

BM 703/2009 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för restaurering av Pien-Saimaa vattenområde 35.10.77

BM 704/2009 rd Sirpa Paatero /sd m.fl. Anslag för byggstart för en omfartsväg på E18 i Fredrikshamn  31.10.78

BM 705/2009 rd Sirpa Paatero /sd m.fl. Anslag för en p-plats för långtradare i Vaalimaa 31.10.78

BM 706/2009 rd Sirpa Paatero /sd m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 15 på sträckan Kotka—Kouvola 31.10.78

BM 707/2009 rd Sirpa Paatero /sd m.fl. Anslag för köp av förbindelsefartygsservice i skärgården 31.30.64

BM 708/2009 rd Markku Pakkanen /cent m.fl. Anslag för ett nytt polishus i Kotka 26.10.01

BM 709/2009 rd Markku Pakkanen /cent m.fl. Anslag för restaurering av Pien-Saimaa vattenområde 30.50.31

BM 710/2009 rd Markku Pakkanen /cent m.fl. Anslag för planering av och byggstart för ett naturum i Repovesi nationalpark 30.63.50

BM 711/2009 rd Markku Pakkanen /cent m.fl. Anslag för utveckling av Kimola kanal 31.10.20

BM 712/2009 rd Sari Palm /kd m.fl. Anslag för frivilligorganisationers utvecklingssamarbete 24.30.66

BM 713/2009 rd Sari Palm /kd m.fl. Anslag för förebyggande hemtjänst till barnfamiljer 28.90.30

BM 714/2009 rd Sari Palm /kd m.fl. Anslag för psykiatrisk vård av barn och ungdomar 28.90.30

BM 715/2009 rd Sari Palm /kd m.fl. Anslag för mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen 29.10.30

BM 716/2009 rd Sari Palm /kd m.fl. Anslag för basväghållning 31.10.20

BM 717/2009 rd Sari Palm /kd m.fl. Anslag för ökat statsbidrag till enskilda vägar  31.10.50

BM 718/2009 rd Sari Palm /kd m.fl. Anslag för att slutföra förbättringen av riksväg 6 i Koria  31.10.78

BM 719/2009 rd Sari Palm /kd m.fl. Anslag för ökad startpenning 32.30.51

BM 720/2009 rd Aila Paloniemi /cent m.fl. Anslag för vårdprojektet Pidä kiinni för mammor med drogproblem 33.60

BM 721/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag för att underlätta för kommunerna ekonomiskt och temporärt slopa kommunernas skyldighet att täcka underskott 28.90.30

BM 722/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag till årskurs 10 i skolor 29.10.30

BM 723/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag för mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen 29.10.30

BM 724/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag för utgifter för specialundervisning till följd av att lagen om grundläggande utbildning ändrats  29.10.20

BM 725/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag för renovering av Kankarisvesi skola med årskurserna 7—9 och gymnasium i Jämsä  29.10.34

BM 726/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag till fältskolor med lärarpraktik 29.40.50

BM 727/2009 rd Tuula Peltonen /sd m.fl. Anslag till de offentligrättsliga universiteten 29.40.50

BM 728/2009 rd Tuula Peltonen /sd m.fl.  Anslag för underhåll av Folkets hus-byggnader och föreningshus 29.80.50

BM 729/2009 rd Tuula Peltonen /sd m.fl. Anslag för en prelimär plan för en snabb tågsträcka Jyväskylä—Jämsä—Lahtis—Helsingfors 31.10.20

BM 730/2009 rd Tuula Peltonen /sd m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsväg 618 på sträckan Viisarimäki—Toivakka kyrkby 31.10.20

BM 731/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag för ombyggnad av förbindelseväg 6483 Kannonhaara—Kallio i Karstula 31.10.20

BM 732/2009 rd Tuula Peltonen /sd m.fl. Anslag för slutförande av en planskild korsning vid Hirviskangas på riksväg 4 i Äänekoski 31.10.20

BM 733/2009 rd Tuula Peltonen /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av stamväg 56 på sträckan Jämsä—Mänttä 31.10.20

BM 734/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag för att inleda persontågstrafik på sträckan Jämsä—Jyväskylä—Äänekoski  31.30.63

BM 735/2009 rd Tuula Peltonen /sd  Anslag för att säkerställa att e-recept tas i bruk 33.03.63

BM 736/2009 rd Tuula Peltonen /sd m.fl. Anslag för ett avloppsprojekt i Hankasalmi 35.10.77

BM 737/2009 rd Sanna Perkiö /saml  Anslag för att utveckla Helsingfors festspel 29.80.52

BM 738/2009 rd Sanna Perkiö /saml  Anslag för riksomfattande kulturevenemang 29.80.52

BM 739/2009 rd Sanna Perkiö /saml m.fl. Anslag för skydd av vattendragen i Södra Finland och av Östersjön 35.10.77

BM 740/2009 rd Raimo Piirainen /sd m.fl. Anslag till Kajana stad för kommunal service 28.90.30

BM 741/2009 rd Veijo Puhjo /vänst  Anslag för planering av ombyggnad av vägen mellan Jämijärvi och Ikalis 31.10.20

BM 742/2009 rd Veijo Puhjo /vänst  Anslag för planering av en järnväg mellan Åbo och Björneborg 31.10.20

BM 743/2009 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl. Anslag för reparation av stamväg 44 på sträckan Ala-Honkajoki—f.d. Vasa läns gräns  31.10.20

BM 744/2009 rd Veijo Puhjo /vänst  Anslag för planering av regionaltågstrafik på sträckan Björneborg—Kumo—Raumo 31.30.63

BM 745/2009 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl.  Anslag för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt särskilda åtgärder 32.30.51

BM 746/2009 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl. Anslag för minimidagpenning enligt sjukförsäkringslagen 33.30.60

BM 747/2009 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag till ersättning för rovdjursskadegörelse 30.40.42

BM 748/2009 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag för stöd till vattentjänster och översvämningsskydd  30.50.31

BM 749/2009 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag för underhåll och reparation av enskilda vägar 31.10.50

BM 750/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för polisens omkostnader 26.10.01

BM 751/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för att täcka Räddningsinstitutets finansieringsunderskott 26.30.01

BM 752/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för driften av läkar- och räddningshelikoptrar  26.30.20

BM 753/2009 rd Kari Rajamäki /sd m.fl. Anslag för att förbättra närståendevården 28.90.30

BM 754/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för driftsutgifterna vid Varkaus teater 29.80.31

BM 755/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för att reparera Lehtoniemi Folkets hus i norra Savolax 29.80.50

BM 756/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för att främja fritidsfiske bland unga 29.91.50

BM 757/2009 rd Kari Rajamäki /sd m.fl. Anslag för byaverksamhet 30.10.63

BM 758/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten 30.50.20

BM 759/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för vattentjänster på landsbygden 30.50.31

BM 760/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för att påbörja planeringen av en kanal mellan Saimen och Päijänne 31.10.20

BM 761/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för förbättring av riksväg 17 på sträckan Kuopio—Riistavesi 31.10.20

BM 762/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Puurtilantie på sträckan riksväg 23—Kopolanniemi 31.10.20

BM 763/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för att förlänga vägen för gång-, cykel- och mopedtrafik i Juankoski längs landsväg 569 mot Kaavi  31.10.20

BM 764/2009 rd Kari Rajamäki /sd m.fl. Anslag för korsnings- och vägarrangemang i Valkeiskylä i Nilsiä 31.10.20

BM 765/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för att ändra huvudriktningarna på anslutningarna till landsväg 567 för att förbättra vägen mellan Västiniemi och Juankoski 31.10.20

BM 766/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för väg- och broarbeten i Vuonamonsalmi i Keitele 31.10.20

BM 767/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Leppävirta och Sorsakoski industriområde 31.10.20

BM 768/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för ombyggnad av riksväg 23 på sträckan Joensuu—Viinijärvi 31.10.20

BM 769/2009 rd Kari Rajamäki /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av Savolaxbanan  31.10.78

BM 770/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för att klarlägga långtidsarbetslösas möjligheter att få pension 32.30.51

BM 771/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte  33.20.31

BM 772/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.50.57

BM 773/2009 rd Kari Rajamäki /sd m.fl. Anslag för psykiatrisk vård av barn och ungdomar 33.60

BM 774/2009 rd Kari Rajamäki /sd  Anslag för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området 33.60.63

BM 775/2009 rd Kari Rajamäki /sd m.fl. Anslag för rehabilitering av hjärtpatienter 33.90.50

BM 776/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för utökad hemservice med bättre kvalitet för äldre  28.90.30

BM 777/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för utökad hemservice för barnfamiljer 28.90.30

BM 778/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för psykisk friskvård 28.90.30

BM 779/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att förbättra standarden på skolhälsovården 28.90.30

BM 780/2009 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för att utöka närståendevården och stödtjänsterna 28.90.30

BM 781/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för fler skolgångsbiträden 29.10.30

BM 782/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för ökade behov inom specialundervisningen  29.10.30

BM 783/2009 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för studiehandledning inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet 29.10.30

BM 784/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för universitetens basfinansiering 29.40.50

BM 785/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för höjt studiestöd för vårdnadshavare 29.70.55

BM 786/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att höja måltidsstödet för högskolestuderande 29.70.57

BM 787/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag till integrationsfrämjande föreningar grundade av invandrare  29.91.50

BM 788/2009 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för vattentjänster i glesbygden 30.50.31

BM 789/2009 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för riksväg 12 för reparation av Teiskontie vid Tammerfors universitetscentralsjukhus 31.10.20

BM 790/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att ändra grunderna för beräkning av utkomststödet 33.60.35

BM 791/2009 rd Leena Rauhala /kd  Anslag till föreningen Maahanmuuttajavammaisten Tuki ry 33.90.50

BM 792/2009 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för organisationer som arbetar med kristen missbrukarvård 33.90.50

BM 793/2009 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för att täcka Räddningsinstitutets finansieringsunderskott 26.30.01

BM 794/2009 rd Markku Rossi /cent  Anslag för att förbättra landsvägen Hautolahti- Jouhteninen i Karttula  31.10.20

BM 795/2009 rd Markku Rossi /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Siilinjärvi kommungräns—Kinnulanlahti i Maaninka 31.10.20

BM 796/2009 rd Markku Rossi /cent  Anslag för förbättring och beläggning av Mäntyjärvi bygdeväg i Kaavi på sträckan Mäntyjärvi—Losomäki  31.10.20

BM 797/2009 rd Markku Rossi /cent  Anslag för förbättring av vägsträckan Pihkainmäki—Itä-Karttula  31.10.20

BM 798/2009 rd Markku Rossi /cent  Anslag för ombyggnad av landsvägen Pihkainmäki (Karttula)—Haminalahti  31.10.20

BM 799/2009 rd Markku Rossi /cent  Anslag för en bro för gång-, cykel- och mopedtrafik över Vuonamonsalmi i Keitele 31.10.20

BM 800/2009 rd Markku Rossi /cent  Anslag för att planera och miljökonsekvensbedöma en kanal mellan Päijänne och Saimen 31.10.20

BM 801/2009 rd Markku Rossi /cent  Anslag för ombyggnad och beläggning av landsvägen Luvelahti—Särkinen 31.10.20

BM 802/2009 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för reparation av riksväg 9 på sträckan Kuopio—Jyväskylä 31.10.78

BM 803/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för Statens revisionsverks omkostnader 21.40.01

BM 804/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för stöd till försvarsorganisationer 27.10.50

BM 805/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för fler nybörjarplatser på yrkeshögskolorna i Nyland 29.40.30

BM 806/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag till måltidsstöd för högskolestuderande 29.70.57

BM 807/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för ökade tippnings- och penninglotterivinstmedel för att främja ungdomsarbete 29.91.50

BM 808/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för vattentjänster och översvämningsskydd på Nylands miljöcentrals område 30.50.31

BM 809/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för fortsatta utredningar kring banan Helsingfors—S:t Petersburg 31.10.20

BM 810/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för reparation av väg 1605 på sträckan Borgå—Mörskom 31.10.20

BM 811/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för basväghållning 31.10.20

BM 812/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för basväghållning i Nylands vägdistrikt 31.10.20

BM 813/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag till Patent- och registerstyrelsen för övervakning av stiftelsernas medelsanvändning 32.40.03

BM 814/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för en höjning av barnbidragen 33.10.51

BM 815/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för hemservice till barnfamiljer 33.60.31

BM 816/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag till föreningen Fri Från Narkotika rf 33.90.50

BM 817/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för skydd av vattendragen i södra Finland och av Östersjön 35.10.61

BM 818/2009 rd Pirkko Ruohonen-Lerner /saf m.fl. Anslag för sanering av förorenade markområden i östra Nyland 35.10.77

BM 819/2009 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för att effektivisera domstolarnas arbete 25.10.03

BM 820/2009 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för att förbättra kvaliteten på hälsovårdscentralernas verksamhet 28.90.30

BM 821/2009 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag till understöd för samhällenas vattentjänståtgärder 30.50.31

BM 822/2009 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för planering av ombyggnad av järnvägsstationen i Riihimäki 31.10.20

BM 823/2009 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag till Arbetshälsoinstitutet 33.03.50

BM 824/2009 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för att förbättra förmånerna för familjevårdare 33.10.52

BM 825/2009 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för det skyddade beloppet i jämkad arbetslöshetsdagpenning  33.20.51

BM 826/2009 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag till Amningshjälpen rf  33.90.50

BM 827/2009 rd Tero Rönni /sd m.fl. Anslag för att inrätta en polisövervakningsenhet för tung trafik 26.10.01

BM 828/2009 rd Tero Rönni /sd m.fl. Anslag för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning 28.90.30

BM 829/2009 rd Tero Rönni /sd m.fl. Anslag för ökad finansiering, oavhängig av program för landskapsutvecklingspengar 32.50.43

BM 830/2009 rd Tero Rönni /sd m.fl. Anslag för en matarledning på sträckan Juupajoki—Hirsilä—Orivesi 35.10.77

BM 831/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för att totalrenovera och bygga ut Mustion koulu 29.10.34

BM 832/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för underhåll av Svidja slott i Sjundeå 29.80.04

BM 833/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag till Nylands miljöcentral för att genomföra restaurerings- och vårdplanerna för sjöarna i Nyland 30.50.20

BM 834/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för ett älgstängsel längs riksväg 1 på sträckan Veikkola—Lojoåsen 31.10.20

BM 835/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för att förstora Hangö hamnbassäng i trafiksäkerhetssyfte  31.10.20

BM 836/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för bullerhinder längs Åboleden i Veikkola 31.10.20

BM 837/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för planering av en stadsbana mellan Esbo och Lojo 31.10.20

BM 838/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av riksväg 25 på sträckan Svartå—Mjölbolsta 31.10.20

BM 839/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för reparation av regional- och förbindelsevägnätet i Nyland 31.10.20

BM 840/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för fördjupning av havsfarleden till Skuru 31.10.78

BM 841/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för rehabilitering av krigsveteraner 33.50.56

BM 842/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för vård och restaurering av Hormajärvi  35.10.61

BM 843/2009 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för ett vattentjänstprojekt i Sammatti, Karislojo och Nummi-Pusula  35.10.77

BM 844/2009 rd Kimmo Sasi /saml  Anslag till konsumenttvistenämnden för dess nya uppgifter 25.10.04

BM 845/2009 rd Kimmo Sasi /saml  Anslag för högre statsunderstöd till musikinstitut 29.80.50

BM 846/2009 rd Kimmo Sasi /saml  Anslag för det sista byggskedet på riksväg 3 på sträckan Ylöjärvi—Sasi 31.10.78

BM 847/2009 rd Janne Seurujärvi /cent m.fl. Anslag för att utreda rätt att äga mark och rätt till vattenområden i Övre Lappland 25.01.50

BM 848/2009 rd Janne Seurujärvi /cent m.fl. Anslag till sametinget för att ta fram läromedel på samiska 29.80.50

BM 849/2009 rd Janne Seurujärvi /cent m.fl. Anslag för tryggad social- och hälsovård på samiska 33.60.36

BM 850/2009 rd Paula Sihto /cent m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av Ristimäentie 17403 i Ilmajoki 31.10.20

BM 851/2009 rd Paula Sihto /cent m.fl. Anslag för att bygga om och belägga förbindelseväg 7233 på sträckan Viemerö—Rannanjärvi och regionväg 723 på sträckan Rannanjärvi—Ilomäki i Vasa vägdistrikt 31.10.20

BM 852/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för verksamheten vid förvaltningsdomstolarna, hovrätterna, tingsrätterna, försäkringsdomstolen, marknadsdomstolen och arbetsdomstolen 25.10.03

BM 853/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader 25.10.04

BM 854/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för att trygga fängelsernas verksamhetsmöjligheter 25.40.01

BM 855/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för rådgivning till invandrare och ett rikstäckande telefonnummer för rådgivning på många språk 26.40.01

BM 856/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för ersättningar till kommunerna för mottagning av flyktingar 26.40.30

BM 857/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för yrkesinriktad tilläggsutbildning 29.30.31

BM 858/2009 rd Minna Sirnö /vänst  Anslag för Finlands Akademis omkostnader 29.40.01

BM 859/2009 rd Minna Sirnö /vänst  Anslag för undervisning, forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna 29.40.20

BM 860/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för universitetens basfinansiering 29.40.50

BM 861/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för 100 nya årsverken vid teatrar 29.80.31

BM 862/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för högre statsandelar och statsunderstöd för kulturverksamhet i kommunerna 29.80.33

BM 863/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för stöd till modern cirkus 29.80.52

BM 864/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för att främja scenkonst och särskilt för finansiering av fria teatergrupper 29.80.52

BM 865/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för stöd till filmproduktion och rättvisa produktionsmetoder 29.80.52

BM 866/2009 rd Minna Sirnö /vänst  Anslag för Tekes omkostnader 32.20.06

BM 867/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag till omkostnaderna för besvärsnämnden för social trygghet 33.01.03

BM 868/2009 rd Minna Sirnö /vänst  Anslag för Arbetshälsoinstitutets utgifter 33.03.50

BM 869/2009 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för en nivåhöjning av folkpensionen 33.40.60

BM 870/2009 rd Jouko Skinnari /sd m.fl. Anslag för ett nytt tingshus för Lahtis tingsrätt 25.10.03

BM 871/2009 rd Jouko Skinnari /sd m.fl. Anslag för att förbättra riksväg 12 på sträckan Lahtis—Kouvola 31.10.78

BM 872/2009 rd Jouko Skinnari /sd m.fl. Anslag för att planera en ringväg till riksväg 12 söder om Lahtis 31.10.78

BM 873/2009 rd Jouko Skinnari /sd m.fl. Anslag för att utveckla riksväg 4 på sträckan Lusi—Vaajakoski 31.10.78

BM 874/2009 rd Jouko Skinnari /sd m.fl. Anslag till ersättning för hemtjänster till krigsinvalider bosatta i Sverige 33.50.51

BM 875/2009 rd Jacob Söderman /sd m.fl. Anslag för att inrätta en nationell människorättsinstitution 21.20.01

BM 876/2009 rd Jacob Söderman /sd m.fl. Anslag för insatser mot korruption 25.01.01

BM 877/2009 rd Jacob Söderman /sd m.fl. Anslag för DNA-identifiering av finländska soldater som stupat i fält 27.10.50

BM 878/2009 rd Jacob Söderman /sd m.fl. Anslag för att bygga Lövö bro på Kimitoön 31.10.20

BM 879/2009 rd Jacob Söderman /sd m.fl. Anslag för att köpa in förbindelsefartyg för trafik i skärgården 31.30.64

BM 880/2009 rd Jacob Söderman /sd  Anslag för ersättningar till personer som var internerade som barn 1944—1946 33.50.30

BM 881/2009 rd Jacob Söderman /sd m.fl. Anslag för att inrätta en nationalpark i Sibbo storskog 35.10.63

BM 882/2009 rd Satu Taiveaho /sd m.fl. Anslag för hälso- och sjukvård för studerande på andra stadiet och i yrkeshögskolor 28.90.30

BM 883/2009 rd Satu Taiveaho /sd m.fl. Anslag för personligt stöd till personer med grav funktionsnedsättning 28.90.30

BM 884/2009 rd Satu Taiveaho /sd m.fl. Anslag för bättre äldreomsorg 28.90.30

BM 885/2009 rd Satu Taiveaho /sd m.fl. Anslag till yrkeshögskolorna för forskning och utveckling 29.40.20

BM 886/2009 rd Satu Taiveaho /sd m.fl. Anslag för högre underhållsstöd 33.10.55

BM 887/2009 rd Satu Taiveaho /sd  Anslag för att skydda naturens mångfald 35.10.63

BM 888/2009 rd Satu Taiveaho /sd m.fl. Anslag för tätare stadsstruktur på förorenad mark 35.10.77

BM 889/2009 rd Tarja Tallqvist /kd m.fl. Anslag för allmänna intressebevakares omkostnader 25.10.05

BM 890/2009 rd Tarja Tallqvist /kd m.fl. Anslag för bättre service inom äldreomsorgen 28.90.30

BM 891/2009 rd Tarja Tallqvist /kd m.fl. Anslag för speciella åtgärder inriktade på svårsysselsatta personer 32.30.51

BM 892/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för stöd till kvinnoteaterfestivalen i Torneå och Haparanda 29.80.52

BM 893/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ett kultur-, idrotts- och ungdomshus i Sodankylä 29.91.50

BM 894/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för avloppssystem på landsbygden 30.50.31

BM 895/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att reparera vägsträckan Venetti—Venejärvi—Vaattojärvi—Sieppijärvi i Kolari kommun 31.10.20

BM 896/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs väg 19526 på sträckan Liakka-Raumo i Torneå 31.10.20

BM 897/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Armassaari—Övertorneå centrum 31.10.20

BM 898/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en underfart vid Kemi järnvägsstation 31.10.20

BM 899/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag till en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Övertorneå kyrkby—Aavasaksa 31.10.20

BM 900/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att planera en förlängning av banan från Kolari till Ylläs och Levi 31.10.20

BM 901/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsvägen vid Ounasjoki älv på sträckan Rovaniemi—Kittilä—Levi 31.10.20

BM 902/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Ivalo—Nellim 31.10.20

BM 903/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av landsvägen från Kaukonen i Kittilä till Kolari på sträckan Kallo—Kurtakko 31.10.20

BM 904/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en cirkulationsplats i Pentikmäki i Posio kommun 31.10.20

BM 905/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att förbättra riksväg 21 på sträckan Muonio—Ylimuonio 31.10.20

BM 906/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad och beläggning av vägsträckan Meltaus—Unari i Rovaniemi stad 31.10.20

BM 907/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Könkää—Tepasto i Kittilä kommun 31.10.20

BM 908/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en ny bro i Kaukonen i Kittilä 31.10.20

BM 909/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag till en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik från Salla kommuncentrum till Sallatunturi renpark 31.10.20

BM 910/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Vikajärvi—Kemijärvi 31.10.20

BM 911/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för fördjupning av Ajos farled in till hamnen i Kemi 31.10.78

BM 912/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ett stamnät för en fiberkabel till Utsjoki 31.40.50

BM 913/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag till ett nät för snabb bredbandsuppkoppling i Lappland 31.40.50

BM 914/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att höja ersättningen för uppehälle till arbetslösa 32.30.51

BM 915/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för effektivare skuldrådgivning 32.40.31

BM 916/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att höja landskapsutvecklingspengarna 32.50.43

BM 917/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för utvidgad social- och hälsovård på samiska 33.60.36

BM 918/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att bygga om hälsovårdscentralen i Savukoski och Pelkosenniemi 33.60.37

BM 919/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för TBE-vaccin 33.70.20

BM 920/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för mindre miljövårdsarbeten i Enontekis 35.10.77

BM 921/2009 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för utökade miljövårdsarbeten i Lappland 35.10.77

BM 922/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för trombolys vid hjärninfarkt i Sydöstra Finland 28.90.30

BM 923/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för en fiskväg i Korkeakoski i Kymmene älv 30.40.77

BM 924/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för planering av ett naturum i Repovesi nationalpark och för att utveckla verksamheten 30.63.50

BM 925/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att påbörja planeringen av en kustbana rakt österut från huvudstadsregionen 31.10.20

BM 926/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att börja bygga en omfartsväg vid E18 i Fredrikshamn 31.10.78

BM 927/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att bygga om bangården i Kotolahti i Kotka 31.10.78

BM 928/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att säkerställa och förbättra Motiva Oy:s verksamhetsmöjligheter 32.60.20

BM 929/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag till utrednings- och merarbete för att återinföra folkpensionens basdel 33.40.60

BM 930/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för begravningsbidrag för krigsinvalider 33.50.51

BM 931/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att ersätta service inom den öppna vården för krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10—15 procent 33.50.51

BM 932/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för sanering av huvudhälsovårdscentralen i Parikkala 33.60.37

BM 933/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för miljöministeriets forsknings- och utvecklingsprojekt 35.01.01

BM 934/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att genomföra en klimatlag 2009 35.01.01

BM 935/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för frivilligarbete för laxbeståndet i Hiitolanjoki 35.01.65

BM 936/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag till frivilligorganisationer för bättre beredskap att bekämpa olje- och kemikalieolyckor på Finska viken 35.01.65

BM 937/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för naturskydd och bekämpning av klimatförändringen 35.01.65

BM 938/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att förnya och utveckla utrustningen för oljebekämpning 35.10.20

BM 939/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för skydd av fågelsjöar i Kymmenedalen 35.10.21

BM 940/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att vårda och utveckla nationalparker kontrollerade av Forststyrelsen, andra naturskyddsområden och vildmarker 35.10.52

BM 941/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 942/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag till reparationsunderstöd 35.20.55

BM 943/2009 rd Pentti Tiusanen /vänst  Anslag för vård av byggnadsarvet 35.20.64

BM 944/2009 rd Lenita Toivakka /saml m.fl. Anslag för forskning vid vissa yrkeshögskolor 29.40.30

BM 945/2009 rd Lenita Toivakka /saml m.fl. Anslag för reparation och förnyelse av publikläktaren, taket och andra konstruktioner i Olofsborg 29.80.75

BM 946/2009 rd Lenita Toivakka /saml m.fl. Anslag för kompetenscentrum inom det sociala området 33.60.63

BM 947/2009 rd Erkki Tuomioja /sd m.fl. Anslag för att främja fredsarbete 29.80.50

BM 948/2009 rd Jyrki Yrttiaho /vänst m.fl. Anslag för att börja planera en nationalpark på Vuotosområdet 35.10.21

BM 949/2009 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag till allmänbildande utbildning för invandrarbarn 29.10.30

BM 950/2009 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag till Institutet för hälsa och välfärd för omkostnaderna för att inrätta en enhet mot våld i nära relationer 33.03.04

BM 951/2009 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag till understöd för renovering av bostäder 35.20.55

BM 952/2009 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag till Jyväskylä universitet för riksomfattande uppgifter för att fortsätta med Magisterkuvösen 29.40.20

BM 953/2009 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag för att förbättra högskolekampus i Karleby 29.40.20

BM 954/2009 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag för evenemanget Vinterdans i Karleby 29.80.52

BM 955/2009 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag för evenemanget Karleby vinteraccordeon 29.80.52

BM 956/2009 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag för stöd till Lochteå kyrkomusikfest rf 29.80.52

BM 957/2009 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag för West Coast Kokkola Opera 29.80.52

BM 958/2009 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag för en planskild korsning vid landsväg 749 och järnvägen till Yxpila hamn i Karleby 31.10.20

BM 959/2009 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag till Vasa vägdistrikt för omkörningsfiler på riksväg 8 31.10.78

BM 960/2009 rd Raija Vahasalo /saml m.fl. Anslag för specialundervisning i Nyland och Östra Nyland 29.10.30

BM 961/2009 rd Raija Vahasalo /saml m.fl. Anslag för temaprojekt för kollektivtrafik och bullerbekämpning i huvudstadsregionen 31.10.20

BM 962/2009 rd Raija Vahasalo /saml  Anslag för en matarledning för avlopp mellan Sjundeå och Kyrkslätt 35.10.77

BM 963/2009 rd Unto Valpas /vänst  Korrigering av det s.k. brutna indexet för arbetspensioner

BM 964/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för bättre dag- och arbetsverksamhet för förståndshandikappade 28.90.30

BM 965/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för ökad statsandel till kommunerna enligt prövning 28.90.30

BM 966/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för totalrenovering av fastigheterna vid det gamla seminariet i Brahestad  29.10.34

BM 967/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för totalrenovering av Ollinsaari lågstadium i Brahestad 29.10.34

BM 968/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för budgetbaserad utbetalning av bostadstillägget till studiepenningen under hela kalenderåret 29.70.55

BM 969/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för belysning i korsningen vid Lahnajärvi på riksväg 28 från Kajana till Karleby 31.10.20

BM 970/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för belysning av Jokiniituntie i Alavieska 31.10.20

BM 971/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för beläggning av vägen för gång-, cykel- och mopedtrafik längs stamväg 88 i Läntisranta i Vihanti 31.10.20

BM 972/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för reparation av Vanha Raahentie i Vihanti 31.10.20

BM 973/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för utveckling av Tauvo hamn i Siikajoki 31.10.20

BM 974/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik i Kalajoki på sträckan Hiekkasärkät—Rahja 31.10.20

BM 975/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för reglering av anslutningarna på riksväg 8 vid Revonlahti i Siikajoki 31.10.20

BM 976/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för trafikregleringar vid Tauvo vägskäl i Siikajoki 31.10.20

BM 977/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik i Pyhäjoki på sträckan Hiihtomajantie—Viirret 31.10.20

BM 978/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av Ketunperäntie i Brahestad 31.10.20

BM 979/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av landsväg 7891 norr om Pyhäjoki 31.10.20

BM 980/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av den södra vägen mellan Siikajoki och Revonlahti 31.10.20

BM 981/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av Koskenkankaantie i Siikajoki på sträckan Sammalkangas—Huumola 31.10.20

BM 982/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för fortsatt ombyggnad av Ylipääntie i Piehinki i Brahestad  31.10.20

BM 983/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för reparation och beläggning av Kalaputaantie, dvs. bygdeväg 18217, i Oulainen och Merijärvi 31.10.20

BM 984/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av landsväg 790 mellan Pyhäjoki och Vihanti 31.10.20

BM 985/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för breddning av landsvägsbron och trafikarrangemang på Savontie i Ylivieska 31.10.20

BM 986/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för förbättring av vägen mellan Ylivieska och Pulkkila 31.10.20

BM 987/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av riksväg 8 i Brahestad 31.10.20

BM 988/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för slutförande av djuphamnsprojektet i Brahestad 31.10.20

BM 989/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för underhåll och ombyggnad av vägnätet i glesbygden 31.10.20

BM 990/2009 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för regionalt transportstöd 32.30.44

BM 991/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för att höja dietersättningen för celiakipatienter 33.30.60

BM 992/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag till frontmannatecken 33.50.50

BM 993/2009 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för kostnaderna för att slopa gränserna för invaliditetsgrad för lindrigare skadade krigsinvalider 33.50.51

BM 994/2009 rd Pauliina Viitamies /sd m.fl. Anslag för perronger för persontrafik på bansträckan Pieksämäki—Nyslott 31.10.20

BM 995/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för ombyggnad av Sarvikumpuvägen 477 mellan Nyslott och Koli 31.10.20

BM 996/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för ombyggnad av Karvila förbindelseväg i Enonkoski och Vuorikoski förbindelseväg 31.10.20

BM 997/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för att bygga Hanhivirta bro i Enonkoski 31.10.20

BM 998/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för försäkringsdomstolens omkostnader 25.10.03

BM 999/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för bättre personlig hjälp till funktionshindrade 28.90.30

BM 1000/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för stöd till närståendevård 28.90.30

BM 1001/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för elevvård och skolhälsovård 28.90.30

BM 1002/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för ökad statsandel till kommunerna för driftskostnaderna för social- och hälsovården 28.90.30

BM 1003/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för Studenternas hälsovårdsstiftelses hyreskostnader 29.70.58

BM 1004/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för att genomföra det rikstäckande bredbandsprojektet i södra Savolax 31.40.50

BM 1005/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för fortsatta möjligheter till sysselsättning inom tredje sektorn 32.30.01

BM 1006/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för aktiva sysselsättningsinsatser och för att åtgärda ungdomsarbetslösheten 32.30.51

BM 1007/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för arbetsmöjligheter till funktionshindrade och arbetshandikappade 32.30.51

BM 1008/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för att se över avgiftssystemet inom social- och hälsovården 33.01.01

BM 1009/2009 rd Pauliina Viitamies /sd m.fl. Anslag till omkostnaderna för besvärsnämnden för social trygghet 33.01.03

BM 1010/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för att förbättra det allmänna bostadsbidraget 33.10.54

BM 1011/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för att ersätta batterier till hörapparater ur sjukvårdsförsäkringen 33.30.60

BM 1012/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag till Studenternas hälsovårdsstiftelse för att ordna hälsovård för yrkeshögskolestuderande 33.30.60

BM 1013/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag till Folkpensionsanstalten för rehabilitering enligt prövning 33.30.60

BM 1014/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för att förbättra pensionstagarnas bostadsbidrag 33.40.60

BM 1015/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för rehabilitering av krigsinvaliders makar och änkor 33.50.53

BM 1016/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för rehabilitering av krigsvärnlösa 33.50

BM 1017/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för hälsofrämjande verksamhet 33.70.50

BM 1018/2009 rd Pauliina Viitamies /sd  Anslag för stöd till frivilligorganisationer 33.90.50

BM 1019/2009 rd Pia Viitanen /sd m.fl. Anslag för att bygga ut Kylmäkoski fängelse 28.20.88

BM 1020/2009 rd Pia Viitanen /sd m.fl. Anslag till studiecentraler 29.30.30

BM 1021/2009 rd Pia Viitanen /sd m.fl. Anslag för att inrätta ett nationellt centrum för alternativa metoder till djurförsök i anknytning till Tammerfors universitet 29.40.50

BM 1022/2009 rd Pia Viitanen /sd m.fl. Anslag för alternativa metoder till djurförsök 30.30.20

BM 1023/2009 rd Pia Viitanen /sd m.fl. Anslag till frontmannatecken och fronttilllägg för lantvärnsmän födda 1926 33.50.50

BM 1024/2009 rd Pia Viitanen /sd m.fl. Anslag för att bygga hissar 35.20.55

BM 1025/2009 rd Pia Viitanen /sd m.fl. Anslag till reparationsunderstöd 35.20.55

BM 1026/2009 rd Erkki Virtanen /vänst m.fl. Anslag till kommunerna för driftskostnaderna för social- och hälsovården 28.90.30

BM 1027/2009 rd Erkki Virtanen /vänst m.fl. Anslag till omkostnaderna för besvärsnämnden för social trygghet 33.01.03

BM 1028/2009 rd Erkki Virtanen /vänst m.fl. Anslag till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård 33.60.32

BM 1029/2009 rd Erkki Virtanen /vänst m.fl. Anslag för statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning 33.60.33

BM 1030/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för stöd till finsk filmproduktion 29.80.52

BM 1031/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för att främja tonkonst 29.80.52

BM 1032/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för psykisk träning och ledd träning på heltid för elitidrottare  29.90.50

BM 1033/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för planering av riksväg 18 på sträckan Multia—Myllymäki i Etseri 31.10.20

BM 1034/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för belysning och anläggning av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan riksväg 3—Parkano järnvägsstation i Parkano 31.10.20

BM 1035/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Nerkoontie (nr 727) i Kihniö 31.10.20

BM 1036/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för regionala investeringar och temaprojekt 31.10.20

BM 1037/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för en arbetsgrupp med uppgift att bereda en namnändring för Östersjön 35.01.01

BM 1038/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för en matarledning på sträckan Juupajoki—Hirsilä—Orivesi 35.10.77

BM 1039/2009 rd Pertti Virtanen /saf m.fl. Anslag för restaurering av Niskoslampi, Niskosjoki och Viinamäenlahti i Kihniö 35.10.77

BM 1040/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för fler domartjänster vid högsta domstolen 25.10.01

BM 1041/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för fler domartjänster vid högsta förvaltningsdomstolen 25.10.02

BM 1042/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för fler domartjänster vid underrätterna, hovrätterna, förvaltningsdomstolarna, försäkringsdomstolen och marknadsdomstolen 25.10.03

BM 1043/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till utökade resurser för åklagarverksamhet 25.30.01

BM 1044/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till polisen för effektivare utredning av ekonomiska brott 26.10.01

BM 1045/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att återinföra hemförlovningspenning till värnpliktiga 27.10.01

BM 1046/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till kommunerna för att genomföra handikappservicelagen 28.90.30

BM 1047/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Minskat anslag för avgifter till Europeiska unionen och avgiftsnedsättning för Förenade Konungariket 28.92.69

BM 1048/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för Lehtimäki folkhögskolas driftskostnader 29.30.30

BM 1049/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Suomalaisuuden liitto ry för information om Finlands flagga 29.80.50

BM 1050/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till skydds- och säkerhetsanordningar vid pälsdjursfarmer 30.10

BM 1051/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för understöd för lagring av naturprodukter 30.20.46

BM 1052/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till ersättning för rovdjursskadegörelse 30.40.42

BM 1053/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för främjande av fiskerihushållningen 30.40.51

BM 1054/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för bekämpning av skogsskador orsakade av röd tallstekel 30.60.43

BM 1055/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att förnya skog, vårda ung skog och ta till vara energivirke 30.60.44

BM 1056/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Pappilantie 17339 i Kurikka 31.10.20

BM 1057/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Säntintie och Myllytöyräntie i Kurikka 31.10.20

BM 1058/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för bättre trafiksäkerhet i korsningen mellan riksväg 16 och stamväg 68 i Alajärvi 31.10.20

BM 1059/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av bygdeväg 17803 på sträckan Perho—Poranen—Hallapuro 31.10.20

BM 1060/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för ombyggnad av landsvägen på sträckan Laasala—Jokivarsi 31.10.20

BM 1061/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Lehtomäki bygdeväg på sträckan Soini—Karstula 31.10.20

BM 1062/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Koivusillantie och Rintapääntie i Kurikka 31.10.20

BM 1063/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Lustila bygdeväg 17129 i Kauhajoki 31.10.20

BM 1064/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Polvenkyläntie och Hakunintie i Kurikka 31.10.20

BM 1065/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av landsväg 6520 på sträckan Möttönen—Kivijärvi 31.10.20

BM 1066/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av bygdeväg 17109 mellan vägskälet till soptippen och Kauhajoki kommungräns 31.10.20

BM 1067/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs väg 17218 på sträckan Aronkylä—Harjankylä i Kauhajoki 31.10.20

BM 1068/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs riksväg 19 på sträckan Rengonharju—Luopajärvi 31.10.20

BM 1069/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av landsvägarna på sträckan Halla-aho—Koivumäki och Koivumäki—Uusikylä i Alajärvi 31.10.20

BM 1070/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att förbättra landsväg 750 på sträckan Sääksjärvi—Patana i Österbotten 31.10.20

BM 1071/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av Kaartusentie i Alajärvi 31.10.20

BM 1072/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av bygdevägen på sträckan Yli-Valli—Korhoskylä i Jalasjärvi och Kihniö 31.10.20

BM 1073/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att bygga om Kovero korsning till planskild korsning i Lappo 31.10.20

BM 1074/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att räta ut riksväg 18 på sträckan Tuuri—Hakojärvi i Töysä 31.10.20

BM 1075/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att reparera väg 6700 mellan Kauhajoki och Karvia 31.10.20

BM 1076/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av förbindelseväg 17685 på sträckan Vasavägen—Ala-Hella i Lappo 31.10.20

BM 1077/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att förbättra riksväg 19 i Lappo 31.10.20

BM 1078/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för ombyggnad av landsvägarna 7233 och 723 på sträckan Viemerö—Ilomäki 31.10.20

BM 1079/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för basbanhållning 31.10.20

BM 1080/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att inrätta en äldreombudsmannatjänst 33.01.01

BM 1081/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Arbetshälsoinstitutet för en enhet som undersöker mobbning på arbetsplatser 33.03.50

BM 1082/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för engångsbidrag till fattiga 33.10

BM 1083/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ersättning från sjukförsäkringen för läkarordinerad massage 33.30.60

BM 1084/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till ett försörjningsbidrag för personer som bara får folkpension 33.40.60

BM 1085/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till frontmannatecken och fronttillägg för veteraner födda 1926 och för lantvärnsmän som ryckte in 1944 33.50.50

BM 1086/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för höjning av extra fronttilllägg 33.50.50

BM 1087/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för utökade ersättningar för skada, ådragen i militärtjänst 33.50.51

BM 1088/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att starta rehabilitering i sluten och öppen vård för krigsvärnlösa 33.50

BM 1089/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet för att bevilja bidrag för avloppssystem i hushåll 35.10.61

BM 1090/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Madesjärvi i Jalasjärvi och Parkano 35.10.77

BM 1091/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Räyringinjärvi i Vetil 35.10.77

BM 1092/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Valkiajärvi i Seinäjoki och Jalasjärvi 35.10.77

BM 1093/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Alajärvi 35.10.77

BM 1094/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att förebygga eutrofiering av sjön Lappajärvi 35.10.77

BM 1095/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Ojutjärvi i Kauhava 35.10.77

BM 1096/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till översvämningsskydd och restaurering av Vindala å 35.10.77

BM 1097/2009 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att genomföra planen för miljön och bekämpningen av översvämningar sommartid i Luopajärvi 35.10.77

BM 1098/2009 rd Tuula Väätäinen /sd m.fl. Anslag för att betala ersättning för service inom den öppna vården för krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10—15 procent  33.50.51

BM 1099/2009 rd Tuula Väätäinen /sd m.fl. Anslag för att betala ersättning för sluten vård för krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 20 procent  33.50.52

BM 1100/2009 rd Tuula Väätäinen /sd m.fl. Anslag för totalrenovering av huvudhälsovårdscentralen i Nilsiä 33.60.37

BM 1101/2009 rd Tuula Väätäinen /sd m.fl. Anslag för statsbidrag till kommunerna för reparationsprojekt inom social- och hälsovården 33.60.37

BM 1102/2009 rd Jyrki Yrttiaho /vänst m.fl. Anslag till åklagarväsendet för att bekämpa svart ekonomi och ekonomiska brott 25.30.01

BM 1103/2009 rd Jyrki Yrttiaho /vänst m.fl. Anslag för höjning av stödet för närståendevård och stödtjänsterna 28.90.30

BM 1104/2009 rd Jyrki Yrttiaho /vänst m.fl. Anslag för att förbättra riksväg 8 på sträckan Åbo—Björneborg  31.10.78

BM 1105/2009 rd Jyrki Yrttiaho /vänst m.fl. Anslag för utredningsarbete och planering för att starta lokaltågstrafik i Egentliga Finland 31.30.63

BM 1106/2009 rd Jyrki Yrttiaho /vänst m.fl. Anslag för stöd till närradioverksamhet och kommunikativa tjänster 31.40

BM 1107/2009 rd Jyrki Yrttiaho /vänst m.fl. Anslag för innovationsstöd för fartygsbyggnad  32.20.40

BM 1108/2009 rd Jyrki Yrttiaho /vänst m.fl. Anslag för rehabilitering och hälsorådgivning för asbestexponerade 33.70.50

Dessutom har utskottet behandlat följande budgetmotion som sänts till utskottet den 19 november 2009

BM 1109/2009 rd Hannes Manninen /cent  Anslag för planering av trafikprojekt i anslutning till gruvprojekt 31.10, 31.10.20

Utlåtanden

Enligt 38 § 3 mom. i riksdagens arbetsordning kan ett fackutskott på eget initiatv lämna utlåtande om budgetpropositionen inom sitt behörighetsområde till finansutskottet inom 30 dagar från det budgetpropositionen remitterades till finansutskottet.

Utlåtande om budgetpropositionen för 2010 har inom utsatt tid lämnats av

Efter utsatt tid har utlåtande lämnats av

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets alla delegationer.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

ALLMÄN MOTIVERING

Den ekonomiska utvecklingen

Den globala ekonomin förväntas småningom börja återhämta sig från den exceptionellt djupa recessionen och vända i försiktig uppgång. Det övergripande ekonomiska perspektivet präglas fortfarande av stor osäkerhet. Finansmarknaden har ännu inte normaliserats och det varierar stort mellan länder och regioner när återhämtningen infaller och hur snabbt det sker. Till exempel Kina, Indien och Brasilien har mer eller mindre återfått tron på att ekonomin ska gå stärkt ur krisen, men den ekonomiska uppgången i Europa antas inträffa något senare än på annat håll.

Finlands ekonomi har i år befunnit sig i ett mycket friare fall än man någonsin hade räknat med. Ännu så sent som i fjol trodde man att ekonomin ökar med 0,5 procent i år. Men budgetpropositionen räknar med att produktionen i år minskar med 6 procent. Sakkunniga som utskottet har hört bedömer att nedgången i produktionen kan bli ännu brantare, kring 7 procent. Finland är starkt beroende av sina exportinkomster och därmed har ekonomin hos oss försvagats mycket kraftigare än i många andra EU-länder.

På allra senaste tid har man emellertid fått försiktiga signaler om att den djupaste vågdalen snart kan vara nådd. Det kan ses som ett positivt tecken att totalproduktionen i åtta av Finlands tio största exportländer vände uppåt under årets tredje kvartal. Produktionen pekar dessutom svagt uppåt t.ex. i pappersindustrin och metallförädlingen. I Statistikcentralens statistik från den 8 december 2009 kan man läsa att fallet i ekonomin har bromsats upp och att bnp i juli—september ökade med 0,3 procent mot fjolårets andra kvartal. Men fallet var lika fritt som i våras, dvs. 9,1 procent.

Också budgetpropositionen räknar med att det ska ljusna i ekonomin mot slutet av 2009, och om ekonomin hos våra viktigaste handelspartners repar sig enligt förväntningarna, beräknas bnp nästa år öka med omkring en halv procent.

Men trots en spirande optimism kommer den växande arbetslösheten och den offentliga ekonomins skuldsättning att kasta en lång skugga över den ekonomiska tillväxten i Finland. Ökad protektionism bromsar dessutom upp uppgången i den internationella handeln. Det finns också risk för att den begynnande ekonomiska tillväxten mattas av när stimulansåtgärderna upphör att verka. Det bidrar till den ekonomiska osäkerheten i Finland att det kan ta ännu längre tid för vår exportdrivna ekonomi som koncentrerat sig på framställning av investeringsnyttigheter att repa sig än för ekonomierna i flera andra EU-länder.

Finanspolitiken och den offentliga ekonomins hållbarhet.

Finanspolitiken prioriterar både i år och nästa år starkt ekonomisk stimulans och stöd för tillväxt. I budgetpropositionen för nästa år ingår bl.a. flera projekt för att tidigarelägga investeringar som tar sikte på snabba sysselsättande effekter och stöder ekonomisk tillväxt på längre sikt. Genom förslagen om tidigarelagda investeringar som till en del fanns med redan i den andra tilläggsbudgeten 2009 vill man med hjälp av satsningar i kommunal och privat sektor få i gång projekt för inemot 1,7 miljarder euro. Projektens sysselsättande effekter beräknas vara över 10 000 årsverken. I budgetpropositionen ingår vidare ett åtgärdspaket värt 70 miljoner euro som inbegriper flera förvaltningsområden och som snabbt och effektivt ska kunna användas för sysselsättning och utbildning som stöder sysselsättningen. Riksdagen har ökat budgeten med ca 41 miljoner euro och anslagen för räntestöd för bostäder för grupper med särskilda behov med 25 miljoner euro för att användas på sysselsättande åtgärder och investeringar.

Tillgången på finansiering har säkrats bl.a. med exportkrediter och exportgarantier, konjunkturlån från Finnvera, bankernas garantier för medelsförvärv och mer kapital bl.a. till Kommunfinans Abp. Sysselsättningen har främjats genom att lyfta av folkpensionsavgifterna och utvidga och höja hushållsavdraget.

Utskottet tillstyrker regeringens finanspolitiska strategier och anser att stimulansåtgärderna i budgetpropositionen är både nödvändiga och ändamålsenliga. Stimulansåtgärderna har knutits ihop till ett balanserat paket som innehåller sysselsättningsfrämjande investeringar och satsningar på ekonomisk tillväxt på längre sikt. Åtgärderna är till omfattning och storleksklass enorma. Den totala summan av stimulansåtgärderna, där alla mycket olika stimulansinstrument ingår (bl.a. fullmakter och anslag för dem, finansiella placeringar, räntestödslån, inkomstbortfall på grund av skattelättnader) är omkring 20 miljarder euro 2009—2010. Enligt nationalräkenskaperna är den totala summan av stimulansåtgärderna knappa 6 miljarder euro.

De sjunkande inkomsterna och växande utgifterna har gjort att den offentliga ekonomin har försvagats mycket snabbt och kraftfullt. Det finansiella sparandet i den offentliga ekonomin har gått med ett överskott sedan 1998, men kommer att gå ordentligt på minus och underskottet blir ännu större 2010. I år försvagas den finansiella ställningen enligt prognoser med inemot 13 miljarder euro mot i fjol, alltså 7 procentenheter i relation till totalproduktionen. Fallet är större än under lågkonjunkturen 1991. Omkring hälften av förändringen kan tillskrivas beslutsbaserade åtgärder, alltså skattelättnader och utgiftsökningar, den andra hälften ökningen i de sysselsättnings- och konjunkturkänsliga offentliga utgifterna till följd av minskade skatteinkomster i övrigt. Ändå kommer Finlands underskott ännu i år att hålla sig under treprocentsgränsen enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Regeringen slog fast i sitt program att underskottet i statsekonomin inte ens under exceptionella förhållanden får gå över 2,5 procent av bnp. Men utgifterna för nästa års stimulanspaket kommer att spränga regeringsprogrammets gränser med 6,5 miljarder euro och statsekonomins finansiella ställning hotar gå på minus med 6 procent i relation till bnp. Underskottet i den offentliga ekonomin överskrider för första gången under Finlands medlemskap i EMU gränsen tre procent av bnp.

Med tanke på de kommande stora frågorna i vår ekonomiska politik är det bra att vi under åren av god ekonomisk tillväxt lyckades minska statsskulden avsevärt i förhållande till bnp. I den förra lågkonjunkturens kölvatten var statsskulden som mest inemot 70 procent av bnp, men minskade 2008 till drygt 29 procent.

Nästa år måste staten ta upp nya lån för 13 miljarder euro och då stiger statsskulden till 78 miljarder euro. Det svarar mot omkring 44 procent av bnp. Men statsskulden i relation till bnp är fortfarande klart mindre än skuldkvoten på 60 procent i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Också i ett internationellt perspektiv är vår skuldkvot fortfarande låg, bara drygt hälften av medelvärdet för EU-länderna. Det är dessutom betydelsefullt att staten på grund av de synnerligen låga räntorna har möjlighet till fördelaktigare finansiering av sin upplåning än tidigare och att lånekostnaderna därmed kan hållas i styr. Men när skuldstocken växer och den allmänna räntenivån åter närmar sig medelnivån på sikt kan man vänta sig en betydande ökning i ränteutgifterna för statsskulden.

Utskottet understryker att det behövs åtgärder för att förbättra den offentliga ekonomins hållbarhet på sikt. Det förutsätter bl.a. omstruktureringar, främst bland dem förlängda arbetskarriärer. Det brådskar med insatser för att förlänga arbetskarriärerna, för befolkningen i arbetsför ålder börjar minska redan nästa år när den första stora åldersklassen fyller 65 år. En demografisk prognos från Statistikcentralen visar att befolkningen i arbetsför ålder fram till 2050 krymper med ca 280 000 personer. Under nästa årtionde försvagas den ekonomiska tillväxten också av ökade pensions-, hälso- och sjukvårds- och omsorgskostnader.

Den ekonomiska tillväxten under nästa årtionde bestäms helt utifrån en ökad produktivitet. Offentliga tjänster måste också produceras effektivare och produktiviteten höjas, inte minst inom den långt ifrån billiga social- och hälsovården. Bättre kompatibilitet till exempel mellan hälso- och sjukvårdens datasystem skulle ge betydande inbesparingar.

Utskottet pekar på behovet av satsningar på vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitik som spelar en central roll för villkoren för ny hållbar tillväxt och ekonomisk utveckling. Det behövs också kompetensutveckling och satsningar på företagsamhet med tillväxtpotential och företag som vill ut på den internationella marknaden. Finland måste ha beredskap för att ta till vara innovationens globala potential också under en recession. Man bör inte heller pruta på ambitionen att skapa världens bästa innovations- och företagsmiljö i Finland.

Sysselsättningen.

Den senaste statistiken visar att arbetslösheten i oktober var 8,2 procent och sysselsättningen 66,7 procent. Det är särskilt oroväckande att arbetslösheten bland unga ökar; den hade redan gått upp med över 63 procent mot oktober 2008.

Budgetpropositionen räknar med att arbetslösheten nästa år kan vara uppe i 10,5 procent, men också högre siffror har framkastats i medierna. Sysselsättningen beräknas sjunka till omkring 66 procent nästa år, alltså samma nivå som för tio år sedan. Perioderna av arbetslöshet förväntas också bli längre och den strukturella arbetslösheten öka. Arbetslösheten antas bli ännu djupare ännu ett halvt år efter det att totalproduktionen redan har vänt uppåt.

Utskottet hänvisar till sina kommentarer till huvudtitel 32 längre fram, men understryker också här att det måste åtgärder till för att minska arbetslösheten bland unga och hindra att den förlängs. Det gäller att ge akt på vilket genomslag åtgärderna får och räkna med att skjuta till anslag för skötsel av sysselsättningen i tilläggsbudgetar. Det är absolut centralt att med alla tillgängliga medel försöka hindra att de arbetslösa tappar kontakten med arbetslivet för en längre tid. Redan en arbetslöshetsperiod på sex månader — och för unga en så kort period som tre månader — kan betyda att de negativa arbetslivserfarenheterna ackumuleras med utslagning från arbetsmarknaden som följd. En enda marginaliserad ung person beräknas kosta samhället över en miljon euro. Trots recessionen och den åtföljande ökade arbetslösheten blir tillgången på arbetskraft ett problem när ekonomin åter vänder uppåt och därför är varje ung människas arbetsinsats nödvändig för att samhället ska fungera och Finlands konkurrenskraft kunna säkerställas.

Den kommunala ekonomin.

Året 2010 ser ut att bli ytterst svårt för hela kommunfältet när arbetslösheten ökar och skatteinkomsterna minskar. Staten stöttar genom sina åtgärder upp kommunernas finansiella situation med 209 miljoner euro netto jämfört med 2009. Redan i samband med rambeslutet i mars 2009 vidtogs det ekonomiskt betydelsefulla åtgärder för att stödja den kommunala ekonomin, t.ex. att höja kommunernas andel av samfundsskatten, slopa arbetsgivares folkpensionsavgift och höja fastighetsskatteprocentsatsen.

Kommunernas inkomster skulle vara omkring 750 miljoner euro mindre utan regeringens särskilda åtgärder vid ram- och budgetmanglingen. Statens insatser till trots skapas det nu många års obalans mellan utgifter och inkomster i den kommunala ekonomin även om den allmänna ekonomiska situationen småningom skulle bli bättre nästa år.

Det är beskrivande för kommunernas ekonomiska trångmål att fler än hälften av dem har beslutat höja skatteprocentsatsen nästa år. Det verkar stick i stäv med statens stimulansåtgärder och urholkar efterfrågan och sysselsättningen. Skattehöjningar och extra medel från staten befriar ändå inte kommunerna från tvånget att anpassa sin verksamhet till det minskande inkomstunderlaget och skära i servicen. För medborgarnas grundtrygghet är det emellertid av största vikt att regeringen inför den djupa recessionen ändå inte föreslår att nivån på förmåner ska sänkas. Tvärtom har regeringen höjt flera minimiförmåner under sin mandattid.

Läget i den kommunala ekonomin kommer också att variera betydligt i olika regioner och grupper av kommuner och måste därför bevakas noga och åtgärdas om det finns anledning till det. Det gäller till exempel de kommungrupper där rambeslutet fick mindre betydelse än i genomsnitt. Till den gruppen räknas kommuner där samfundsskatten utgör bara en liten del av inkomsterna eller där fastighetsskatteprocentsatserna redan nu är högre än i genomsnitt.

Ur den kommunala ekonomins synvinkel är det absolut centralt att kommunerna kan hålla utgiftsökningen i styr och förbättra produktiviteten. Därför är det bra att de 20 största kommunerna är förpliktade att upprätta ett produktivitetsprogram. Det är viktigt att gallra i regler som är ett hinder för att höja produktiviteten och som upprätthåller rigida servicestrukturer.

DETALJMOTIVERING

ANSLAG

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01 Utrikesförvaltningen

01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utrikesministeriets beskickningsnät omfattar 98 beskickningar, som förbrukar ungefär två tredjedelar av de årliga anslagen för ministeriets omkostnader. Representationernas arbetsbörda har ökat under de senaste åren främst på grund av ett större urval medborgartjänster, ambitionen att tillgodose näringslivets behov och invandringsrelaterade uppgifter. Den utredning av Finlands representation i världen som utlovades i regeringsförklaringen blev klar hösten 2009. I den anpassas utrikesförvaltningens uppgiftsstruktur efter tillgängliga resurser och strategiska mål.

Utredningen ger en komplett bild av situationen, menar utskottet och välkomnar alla pågående och planerade projekt vid utrikesförvaltningen som avser att förenkla förvaltningen och förbättra produktiviteten och därmed underlätta för representationerna. Det är viktigt att också väga in nya behov och möjligheter.

Utskottet vill (som i FiUB 33/2008 rd) uppmärksamma de permanenta beskickningarnas lokaliteter. Utrikesministeriet äger 30 beskickningskanslier och 52 tjänstebostäder för beskickningschefer. I utredningen framhålls det att om man vill utveckla verksamheten på ett ekonomiskt optimalt sätt bör de pengar som inflyter från försäljningen av fastigheter användas för köp av nya lokaler antingen på samma eller någon annan stationeringsort. I dagsläget går inkomsterna från försäljning av fastigheter till staten och för köp av nya fastigheter avsätts pengar i statsbudgeten.

Utskottet understryker att frågan om att äga eller hyra lokaler bör ses mot bakgrund av statens helhetsintresse och att man snabbt bör kunna reagera på förmånliga lokallösningar. Det är utmärkt att utrikesministeriet inlett förhandlingar om beskickningslokalerna med finansministeriet och Senatfastigheter, menar utskottet och poängterar att frågan pockar på en snar lösning. Utskottet vill också lyfta fram satsningen på kulturexport och anser det viktigt att beskickningarna samarbetar nära med kultur- och vetenskapsinstituten för det genererar synergieffekter och leder till en mer kostnadseffektiv användning av statens medel.

10 Krishantering

21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag)

Utvecklingen av den civila krishaneringen styrs av den nationella strategin för civil krishantering (2008) där målet var satt vid ett finskt deltagande med 150 experter. Målet nåddes i oktober 2009. Den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen (SRR 1/2009 rd) utgår från ett ännu större antal experter.

Regeringen föreslår under momentet ett anslag på 18,345 miljoner euro som tillåter 150 finländska experter att delta i olika operationer. Merparten av de finländska experterna (ca 120 stycken) medverkar i EU:s civila krishanteringsoperationer eller arbetar på kontoren för EU:s särskilda representanter eller rådets generalsekretariat. De största resurserna har avsatts för rättsstatsinsatsen EULEX i Kosovo, övervakningsmissionen EUMM i Georgien och polismissionen EUPOL i Afghanistan. Dessutom finns det experter i bl.a. Mellanöstern, Västra Balkan och Afrika. Kostnadstrycket i de civila krishanteringsuppdragen ökar främst på grund av att utrustningen blivit dyrare och att operationerna sker på allt mer krävande områden.

Av anslaget under momentet planeras 400 000 euro bli avsatta för att stärka fredsmedling under finländsk medverkan. Utskottet anser utvidgningen av användningsändamålet vara bra och konstaterar att man genom fredsmedling kan uppnå stor nytta till små kostnader.

30 Internationellt utvecklingssamarbete

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas 2010 uppgå till 966,6 miljoner euro, vilket är ca 50 miljoner euro mer än i år och utgör ungefär 0,55 procent av bruttonationalinkomsten (bni). Regeringen föreslår ett anslag på 737,504 miljoner euro för egentligt utvecklingssamarbete.

Dessutom föreslår regeringen under momentet 1,1 miljarder euro för fullmakter att bevilja medel och ingå avtal. Det föreslagna beloppet kommer sig av att IDA (International Development Association) och Afrikanska utvecklingsfonden för samtidiga förhandlingar om tilläggsfinansiering. I det länder- och regionspecifika samarbetet är fullmakterna ett absolut måste med tanke på förutsägbarheten och förbindelserna i ett medellångt perspektiv (4—5 år). Det ligger i linje med Finlands internationella utvecklingspolitiska åtaganden att fullmakter börjat användas i allt högre grad.

Utom det egentliga utvecklingssamarbetet kan vissa andra utgifter klassas som utvecklingssamarbete (s.k. annat officiellt bistånd, ODA). Inom utrikesförvaltningen gäller det bl.a. administrativa kostnader, civil krishantering och Finnfunds netto-ODA samt poster som går via en del internationella organisationer. Inom de övriga ministerierna utgörs den största posten av ODA-pengar som finansministeriet betalar via Europeiska kommissionens budget (92,5 miljoner euro).

Utskottet ser det som mycket positivt att våra utgifter för utvecklingssamarbete nästa år kommer att överskrida det mål på 0,51 procent av bni som sattes i Europeiska rådet och anser att Finland absolut måste nå FN-målet 0,7 procent senast 2015. Med tanke på en långsiktig planering är det bra att närma sig målet i jämn takt med adekvata fullmakter.

Utskottet noterar att flyktingutgifterna bokförts som utgifter för utvecklingssamarbete och påpekar att det behöver utredas hur de ska rapporteras till OECD:s kommitté för biståndsfrågor. Utskottet framhåller att det egentliga utvecklingssamarbetet inte får försämras vare sig kvantitativt eller kvalitativt även om det sker förändringar i ODA-kriterierna.

Utskottet konstaterar att enligt momentförklaringen får stöd enligt prövning betalas till DEMO rf och ber utrikesministeriet observera stödet och bevilja fullmakter.

Dessutom bör hänsyn tas till de klimat- och energipolitiska strategierna i utvecklingssamarbetet och finansieringen av det, poängterar utskottet.

90 Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)

World Federation of the Deaf (dövas världsfederation) hör till en av de viktigaste internationella frivilligorganisationerna med säte i Finland. Den är en internationell paraplyorganisation med bl.a. en konsultativ roll i FN och FN:s organ samt i Europarådet.

Federationen bedriver en viktig verksamhet. Åtgärder för att respektera och tillgodose funktionsnedsattas rättigheter anges de facto som en tematisk prioritering i regeringens internationella insatser för de mänskliga rättigheterna. Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för stöd till World Federation of the Deaf (WFD).

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 1 840 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

Dispositionsplan euro
Medborgarorganisationernas Europainformation 515 000
Finlands FN-förbund rf 315 000
Den finländska kommittén för europeisk säkerhet 110 000
Samerådet 75 000
Organisationer som stöder OSSE:s verksamhet samt människorättsorganisationer 45 000
FRK:s bekantgörande av internationell humanitär rätt och Genève-konventionerna i Finland 65 000
KATU ry 70 000
Finlands Atlantsällskap 130 000
Crisis Management Initiative ry 450 000
Andra sammanslutningar som bedriver internationell verksamhet 65 000
Sammanlagt 1 840 000

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01 Ministeriet och förvaltningen

04. Forskning och utveckling (reservationsanslag 2 år)

Rättspolitiska forskningsinstitutets resurser är mycket knappa och därmed har det ingen möjlighet att ta fram tillräckligt med nya forskningsdata som behövs bl.a. till stöd för lagberedningen och bedömning av lagstiftningens konsekvenser.

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för att stärka Rättspolitiska forskningsinstitutets verksamhet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 975 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

50. Understöd (fast anslag)

Lantmäteriverket inledde 2008 en omfattande fastighetsförrättning i Enare kommun för att rättigheter som vid tidigare rågångsförrättningar om vattenområden antecknats som hävd och delvis lämnats bort för vissa lägenheter ska bli inskrivna som rättigheter med särskilda grunder, dvs. rättigheter som kan jämställas med ägande.

Rättigheter med särskilda grunder kan inte skrivas in direkt för stamfastigheterna, utan varje lägenhet måste särskilt anhålla om inskrivning. Också då kan bara hävd som har fastställts vid vattenområdesrågången den 31 maj 1996 direkt konstateras vara rättigheter med särskilda grunder och skrivas in i fastighetsregistret. I annat fall behövs gamla dokument som bevisar rättigheternas existens.

Under storskiftet, som sträcker sig över en lång period, har alla handlingar som bevisar äganderätten inte varit tillgängliga för ägarna eller också har de varit bristfälliga. Perioden sträcker sig över två generationer och gör det speciellt besvärligt och utmanande att utreda frågan. Arbetet går långsamt och det behövs många olika dokumentkällor.

För utredningen måste man anlita bl.a. historisk, juridisk och administrativ expertis, översätta dokument från gammal svenska, ta fram material ur olika dokumentkällor, kopiera och posta. Kostnaderna kring utredningen beräknas till totalt 30 000 euro.

Utskottet ökar momentet med 30 000 euro till Lapplands förbund för att delas ut till Inarin Manttaalikunta ry och Inarin Lapinkyläyhdistys ry och eventuellt också andra motsvarande sammanslutningar för verkliga och framtida kostnader för utredning av äganderätten till jord- och vattenområden. Det kan vara fråga om kostnader för t.ex. kopiering av historiska dokument och arvoden för rättegångar och andra sakkunnigtjänster som har behövts och som kan behövas för att försvara rättigheterna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 2 301 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

Dispositionsplan (1 000 euro)
Understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi (högst) 1 751
Övriga understöd (högst) 550
Sammanlagt 2 301
10 Domstolar och rättshjälp

02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Arbetssituationen vid högsta förvaltningsdomstolen blir allt svårare ju mer antalet ärenden ökar. Det spelar en stor roll för såväl medborgare som den offentliga förvaltningen och näringslivet att ärenden i högsta förvaltningsdomstolen behandlas i rask takt, för klagomålen gäller hela skalan av samhälleliga verksamheter, som planläggning, byggande, beskattning och social- och hälsovårdstjänster.

Dessutom räknar man med ett ökat antal invandrarärenden, eftersom Migrationsverket och förvaltningsdomstolarna kommer att få ökade resurser för att avveckla anhopningen av invandrarärenden. Det ökar också kostnaderna att högsta förvaltningsdomstolen behöver se över sina datasystem.

Utskottet ökar momentet med 350 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 10 075 000 euro.

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Antalet ärenden som kommit in till de allmänna domstolarna har under 2000-talet varierat starkt men under de senaste tiderna har de blivit allt fler, inte minst vid de allmänna domstolarna i den takt indrivningsärendena har ökat. Man kan se en svag ökning också i förvaltningsdomstolarna och försäkringsdomstolen. Mest har antalet ärenden emellertid ökat i marknadsdomstolen, där de blivit tre gånger fler sedan 2002 på grund av klagomål om offentlig upphandling.

De genomsnittliga behandlingstiderna har förkortats på 2000-talet, utom i marknadsdomstolen, och man har också lyckats minska antalet ärenden som varit anhängiga i över ett år. Domstolarna har ambitionen att ytterligare förkorta behandlingstiderna och minska antalet ärenden som varit under behandling under en längre tid än ett år.

Det är viktigt att behandlingstiderna blir kortare, anser utskottet, men de genomsnittliga tiderna ger inte en fullständig bild av situationen. Skillnaderna i behandlingstider är fortfarande stora mellan olika domstolar och det finns också stora skillnader mellan olika kategorier av ärenden.

Regeringen bör också låta utreda vad som kan göras för att skynda på behandlingen av krävande brottmål totalt sett vid förundersökning, åtalsprövning, tingsrätter och hovrätter. Merparten av rättegångarna genomförs inom en skälig tid, men inte minst krävande brottmål kan dra långt ut på tiden, räknat från förundersökning till laga kraft vunnet beslut. Finland har fått flera fällande beslut från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna för alltför långt utdragna behandlingstider. Utskottet lyfter också fram behovet av åtgärder för att förbättra uppföljningen av de totala behandlingstiderna.

I budgetpropositionen för 2010 har medlen för att åtgärda flaskhalsar minskat med omkring 2,6 miljoner euro jämfört med i år. Det är bara marknadsdomstolen som fortfarande har extra personal för ändamålet; dessutom anvisas förvaltningsdomstolarna ett tilläggsanslag om ca 600 000 euro 2010 för behandling av asylärenden.

Enligt utredning till utskottet har situationen vid de överbelastade tingsrätterna kunnat hjälpas upp genom att man sparat in på nämndemännen som anlitats i mindre omfattning än tidigare. Genom att ändra på sessionssammansättningen räknar man med att kunna spara in upp till 2,7 miljoner euro per år. Det har gjort det möjligt att inrätta 28 nya tjänster i de mest överbelastade tingsrätterna. En del av tjänsterna ska ersätta de indragna nämndemannatjänsterna när tingsrätter slås ihop.

Det är viktigt att lagstiftningsreformerna har gett inbesparingar som har kunnat kanaliseras till överbelastade tingsrätter. Anslagssituationen inom domstolsväsendet är ändå fortsatt ansträngd och det går inte att reagera tillräckligt snabbt på överraskande behov av extra resurser. Trots att nya tjänster inrättas kommer tingsrätternas arbetssituation inte minst i huvudstadsregionen att vara fortsatt svår, eftersom antalet ärenden förväntas öka avsevärt med ökade indrivnings- och konkursmål.

Utskottet kräver att resurserna fördelas rättvist och lämpligt för att behandlingstiderna ska kunna förkortas och att de inbesparingar som gjorts genom omorganiseringar avsätts för överbelastade tingsrätter.

30 Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Åklagarväsendets omkostnader ökas med omkring en miljon euro på grund av extra utgifter för Rwandamålet och WinCapitamålet. Trots detta reduceras de lokala åklagarnas årsverken till 312, vilket är 13 färre än 2009. Dessutom binder Rwandamålet och WinCapitamålet upp fler än 10 åklagare för ett helt år och det betyder att det finns omkring 25 åklagare färre än i år för andra ärenden.

Men oberoende av neddragningarna har vi fortfarande fler åklagare än under tidigare år. Arbetet har visserligen blivit allt mer krävande ju mer de grova ekobrotten har ökat. Till exempel 2003 undersökte polisen 84 fall av grov oredlighet som gäldenär medan de 2008 redan var uppe i 185. Enligt uppskattning står fyra procent av de grövsta ekobrotten för 33 procent av åklagarnas arbetsbörda. De grova ekobrotten kommer högst sannolikt att öka med den ekonomiska recessionen.

Det nuvarande antalet åklagare räcker inte till för alla ärenden. Det bromsar i sin tur upp åtalsprövningen och förlänger den totala behandlingstiden. Om arbetet fortsatt ökar finns det risk för ökad sjukfrånvaro och förtida pensionering. Åklagarväsendet har omstrukturerats och de straffrättsliga processerna har luckrats upp, men utskottet har erfarit att några ytterligare fördelar inte längre är att räkna med. Utan ett avsevärt resurstillskott måste personalen dras ner ännu mer 2011.

Utskottet ökar momentet med 1 650 000 euro och kräver att resurssituationen inom åklagarväsendet beaktas i anslagsramarna för 2011—2014.

Det är också viktigt att undersöka vilka möjligheter det finns till sådana lagstiftningsreformer som kan bidra till att lätta arbetsbördan också för åklagarna. Genom att införa omvänd moms för att minska till exempel ekobrottsligheten kan man enligt utredning lyfta av nästan hälften av 30 ekobrottsåklagares nuvarande arbetsbörda.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 42 543 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

40 Verkställighet av straff

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Anslaget under momentet nivåhöjs med omkring fyra miljoner euro nästa år, men i framtiden utgår man från att att Brottspåföljdsmyndigheten anpassar sina utgifter till anslagsramen.

Man söker effektivitets- och produktivitetsfördelar genom att se över organisationen och anstaltsstrukturen. I början av 2010 kommer Fångvårdsväsendet, Kriminalvårdsverket och Brottpåföljdsverket att slås samman och bilda en ny Brottspåföljdsmyndighet som består av en central enhet och tre regioner i stället för nuvarande fem. Dessutom ska brottspåföljdssektorn omstruktureras fram till 2012.

Antalet fångar har klart minskat mot slutet av året och väntas vara kring 3 450 nästa år, också enligt budgetpropositionen. Det minskade antalet fångar möjliggör en fortsatt omstrukturering av verket enligt planerna.

I de operativa målen för nästa år ingår ökade möjligheter för fångar att delta i olika verksamheter och att göra strafftiden mer planmässig. Men resursbristen begränsar möjligheterna att förbättra verksamheterna och därmed kommer målen i fängelselagsreformen som trädde i kraft 2006 ännu inte att nås. Personalnedskärningarna och personalens ork i arbetet innebär ytterligare utmaningar för att utveckla verksamheten. Utskottet anser att de personella resurser som frigörs genom omorganiseringar med fördel bör avsättas för närarbete bland fångar.

En del av fängelserna är gamla och i dåligt skick. Det har inte varit möjligt att utföra adekvata årliga reparationer i dem. Dåligt underhåll försämrar byggnaderna och kräver tidigarelagda saneringar. Årsreparationerna i fängelser har också en sysselsättande effekt.

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för underhåll av fängelser.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 218 796 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01 Förvaltning

01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Anslaget för civilpersonalens deltagande i krishantering (mom. 24.10.21) möjliggör för 150 finländska experter att delta i olika operationer. För att Finlands medverkan ska kunna hållas på den nivån förutsätter det att Krishanteringscentralen som svarar för den nationella beredskapen, t.ex. den operativa beredskapen och utveckling av handlingskapaciteten, har adekvata resurser för ändamålet.

Utskottet har erfarit att det ökade antalet experter har höjt rekryteringskostnaderna och behovet av utbildning, bl.a. för experter på civil krishantering som sänds ut på polisiära uppdrag. Också det att utbildningen i övergripande krishantering har byggts ut i samråd med Försvarsmaktens Internationella Center har påverkat kostnaderna.

Utskottet konstaterar att det anslag som föreslås för Krishanteringscentralens nationella beredskap inte räcker till för att utbilda och rekrytera 150 experter och ökar därför momentet med 135 000 euro för ändamålet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 22 042 000 euro.

Anslaget får även användas

(1 punkten som i RP 241/2009 rd)

(2 och 3 punkten som i RP 138/2009 rd)

10 Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utskottet ser positivt på att anslaget för att sysselsätta nyutexaminerade poliser har höjts med 3 miljoner euro. Det betyder fler fasta tjänster och tryggad sysselsättning.

Polisens långsiktiga personalbehov (Polisen 2020) har utretts i enlighet med regeringsprogrammet. Utifrån utredningen kommer polisen i fortsättningen att koncentrera mer av sin verksamhet och sina resurser på att förebygga och avslöja kriminalitet och ordningsstörningar. Samtidigt ska polisens resurser ökas med 820 årsverken från nivån 2007 fram till 2020. Redan 2010 kommer det att finnas ett glapp på 100 årsverken mellan hur många poliser som utbildas och hur många som avgår med pension eller av andra orsaker. För att målen ska nås måste Polisyrkeshögskolan ta in fler studerande ända fram till 2012 och dessutom måste ramanslagen höjas från nivån 2010.

Efterfrågan på tillståndsförvaltningens tjänster beräknas öka under de närmaste åren. Den nuvarande situationen har redan gjort det klart svårare för personalen att orka i arbetet. Därför är det positivt att tillståndsförvaltningen har satt i gång en övergripande utvecklingsprocess. Meningen är bl.a. att kartlägga nödvändiga ändringar i lagstiftningen, göra tillståndsprocedurerna effektivare, bygga ut e-tjänsterna och se om personalens arbetshälsa.

Att bekämpa ekobrottslighet är en av polisens prioriteringar 2010. Det begås oroväckande många svartekonomibrott, framför allt grova skattebedrägerier och bokföringsbrott. Lågkonjunkturen har dessutom ökat konkursbrotten. Att spåra upp och ta i beslag vinningen av brott hör nära samman med undersökningen av ekobrott. År 2008 inbringade beslagtagen vinning av brott kalkylmässigt nästan 130 000 euro per årsverke till staten och sakägarna. Den ekonomiska vinning man får tillbaka är därmed avsevärt mycket större än satsningen på utredning. Men verksamheten skulle få större genomslag om polisen och skattemyndigheterna hade möjlighet att gripa in i fall av ekobrott i realtid. Också andra myndigheter som behandlar ekobrottslighet, som åklagarväsendet, har behov av mer resurser.

År 2009 har polisen fått totalt 60 extra tjänster för ökad asylutredning. Utskottet poängterar att det i det långa loppet är billigare med en effektiv utredning och beslutsprocess än fördröjd vistelse för asylsökande på mottagningscentralerna. Därför bör också polisen hålla ett öga på om anslagen räcker till och frågan vid behov tas upp på nytt i tilläggsbudgetpropositioner. Ur resurstilldelningens synvinkel är det viktigt att polisen och migrationsmyndigheterna har ett nära samarbete redan om att fatta beslut om placeringen av sökande på olika mottagningscentraler. Utskottet understryker betydelsen av polisens internationella samarbete för att förebygga ogrundade asylansökningar och ser positivt på Finlands deltagande i Frontex operationer. De nordiska länderna kunde med fördel samarbeta om transporter för att avlägsna utvisade personer ur landet.

Översynen av informationssystemet för polisärenden (projektet Vitja) är ett viktigt projekt med tanke på polisens verksamhet, servicekapacitet och produktivitet. Det frigör personal för synlig polisverksamhet. Projektfinansieringen har säkrats också under rådande kärva ekonomiska förhållanden och det föreslagna anslaget räcker till för att täcka kostnaderna.

Utskottet noterar att det är svårt för polisförvaltningen att klara av de ökande uppgifterna inom givna ramar. Att genomföra produktivitetsprogrammet inom utsatt tid börjar också se allt mer orealistiskt ut. Man har på goda grunder beslutat undanta polismän och personal inom tillståndsförvaltningen från produktivitetsprogrammet. Minskningskraven riktas följaktligen in på den återstående personalen som är en mycket mindre grupp än de två föregående. Frågan måste tas upp vid nästa ramförhandlingar. Samtidigt bör polisen ändå fortsatt arbeta aktivt på att ta fram och söka nya metoder för att höja verksamhetens produktivitet.

Utifrån det som sagts ovan ökar utskottet momentet med 1 000 000 euro för bekämpning av ekobrottslighet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 679 804 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

20 Gränsbevakningsväsendet

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Gränsbevakningsväsendets handlingskapacitet i gränssäkerhetsfrågor och säkerhetsuppdrag till sjöss bygger i allt större utsträckning på teknisk utrustning och tekniska system. Samtidigt har man lyckats höja produktiviteten och dra ner på personalen.

Utskottet välkomnar anslagen för förnyelse av Gränsbevakningsväsendets materiel. År 2010 kan myndigheten fortsätta att förnya den föråldrade bevakningstekniken i bevakningsflygplan av typen Dornier. Beställningsfullmakterna för förnyelse av patrullbåtar och helikoptrar och för upphandling av ett utsjöbevakningsfartyg fortskrider dessutom enligt planerna.

Utskottet noterar att Gränsbevakningsväsendet 2010 har omkring 4,0 miljoner euro mindre att röra sig med än 2009. Inom Gränsbevakningsväsendet pågår en omorganisering för att skära ner resurserna i motsvarighet till anslagsunderskottet på omkostnadsmomentet och för att stärka beredskapen för gränskontroller i huvudstadsregionen och vid sydöstgränsen i enlighet med den ökade gränstrafiken. Gränsbevakningsväsendet kommer att överskrida produktivitetsmålen med god marginal. De har till stor del redan nåtts genom att personalen minskats med 162 årsverken 2005—2007. Det finns preliminära planer på att få bort ytterligare 200 årsverken 2009—2014 i Lappland, Kajanaland och norra Karelen. Men de interna resursomflyttningarna frigör inte resurser i någon betydande omfattning förrän mot slutet av perioden.

I budgetpropositionen finns ett tilläggsanslag på 1,1 miljon euro för att börja byta ut föråldrade sensorer i det tekniska bevakningssystemet för havsområdet. Men de föreslagna omkostnadsanslagen räcker inte till för att få i gång investeringar som ska kompensera försämrad prestationskapacitet till följd av minskad personal. Som exempel på sådana investeringar kan man nämna utbyte av föråldrade fordon och utveckling av det tekniska bevakningssystemet vid östgränsen.

Utskottet ökar momentet med 700 000 euro för utveckling av det tekniska bevakningssystemet vid östgränsen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 220 671 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

30 Räddningsväsendet och nödcentralerna

01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Räddningsväsendet genomför 2010 i samråd med övriga ansvariga myndigheter åtgärdsprogrammet för brandsäkerheten i boendet och arbetar för att införa mer säkerhetsfrämjande teknik. Tillgången på personal ska säkras genom att inrätta fler nybörjarplatser inom räddningsmannautbildning. Nödcentralsverket bedömer att Räddningsinstitutet varje år fram till 2014 bör starta en extra kurs för jourhavande vid nödcentraler för att täcka in arbetskraftsbehovet under ramperioden. Arbetskraftsbehovet kommer att öka t.ex. på grund av att polismän som anställts vid nödcentralerna återgår till uppgifter som motsvarar deras utbildning och på grund av att jourhavande går i pension.

Utskottet hänvisar till erhållen utredning och anser det motiverat att det ordnas extra kurser för räddningsmän och jourhavande vid nödcentraler. Vid behov måste saken tas upp på nytt i en tilläggsbudgetproposition.

40 Invandring

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Antalet ärenden som lämnats in till Migrationsverket för avgörande har fortsatt ökat hela 2009 ut. Antalet asylsökande beräknas stiga till 5 800. Omkring 4 000 sökande väntar på beslut. De två största asylsökargrupperna består av irakier och somalier. Antalet minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare har minskat sedan 2008, men de är fortfarande klart fler än tidigare. Därmed räknar man med att det kommer att lämnas in många gånger fler ansökningar på grund av familjeband under de närmaste åren. Exempelvis för en somalisk asylsökande som fått uppehållstillstånd ansöker minst fyra familjemedlemmar om uppehållstillstånd på grund av familjeband. År 2009 kommer antalet ansökningar om uppehållstillstånd att uppgå till ca 20 000. De största grupperna enligt nationalitet är ryssar och kineser.

Under momentet föreslås ett anslag om 16,58 miljoner euro. Med hjälp av resurstillskotten 2009—2010 kommer man enligt vad utskottet erfarit att kunna avarbeta ansökningsbalansen, men det går inte att minska antalet personer som väntar på beslut i någon väsentlig grad.

Utskottet konstaterar att det inte bara gäller att säkra Migrationsverkets resurser utan att det också måste ses till att hela asylprocessen löper smidigt, alltså att polisen och domstolsväsendet har adekvata resurser för ändamålet. Genomströmningen i asylprocessen har ett direkt samband med kostnaderna för att ta emot asylsökande. En skyndsam handläggning kan också bli en signal som får intresset för Finland att svalna bland dem som inte har grunder för sin asylansökan.

Utskottet lyfter fram ersättningarna till kommunerna för placering av flyktingar och anser att det är bra att de höjs med tio procent. Ersättningarna har emellertid legat på samma nivå allt sedan 1993, så det finns ett fortsatt tryck på att höja dem. Höjningen förväntas öka kommunernas villighet att ta emot flyktingar som väntar på plats i någon kommun och personer som fått uppehållstillstånd. Utskottet inskärper att vistelsen på mottagningscentral fördröjer integreringen och att det är olämpligt både mänskligt och ekonomiskt sett.

Klistermärken för uppehållstillstånd kommer att bytas ut mot kort med biometriska kännetecken (2008/380/EG), som betyder att innehavarens ansiktsbild och fingeravtryck registreras på ett chip. De båda biometriska kännetecknen bör lämpligen införas samtidigt, senast i början av 2011. Finland kan räkna med ett finansiellt bidrag på 250 000 euro från gränsfonden inom EU:s SOLID-fond för att bygga upp ett nytt beställningssystem. Det nationella bidraget blir likaledes 250 000 euro.

Utskottet understryker att samtliga EU-medlemsstater bör respektera ingångna avtal och tilllämpa gemenskapens rättsakter om rättsskydd för personer som är i behov av internationellt skydd, om likvärdig behandling och om öppenhet och förutsebarhet i beslutsfattandet. Minst lika viktigt är det att säkerställa att beslutsfattandet håller en hög nivå. Ur statsekonomisk synvinkel gäller det att se till att det inte finns några sådana faktorer i vår asylpolitik som lockar asylsökande som saknar grunder för sin ansökan. För att kostnaderna ska kunna hållas under kontroll är det nödvändigt att strategierna, asylförfarandena och ersättningarna till sökande är så enhetliga som möjligt i hela Norden och i jämförbara EU-länder. Utskottet ser positivt på att inrikesministeriet redan har tagit itu med att undersöka frågan.

Utskottet ökar momentet med sammanlagt 1 000 000 euro. Av tillägget ska 750 000 euro avsättas för att skynda på handläggningen av asylärenden och 250 000 euro för att bygga upp ett beställningssystem för kort för uppehållstillstånd med biometriska kännetecken. Dessutom föreslår utskottet ett uttalande:

Utskottets förslag till uttalande 1

Riksdagen förutsätter att strategier och praxis för Finlands asylpolitik och ersättningar till de sökande samordnas så väl som möjligt med de nordiska länderna och jämförbara EU-länder och framhåller samtidigt att beslutsfattandet måste hålla en hög nivå och de sökande bemötas enligt normerna för mänskliga rättigheter.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 17 581 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

Utskottet ökade budgeten för 2009 med en miljon euro för att inleda ett pilotprogram för sysselsättning av invandrare. Med hjälp av programmet tas nya modeller fram till stöd för kommunerna för att främja invandrares integration och sysselsättning och för att förebygga och identifiera problem på de områden där det bor invandrare.

Utskottet konstaterar att det inte finns nödvändiga medel i budgetpropositionen för att fortsätta att genomföra programmet. Utan fortsatt finansiering blir programmet på hälft till den del det gäller att utvärdera och införa modellerna. Det behövs anslag också för andra integrationsfrämjande insatser, som för kostnaderna för en försökslag och uppföljning av integrationsinsatser och utvärdering av deras konsekvenser.

Det är viktigt att pilotprogrammet får fortsätta, anser utskottet, och ökar momentet med 500 000 euro för att fortsätta programmet och för andra integrationsfrämjande insatser.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 1 359 000 euro.

Anslaget får användas

(1 och 2 punkten som i RP 138/2009 rd)

(3 punkten som i RP 241/2009 rd)

(4 och 5 punkten som i RP 138/2009 rd)

(Stycke 3 som i RP 138/2009 rd)

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10 Militärt försvar

01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Försvarsmaktens mål är att upprätthålla verksamheten 2010 på sin nuvarande nivå i fråga om beväringsutbildningen, reservisternas repetitionsövningar och flyg- och fartygsverksamheten. Försvarsmaktens uppgifter och finansiering som anvisats den och skyldigheter att öka produktiviteten försvårar dock måluppfyllelsen. Kostnadstryck förekommer främst på löner, hyror för och underhåll av fastigheterna och på bibehållandet av anslagens köpkraft för köp av försvarsmaterial.

Inom försvarsförvaltningen har årsverken minskats i enlighet med produktivitetsprogrammets krav med s.k. partnerskapsprogram. Besparingar i den beräknade storleksordningen har dock inte uppnåtts (FiUU 9/2009 rd). Utskottet konstaterar att minskningen av personalen inte får vara ett självändamål utan reformerna ska basera sig på en verklig förbättring av lönsamheten. Utskottet anser att de riktlinjer i säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen, enligt vilka försvarsmaktens personal fortsatt ska vara på en nivå på 15 000 personer, är viktiga.

Försvarsministeriet har föreslagit statsekonomiska stimulansåtgärder i form av sådana projekt för utrymmeshantering och miljövård som stödjer sysselsättningen. Värdet av projekten uppgår till sammanlagt 14,8 miljoner euro och de ansluter sig till t.ex. underhåll av verksamhetsutrymmen, sanering av förorenad mark och byggande av skyddsvallar för sprängämneslager. Utskottet understryker att projektens sysselsättningseffekt är 145 årsverken som fördelar sig på flera orter i olika delar av landet. Dessutom kan projekten inledas snabbt.

Utskottet påminner om att det centrala målet för försvarsförvaltningens fastighetsreform var att få fastighetsbeståndet på en lämplig nivå och att trygga dess skick och behövliga investeringar. Dessutom har ett årligt tillägg på 3 miljoner euro fastställts för betalning av hyresökningarna till följd av ny- och ombyggnader (FiUB 40/2002 rd). Underhållsersättningen har dock understigit den överenskomna nivån och på motsvarande sätt ökar skulden för fastighetsreparationer varje år. Frågan ska tas upp i förhandlingarna mellan försvarsministeriet och finansministeriet och vid behov ska man återkomma till frågan i tilläggsbudgetpropositioner.

Utskottet påpekar att beväringarnas ekonomiska och sociala situation bör hjälpas upp (se FiUB 33/2008 rd) och menar att det är positivt att ett tväradministrativt samarbetsforum har bildats. Det har till uppgift att komma med initiativ och förslag för att förbättra beväringarnas ställning och utveckla samarbetet mellan förvaltningsområden i projekt som gäller beväringar.

Utskottet konstaterar dessutom att försvarets bildsamlingar har arkiverats i Krigsmuséet och försvarets bildbyrå. Fotografier från vinterkriget och fortsättningskriget finns huvudsakligen på glasnegativ och bildutskrift. Det har gått 70 år sedan vinterkriget bröt ut. För att uppmärksamma jubileumsåret konstaterar utskottet att det är på tiden att göra fotografier om nationens historia tillgängliga för forskarna och den stora allmänheten.

Utskottet ökar momentet med sammanlagt 1 100 000 euro. Av ökningen anvisas 100 000 euro på basis av budgetmotion BM 585/2009 rd för att inleda digitaliseringen av fotografier från våra senaste krig och 1 000 000 euro till sådana projekt inom utrymmeshantering och miljövård som stöder sysselsättningen och som kan startas snabbt.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 624 346 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

Dessutom får 100 000 euro av anslaget användas för digitalisering av fotografier från våra senaste krig. (Nytt)

Fullmakter

(1 punkten som i RP 241/2009 rd)

(2—4 punkten som i RP 138/2009 rd)

(5 punkten som i RP 241/2009 rd)

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

18. Anskaffningar av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet har minskats med 18 miljoner euro i samband med omdisponeringar som gäller alla förvaltningsområden. Av minskningarna gäller 5 miljoner euro valutakursutgifter och 13 miljoner euro andra anskaffningar av försvarsmateriel.

Det föreslås att 43 miljoner euro av anskaffningar av försvarsmateriel överförs till försvarsmaktens omkostnader. Överföringen ansluter sig till en precisering av momentets användningsgrund i enlighet med ändringen av direktiv om försvars- och säkerhetsupphandling.

Bristen på reservdelar.

Utskottet har i flera betänkanden (bl.a. FiUB 25/2007 rd och FiUB 33/2008 rd) tagit upp bristen på reservdelar som gäller alla försvarsgrenar och anser att situationen är fortfarande oroväckande. Avsikten är att 61 miljoner euro ska användas för reservdelar och bytesanordningar 2010. Dessutom skulle en optimal underhållsnivå förutsätta ett tilläggsanslag på ca 22 miljoner euro per år och en satsning på ca 70 miljoner euro för att avskaffa en kumulerande brist på reservdelar.

Utskottet anser att det med tanke på försvarsmaktens prestationsförmåga är nödvändigt att avskaffa bristen på reservdelar och understryker att det inte får uppstå en ny kumulerande brist under 2010 och att de nödvändiga anskaffningar som verksamhetsnivån förutsätter ska ingå i de fastställda planeringsramarna och beställningsfullmakterna. Under hörandet av sakkunniga i utskottet kom det fram att inom försvarsmakten utarbetas en plan för att en tillräcklig nivå av reservdelar ska nås senast 2015. Utskottet framhåller att det är viktigt att resultatet av detta arbete presenteras för riksdagen. För att avskaffa bristen på reservdelar är det viktigt att kompensation för pris- och kostnadsnivån även i fortsättningen ingår i anslag som anvisas till försvarsmakten.

Den inhemska försvarsmaterielindustrin.

  För att trygga den militära försörjningsberedskapen behövs partnerskap med industrin. Det är viktigt att gå vidare enligt försvars- och säkerhetsindustristrategin och att i ett tillräckligt tidigt skede försäkra sig om på vilka områden den inhemska industrin har kapacitet att t.ex. bli en nordisk aktör. För upprätthållande av den finska försvarsmaterielindustrins konkurrenskraft krävs också en tillräcklig satsning på forskning och produktutveckling.

Utskottet framhåller att det är viktigt att alltid ställa ett krav på industriellt samarbete när gränsvärdet på 10 miljoner euro överskrids. Med motköp fås till hemlandet förmåga att underhålla och reparera skador under kristid i de system som upphandlats och endast genom dessa kan målet att graden av inhemskt ursprung ska vara minst 50 procent i upphandlingen av försvarsmateriel (inkl. livscykeluppdateringar) nås. Dessutom understryker utskottet att Finland inte ensidigt kan öppna upp sin försvarsmaterielmarknad utan det gäller att gå vidare i samma takt som de andra EU-länderna.

Enligt utredning till utskottet har den inhemska krutproduktionen gått med tunga förluster under senare år. I bakgrunden ligger bl.a. minskningen av försvarsmaktens beställningar. För att trygga den inhemska krutproduktionen har ett omfattande utredningsarbete om ammunitions och sprängämnens livscykelhantering inletts inom försvarsförvaltningen. På basis av utredningsarbete tas de nödvändiga besluten om framtida åtgärder. Det är viktigt att resultaten av utredningsarbetet presenteras för riksdagen.

50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)

Det föreslås att under momentet beviljas ett anslag på 2,041 miljoner euro. Det tillägg på 200 000 euro som riksdagen beslutade 2009 har inte beaktats i anslaget. Enligt utredning till utskottet gäller minskningen understöd till Försvarsutbildningsföreningen som sköter de offentliga förvaltningsuppgifterna enligt lagen om frivilligt försvar (556/2007). Avsikten är att understöden till övriga försvarsorganisationer ska vara oförändrade.

Utskottet konstaterar att ovissheten om statsunderstödets storlek och särskilt försvarsmaktens beställningsvolym innebär osäkerhet för Försvarsutbildningsföreningen. Det skulle underlätta planeringen av verksamheten och öppenheten i finansieringen om statliga medel som anvisas till föreningen, inklusive försvarsmaktens beställningar, skrivs klart ut i budgetpropositionen.

Föreningen för vårdande av de stupades minnen sköter vid sidan av andra uppgifter bl.a. sökande och flyttning till hemlandet av kvarlevorna av finska soldater som stupat på slagfältet samt organiseringen av DNA-undersökningar för identifiering av de hittade. Finansieringsunderlag saknas dock för identifiering av ca 60 stupade hjältar.

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro till stödjande av Försvarsutbildningsföreningens verksamhet och 55 000 euro till föreningen för vårdande av de stupades minnen för identifiering av de stupade.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 296 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

30 Militär krishantering

20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år)

Det uppskattas att omkring 900 personer finns i militära krishanteringsuppdrag under 2010. För underhåll av krishanteringsstyrkor föreslås 59,774 miljoner euro (moment 24.10.20) och för utrustnings- och förvaltningsutgifter 52,973 miljoner euro (sammanlagt ca 113 miljoner euro). I säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen konstateras att för att upprätthålla den nuvarande effektnivån förutsätts det att anslagen för militär krishantering stegvis höjs till 150 miljoner euro.

Det föreslås att under momentet beviljas ett anslag som är 2,8 miljoner euro mindre än anslaget för 2009. Kostnaderna stiger dock när operationerna blir mera krävande och sådan utrustning och materiel som förbättrar säkerhetsnivån upphandlas. Enligt utredningen till utskottet är tilläggsbehovet av specialmateriel 13,5 miljoner euro och av denna summa beror 8,7 miljoner euro på tilläggsbehovet av specialmateriel för EU:s två stridstrupper som är i beredskap 2011 och 4,8 miljoner euro för ersättande upphandling av fordon till stridsgrupper för operationen i Afghanistan. Avsikten var att fordon lämnas tillbaka till stridsgrupperna efter att stödoperationen för valet har upphört. För att förbättra truppernas säkerhet lämnas pansarfordon dock till operationens förfogande.

Utskottet anser att det är ändamålsenligt att kostnaderna för krishanteringsoperationerna kompenseras fullt ut från utgifterna för krishanteringen och att de inte ska ingå i kostnaderna för det nationella försvaret. Det är också nödvändigt (se FiUB 33/2008 rd) att finska soldater som deltar i krishanteringen garanteras den bästa möjliga skyddsutrustning i alla situationer.

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro för upphandling av specialmateriel för krishantering.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 53 473 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

Dispositionsplan euro
01. Utgifter för Finlands krishanteringsstyrka i Kosovo (KFOR-operationen) 11 953 000
02. Utgifter för Finlands krishanteringsstyrka i Bosnien och Hercegovina (EUFOR/ALTHEA-operationen) 154 000
03. Utgifter för militärobservatörsverksamheten 3 108 000
04. Utgifter för Finlands krishanteringsstyrka i Afghanistan (ISAF-operationen) 10 676 000
05. Utgifter för Finlands FN-avdelning i Sudan (UNMIS-operationen) 30 000
06. Utgifter för krishanteringsoperationen i Liberia (UNMIL-operationen) 35 000
07. Gemensamma utgifter för krishanteringsoperationer 4 913 000
08. Programmet för utvecklande av styrkor för krishantering 6 000 000
09. Utgifter för löner, flyttning och boende för EU:s stridsgrupper under utbildningstiden samt för överföringsersättningar 7 458 000
12. Utgifter för krishanteringsoperationen i Tchad och Centralafrikanska republiken 8 800 000
13. Utgifter för Atalanta-operationen 30 000
20. I reserv för merutgifter för pågående operationer eller för förlängning av dem, för eventuella nya krishanteringsoperationer samt för andra utgifter för krishantering 316 000
Sammanlagt 53 473 000

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10 Beskattningen och tullväsendet

02.  28.10.02 och 70Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Budgetramarna för tullen är 185 000 euro mindre än ramarna för 2009, trots ökade anslagsbehov.

Tullen har berett sig på att enligt produktivitetsprogrammet skära ner sin personal med 52 årsverken 2010 och med 65 årsverken 2011. Budgetpropositionen för 2010 innebär att tullen är tvungen att kraftigt anpassa sin verksamhet på grund av att dess tilläggsutgifter inte kompenseras och ramnedskärningar görs. För att anslagen ska räcka till kan tullen bli tvungen att skära ner sin personalstyrka mer än vad det är tänkt i produktivitetsprogrammet, åtminstone på kort sikt. Det kan bland annat leda till att grundutbildade ungas visstidsanställningar upphör och att personal permitteras och rentav sägs upp. Enligt utredning kommer tullen att tvingas prioritera sina uppgifter på ett sätt som innebär att en del av de lagfästa uppgifterna inte kan utföras eller att kvaliteten försämras. Likaså måste man gallra i nätverket av tjänster, också där det finns efterfrågan på dem.

Utskottet ser det som viktigt att anslaget under momentet ökas för att tullen ska klara av sina uppgifter. En brist på övervakning leder lätt till ökad brottslighet. Villkoren för myndighetsuppgifter inom export och import måste kunna garanteras för att stödja en kommande ekonomisk tillväxt. Det är påkallat att notera att den statsfinansiella vinst som tullens fiskala tillsynsuppgift genererar är större än personalkostnaderna för tillsynen.

Därför ökar utskottet momentet med 1 000 000 euro, i första hand för att anställa unga utbildade personer för viss tid.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 162 892 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 138/2009 rd)

90  28.90, 29.10, delvis, 29.80, delvis och 33.60, delvisStöd till kommunerna

30.  28.90.30, 28.90.32, 29.10.30, delvis, 29.80.30, delvis, 29.80.33, delvis och 33.60.30 Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

I anknytning till statsandelsreformen 2010 föreslår regeringen under statsandelsmomentet för basservice en sammanslagning av den nuvarande allmänna statsandelen, finansieringsunderstödet enligt prövning, de kalkylerade statsandelarna för social- och hälsovården, förskola och grundläggande utbildning, allmänna bibliotek, kulturverksamhet och grundläggande konstutbildning per invånare. Under momentet föreslås ett anslag på ca 7,75 miljarder euro, där statsandelarna för social- och hälsovård står för ca 5,68 miljarder och statsandelarna för förskola, grundläggande utbildning, allmänna bibliotek och kulturverksamhet är 1,35 miljarder. Statsandelen för basservicen är 34,08 procent, så kommunernas andel är 65,92 procent.

Utskottet behandlar de funktioner som hör till undervisningsministeriets och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområden mer ingående under huvudtitel 29 och 33.

Den kommunala ekonomin.

Kommunernas inkomster ökade snabbt 2005—2008, skatteintäkterna med 6 procent i genomsnitt och statsandelarna för driftsekonomin med nästan 8 procent per år. Men utgifterna steg också kraftigt. Exempelvis i fjol steg de fortfarande med mer än 7 procent. Lönehöjningar står för 5,5 procent och resten beror på att verksamheten expanderat och kostnaderna ökat över lag. Lånestocken har vuxit snabbt, så den kommunala ekonomin har en svag buffert inför recessionen, trots en lång period med ekonomisk tillväxt.

Läget i den kommunala ekonomin och framför allt i kommuner som är beroende av samfundsskatten skärptes snabbt i början av 2009, när intäkterna av samfundsskatten rasade ner till hälften av nivån 2008. Inkomstutvecklingen kommer att vara fortsatt svag nästa år, då skatteintäkterna väntas minska med ungefär 2 procent, alltså med ungefär 300 miljoner euro, jämfört med de beräknade skatteinkomsterna i år.

Enligt budgetpropositionen beräknas utgiftsökningen i kommunerna och samkommunerna avta i år till 4,5 procent och nästa år till 3,6 procent. Det finns ännu inga uppgifter att tillgå om innevarande år. Uppgången i kommunernas driftsutgifter antas ha avtagit sedan i fjol, men kanske bara med 1—2 procent. Visserligen innebär redan en procents besparing i omkostnaderna drygt 300 miljoner euro, för kommunernas och samkommunernas omkostnader beräknas uppgå till ungefär 33,7 miljarder euro nästa år. Summan motsvarar den beräknade nedgången i skatteinkomsterna.

Staten stöder den kommunala ekonomin med cirka 720 miljoner euro i år och nästa år. I rambeslutet i våras beslutade man höja kommunernas andel av samfundsskatten 2009—2011, slopa arbetsgivarnas folkpensionsavgift och höja fastighetsskatteprocentsatsen. Budgetpropositionen för nästa år stärker kommunalekonomin med 209 miljoner euro jämfört med 2009. Samtidigt görs en extra höjning med 30 miljoner euro i statsandelarna för basservice. Kommunerna kompenseras för avdragen i kommunalbeskattningen till fullt belopp. Sällsynt glest bebyggda kommuner och skärgårdskommuner anvisas 30 miljoner euro och kommuner med ekonomiska problem får 20 miljoner euro inom ramen för statsandelssystemet. Dessutom indexjusteras statsandelarna till fullt belopp.

Men trots tillskotten kommer den kommunala sektorn att få det mycket svårt 2010. Över hälften av kommunerna har redan beslutat höja skattesatsen, men trots det väntas intäkterna av kommunalskatten minska till följd av den förvärrade arbetslösheten och den svaga ekonomiska utvecklingen. Kommunernas ekonomi beror därför i stor utsträckning på hur kommunerna förmår dämpa utgiftsökningen.

I det avseendet lyfter utskottet fram de lösningar som väljs inom kommun- och servicestrukturreformen. Den har hittills fokuserat på strukturella ändringar. Det har genomförts fler kommunsammanslagningar än någonsin tidigare (55 har genomförts eller pågår) och ytterligare 15 befinner sig i utredningsfasen. Samarbetsområden för social- och hälsovård har inrättats eller planeras bli inrättade av 260 kommuner, vilket betyder att 66 samarbetsområden kommer att bildas. Utskottet framhåller att reformen kommer att fortsätta målmedvetet enligt regeringsprogrammet och ramlagen, så att målen nås. Det kommer att vara särskilt viktigt att satsa på utveckling av tjänsternas innehåll och höjd produktivitet genom att nyttja alla olika sätt att tillhandahålla tjänster.

Social- och hälsovårdstjänsterna kommer att ordnas i allt större block i och med att samarbetsområden bildas. Följaktligen kommer antalet organisationer som svarar för primärvård och socialvård nästan att halveras samtidigt som uppbyggnaden blir mer decentraliserad.

Utskottet framhåller att målet bör vara en intakt och fungerande helhet, där ansvarsområdena för att ordna primärvård, specialiserad sjukvård och socialvård stöder organiseringen av tjänsterna och är lättillgängliga för kommuninvånarna. Innehållet och metoderna inom social- och hälsovården måste förbättras för att servicesystemet ska kunna svara mot de krav som kostnadshöjningen ställer.

Nästa gång blir det möjligt att göra en samlad analys av kommunalekonomin när beslutet om anslagsramarna för 2011—2014 fattas. Då kommer också bokslutet för 2009 att vara klart. Även om statens skuldsättning är betydligt större och ökar mycket snabbare än den kommunala sektorns, måste vi granska möjligheterna att öka de stimulerande insatserna i kommunerna, bland annat för att förbättra investeringar och därigenom också sysselsättning och skatteinkomster. Det är också viktigt att kunna se till tillgången till och kvaliteten på den kommunala basservicen i hela landet med en skälig skatte- och avgiftsbelastning.

Utskottet menar också att vi i fortsättningen måste titta på möjligheterna att tillföra incitament och resultatrelaterade element i sammanslagningsstödet till kommunerna, så att de kommuner som sanerar sin verksamhet får ekonomisk belöning.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Allmänt.

  Budgetpropositionens prioriteringar inom undervisningsministeriets förvaltningsområde är att utveckla den grundläggande utbildningens, högskoleutbildningens och forskningens kvalitet och att stärka vuxenutbildningen. Anslagen ökas för att förbättra utbildningsmöjligheterna för unga och för att förebygga deras marginalisering. För programmet Perusopetus paremmaksi (Utveckling av den grundläggande utbildningens kvalitet) föreslås sammanlagt 62 miljoner euro nästa år. Av denna summa går 30 miljoner euro till att minska undervisningsgrupperna och 15 miljoner euro till att förbättra specialundervisningen. Dessutom dirigeras 8 miljoner euro till klubbaktiviteter. Resurserna ökar också för grundundervisning i konst, flexibel grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, undervisning i modersmålet för elever med ett främmande språk som modersmål och undervisning i finska/svenska som andra språk.

Andra prioriteringar i propositionen är att förbättra villkoren för konst och kultur, främja hälsomotion och medborgarverksamhet inom motion och idrott och stärka de ungas sociala identitet. De höjda anslagen förbättrar konstens villkor och skapar stabilitet i ett läge där den allmänna osäkerheten i ekonomin annars skulle försvåra kulturell verksamhet. Utskottet välkomnar de nya stödformerna i idrotts- och motionsbudgeten, t.ex. försöket med studiesedlar vid idrottsinstitut och praktikantprogrammet för unga i idrotts- och motionsorganisationer. Tanken bakom bidrag som studiesedlar vid idrottsinstitut är att stödja hälsofrämjande motion och idrott för mindre bemedlade personer (t.ex. särskilda grupper, arbetslösa, äldre) och integreringen av invandrare med hjälp av motion och idrott. Praktikantprogrammet för unga avser att lindra ungdomsarbetslösheten genom att ge de unga en chans till arbetspraktik i motions- och idrottsorganisationer.

Ju sämre det ekonomiska läget blir, desto noggrannare måste man överväga hur anslagen används och väga in framför allt sysselsättningssituationen för de unga. Det är av yttersta vikt att se en högkvalitativ utbildning som en investering i framtiden och ett sätt för Finland att klara sig ur recessionen. Fler vuxenutbildningsplatser är det bästa sättet att tillgodose de ökade behoven till följd av recessionen och att främja sysselsättningen. Regeringen föreslår många tillläggsanslag för att stödja detta mål. Det rör sig om tilläggsanslag för grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning, en ny utbildning av läroavtalstyp för högutbildade plus ett ökat utbud av vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen.

Med tanke på stimulansen är det också viktigt att fullmakten och anslagen för statsandelar till anläggningskostnader höjs. Utskottet noterar att behovet av skolrenoveringar fortfarande är mångdubbelt större än det stöd som staten kan ge för anläggningskostnader. Statens andel (25—50 %) leder också i många fall till att starten på anläggningsprojekt inte bestäms enligt akuta behov utan utifrån kommunens möjligheter till medfinansiering. Det bör observeras att projekt för att renovera skolor och bibliotek räknas till stimulerande insatser. Därför är det viktigt att välja objekt med hänsyn till hur projektet påverkar sysselsättningen.

Insatser för att förebygga marginalisering.

  Åtgärder för att förebygga att unga marginaliseras sätts in inom olika förvaltningsområden, i samverkan mellan olika förvaltningsområden och genom en lång rad projekt. Vid sidan av ett brett tvärfackligt samarbete behövs det ett övergripande regionalt samarbete om barns och ungas välfärd och om att förebygga att de marginaliseras. Samarbetsinriktade handlingsmodeller har bevisligen gett effektivare och allsidigare tjänster för barn och unga.

Det är viktigt att strukturer och system fortsatt utvecklas för att hindra marginalisering, anser utskottet. Förebyggande tjänster, som motion, idrott och ungdomsarbete, kulturella tjänster och elevvård i skolorna, är viktiga framför allt för unga, men också för kommunerna ställer de sig betydligt billigare än åtgärder som sätts in efteråt när marginaliseringen är ett faktum. Många barn och unga skulle dessutom klara sig hyfsat trots alla problem, om de i tid fick stöd av näromgivningen och tillgång till tjänster och framgångsupplevelser t.ex. genom sina hobbyer.

01 Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet

02. Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enaresamiskans ställning är speciellt hotad. För att återuppliva språket har ett s.k. språkbo inrättats. De enaresamiska undervisningsgrupperna i "språkboet" har ett akut behov av läromedel för förskoleundervisning och grundläggande utbildning, inte minst för årsklasserna 1—6.

Momentet ökas med 20 000 euro för produktion av läromedel på enaresamiska.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 21 517 000 euro.

Anslaget får även användas

(1—3 punkten som i RP 138/2009 rd)

4) till ett understöd på 227 000 euro till sametinget att delas ut för produktion av läromedel på samiska språket.

20 Yrkesutbildning

Enligt beslut som fattats för 2008—2009 ska antalet studerande inom yrkesinriktad grundutbildning öka med totalt 8 400. Tillskottet ger allt fler elever som gått ut grundskolan en chans att fortsätta med sina studier och få en studieplats. Samhället å sin sida behöver säkra tillgången på yrkeskunnig arbetskraft under kommande år.

För att förebygga att unga marginaliseras är det angeläget att det finns tillräckligt med studieplatser och att de är rätt placerade. Genom att göra yrkesutbildningen attraktivare och minska avhoppen kan man också hindra att unga marginaliseras. Det har visat sig att den effektivaste metoden att minska avhoppen från yrkesutbildning är att göra den mer arbetslivstillvänd och praktiskt inriktad bl.a. genom mer inlärning i arbetet och tillräckligt effektiv studiehandledning. Också systemet med s.k. yrkesstart har visat sig vara en bra metod för att förebygga marginalisering. Det är viktigt att se till att det fortsatt finns tillräckligt med platser inom yrkesutbildning.

30 Vuxenutbildning

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Folkhögskolornas studiesedlar ger invandrare och särgrupper bättre möjligheter att gå på vuxenutbildning och är ett finansiellt instrument som stärker jämlikheten. Utskottet föreslår mer anslag för den här typen av understöd.

Folkhögskolornas breda spektrum av uppgifter och kraven på resultat i verksamheten förutsätter att folkhögskolorna utvecklar sin verksamhet.

Momentet ökas med 150 000 euro till folkhögskolorna för understöd i form av studiesedlar för invandrare och särgrupper och med 200 000 euro till folkhögskolor för kvalitetsutveckling.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 163 359 000 euro.

Anslaget får användas

(1 punkten som i RP 138/2009 rd)

2) till understöd i form av studiesedlar och understöd för kvalitetsutveckling och annan utveckling, till extra understöd och stödjande av programmet för strukturell utveckling samt kvalitetspris enligt 14 § i lagen om fritt bildningsarbete till ett belopp av högst 7 223 000 euro.

(Tabell som i RP 241/2009 rd)

(Stycke 3 som i RP 138/2009 rd)

53. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

På grundval av budgetmotion BM 105/2009 rd ökas momentet med 150 000 euro för att genomföra det nationella handlingsprogrammet "Kvinnor, fred och säkerhet".

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 8 770 000 euro.

Anslaget får användas

(1 punkten som i RP 138/2009 rd)

2) till betalning av understöd till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry, Marttaliitto ry och Förbundet för hemslöjd och hantverk TAITO rf och för vidareutdelning till dessas distrikts- och medborgarorganisationer, Finlands svenska Marthaförbund rf, Sami Duodji ry, organisationer för bildningsarbete samt Kriittinen korkeakoulu och

3) till betalning av understöd för att genomföra det nationella handlingsprogrammet "Kvinnor, fred och säkerhet" till ett belopp av högst 150 000 euro. (Ny)

40  29.40, 50 och 60Högskoleundervisning och forskning
Finansiering av yrkeshögskolor.

  Undervisningsministeriet och yrkeshögskolorna har ingått avtal för 2010—2012 om antalet studerande vid yrkeshögskolorna enligt utbildningsområde, som också är utgångspunkt för basfinansieringen. Antalet studerande enligt besluten 2009 om pris per enhet utgör grunden för det överenskomna antalet studerande. Utöver det kalkylerade antalet studerande inverkar också antalet avlagda examina i betydande grad på yrkeshögskolornas basfinansiering. Yrkeshögskolorna kan alltså påverka finansieringens nivå genom att vara effektiva i sin verksamhet och se till att studieprocesserna löper undan.

Projektfinansieringen inriktas starkare än förut på projekt som har en strategisk betydelse för yrkeshögskolorna och på att stödja forskning, utveckling och innovation. Följaktligen tilldelas forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna 2010 en betydligt större andel av projektfinansieringen än 2009. Projektfinansieringen för forskning och utveckling uppgår 2009 till totalt sju miljoner euro mot över 13 miljoner euro för 2010.

Forskningsinfrastrukturprojekt.

År 2009 färdigställdes under undervisningsministeriets ledning en analys av viktiga forskningsinfrastrukturprojekt och en vägvisare för att ta fram nya projekt. Vägvisaren prioriterar 20 forskningsinfrastrukturprojekt; av dem är 13 kopplade till europeiska forskningsinfrastrukturer som prioriteras av Europeiska strategiforumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI). Kostnaderna för att bygga upp projekten enligt den nationella vägvisaren beräknas uppgå till 230 miljoner euro, och det har föreslagits att de ska få mer resurser genom centraliserat konkurrensutsatt finansiering, men den har inte materialiserats. I budgetpropositionen för 2010 anvisas sammanlagt 3 miljoner euro för att förbereda och starta de mest brådskande projekten enligt den nationella vägvisaren (systemet ICOS för uppföljning av växthusgaser och de biovetenskapliga infrastrukturerna EATRIS, BBMRI och ELIXIR). Forsknings- och innovationsrådets vetenskaps- och utbildningssektion har i sitt beslut (26.5.2009) också konstaterat att en nationell forskningsinfrastrukturpolitik ska läggas upp utifrån den nationella vägvisaren (2009).

50.  29.50.01, 02, 03, 20, delvis och 21Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Den nya typens universitet inleder sin verksamhet som ekonomiskt och administrativt självständiga universitet från början av 2010. Den statliga finansieringen av universiteten ökar i budgetpropositionen för 2010 med ca 98 miljoner euro jämfört med 2009. Utskottet beklagar att det är svårt att göra jämförelser med året innan på grund av alla de tekniska ändringarna i propositionen. Med tanke på utvecklingen av universitetens verksamhet är de största tillskotten 56,1 miljoner euro till Aaltouniversitetet och 17,3 miljoner euro för att trygga de övriga universitetens verksamhetsvillkor. För universiteten gäller fortfarande en minskning på sammanlagt 19,3 miljoner euro på grund av produktivitetsinsatser och slopade tidigare produktivitetsåterbäringar. Regeringens tanke är att universitetens inbördes finansiella relationer inte ska förändras i väsentlig grad i brytningsfasen och att verksamhetens resultat på sikt ska få genomslag i universitetens finansiering.

Justeringen av den höjda kostnadsnivån enligt den nya universitetslagen kommer att genomföras första gången när den statliga finansieringen av universitetens verksamhet fastställs för 2011. Behovet av extra anslag som beror på eventuella löneökningar enligt arbetsmarknadsöverenskommelserna inom statens centralförvaltning kommer att beaktas i en tilläggsbudgetproposition 2010. Momskompensationen ska också justeras årligen utifrån den senast influtna genomsnittliga momsen till universiteten.

Enligt det gällande regeringsprogrammet ökas universitetens offentliga basfinansiering över hela linjen och universiteten får mer basresurser. Reformen av universitetslagstiftningen betyder många andra förändringar för universiteten som inverkar på deras basresurser. Ändringar kan väntas bl.a. i skatteregleringen och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna.

Utskottet konstaterar att universiteten fortfarande kommer att ha problem med finansieringen, eftersom beslutet om arbetslöshetsförsäkringsavgifter är temporärt. Enligt regeringens proposition om arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringsavgift vid universiteten är utgifterna omkring 10,5 miljoner euro på årsnivå 2010 och 2011. Utan den sänkning som regeringen föreslår är arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift omkring 40 miljoner euro 2010 räknat på lönesumman för början av 2009.

Det är nödvändigt med en bestående lösning på de här faktorerna som tär på basresurserna för att universitetens grundläggande verksamhet inte ska urholkas, anser utskottet. Det viktiga är att universitetens resurser tryggas på lika villkor.

Momentet ökas med 6 000 000 euro för statlig finansiering av universitetens verksamhet.

Finansieringen av Centret för alternativa metoder, FICAM.

  Medicinska institutionen vid Tammerfors universitet har i många års tid arbetat på att inrätta ett center för alternativa metoder till djurförsök med hjälp av projektfinansiering. Centret inledde sin egentliga verksamhet mot slutet av 2008 med stöd av startfinansiering från Birkalands arbets- och näringscentral och Tammerfors stad. Finansieringen upphör i april 2010. Det finns ett klart behov av ett nationellt center för alternativa metoder till djurförsök bl.a. på grund av avtal inom EU och framtida lagstiftning, dyra djurförsök och etiska aspekter. Behovet finns inskrivet i det nuvarande regeringsprogrammet. Det finns ett högkvalitativt center i Finland som tar fram och testar alternativa metoder till djurförsök. Tammerfors universitet har genom sin verksamhet visat att det är den lämpligaste platsen för centret och har den bästa kompetensen. Universitetet har också sådan cell- och vävnadsteknisk kompetens som stöder centrets verksamhet.

Det är ytterst viktigt att centrets verksamhet tryggas, anser utskottet. Därför ökas momentet med 250 000 euro till Tammerfors universitet för finansiering av centret för alternativa metoder till djurförsök.

Den svenska barnträdgårdslärarutbildningen.

Under behandlingen av budgeten för 2009 ökade riksdagen anslagen för planering av svensk barnträdgårdslärarutbildning i huvudstadsregionen.

Finansieringen av planeringen är säkrad för 2010 och det förberedande arbetet har fortskridit så långt att utbildningen kan börja 2011 under Helsingfors universitet. Undervisningsministeriet bör beakta det förberedande arbetet och satsa på frågan i nästa budget. Finansieringen bör absolut ordnas för att utbildningen ska kunna börja 2011, menar utskottet.

Utskottet hänvisar till kulturutskottets utlåtande och noterar att bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare är stor inte minst i huvudstadsregionen. Enligt utredning är redan fler än hälften av barnträdgårdslärarna obehöriga till exempel i Esbo.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 1 678 576 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

80  29.80, delvisKonst och kultur

05. Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år)

Utskottet noterar att frekvensen för att anlita biblioteket för synskadade har ökat trefaldigt mellan 2005 och 2009. Det beror bland annat på att nya kundgrupper har kommit till i den takt befolkningen åldras. Biblioteket har nått sina produktivitetsmål med god marginal också under den aktuella utvecklingen. Men det finns risk för att nästa års anslag inte räcker till. Det är absolut nödvändigt att regeringen i förekommande fall föreslår ökat anslag i en tilläggsbudgetproposition för att biblioteket nästa år ska kunna sköta sina uppgifter utan problem.

31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till motiven till 29.80.52 och ökar momentet med 150 000 euro som en teknisk överföring.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 40 868 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

34. Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)

Enligt propositionen minskar anslagen för biblioteksbyggande 2010. Utskottet beklagar att anslagen för de allmänna bibliotekens anläggningsprojekt inte på länge har varit tillräckliga och att alla beslut om finansieringen har handlat om finansiering i efterhand.

Momentet ökas med 1 000 000 euro till statsunderstöd och momentets motivering ändras så att understöden får beviljas under tiden för genomförandet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 6 000 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

Fullmakt

1) År 2010 får statsunderstöd beviljas för de allmänna bibliotekens anläggningsprojekt så att de statsunderstöd som projekten föranleder uppgår till sammanlagt högst 5 000 000 euro. Av statsandelarna får högst 1 000 000 euro beviljas under den tid projektet genomförs.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Arkivet för pressfotografier.

  Regeringen föreslår ett anslag för arkivet för pressfotografier. Utskottet hänvisar till sina budgetbetänkanden FiUB 45/2005 rd och FiUB 25/2007 rd, där det påpekar att många privata pressfotografer i sin besittning har värdefullt men osorterat bildmaterial. Det har gjorts en utredning för att kartlägga materialet och nu föreslår regeringen att arkivet för pressfotografier 2010 ska få ett anslag om 100 000 euro.

Utskottet anmärker att digitaliseringen av Museiverkets samlingar ligger klart efter digitaliseringen av museisamlingar i Finland i genomsnitt. Därför bör det noga övervägas vilket ställe som lämpar sig bäst som förvaringsplats för det unika bildmaterialet.

Vissa understöd.

Utskottet hänvisar till vad det konstaterat om verksamheten och fredsarbetet vid kultur- och vetenskapsinstituten och Förbundet för mänskliga rättigheter i årets budgetbetänkande.

Utskottet noterar i samband med stödet till vänskapsföreningar det ökade samarbetet med länder i Asien.

Momentet ökas med 200 000 euro till stöd för kulturinstituten och 100 000 euro för främjande av fredsarbete. Dessutom ökas momentet med 100 000 euro extra till stöd för Förbundet för mänskliga rättigheter.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 10 375 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Stöd för amatörteatrar.

Utskottet vill att en del av tilläggsanslaget för främjande av scenkonsten avdelas för amatörteatrarna som höjt stöd. Det måste ses till att understöden till amatörteatrar är rättvist tilldelade och att understödsbeloppet är anpassat till verksamhetens omfattning och antalet amatörskådespelare.

Projektet Konsertti joka kouluun.

  Utskottet hänvisar till sitt uttalande om projektet i årets budgetbetänkande. Syftet med projektet Konsertti joka kouluun är att kunna bjuda var och en av våra cirka 600 000 grundskolelever på minst en skolkonsert med levande musik 2014.

Momentet ökas med 150 000 euro till stöd för projektet Konsertti joka kouluun. Från statsandelar till teatrar flyttas därför 150 000 euro till moment 29.80.31 i den allmänna budgeten. Projektet Konsertti joka kouluun bör samarbeta med de regionala musikinstituten och t.ex. nätverket Taikalamppu.

Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta.

55. Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (reservationsanslag 3 år)

I många finländska museer (bl.a. Kuopio kulturhistoriska museum, Lapplands skogsmuseum, Norra Österbottens museum, Pyhälahti fotoateljémuseum, Tammerfors museer och Varkaus museum) och i privata samlingar finns det gott om kulturhistoriskt värdefulla gamla fotografier, negativ och anknytande textmaterial bevarade.

För att hindra att sådana fotografiska samlingar förstörs är det nödvändigt att de räddas genom digitalisering och identifiering och införs i en arkivdatabas. Det kräver i sin tur ett särskilt rikstäckande projekt, som samtidigt stöder förberedelserna inför Finlands självständighets 100-årsjubileum. Då kommer man att behöva gamla fotografier i framställningen av både böcker och dokumentärprogram.

För att säkerställa en heltäckande innehållsproduktion och för att det fotografiska material som ska digitaliseras är så pass omfattande är det motiverat att anvisa ett särskilt anslag för ändamålet under momentet. Det behövs anslag för flera år och det får användas för att anställa en yrkesmänniska som specialiserat sig på dokumentfotografering för att hjälpa till med att genomföra projektet.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för digitalisering av gamla kulturhistoriskt värdefulla fotografier, för att klarlägga bildmaterialets bakgrund och för att ge expertbistånd med arbetet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 2 600 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

90 Idrottsverksamhet

52. Statsandel för idrottsutbildningscenter (fast anslag)

Utskottet upprepar sitt övervägande om de lagfästa statsandelarna för idrottsutbildningscenter och påskyndar åtgärder för att finansiera dem med allmänna budgetmedel, som också den övriga yrkesutbildningen finansieras med.

91 Ungdomsarbete

51. Verkstadsverksamhet för unga, förebyggande drogarbete samt hederspris (reservationsanslag 2 år)

Det föreskrivs om verkstadsverksamhet för unga i 7 § i ungdomslagen. Det är kommunen som bestämmer om verksamheten behövs, någon förpliktelse finns inte. År 2008 deltog sammanlagt inemot 14 700 unga i verkstadsverksamhet, i 8 700 målgrupper enligt ungdomslagen. De flesta unga som är med är i åldern 17—24 år. Under de senaste fem åren har antalet unga under 29 år ökat. Antalet unga ökar i samma mån som statsbidraget. Uppföljningen av verkstadsverksamheten visar att ju fler handledare man kan anställa, desto bredare blir utbudet för de unga. För tillfället kan 87,3 procent av verkstäderna anses ha permanent verksamhet.

Enligt länsstyrelsernas rikstäckande enkät täcker verkstadsverksamheten för unga in över 73 procent av hela landet. De länsvisa skillnaderna varierar mellan 58 och 86 procent. I Lapplands län täcker verksamheten in merparten av kommunerna.

Utskottet hänvisar här till kulturutskottets utlåtande om verkstadsverksamheten.

Momentet ökas med 1 500 000 euro för verkstadsverksamhet för unga.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 15 023 000 euro.

Anslaget får användas

(1—3 punkten som i RP 138/2009 rd)

(4 punkten som i RP 241/2009 rd)

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01 Förvaltning

22. Samarbetsforskning (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 20 000 euro. Anslaget får användas bl.a. för att upprätta historiker.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 333 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 138/2009 rd)

10 Utvecklande av landsbygden

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Anslaget disponeras till största delen för rådgivning som tillhandahålls av de finsk- och svenskspråkiga ProAgria-centralerna och av specialrådgivningsorganisationer. I samråd med övriga landsbygdsaktörer arbetar organisationerna för att utveckla näringsverksamheten och för större diversitet i företagslivet på landsbygden.

Det primära målet med statsbidraget är att säkerställa heltäckande rådgivning i hela landet och på så sätt bidra till det finländska jordbrukets konkurrenskraft. Landsbygdscentralernas tjänster har årligen anlitats av fler än 30 000 gårdar och 3 000 landsbygdsföretag. Rådgivningsorganisationerna har bl.a. startat programmet Plus 20, som siktar på att effektivisera gårdarnas verksamhet med 20 procent fram till 2012. Även små och växande produktionsbranscher som hästhållning och fårproduktion behöver rådgivning för att utvecklas.

Enligt utredning kan den föreslagna minskningen med 1,152 miljoner euro under momentet och den allmänna kostnadshöjningen inte vägas in i priset på tjänsterna till fullt belopp, eftersom gårdarnas övriga kostnader stiger och marknadspriserna på produkterna sjunker. Minskningen kan heller inte kompenseras genom ökad projektfinansiering.

Utskottet ser det som viktigt att statsbidraget håller en stabil nivå i ett läge där behovet av rådgivning om EU-stöd och annan högkvalitativ rådgivning har ökat och investeringarna ofta blir allt större inom produktionen. Samtidigt bör rådgivningsorganisationerna intensifiera sitt samarbete och fortsatt söka effektivitet på det sättet också.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro till rådgivningsorganisationer för landsbygdsrådgivning.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 10 668 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag)

Utskottet hänvisar till sitt budgetbetänkande (FiUB 33/2008 rd) och riksdagens uttalande där riksdagen förutsatte att regeringen beaktar dess anslagstillägg av mer eller mindre permanent karaktär och att de permanentas på en sådan nivå att riksdagen inte varje år är tvungen att åtgärda anslagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen. Utskottet anser att det är mycket beklagligt att riksdagens uttalande inte har beaktats i fråga om 4H-verksamhet.

Organisationen utför ett mycket betydelsefullt arbete för medborgarfärdigheter, arbetslivskunskap och företagsamhet bland barn och unga. Utskottet framhåller att det är bra mycket billigare att förebygga utanförskap bland unga än att vidta åtgärder i efterhand. Aktiviteterna omfattar 70 000 barn och unga. Klubbesöken är uppe i nästan 700 000 per år. Det finns 3 700 utbildade frivilliga som svarar för genomförandet. Utskottet påminner också om att den landsbygdspolitiska redogörelsen (SRR 5/2009 rd) lägger stor vikt vid organisationers verksamhet när det gäller lokal utveckling av landsbygden.

Utskottet ökar således momentet med 180 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 000 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår 850 000 euro i statsbidrag till byaverksamhet, alltså ett tillskott med 150 000 euro. Den lokala verksamheten behöver befästas i och med att kommun- och servicestrukturerna ses över. Med statsbidraget finansieras systemet med byombud och systematiska arbetsmetoder stärks. Samtidigt nyttjas de lokala invånarnas resurser och tillgången till närservice säkerställs.

Utskottet anser det mycket angeläget att gradvis höja statsbidraget till byaverksamhet, vilket också noteras i den landsbygdspolitiska redogörelsen. Det femte samlade landsbygdspolitiska programmet för 2009—2013 innehåller ett förslag om att höja statsbidraget med 500 000 euro årligen. Utskottet påminner om att ett relativt litet statsbidrag gör det möjligt att nyttja arbetsinsatserna av tusentals frivilliga och att förbättra tjänsterna på landsbygden.

Utskottet ökar momentet med 160 000 euro för att utveckla byaverksamheten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 183 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

20 Jordbruk

Under 2010 kommer man att bereda sig på en möjlig försämring i det ekonomiska läget inom jordbruksnäringen. När budgetpropositionen behandlades blev det nedskrivet att regeringen ska förbereda åtgärder för att förbättra likviditeten hos jordbruksföretag som har ekonomiska problem och att förslagen ska föreläggas regeringen före utgången av oktober i år. Men utskottet har erfarit att inga förslag har lagts fram än. Utskottet anser att det är mycket påkallat att snabbt förbereda åtgärder och vill se att frågan med det snaraste behandlas vidare.

47. Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)

Anslaget ska användas för att genomföra kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi genom att medel avdelas för projekt och information kring kvalitetskedjan. Syftet är att förbättra livsmedelsekonomins konkurrenskraft och starka samhällsansvaret i livsmedelskedjan och konsumenternas förtroende. Med anslaget finansieras också arbete för hållbar livsmedelsupphandling i professionella kök inom den offentliga sektorn.

Enligt statsrådets principbeslut om hållbara val ska ekologiskt odlad mat, vegetarisk mat eller säsongsprodukter serveras i köken och måltidsservicen inom statsförvaltningen minst en gång i veckan fram till 2010 och minst två gånger i veckan fram till 2015. För kommunerna är detta en rekommendation. Hållbara måltider består t.ex. av närproducerade och ekologiskt producerade säsongsprodukter.

Utskottet menar att principbeslutet är bra och hoppas att också kommunsektorn kommer att efterleva det. På grund av kostnadstrycket på kommunsektorn centraliseras matlagningen och livsmedelsupphandlingen till allt större enheter. Det har lett till att färska säsongsprodukter används allt mindre, spårbarheten och ursprunget fördunklas och livsmedelstransporterna ökar.

Bland annat närköksprojektet utför ett viktigt arbete för att vägleda offentliga kök och främja hållbar upphandling. Offentliga kök bidrar i hög grad till att främja hållbar upphandling och styra matvanorna och konsumtionsbeteendet, inte minst bland barn och unga. Resurser som används för färskvaror och livsmedel med kort leveranskedja är på sikt en investering i folkhälsa, försörjningstrygghet och miljö.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för att främja hållbar upphandling inom den offentliga måltidsservicen genom kampanjen Närmatstafetten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 813 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 138/2009 rd)

49. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)

Momentet minskas med 1 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 58 600 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

(Fullmakt som i RP 138/2009 rd)

40 Fiskeri-, vilt- och renhushållning

42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Enligt viltskadelagen (105/2009) ska viltskador kunna ersättas bara inom ramen för statsbudgeten. Om ersättning inte kan betalas till fullt belopp inom ramen för budgeten, ska ersättningsbeloppet minskas i samma proportion för alla som har rätt till ersättning. Lagen trädde i kraft den 1 december 2009 och därför kommer de ersättningsgilla skadorna att öka, bland annat genom att sökandens egenandel minskar.

Stammarna av stora rovdjur har ökat kraftigt på senare år. Utökade jaktlicenser har förbättrat läget i någon mån. Men t.ex. lodjursstammarna har ökat betydligt. Skador som orsakas av varg, björn och lodjur kan reduceras genom rätt insatt jakt. Järven däremot förökar sig långsamt och anses inte tåla att stammen reduceras.

Stora rovdjur är strängt skyddade arter i EU:s habitatdirektiv. Därför måste antalet djur vara noggrant dokumenterat för att man ska få jaga dem. Inventeringen utförs i hög grad frivilligt av enskilda jägare och kontaktpersoner för rovdjursinventering. Dessutom behöver kompletterande sätt att genomföra inventering redas ut, så att stammarna kan inventeras mer heltäckande.

Utskottet ser det som påkallat att utveckla rovdjursinventeringen och att anslaget på 500 000 euro de facto används för att förebygga skador. Det är också fortfarande aktuellt (FiUB 14/2009 rd) att ministeriet vidtar behövliga åtgärder för att reducera skador förorsakade av rovdjur.

43. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)

På momentet föreslås 1 695 000 euro, alltså 150 000 euro mindre än för i år. Riksdagen har höjt anslaget redan flera år i rad och tvingas igen göra det.

Enligt utredning har Kutuharju försöksrengård fått sina verksamhetsmöjligheter uppdaterade genom att bland annat inkvarteringslokaler har byggts där. Men verksamheten bör fortsatt utvecklas. De största utvecklingsbehoven inom Renbeteslagsföreningens verksamhet hör samman med IT och rådgivning för renkarlarna om livsmedelshygien, ekonomi och företagsamhet. Det tredje ändamålet under momentet, byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna i enlighet med rengärdesavtalen, föreslås få nästan 100 000 euro mindre än i år. Anslaget kommer alltså inte att räcka till för likadana arbetsprestationer som tidigare.

Utskottet ökar momentet med 160 000 euro. Av tillskottet ska 10 000 euro avdelas för försöksverksamhet inom rennäringen, 60 000 euro för stöd till Renbeteslagsföreningen och 90 000 euro för att bygga rengärden i överensstämmelse med rengärdesavtalen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 855 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)

Fiskevårdsavgifterna ska höjas 2010 enligt levnadskostnadsindex. Eftersom anslaget bygger på de fiskevårdsavgifter som tagits ut (90 § i lagen om fiske) föreslås motsvarande höjning under momentet.

Motiverade företagare är styrkan i vår fiskenäring. Men de upplever att omvärldsvillkoren hela tiden försämras. Sälarna utgör det största problemet för kustfisket. Utskottet välkomnar stödet för sältåliga fångstredskap och arvodet för s.k. sältålighet (moment 30.40.62). De här insatserna är livsviktiga för yrkesfisket längs våra kuster. Dessutom är det viktigt att ta fram andra åtgärder för att minska sälskadorna. Utskottet påpekar också att handläggningen av ansökningar om strukturstöd för fiskenäring på arbets- och näringscentralerna (i fortsättningen NTM) har dragit ut på tiden och att frågan kräver uppmärksamhet.

Den kraftigt växande skarvstammen på många orter inverkar redan i betydande grad på de kommersiellt viktiga fiskstammarna. Det beräknas nu finnas ungefär 16 000 skarvpar. Enligt regeringsprogrammet ska det bli tillåtet att begränsa ökningen i särskilda problemområden. Utskottet vill se konkreta insatser för att lösa problemet.

Det arbete som fiskerinäringen själv utför för att främja fiskeriet är viktigt. Finlands Yrkesfiskarförbund är den enda riksorganisationen för yrkesfiskare och fiskerinäringen i vårt land. Näringen är utsatt för stor press och därför behövs det aktivt utvecklingsarbete. På grundval av budgetmotion BM 106/2009 rd ökar utskottet momentet med 100 000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf för information och utveckling.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 6 238 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

Av anslaget ska 100 000 euro avsättas som understöd till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. (Nytt)

(Stycke 4 som stycke 3 i RP 138/2009 rd)

62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)

Anslaget får användas till bland annat betalning av de utgifter som föranleds av nationellt finansierade åtgärder som vidtas i syfte att främja fiskerinäringen.

Eutrofieringen av sjöar och vattendrag påverkar fiskbeståndet så att det blir snedvridet till fördel för karpfisk. Fisk med lågt värde gallras då ut med hjälp av utfiskning av skräpfisk. I svårt eutrofierade vattendrag krävs det ofta mångårigt intensivt fiske för att fiskbeståndet ska ändras. Vårdåtgärderna gallrar ut näringsämnen tillsammans med fiskarna så att vattenkvaliteten blir bättre. Då får ekonomiskt värdefulla fiskar bättre möjligheter att överleva, vilket höjer produktionen inom både yrkesfiske och fritidsfiske.

Utskottet anser det nödvändigt att vårda fiskbeståndet och ökar momentet med 150 000 euro för utfiskning av skräpfisk i Pyhäjärvi och Onkamojärvi i Säkylä för att förbättra fiskerinäringens villkor.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 17 466 000 euro.

(Stycke 2—6 som i RP 138/2009 rd)

50 Vattenhushållning

31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år)

Merparten av anslagen under momentet ska användas för vatten och avlopp. Regionala, statligt genomförda projekt för matarledningar för vatten och avlopp föreslås få 5,1 miljoner euro. Avsikten är att 9,6 miljoner euro ska gå till bidrag för vatten och avlopp. Av detta går 3 miljoner euro till bidrag för att bygga ut avloppsnätet i områden där det tidigare byggts en stamvattenledning med statligt stöd. Medlen för att fortsätta och slutföra pågående projekt för vattenförsörjning och vattendrag är avpassade efter genomförandet. Tre nya projekt kan inledas. Det faktiska behovet är emellertid mångfalt större.

Enligt utredning uppfyller ungefär 30 procent av bostadsfastigheterna och 70 procent av fritidsbostäderna i glesbygden de krav på behandling av avloppsvatten som ska vara uppfyllda senast vid utgången av 2013. Utfallet ligger långt ifrån målet och det innebär en risk att arbetena kommer att hopa sig i slutet av övergångsperioden.

Utskottet betonar (som i FiUB 33/2008 rd, FiUU 17/2009 rd) att man också på glesbygden bör försöka ansluta fastigheterna till det kommunala vatten- och avloppsnätet alltid när det är tekniskt och ekonomiskt rationellt. Sakkunniga har uppgett att upp till 70 procent av de små reningsverken inte ger det reningsresultat som krävs. Därför ser utskottet det som nödvändigt att klargöra funktionen och den faktiska reningseffekten hos de anläggningar för små reningsverk som marknadsförs för hushåll och vattenandelslag. Fastighetsägarna bör också informeras om vart det gemensamma avloppet kommer att utvidgas, så att onödiga anläggningar på de enskilda fastigheterna undviks.

Utskottet noterar att kostnaderna för och nyttan med att förordningen om avloppsvatten genomförs inte verkar stå i proportion till varandra för närvarande. Fastighetsspecifika reningsverk renar inte avloppsvattnet tillräckligt effektivt i miljöhänseende. Ofta förekommer det också problem med service för anläggningarna. Underhållsansvaret bör bäras av fackmän efter att näten blivit klara, särskilt i stora vattenandelslag. Därför bör kommunerna redan när vattenandelslagen bildas komma överens om hur skötsel och underhåll ska handhas senare.

Utskottet anser att miljöministeriets arbetsgrupp och utredare för avlopp i glesbygden utför ett mycket behövligt arbete. För att rätta till läget behövs det nya styrmedel, så att genomslaget och nytto-kostnadskvoten blir adekvata.

Den miljömässigt bästa och mest funktionella lösningen är enligt utskottet att bygga matarledningar för avlopp och gemensamma avloppsnät. Relevanta avloppsprojekt i glesbygden går betydligt snabbare att genomföra med statligt stöd. Detta bidrar också till genomförandet av förordningen om avloppsvatten i glesbygden. Utskottet ökar momentet med 2 700 000 euro för vatten- och avloppsprojekt och lyfter samtidigt fram sysselsättningseffekten av sådana arbeten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 19 158 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 138/2009 rd)

60 Skogsbruk

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Under momentet föreslås sammanlagt 70,78 miljoner euro i anslag. Skogscentralerna har beräknat att det de facto behövs ungefär 92,283 miljoner euro i stöd, där ungefär 12 miljoner euro går till arbeten som har genomförts i år och ska betalas nästa år. Behovet av anslag för vård av ungskog, energivirke och flisning väntas stiga med sammantaget ungefär 20 procent jämfört med 2009. Detsamma gäller ombyggnad av vägar och förnyelse av skog. Prestationsvolymen inom skogsförnyelse ökar på grund av att sorkskador åtgärdades vintern 2008—2009.

Efterfrågan i skogsindustrin har minskat kraftigt. Det har visat sig i den finländska skogsindustrin som produktionsnedskärningar och nedlagd produktionskapacitet. Virkeshandeln verkar dock ha blivit något livligare efter en trög period i början av året. Efterfrågan på sågtimmer och energivirke är på många håll större än utbudet, medan man fortfarande måste vänta på att handeln med fiberved ska ta fart. De ryska virkestullarna har stor betydelse, särskilt för björkmassaved. Utskottet ser det som påkallat att aktivt fortsätta förhandla i frågan om virkestullar för att uppnå tullfrihet.

Framtidsutsikterna inom skogssektorn har förändrats snabbt. Målet i det nationella skogsprogrammet är att användningen av finländskt virke ska öka med 65—70 miljoner kubikmeter fram till 2015. Men i år väntas den stanna vid 40 miljoner kubikmeter, medan den uppgick till 59,4 miljoner kubikmeter så sent som 2007.

Men på lång sikt är utsikterna goda för skogssektorn, som bygger på en förnybar naturresurs. Efterfrågan på virke ökar om bl.a. importberoendet minskar, kapaciteten höjs på de förädlingsanläggningar som är i drift och användningen av virke för energi ökar. Nya möjligheter finns bland annat inom träindustri och träbyggande.

Mångbruk av skogar bör främjas och förädlingsvärdet höjas också med tanke på sysselsättningen. Trädmaterial är ekologiskt och fungerar som kolsänka. De här aspekterna bör lyftas fram. Dagens massa-, pappers- och träindustri måste kunna konkurrera och skogsindustrin bör inte utsättas för större belastningar än i de konkurrerande länderna, till exempel genom energibeskattning. Utskottet ser det som nödvändigt att förbättra verksamheten på virkesmarknaden bland annat inom det strategiska programmet för skogssektorn. För ändamålet kan till exempel åtkomsten till prisuppgifter om råvirke förbättras, en elektronisk virkeshandel tas fram och samlad information om skogstillgångar nyttjas på bred front. Trots den låga volymen inom virkeshandeln har skogsägarna utfört en hel del skogsvårdsarbeten, särskilt i ungskog, och tillhörande arbete för att ta energivirke till vara. Därför är det mycket viktigt att virkesläget förbättras, så att produktionen blir hållbar och skogssektorn fortsättningsvis har tillgång till råvara. Utskottet noterar att anslaget under momentet inte räcker till för att målen ska nås eller behoven tillgodoses. Utskottet ökar momentet med 1 500 000 euro. Också fullmakten ökas med 1 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 72 280 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

Fullmakt

År 2010 får beslut om stöd fattas enligt ovan nämnda lagar för högst 76 530 000 euro.

63 Forststyrelsen

50. Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Det frivilliga skyddet av saimenvikaren har varit mer omfattande än väntat. I den ordinarie budgeten är 230 000 euro disponerat för avtalsbaserade ersättningar till ägarna av vattenområdena. I den kompletterande propositionen är beloppet i texten till beslutsdelen under momentet höjt med 130 000 euro till 360 000 euro.

Men enligt utredning täcker det föreslagna anslaget in bara 230 000 euro av de utgifter som föranleds. Utskottet ökar momentet med 130 000 euro för utbetalning av avtalsbaserade ersättningar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 6 213 000 euro.

Anslaget får användas

(1 punkten som i RP 138/2009 rd)

(2 punkten som i RP 241/2009 rd)

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde genomförs i början av nästa år betydande strukturella reformer när två nya verk, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket inleder sin verksamhet. Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverkets trafikledsfunktioner sammanslås med Trafikverket. Fordonsförvaltningscentralen, Luftfartsförvaltningen, Järnvägsverket och Sjöfartsverkets sjösäkerhetsfunktion slås samman till Trafiksäkerhetsverket. Dessutom överförs Vägförvaltningens säkerhetsrelaterade uppgifter till Trafiksäkerhetsverket. Vägdistrikten samt förbindelsefartygsuppgifterna inom Sjöfartsverket överförs till närings-, trafik- och miljöcentralerna. Dessutom överförs de uppgifter länsstyrelsernas trafikavdelningar har till ansvarsområdena för infra och trafik vid dessa centraler.

Inom trafiksektorn inleder också tre nya statsbolag sin verksamhet när Luftfartsverket Finavia, Rederiverket Finstaship och Sjöfartsverkets interna produktiva verksamhet ombildas till helt statsägda aktiebolag. Till följd av dessa förändringar har också huvudtiteln omstrukturerats i betydande grad.

10 Trafiknätet

20.  31.10.21, 22 och 23Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag på ca 888 miljoner euro som innehåller anslagen för basväghållning, basbanhållning och farledshållning. Av anslaget ska 536 miljoner euro användas till väghållning, 295 miljoner euro till banhållning och 57 miljoner euro till farleder.

Anslaget är ca 21 miljoner euro mindre än i 2009 års budget. Med tanke på underhållet är konjunkturläget emellertid klart fördelaktigare än tidigare eftersom kostnadsnivån inom markbyggnadssektorn har sjunkit avsevärt från ifjol.

Finansieringen av bastrafikledshållningen har redan länge varit alltför låg i förhållande till behovet. Om resursbristen får fortgå länge försämras servicenivån och trafiksäkerheten och behovet av stora engångsinvesteringar ökar. En annan faktor som har försvårat en långsiktig planering av farledshållningen är eftersläpningen i finansieringen som under flera år har kompenserats i tilläggsbudgetar. Tilläggsfinansieringen har varit viktig men det kortsiktiga beslutsfattandet har haft en negativ inverkan på en kostnadseffektiv planering av arbetet. Sakkunniga som utskottet har hört bedömer att det behövs en nivåhöjning på cirka 200 miljoner euro för att kompensera eftersläpningen i bastrafikledshållningen.

Merparten av anslagen för basväghållningen går till daglig skötsel och underhåll av vägnätet och antalet vägar som är i dåligt skick hålls i stort sett oförändrat. Enligt budgetpropositionen kan endast 32 av de över tusen broar som är i dåligt skick repareras nästa år. De regionala investeringarna kommer också att vara obefintliga och man kan inte inleda nya temaprojekt. Dessutom ökar de problem som menföret förorsakar på grusvägarna i och med större nederbörd. Enligt budgetpropositionen räknar man med att målen för trafiksäkerheten inte kan nås.

I samband med en tilläggsbudget är det viktigt att bedöma om det är möjligt att öka anslagen för basväghållningen, menar utskottet. Basväghållningsprojekten är motiverade med tanke på ekonomistimulering eftersom de har betydelse för sysselsättningen och kan inledas snabbt.

Utskottet beklagar att anläggningen av vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik nästan totalt har stannat upp. Dessa vägar främjar trafiksäkerheten på ett betydande sätt och är också viktiga motionsplatser. Enligt utredning kan man på vissa orter endast bygga vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik om kommunen betalar en ännu större del av byggkostnaderna. Det betyder att kommuner och medborgare behandlas mycket olika.

Med beaktande av de knappa anslagen anser utskottet att det finns anledning att bedöma om de normer som gäller anläggning av vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik kan förenklas utan att äventyra trafiksäkerheten.

Finansieringen av basbanhållningen minskar med inemot 50 miljoner euro jämfört med nivån 2008—2009. Enligt en utredning till utskottet ska 130—140 miljoner euro disponeras för reinvesteringar inom banhållningen nästa år medan man de senaste åren har anvisat 150—180 miljoner euro för dem.

Trots att anslagen varit knappa har man kunnat förbättra bannätets skick under de senaste åren. Antalet trafikbegränsningar på grund av de dåliga banorna har minskat och antalet snabba banor och banor som tillåter ett axeltryck på 25 ton har ökat. Bansträckor som behövs för virkestransporter har också förbättrats. Antalet plankorsningar har också minskat. Nästa år beräknas de ytterligare minska med närmare 100, men också efter det finns det ännu över 3 300 plankorsningar på bannätets trafikerade delar.

Trots att trafikbegränsningarna minskar kvarstår ännu begränsningar på 300 km på grund av bannätets dåliga skick; 80 km hör till det centrala bannätet. Dessutom kommer de tillfälliga begränsningarna att öka . Detta beror särskilt på att broarna och brobankarna är i dåligt skick. De dåliga broarna är också i framtiden en säkerhetsrisk och på grund av dem krävs ytterligare begränsningar. Det i sin tur förlänger restiderna och transporttiderna inom godstrafiken och då stiger transportkostnaderna.

Utskottet noterar också i detta sammanhang att långsiktiga beslut om finansiering betyder mindre totala kostnader och effektivare arbete. Priset på syllar stiger till exempel till skillnad från den övriga kostnadsutvecklingen eftersom de knappa anslagen bara tillåter mindre inköps- och installationsmängder än tidigare.

Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet har det kommit fram att farledshållningens anslagsbehov är cirka 67 miljoner euro, men enligt budgetpropositionen finns det bara 57 miljoner euro för detta ändamål. Enligt utredning beror behovet av en höjning på att regeringen i sitt förslag utgår från att produktivitetsfördelarna av bolagiseringen och öppnandet för konkurrens realiseras redan i det skede de bildas trots att de syns först efter en övergångstid. I och med att off-shore-inkomsterna har minskat måste staten också betala en större del av isbrytningskostnaderna än tidigare.

Utskottet ökar momentet med 5 600 000 euro. Av ökningen avsätts 4 000 000 euro för underhållning av farleder och 1 600 000 euro framför allt för anläggning av vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik och reparation av broar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 894 243 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

(Fullmakt som i RP 241/2009 rd)

41. Statsbidrag för byggande och underhåll av vissa flygplatser (reservationsanslag 3 år)

Enligt utredning förhandlar stiftelsen Rengonharju om anslutning av Seinäjoki flygplats till Finavias nät. Ett av villkoren för anslutningen är att flygplatsen har en fungerande infrastruktur. Därför har det bestämts att flygplatsens hangar, som är för hög, ska rivas. Hangaren ska rivas under 2010 och istället ska man bygga en ny hangar som med taxningsvägar beräknas kosta cirka 3 miljoner euro.

Utskottet anser det viktigt att flygplatsen i Seinäjoki kan anslutas till Finavias nät och ökar därför momentet med 1 000 000 euro för byggandet av en hangar och taxningsväg i anslutning därtill. Dessutom kompletteras momentmotiveringen med att ett sådant åtagande om understöd för kostnaderna för projektet får göras att statsunderstöden utgör högst 2,7 miljoner euro. Av understödet kan högst 1 000 000 euro användas 2010 och 1 700 000 euro 2011.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsbidrag för investeringar gällande konstruktioner och anordningar på flygfälten i anslutning till Seinäjokis (Rengonharju) linjeflyg och i S:t Michel samt för utgifter för underhållet av flygfälten. Investeringsunderstödet får vara högst 90 % av investeringsutgifterna. Det sammanlagda beloppet av andra understöd får vara högst 70 % av driftsutgifterna. Dessutom får anslaget användas för bidrag till kostnaderna för byggandet av en hangar och taxningsväg i anslutning till den på Seinäjoki (Rengonharju) flygplats. Understöden beviljas för kostnaderna utan mervärdesskatt.

Fullmakt

Dessutom får anslaget användas för bidrag till kostnaderna för en hangar och taxningsväg i anslutning till den på Seinäjoki (Rengonharju) flygfält. Ett sådant åtagande om understöd för kostnaderna får göras så att statsunderstöden sammanlagt är högst 2 700 000 euro, dock så att statsunderstöden sammantaget utgör högst 90 procent av kostnaderna minus moms. Understödet för 2010 är högst 1 000 000 euro. (Nytt)

78. Vissa trafikledsprojekt (förslagsanslag)

För utvecklingsinvesteringar för trafikleder föreslås ett anslag på sammanlagt cirka 524 miljoner euro; 66,5 miljoner euro för efterfinansiering och livscykelprojekt (mom. 31.10.79) och 29 miljoner för anskaffningar av jord- och vattenområden (31.10.76). Anslagen för utvecklingsinvesteringar är på betydligt högre nivå än tidigare. Utskottet välkomnar finansieringsnivån och konstaterar att i dagsläget är det motiverat att investeringar görs både på grund av sysselsättningen och den lägre kostnadsnivån.

Det pågår sammanlagt 24 utvecklingsprojekt; 12 vägprojekt, 8 banprojekt och 4 farledsprojekt. I Nyslott pågår dessutom ett trafikledsprojekt som gäller förbättring av både landsväg, järnväg och farled.

Nästa år inleds två nya projekt, E18 Forsby—Kotka och projektet med det andra spåret på bansträckan Karleby—Ylivieska. De genomförs som livscykelprojekt. Av projekten för 2007—2011 enligt den trafikpolitiska redogörelsen har sju projekt inte ännu inletts, bl.a. E18 Fredrikshamns omfartsväg, elektrifiering av bansträckan Rovaniemi—Kemijärvi och Nystads havsfarled.

Det är bra att ett stort antal projekt för trafikleder har startat under valperioden utifrån riktlinjerna i den trafikpolitiska redogörelsen, anser utskottet. Men finansieringen och planeringen är emellertid inte så långsiktig som man hade kunnat önska sig. Anslagen är fortfarande alltför mycket bundna till den statsfinansiella ramen för respektive regeringsperioder och till årliga budgetar och tilläggsbudgetar. Trafikinvesteringarna varierar således kraftfullt från år till år och tidsplanen för projekten motsvarar inte alltid de konjunkturpolitiska målen.

Finansieringens kortsiktighet och bristerna i planeringsförutsättningarna framhävs i fråga om banprojektet Seinäjoki—Uleåborg som är det största av de projekt som pågår för att utveckla bannätet. De totala kostnaderna för projektet som inleddes 2007 beräknas vara 800 miljoner euro. Kostnaderna för bansträckan Karleby—Ylivieska, som genomförs som ett livscykelprojekt, är 250 miljoner euro. Den andel som finansieras genom ramen och budgeten är således 550 miljoner euro. Med beaktande av budgetpropositionen för nästa år har ett anslag på 190 miljoner euro beviljats för projektet. Efter detta behövs ytterligare 360 miljoner euro.

Med finansiering i enlighet med rambeslutet beräknas projektet bli slutfört omkring 2025. Det kan emellertid slutföras redan 2015 ifall ombyggnaden genomförs så effektivt som möjligt. Men det förutsätter att den utestående avtalsfullmakten (360 milj. euro) och ett anslag på 90 miljoner euro per år beviljas för att genomföra projektet. Om projektet genomförs snabbare medför det betydande samhällsekonomiska fördelar. Enligt utredning till utskottet är det möjligt att spara in upp till 100—200 miljoner euro om projektet genomförs effektivt och snabbt.

Utskottet framhåller att anslagen till bansträckan Seinäjoki—Uleåborg bör garanteras för att hela projektet ska kunna genomföras utan avbrott och så snart som möjligt på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt.

Så som projektet Seinäjoki—Uleåborg visar är svårigheten att få in stora investeringsutgifter i utgiftsramen det största problemet i det nuvarande budgetförfarandet. Detta har lett till kortsiktiga ekonomiskt oändamålsenliga lösningar samt till att det har uppstått andra nya finansieringsmodeller vid sidan av budgetfinansieringen. De har å andra sidan ökat flexibiliteten i investeringarna men samtidigt skjutit över kostnader till kommande regeringar.

Utskottet konstaterar att praxis för budgetering av trafikinvesteringar och behandlingen av dem i ramen kräver grundliga utredningar och totalekonomiskt ändamålsenliga procedurer. Utskottet hänvisar också till en utredning som nyss blev färdig (utredare Pasi Holms utredning), där man bedömer hur väl väg- och trafikfonderna fungerar. Enligt utskottet är det viktigt att man utifrån utredningen bedömer möjligheterna att ta i bruk fonder och andra åtgärder som förbättrar budgeteringen av trafikinvesteringar.

30 Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ca 62,7 miljoner euro, dvs. 0,5 miljoner euro mindre än i år. De mål som anges i budgetpropositionen motsvarar de riktlinjer som utstakas i den trafikpolitiska redogörelsen men på grund av den låga anslagsnivån är det en krävande uppgift att nå målen.

Många lösningar främjar emellertid utvecklingen av kollektivtrafiken. En viktig genomgripande reform inom kollektivtrafiken inleddes den 3 december 2009 när kollektivtrafiklagen (869/2009) och den sk. trafikavtalsförordningen (EG) nr 1370/2007 trädde i kraft. Med hänsyn till kollektivtrafiken är det också positivt att de projekt som gäller Ringbanan och västmetron avancerar. Ändringarna i beskattningen av personalbiljett som beräknas göra biljetten mer populär är också värda att noteras.

Utskottet finner det också positivt att stödet till kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna höjs från 5 miljoner euro till 7,5 miljoner euro. Anslaget är dock anspråkslöst med tanke på de kostnader som behövs för att göra kollektivtrafiken attraktivare. När man dessutom beaktar att även Uleåborg nu, utöver stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors och Åbo, har tagits med bland de städer som får stöd blir stödet litet.

I momentets motivering konstateras att förutsättningen för stödet till städerna är att kommunerna ökar sin satsning på kollektivtrafiken. Utskottet konstaterar att de stora städerna praktiskt taget finansierar sin kollektivtrafik själv och stödet som är ca 200 miljoner euro per år är redan nu betydligt högre än i resten av landet. Enligt utskottet är det viktigt att kommunernas eget stöd inte minskar på grund av det stöd staten betalar.

Utskottet vill särskilt uppmärksamma tryggandet av kollektivtrafiktjänster för dem som bor i glesbygden. Kollektivtrafikens villkor har blivit sämre på landsbygden till följd av att befolkningen minskar, och det blir allt svårare att upprätthålla en kollektivtrafik som baserar sig på regelbundna turer. Det är viktigt att man kan trygga kollektivtrafiken som på landsbygden är en basservice i en situation där befolkningen till stor del hör till de äldre och inte har tillgång till andra fortskaffningsmedel. Utskottet understryker också lösningar där transporter som tillhandahålls av olika förvaltningsområden ses som en regional helhet.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro; av denna summa avsätts 200 000 euro för finansiering av kollektivtrafiken i stadsregionerna och 800 000 euro för regional och lokal trafik.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 63 675 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 138/2009 rd)

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

För köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården föreslås ett anslag på 7,867 miljoner euro, alltså 400 000 euro mindre än i år.

Anslagsläget försämras bl.a. av att förbindelsefartygstrafiken i skärgården har blivit totalt avgiftsfri fr.o.m. den 1 september 2009. Det innebär att man går miste om cirka 365 000 euro per år i form av biljettinkomster. Finansieringen medger inte heller någon möjlighet att reparera bryggor som är i dåligt skick.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att budgetpropositionen innehåller en fullmakt för anskaffning av två nya landsvägsfärjor. Enligt utskottet är det viktigt att man nästa år också kan ingå långvariga (10—15 år) serviceavtal för tillhandahållandet av förbindelsefartygstrafik. Detta innebär att invånarna och skärgårdsföretagen får större förtroende för att skärgårdstrafiken blir bättre och främjar skärgårdens utveckling. Långvariga avtal bidrar dessutom till att dåliga förbindelsefartyg förnyas i snabbare takt och till att underlätta det svåra sysselsättningsläget på skeppsvarven.

Utskottet ökar momentet med 800 000 euro; av denna summa avsätts 600 000 euro för köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården och 200 000 euro för reparation av sådana bryggor som används för förbindelsefartygstrafiken i skärgården.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 667 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

40 Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation

50. Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)

I ett principbeslut den 4 december 2008 har regeringen uppställt målet att åtminstone 99 procent av alla fasta bostäder samt av fasta driftsställen för företag och den offentliga förvaltningen senast 2015 ska ha tillgång till ett optiskt fibernät eller annan förbindelse som möjliggör 100 megabits förbindelser. I anslagsramen har regeringen avsatt 66 miljoner euro för fiberuppkopplingar i de mest glest bebyggda områdena 2009—2015.

I budgetpropositionen tidigarelägger regeringen anslagen för bredbandsprojektet och 2010 ska det finnas 12,5 miljoner euro i ramen, i stället för 8,5 miljoner, som det ursprungligen var tänkt. På så sätt säkerställs det att alla projekt kan avancera så snabbt som det är möjligt på p.g.a. planeringen och att projekten har bästa möjliga stimulanseffekt.

Kommunernas andel av kostnaderna planerades ursprungligen vara en tredjedel av kostnaderna men på grund av det dåliga ekonomiska läget i många kommuner har betalningsandelen senare strukturerats så att den kan sänkas till åtta respektive 22 procent av kostnaderna. Nedsatt betalningsandel kan tillämpas i kommuner där finansieringen av bredbandsprojektet leder till oskälig ekonomisk belastning.

Snabba och pålitliga bredbandsförbindelser är ett måste till exempel för den regionala jämlikheten och landets livskraft och konkurrenskraft. Det är också viktigt att det ekonomiska läget som kan variera i kommunerna beaktas när stöd för byggande av bredbandsnät beviljas. Utskottet understryker att det är viktigt att kommunernas möjligheter att klara av sina förpliktelser i anknytning till bredbandsprojekten följs upp i framtiden.

Enligt utredning till utskottet är Utsjoki det enda kommuncentrumet i Fastlandsfinland som inte har optisk kabel utan kommunikationen vilar på osäker länkteknik. Den räcker inte till för att i tillräcklig utsträckning trygga exempelvis bildförbindelser mellan hälsocentralen och centralsjukhuset.

Kostnadskalkylen för en optisk kabelförbindelse är ca 1,5 miljoner euro som finansieras gemensamt av staten, kommunen, Försörjningsberedskapscentralen och teleföretaget. För att anslagen ska räcka till och med hänvisning till budgetmotion BM 564/2009 rd ökar utskottet momentet med 200 000 euro för att bygga ett optiskt fibernät i Utsjoki.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 12 700 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

(Fullmakt som i RP 138/2009 rd)

Huvudtitel 32

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01 Förvaltning

01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för priset Företagargärning till unga. Priserna är personliga och avsedda för unga som skapat ny innovativ företagsamhet med tillväxtpotential genom en modig företagargärning. Idén med priserna är att uppmuntra unga att bli företagare och utnyttja nya nationella och internationella möjligheter i en ekonomisk brytningsperiod.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 52 107 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

20 Innovationspolitik och företagens internationalisering

Den globala recessionen har kraftfullt minskat vår inhemska exportdrivna industri. Industriproduktionen har rasat under det gångna året och industrins konjunkturutsikter är fortsatt svaga och orderstocken låg. Inte minst skogsindustrins totalproduktion ligger på en mycket låg nivå, för kapaciteten i sektorn har skurits med hård hand och flera hela fabriker har lagts ner. Omkring 15 000 arbetsplatser har gått förlorade inom skogsindustrin på ett år. Produktionen och arbetsplatserna har minskat också i många andra industrisektorer, som maskinverkstads- och varvsindustrin.

Industrin genomlever en kraftig omstrukturering och antalet industriarbetsplatser minskar. Utskottet understryker att det viktigaste i den rådande brytningsperioden är att förbättra industrins verksamhetsvillkor.

För att industriproduktionen ska kunna förnyas behövs det exportprodukter med högt beredningsvärde och ny affärsverksamhet. Utskottet lyfter fram företagens FoU-satsningar och konstaterar att det för nya produkter krävs att man satsar långsiktigt på kompetens och att universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut tar ett kraftgrepp om företagsorienterat utvecklingsarbete.

För att industrins verksamhetsvillkor ska kunna förbättras måste också kostnadsnivån vara konkurrenskraftig och företagen få tillgång till exportfinansiering och exportgarantier på samma villkor som i konkurrentländerna. Dessutom gäller det att skapa en företagsmiljö som uppmuntrar företag att investera i Finland. Utskottet väntar sig att Finland är aktivt pådrivande i EU för att undanröja konkurrenssnedvridande stöd och för att bekämpa protektionism. Virkesupphandlingspraxis måste också läggas om för att säkerställa skogsindustrins råvarutillförsel.

Det väsentliga för hela näringslivets konkurrenskraft och kapacitet för att förnya sig är att forskning, utveckling och innovation får ökade anslag i budgeten. För politikområdet föreslås ca 787 miljoner euro i anslag, dvs. nästan 45 miljoner euro mindre än för i år. Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer får drygt 50 miljoner euro mer för sina bevillningsfullmakter.

För utvecklingen av innovationspolitiken är det viktigt att det har gjorts en internationell utvärdering av innovationssystemet i Finland. Den ger full erkänsla för det finska systemet, men anser å andra sidan att det är invecklat och splittrat.

Utskottet framhåller att man med utgångspunkt i utvärderingen måste vidta målmedvetna åtgärder för att utveckla innovationssystemet och dess innehåll. De nödvändiga resurserna för att förbättra kunskapsbasen och innovationsverksamheten måste också säkras. Finland måste ha beredskap för att ta till vara innovationens globala potential också under en recession. Man bör inte heller pruta på ambitionen att skapa världens bästa innovations- och företagsmiljö i Finland.

Det är viktigt att främja företagsamhet med tillväxtpotential, för de flesta arbetstillfällen i framtiden uppkommer i tillväxtföretag. Det gäller att hitta nya verktyg och skatteincitament för att få fart på företagens tillväxt och internationalisering och att ta fram metoder som uppmuntrar till företagsamhet med tillväxtpotential, experiment och risktagande och kommersialisering av uppfinningar.

Datatekniken måste också utnyttjas bättre, anser utskottet. IT-samhällsutvecklingen i Finland har inte lyckats hålla jämna steg med utvecklingen i många andra länder. Användningen av digitala tjänster måste byggas ut och inte minst förvaltningens datasystem göras mer kompatibla. På så sätt kan den offentliga förvaltningens produktivitet höjas. Utskottet noterar i sammanhanget att det finns gott om tillväxtpotential också i elektronisk innehållsproduktion.

Om man vill främja högteknologi måste man också ha förmåga att identifiera nya genombrott. Som exempel hänvisar utskottet till projektet för att inrätta ett alleuropeiskt forskningsinstitut för partikelfysik, där Finland nämns som ett av placeringsalternativen. Utskottet kräver att arbets- och näringsministeriet och undervisningsministeriet undersöker hur lämpliga projekt av denna typ är.

07. Omkostnader för Centralen för turistfrämjande (reservationsanslag 2 år)

Centralen för turistfrämjande har genomgått en omfattande omstrukturering som tagit två år i anspråk. Centralen (CTF) har lagt ner sina utlandskontor och dragit ner på verksamheten i Finland, samtidigt som anslagen har minskat med omkring 40 procent. För nästa år föreslås CTF:s anslag vara ca 9,3 miljoner euro, dvs. 5,5 miljoner euro mindre än i år.

Efter att ha lagt ner sitt nätverk i utlandet har Centralen för turistfrämjande ingått ett avtal med Finpro om turistfrämjande tjänster i utlandet. Enligt utredning till utskottet har också denna samarbetsmodell visat sig vara för dyr och måste krympas ner. CTF har koncentrerat sin turistmarknadsföring till webbtjänsten Visit Finland och globala kampanjer som leds från Helsingfors.

Ju mer webbservicen ökar, desto mindre behov av serviceställen har Centralen för turistfrämjande. Därför är det helt motiverat att dra ner på serviceställena. Utskottet vill i alla fall att det prövas om CTF klarar av att främja Finlands image som turistland i utlandet med nuvarande resurser. Kännedomen om Finland som turistland är svag i internationella sammanhang. Det ökar behovet av synlighet och aktiv marknadsföring utomlands.

Utskottet anser att arbets- och näringsministeriet före den 31 maj 2010 nödvändigt måste komma med en utredning till finansutskottet om konsekvenserna av verksamhetsöversynen vid Centralen för turistfrämjande för turistföretag av olika storlek.

Momentet ökas med 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 9 779 000 euro.

41. Statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ca 40,2 miljoner euro, dvs. 2,4 miljoner euro mindre än för i år. Det är till största delen finansieringen av Fintra som drabbas av nedskärningen. Det betyder att statsunderstödet till Fintra sjunker från 2,2 miljoner till 610 000 euro.

Fintra är det finska näringslivets utbildningscenter för internationell handel som förbereder finska företag som står i begrepp att söka sig ut på den internationella marknaden eller som redan är aktiva på världsmarknaden. Utskottet har erfarit att det är svårt att anpassa sig till en så snabb och stor sänkning av statsunderstöden. Situationen är besvärlig inte minst för att det på grund av det svåra läget på marknaden behövs mer förberedelse för internationalisering än tidigare.

Under momentet har 350 000 euro tidigare beviljats i statsunderstöd för kvalitetsarbete, där systemet med kvalitetspriser är ett centralt inslag. I alla EU-länder tävlar man om kvalitetspriser. Dessutom är Finland med och tävlar om det årliga Europeiska kvalitetspriset. Enligt budgetpropositionen kommer kvalitetsarbetet inte att finansieras nästa år. Utskottet anser ändå att kvalitetsarbete är en viktigt fråga för näringslivets konkurrenskraft och menar att det behövs statsunderstöd ännu nästa år för att säkra det fortsatta finansiella underlaget.

Utskottet ökar momentet med 700 000 euro; av denna summa avsätts 500 000 euro för finansiering av Fintra och 200 000 euro för kvalitetsarbete.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 40 917 000 euro.

(Stycke 2—6 som i RP 138/2009 rd)

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)

Bevillningsfullmakten för internationaliseringsunderstöd för företag föreslås vara ca 25 miljoner euro, dvs. nästan 6 miljoner euro mer än i år.

Det är positivt att anslaget under momentet får användas för att finansiera ett internationaliseringsprojekt i trävaru- och träbyggnadsbranschen. Finland har inte blivit någon betydelsefull aktör inom träbyggande för att de verkliga satsningarna på produktutveckling i branschen har varit för blygsamma, trots att det finns många program som främjar träbyggande.

Finland har i alla fall goda möjligheter att ligga i utvecklingens framkant när det gäller global kompetens på träbyggande och att vara en föregångare på att minska byggandets energi-, klimat- och miljökonsekvenser. Med en stark gemensam vision och vilja kan den offentliga förvaltningen, satsningarna på forskning och utveckling och aktörerna i branschen göra träbyggandet till en nationell styrka och en framgångsrik exportbransch. Utskottet inskärper att den minskade produktionen inom skogsindustrin, tillgången på adekvata och högkvalitativa råvaruresurser och det ökande behovet av att nyttja naturresurserna på ett hållbart sätt och tygla klimatförändringen ger en god utgångspunkt för en målmedveten utveckling av träbyggandet och trävaruindustrin.

Det är viktigt att också i övrigt stödja företagens internationaliseringsprojekt mer än tidigare, för recessionen gör det svårare än någonsin att ta sig ut på den internationella marknaden. Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro och höjer bevillningsfullmakten med 1,4 miljoner euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 24 100 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 138/2009 rd)

Fullmakt. År 2010 får nya understöd beviljas till ett belopp av 26 628 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2009 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2010. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

30 Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Sysselsättningsläget försvåras hela tiden; arbetslösheten väntas stiga till över 10 procent och antalet arbetslösa arbetssökande till över 300 000 nästa år. Perioderna av arbetslöshet blir också allt längre och det för med sig en ökning i den strukturella arbetslösheten. Sysselsättningen beräknas sjunka till omkring 66 procent nästa år, alltså samma nivå som för tio år sedan. Det kan till och med hända att arbetslösheten blir betydligt högre än så, även om ökningen bromsas upp en aning av att befolkningen åldras och går i pension.

Den senaste statistiken visar att sysselsättningen i oktober var 66,7 procent och att arbetslösheten var 8,2 procent. Det är särskilt oroväckande att arbetslösheten bland unga ökar; den hade redan gått upp med över 63 procent mot oktober 2008.

Budgetpropositionen innehåller åtgärder bl.a. för att främja små och medelstora företags tillväxt, utveckling och internationalisering och för att trygga företagens tillgång till finansiering. Anslagen för arbetskraftspolitik (552 miljoner euro) kommer att användas bl.a. för arbetskraftspolitisk utbildning och startpenning och då har unga, nyutexaminerade, permitterade, uppsagda och akademiska arbetslösa hög prioritet. Också en del av anslagen för ESF-programmet kommer att användas för att finansiera sysselsättnings- och utbildningsåtgärder.

Utskottet applåderar vägvalen i budgetpropositionen och lyfter särskilt fram betydelsen av att stödja sysselsättningen för unga. Det finns flera inslag i propositionen för att stödja sysselsättningen för unga. Det erbjuds bland annat mer arbetskraftspolitisk utbildning och arbete i arbetsverkstäder för unga och de ska få mer hjälp med att hitta en lämplig plats i läroavtalsutbildning. Ungas företagsamhet uppmuntras med särskilda priser (mom. 29.91.51 och 32.01.01).

Det är bra att kvoten för sysselsättning inom statsförvaltningen föreslås bli höjd från 1 200 årsverken 2009 till 1 840 årsverken 2010; på det sättet kan fler unga som utexamineras från yrkesläroanstalter och högskolor sysselsättas. Det är också önskvärt att små och medelstora företag rekryterar fler nyutexaminerade unga.

Det gäller att följa upp vilket genomslag insatserna för att förbättra sysselsättningen för unga får och att i förekommande fall avsätta ytterligare resurser för att sysselsätta unga och nyutexaminerade. Utskottet ser gärna att regeringen prövar helt nya modeller för att förbättra sysselsättningen för unga. Den springande punkten är att arbetslösheten i deras fall blir så kortvarig som möjligt, för det finns undersökningar som pekar på att redan tre månaders arbetslöshet kan leda till att unga marginaliseras på arbetsmarknaden.

Enligt budgetpropositionen ska nya modeller för att sysselsätta högutbildade som företagare tas fram. Utskottet påskyndar de nya verksamhetsmetoderna för att det outnyttjade kunskapskapitalet ska kunna tas till vara. Med recessionen och det minskande antalet arbetstillfällen finns det risk för att kunskap inte utnyttjas bl.a. för att företagen inte har råd med produktutveckling. Samtidigt går stora mängder högutbildade arbetslösa trots att deras kunskap skulle kunna utnyttjas för att främja företagsamhet och uppkomsten av nya arbetstillfällen.

Utskottet lyfter särskilt fram den s.k. Protomomodellen, som är en ny verksamhetsmodell som det finländska vetenskapssamfundet, utbildningsinstitutioner och företag har tagit fram. Genom att bygga ut modellen kan man framgångsrikt förbättra och påskynda en avstämning av människors kunskaper mot privata arbetsplatsers utvecklingsbehov.

Det är nödvändigt att hålla ett vakande öga på att anslagen för arbetskraftspolitiska åtgärder räcker till och att beakta behovet av extra anslag i tid. Merparten av de nya arbetstillfällena uppkommer i sektorn för små och medelstora företag och då är det också motiverat att uppmuntra nyetableringar och företagstillväxt ännu mer än förut. Det är ytterst svårt att få ner arbetslösheten när den en gång rusat i väg, som erfarenheterna av lågkonjunkturen under det förra decenniet visar.

42. Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)

Bevillningsfullmakten för Finnvera Abp:s lån med regionalt och särskilt räntestöd föreslås bli ökad med 30 miljoner euro jämfört med budgeten 2009. Dessutom förbereder man sig för eventuella ökade kreditförluster genom att öka anslaget för dem med drygt 20 miljoner euro.

Utskottet är till freds med de föreslagna anslagen för Finnvera. Men det gäller att ge akt på om anslagen räcker till och att produkter som finansierats med riskkapital är konkurrenskraftiga och att anslagen så väl som möjligt svarar mot företagens behov.

46. Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år)

För innovationsstöd för skeppsbyggnad anvisas en bevillningsfullmakt på 10 miljoner euro. Innovationsstöd utnyttjas redan i fem betydande skeppsbyggarstater i EU och det är också nödvändigt för den finska varvsindustrins konkurrenskraft.

Oavsett innovationsstödet står varvsindustrin inför mycket svåra problem i och med att konjunktur- och sysselsättningsläget i branschen snabbt har försämrats. Om varven inte får in nya beställningar, räknar de med att ha tvingats permittera upp till 15 000 anställda fram till hösten 2010. Ett långt produktionsstopp får lätt den konsekvensen att specialkompetensen på området försvinner för gott i Finland.

Men enligt utredning till utskottet är varvsindustrins framtidsutsikter relativt goda över ett längre tidsspann och man förväntar sig att efterfrågan på specialfartyg som byggts i Finland åter ökar om några år. Det förutsätter att kompetensen på och kapaciteten för marin industri står sig över den pågående ekonomiska krisen.

Utskottet understryker att det behövs åtgärder för att göra branschen mer konkurrenskraftig i relation till de värsta konkurrentländerna och för att bevara branschkompetensen. Det måste också bedömas hur villkoren för ett nätverk av underleverantörer omfattande upp till 900 företag kan förbättras. I Åbo regionkommun blir det nästa år aktuellt med särskilda åtgärder för att bekämpa en arbetslöshet som kan klättra upp till 20 procent.

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Den föreslagna bevillningsfullmakten är 13 miljoner euro, och av den reserveras 5 miljoner euro för områden med plötsliga omstruktureringar.

Utskottet vill att man i samband med en tillläggsbudget bedömer om bevillningsfullmakten är tillräcklig för att man snabbt ska kunna reagera på plötsliga omstruktureringar och ökad arbetslöshet.

Vidare vill utskottet att paletten av stödåtgärder i orter som drabbats av omstruktureringar breddas och byggs ut till exempel med insatser som uppmuntrar företagsetableringar och företagstillväxt.

Bevillningsfullmakten ökas med 2,4 miljoner euro och anslaget med 680 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 19 820 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

Fullmakt. År 2010 får nya förbindelser ingås för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte till ett värde av högst 15 400 000 euro, med undantag för det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland. För den del av 2009 års fullmakt som blir oanvänd får förbindelser ingås 2010.

(Stycke 5 som i RP 138/2009 rd)

40 Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Anslaget är enligt anslagsramen 4,5 miljoner euro, som beräknas täcka in ungefär två tredjedelar av kostnaderna. Kommunernas frivilliga finansiella bidrag har varit 36 procent i snitt. Det finns emellertid stora variationer i den kommunala finansieringen mellan olika regioner; en del av kommunerna bidrar inte alls till servicen, medan andra frivilligt finansierar över 50 procent av kostnaderna.

Den goda ekonomiska utvecklingen till trots har anslaget redan länge varit för knappt tilltaget. I takt med det försämrade ekonomiska läget har privatpersoners betalningsproblem ökat och allt fler sökt ekonomisk rådgivning eller skuldrådgivning. Den genomsnittliga kötiden för kunderna var redan uppe i 85 dagar i våras, trots att målet är att den får vara längst 60 dagar.

Utskottet konstaterar att den starkt ökade kundtillströmningen kräver effektivare organisering av verksamheten. Följaktligen är det viktigt att arbets- och näringsministeriet utifrån en utredning om hur rådgivningen fungerar (Arbets- och näringsministeriets publikation 8/2009) går till åtgärder för att förbättra och effektivisera rådgivningstjänsterna. Samtidigt måste det bedömas vilka möjligheter det finns att anlita privat rådgivning vid sidan av den offentliga i större skala.

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 011 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag)

Under momentet föreslås 673 000 euro och av det beloppet ska 479 000 euro anvisas för Finlands Konsumentförbund rf och 25 000 euro för Kuluttajat — Konsumenterna ry. Riksdagen har under de tre föregående åren ökat anslaget med 150 000 euro, men tillägget har inte beaktats i vare sig utgiftsramarna eller budgetpropositionen.

Anslaget för konsumentorganisationerna ligger nominellt på samma nivå som på 1990-talet, men på grund av det sänkta penningvärdet och kostnadsökningen har resurserna för konsumentrådgivning i egentlig mening fortsatt minskat. Inte minst Kuluttajat — Konsumenterna ry har knappa resurser.

Utskottet ökar momentet med 25 000 euro för Kuluttajat — Konsumenterna ry. Dessutom ser utskottet det som mycket viktigt att det klarläggs vilka möjligheter det finns att slå samman Finlands Konsumentförbund rf och Kuluttajat —Konsumenterna ry till en enda stark organisation.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 698 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

50 Regionutveckling och strukturfondspolitik

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Anslagen för regionutveckling och strukturfondspolitik ökar sammantaget med drygt 68 miljoner euro jämfört med budgeten 2009, men landskapsutvecklingspengarna har minskats med 2,5 miljoner euro som en sparåtgärd. I anslag föreslås 30,2 miljoner euro och av den summan ska 9 miljoner euro avsättas för programmet för kompetenscentra. Resten av anslaget, eller ca 21,1 miljoner euro, är så kallat obundet anslag. Trots att det obundna anslaget är klart större än tidigare är höjningen i långa stycken teknisk. Nästa år börjar nämligen sammanhållnings- och konkurrenskraftsprogrammet genomföras och för det ändamålet används anslag som inte bundits upp i programmen. Det betyder att de genuint obundna medlen minskar från ca 13 till ca 9 miljoner euro.

Det är bra att de särskilda nationella programmen minskar till två (programmet för kompetenscentra och kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet) så att det nationella programsystemet förenklas. Det obundna anslaget spelar emellertid en stor roll för landskapsutvecklingen, för det är ett smidigt och snabbt finansiellt instrument för att sätta fart till exempel på näringslivets projekt.

64.  32.50.64 och 32.50.65EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram under programperioden 2007—2013 (förslagsanslag)

Bevillningsfullmakterna för EU:s strukturfondsprogram tidigareläggs med 20 procent. Den tillgängliga bevillningsfullmakten för 2010 är sammanlagt 534,8 miljoner euro, alltså drygt 40 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten 2009.

Utskottet anser att det finns goda argument för att tidigarelägga bevillningsfullmakterna, för det ger extra resurser för att hjälpa upp den svåra ekonomiska situationen. Men det kan vara svårt för kommuner med svag ekonomi att delta i programmen, för kommunerna förväntas bidra till programfinansieringen till 25 procent. Det är angeläget att i förekommande fall se en gång till på kommunernas finansiella bidrag och förvissa sig om att bristen på medfinansiering från kommunens sida inte blir ett hinder för att starta programmen.

EU-programmen är förknippade med ett enormt administrativt arbete som gör att många små och medelstora företag och andra aktörer tappar intresset för att gå med i projekt. Därför är det viktigt att nationellt beslutbara bestämmelser inte är onödigt rigida. När strukturfondsprogrammen är lyckade spelar de en mycket stor regionalpolitisk roll; ambitionen är att starta upp fler än 12 000 nya företag och skapa över 50 000 nya arbetstillfällen med hjälp av dem fram till 2014.

Utskottet påpekar vidare att man i och med att bevillningsfullmakterna har tidigarelagts har anledning att räkna med att behovet av nationella regionutvecklingsmedel ökar mot slutet av programperioden.

60 Energipolitik

Anslagen för energipolitiken är drygt 67 miljoner euro som ska användas så att 3,4 miljoner euro går till att främja energisparande och användning av förnybar energi och energiinformation och 52,6 miljoner euro till energistöd. Bevillningsfullmakten för energistöd är 44,1 miljoner euro och därtill får åtaganden 2010 göras till ett värde av 20 miljoner euro, men de får inte orsaka utgifter förrän tidigast 2012. Budgetpropositionen utgår från att regeringen genomför sin klimat- och energipolitik enligt strategin 2008 genom att uppfylla EU:s mål för 2020 att minska utsläppen, öka användningen av förnybar energi och förbättra energieffektiviteten.

Målen är mycket ambitiösa, inte minst målet att öka användningen av förnybar energi som innebär att Finland ska höja andelen förnybar energi från 28,5 till 38 procent fram till 2020. Det har blivit ännu svårare att nå målet nu när skogsindustrins produktionskapacitet har minskat.

Arbets- och näringsministeriet har helt nyligen konstaterat att Finland inte når målen för användning av förnybar strategi med åtgärder enligt klimatstrategin. I den nya situationen måste det gå att täcka in skogsindustrins minskande bioenergiproduktion och åtagandet att öka andelen förnybar energi på något annat håll än inom skogsindustrin.

Målen kräver att energiproduktionen omstruktureras och att det satsas mer och långsiktigare på forskning och utveckling. Den tid som står till buds är mycket kort. Därför krävs det målmedvetna och effektiva insatser för att öka användningen av förnybar energi och främja teknik som förbättrar energieffektiviteten.

Utskottet lyfter fram betydelsen av information, rådgivning och utbildning för att minska växthusgasutsläppen och förbättra energieffektiviteten. Företag, kommuner och konsumenter behöver lätt åtkomlig, opartisk kunskap om god praxis för effektivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi. Det är bra att det finns ett särskilt anslag på 500 000 euro för främjande av materialeffektiviteten i budgeten. Bättre materialeffektivitet kan ge inbesparingar i alla samhällssektorer.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01 Förvaltning

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 4,1 miljoner euro. Det motsvarar på ett ungefär anslagsnivån för i år och innehåller också ett tillskott för att avarbeta ärendebalansen.

Nämnden blev överbelastad genast när den startade sin verksamhet 2007, eftersom den tog över fler än 15 000 oavgjorda besvärsärenden från prövningsnämnden. Sedan dess har antalet oavgjorda ärenden ökat till ungefär 30 000 och behandlingstiden har förlängts till nästan 19 månader.

Nämnden har effektiviserat sin praxis och behandlingstiderna har blivit någon månad kortare. Målet är att de nästa år ska kortas ner till tio månader och före utgången av 2011 till sex månader. Utskottet har erfarit att avsikten är att undersöka om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden kan ta över sjukpensionsärendena.

Det är positivt att nämnden har kunnat effektivisera sitt arbete och korta ner behandlingstiderna. Men med hänsyn till att besvären gäller viktiga grundtrygghetsfrågor anser utskottet att behandlingen fortfarande tar för lång tid. Dessutom finns risken att antalet besvär vänder uppåt till följd av recessionen.

För att nämnden ska nå sina mål måste dess anslag hålla minst nuvarande nivå. Om nämndernas arbetsfördelning ändras, måste bådas resursbehov tillgodoses.

03  33.03, delvisForskning och utveckling

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Institutet för hälsa och välfärd tvingas skära ned sin personal och verksamhet på grund av de knapphändiga budgetanslagen.

Institutet bedriver forskning i befolkningens hälsa och välfärd plus utveckling av det preventiva arbetet mot sjukdomar och funktionshinder. Forskningen har stor betydelse också för utveckling och styrning av den kommunala social- och hälsovården.

Utskottet ser det som viktigt att balansen i institutets ekonomi garanteras på lång sikt och att den starka statusen som forskningsinstitut består i framtiden.

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Behandlingssystemet "Pidä kiinni" är ett rikstäckande system på högspecialiserad nivå för väntande mammor och spädbarnsfamiljer med drogproblem. Det består av sju mödrahem specialiserade på missbrukarvård och deras öppenvårdsenheter. Rehabiliteringen av i genomsnitt två tredjedelar av mammorna på mödrahemmen och tre fjärdedelar av mammorna på öppenvårdsenheterna går så bra att barnen inte behöver omhändertas.

Penningautomatföreningen har ersatt behandlingsavgifterna i tre månader för dem som kommer till mödrahemmen under graviditeten. Avsikten är att uppmana kommunerna att aktivt upptäcka och hänvisa gravida missbrukare till behandlingssystemet. Enligt förhandsbesked kommer stödet från Penningautomatföreningen att minska till 3 miljoner euro nästa år (minskning med 400 000 euro) och därefter upphöra helt och hållet.

Med hänvisning till budgetmotion BM 720/2009 rd ökar utskottet momentet med 400 000 euro för behandlingssystemet "Pidä kiinni". Utskottet ser det som nödvändigt att det anslag som systemet behöver beaktas i nästa rambeslut.

Dessutom ökas momentet med 100 000 euro för att förbättra äldreomsorgen i familjer. För närvarande vårdas bara ungefär hundra äldre i familjer. Den här typen av omsorg är individuell för de äldre och ekonomisk för samhället, så den bör med fog utökas. Äldreomsorg i familj betyder att äldre vårdas i ett privat hem utanför det egna hemmet. För att verksamheten ska kunna utvidgas till hela landet krävs det bland annat information, rekrytering och utbildning av familjevårdare och adekvata anvisningar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 7 340 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

20 Utkomstskydd för arbetslösa

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

När propositionen om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa behandlades i riksdagen kompletterades lagen med en bestämmelse om bättre arbetslöshetsersättningar till familjemedlemmar som har fått arbete i företag (RP 179/2009 rd — ShUB 50/2009 rd). Kostnadseffekten är 1 000 000 euro, varav 300 000 euro disponeras under moment 33.20.51 och 700 000 euro under moment 33.20.52.

Momentet ökas med 300 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 150 705 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 241/2009 rd)

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Med hänvisning till det som sägs ovan under moment 33.20.51 ökas momentet med 700 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 939 700 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

50 Stöd till veteranerna

För särskilda förmåner till krigsinvalider och veteraner föreslås 371 miljoner euro, dvs. ungefär 35 miljoner euro mindre än i år. Det sammanlagda anslaget sjunker, men anslaget per veteran stiger med nästan tusen euro.

Behovet av anslag för rehabilitering av frontveteraner minskar från ca 38 miljoner euro i år till ca 34,1 miljoner euro. Utifrån antalet veteraner hade anslaget sjunkit till drygt 32 miljoner euro, men regeringen föreslår ett tillskott med 1,8 miljoner euro.

Utskottet noterar att rehabiliteringen av frontveteraner siktar på att veteranerna regelbundet ska få rehabilitering varje år. För att rehabiliteringen på bästa sätt ska bidra till funktionsförmågan ska den vara en integrerande del av veteranens övriga social- och hälsovård. Därför är det viktigt att servicebehovet bedöms i samråd med den kommunala social- och hälsovården. För att anslagen ska räcka till är det också nödvändigt att kommunerna följer de instruktioner de får, så att alla veteraner får möjlighet till årlig rehabilitering.

60  33.60, delvisAv kommunerna anordnad social- och hälsovård

Vid ingången av 2010 överförs statsandelarna för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården till finansministeriets huvudtitel under moment 28.90.30 för statsandel till kommunal basservice. Social- och hälsovården står för uppskattningsvis 5,68 miljarder euro av statsandelen för kommunal basservice. Statsandelarna för social- och hälsovård höjs med ungefär 21 miljoner euro, vilket bl.a. ska användas för att genomföra lagstiftningen om funktionshinder och förbättra studerandehälsovården, rådgivningen, primärvården och äldreomsorgen.

Den försämrade kommunala ekonomin riskerar kommunernas möjligheter att ordna social- och hälsovård. Servicesystemet ställs inför stora utmaningar, framför allt till följd av den ökande äldrebefolkningen. Dessutom har behoven av bl.a. primärvård, barnskydd, missbrukarvård och psykisk hälsovård ökat. Därför tvingas kommunerna att effektivisera sin verksamhet genom att se över servicestrukturerna och anpassa verksamheten efter en försämrad ekonomi.

Efter den förra ekonomiska depressionen hamnade ett stort antal barnfamiljer och andra hushåll under gränsen för relativ fattigdom och allt fler barnfamiljer i synnerhet har drabbats av relativ fattigdom ända fram till de senaste åren. Under förra recessionen skars också många preventiva social- och hälsovårdstjänster ner, vilket på senare år har bidragit till ett ökat behov av dyra specialtjänster.

Utskottet framhåller att det trots ett åtstramat ekonomiskt läge är viktigt att se till grundtryggheten och insatser mot utsatthet och utanförskap. Inte minst marginalisering av unga leder till stora kostnader för samhället och bidrar till sämre sysselsättning och tillväxt.

Preventiva insatser och lågtröskelverksamhet är också viktiga att uppehålla, eftersom förebyggande verksamhet ger de bästa resultaten både mänskligt och ekonomiskt sett. Behovet av utökat tidigt stöd och tidig intervention framhäver också frivilligorganisationernas roll när det gäller att arbeta för att människorna ska må bra.

Missbrukarvård.

Skadorna på hälsan har ökat och blivit värre i takt med att alkoholkonsumtionen ökar. De alkoholrelaterade sjukdomarna och dödsfallen har ökat och alkoholen är redan den vanligaste dödsorsaken bland människor i arbetsför ålder. Dessutom uppträder psykiska problem i kombination med missbruksproblem allt oftare. Missbruksproblem bland föräldrar visar sig bland annat som våld i familjen och omhändertaganden som belastar barnskyddet.

Enligt utredning förekommer det mest brister i tillgången till avgiftning och öppenvård. Inom kommunsektorn har anslagen för missbrukarvård emellertid minskat över lag. De minskade resurserna leder också till att allt färre tjänster tillhandahålls av organisationer och att kompetensen blir snävare.

Utskottet vill prioritera utveckling av öppenvården och tidigt insatt behandling, så att förvärrade och utdragna sjukdomar undviks. För att missbrukarrehabiliteringen ska bli bättre måste också det multiprofessionella samarbetet stärkas med offentlig sektor och frivilligorganisationer.

I fråga om behandlingssystemet "Pidä kiinni" för mammor med missbruksproblem hänvisar utskottet till det som sägs under moment 33.03.63.

Utskottet uttrycker också sin oro över verksamhetsmöjligheterna för A-klinikstiftelsens socialsjukhus i Träskända.

Enligt utredning har sjukhusets finansiella bas försämrats snabbt i takt med kommunernas ekonomi. Det är det enda sjukhuset i landet som tillhandahåller bra behandling för missbrukare och bedriver anknytande forskning och utvecklingsarbete. De kommunala betalningsförbindelserna minskar och då finns risken att sjukhuset till följd av en snävare finansiell bas måste skära ner sina tjänster och säga upp personal. Neddragningarna kommer först att leda till att familjeavdelningen stängs.

Utskottet ser det som nödvändigt att socialsjukhusets villkor och finansiella bas garanteras, eftersom sjukhuset har mycket sådan specialkompetens som andra aktörer i sektorn inte kan tillhandahålla. Vi måste undersöka möjligheterna att tilldela sjukhuset en landsomfattande specialuppgift som ingår i de uppgifter som ska centraliseras på riksplanet inom social- och hälsovårdens specialansvarsområden och som finansieras särskilt.

Barnskydd.

Det totala antalet barnskyddsklienter har fördubblats de senaste tio åren. Fler än 60 000 barn och unga har varit klienter i öppenvården inom barnskyddet och 16 000 barn är klienter i vården utom hemmet. Dessutom är antalet nya klienter varje år större än antalet klienter vars vårdförhållande upphör.

Barnskyddets resurser gör det inte möjligt att fullgöra alla skyldigheter enligt den nya barnskyddslagen. Det finns inte tillräckligt många kompetenta socialarbetare, vilket gör det svårt att efterleva de lagfästa tidsfristerna. De familjer som är barnskyddsklienter har allt mer krävande problem, vilket innebär ökat arbete för barnskyddsmyndigheterna.

Utskottet lägger vikt vid att befästa tidig intervention, preventivt arbete och öppenvård, som är de viktigaste målen i den nya barnskyddslagen. I stället för intagningar på institution behövs det fler vårdplatser i familjer. Då minskar kommunernas kostnader och barnen får möjlighet att bo i hemlik miljö. Vidare vill utskottet lyfta fram vikten av åtgärder för att förbättra den övergripande och tvärsektoriella hemtjänsten till barnfamiljer.

Psykisk hälsovård.

Psykiska störningar har fått ökad betydelse för folkhälsan. Även om själva störningarna inte har blivit vanligare, resulterar de allt oftare i arbetsoförmåga. Var tredje sjukpensionering sker på psykiska grunder. Kostnaderna för vård och socialförsäkring är massiva, likaså för till exempel bortfall av arbetsinsatser och sänkt produktivitet. Utvecklingen av öppenvården har kommit i andra hand, för en stor del av vårdkostnaderna gäller institutionsvård.

Utskottet ser det som påkallat att kompetensen i psykisk vård befästs inom primärvården och att större satsningar görs på arbete för psykisk hälsa och förebyggande av problem. Dessutom behövs det mer multiprofessionell psykisk vård och bättre regional jämlikhet.

Med tanke på att motverka psykiska problem och utanförskap är det viktigt att tidigt upptäcka problem hos barn men också hos unga. Största delen av de psykiska störningarna hos vuxna börjar i ungdomsåren. Om de upptäcks och behandlas i tid kan alltså psykisk ohälsa i vuxen ålder förebyggas och anknytande arbetsoförmåga minskas.

Utskottet ökar anslaget för psykisk vård för unga med 300 000 euro. Anslaget disponeras under moment 33.60.31 och dirigeras till projekt som genomförs via programmet Kaste för att förbättra psykisk vård för unga.

Närståendevård.

Utskottet ser det som viktigt med insatser för att göra närståendevården populärare och förbättra vårdarnas villkor. De största missförhållandena är att stödkriterierna inte är samordnade och att det förekommer problem med att ordna lediga dagar för vårdarna. Även anhöriga till rehabiliteringsklienter inom mentalvården har ofta sämre chanser att få stöd, eftersom psykiska faktorer inte beaktas tillräckligt i fall där man använder sig av indikatorer för fysisk funktionsförmåga.

En översyn av stödet för närståendevård behandlas av SATA-kommittén, som ska lägga fram förslag före årets slut. Det är angeläget att börja förbereda reformen snarast möjligt efter att kommittén har kommit med sina förslag.

Äldreomsorg.

Tillgången till och resurserna för de tjänster som äldrebefolkningen behöver varierar på olika håll i landet. Kvaliteten på vården och omsorgen varierar också beroende på vårdenhet. En del av kommunerna följer kvalitetsrekommendationerna gällande vård av äldre (Social- och hälsovårdsministeriet 2008:3) tämligen bra, men i vissa kommuner finns det uppenbara brister. Därför arbetar regeringen nu på lagstiftning som ska garantera tjänster på lika villkor i hela landet.

Utskottet lägger vikt vid insatser för att de äldre ska behålla sin funktionsförmåga och få bättre möjligheter att klara sig på egen hand och bo i sitt eget hem. Kostnaderna för vård på institution kan också minskas med hjälp av äldreomsorg i familjer, som lämpar sig väl för demenssjuka och äldre som känner sig otrygga eller ensamma. Utskottet har ökat moment 33.03.63 med 100 000 euro för att främja äldreomsorg i familjer.

Utskottet lyfter också fram ny teknik och nyttiggörande av den som ett led i utvecklingen av äldreomsorgen.

Seneffekter av cancerbehandling hos barn och unga.

Utskottet vill här uppmärksamma kvarstående symtom efter genomgången cancerbehandling hos barn och unga och uppföljningen av dem. Cancerbehandlingen har utvecklats kraftigt och nu tillfrisknar största delen av de cancerdrabbade barnen och ungdomarna. Men enligt utredning får upp till hälften av dem långsiktiga besvär efter genomgången sjukdom eller behandling. Dessutom har de tiofaldig risk att få cancer på nytt jämfört med annan befolkning. Skadeverkningar som visar sig först en lång tid efter sjukdomen eller behandlingen upptäcks inte nödvändigtvis, eftersom hälsan hos unga som varit cancersjuka inte systematiskt följs upp.

Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet före årets slut ska ta fram förslag till förbättringar i systemet för behandling av cancersjukdomar. Utskottet ser det som angeläget att samtidigt klarlägga möjligheterna att förbättra systemet för att följa upp besvär efter cancer.

31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och till vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år)

Med hänvisning till kommentarerna i kapitelmotiven ökar utskottet momentet med 300 000 euro för utveckling av psykisk vård för unga. Tillskottet dirigeras till projekt som genomförs inom ramen för programmet Kaste.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 27 300 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

70 Främjande av hälsa och funktionsförmåga

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

På momentet för hälsofrämjande föreslås 4,1 miljoner euro, dvs. 5,2 miljoner euro mindre än i budgeten för innevarande år. I anslaget beaktas det att 2 miljoner euro överförs till omkostnadsmomentet (33.03.04) för Institutet för hälsa och välfärd. 3,2 miljoner euro omdisponeras genom att en del av ansvaret för att finansiera hälsofrämjande projekt överlåts till Penningautomatföreningen.

Enligt motiveringen ska man se till att pågående projekt kan fortsätta. Enligt utredning har Institutet för hälsa och välfärd lagt fram ett förslag till dispositionsplan för anslaget för hälsofrämjande. Där ingår totalt 50 projekt, varav 31 har finansierats redan i år. Det finns 19 nya projekt. Inget av de pågående projekten föreslås bli utan pengar.

Penningautomatföreningen har också utgått från att alla projekt som har finansierats med anslaget för hälsofrämjande 2009 fortsättningsvis ska finansieras. Dessutom kan 4—5 nya projekt finansieras.

Trots anslagsändringarna finns det lika mycket pengar att använda för hälsofrämjande projekt som i år. Ändringen innebär dock att bidragen till organisationer minskar med 3,2 miljoner euro. Detta är beklagligt för organisationerna, eftersom Penningautomatföreningens bidrag även i övrigt minskar.

Utskottet ser det som ett stort missförhållande i fråga om hälsofrämjande att resurserna över lag är mycket små. Men trots det finns det många utvecklingsprojekt som svarar mot de aktuella kraven på hälsofrämjande. Anslaget är också mycket litet i relation till målen för hälsofrämjandet.

90 Understöd från Penningautomatföreningen

50. Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag)

Sakkunniga har uttryckt en oro över organisationernas villkor när Penningautomatföreningens intäkter sjunker. Enligt budgetpropositionen ska organisationerna få 278 miljoner euro, vilket är 15 miljoner euro mindre än vad som väntades i början av hösten.

Intäkterna från Penningautomatföreningen började på 1990-talet till en del också användas för uppgifter som i princip ska finansieras med statliga budgetmedel, till exempel rehabilitering av veteraner och krigsinvalider. Enligt utredning går för närvarande ungefär 30 procent av det disponibla bidragsanslaget till annat än allmännyttig frivilligverksamhet enligt lotterilagen.

Så som utskottet noterat under moment 33.70.50 ska dessutom 3,2 miljoner euro av Penningautomatföreningens medel nästa år användas för hälsofrämjande projekt som tidigare finansierats med budgetmedel. Därför kan ungefär 25 miljoner euro mindre än innevarande år anvisas för bidrag till organisationer.

Utskottet anser att det är beklagligt, eftersom efterfrågan på organisationernas arbete tvärtom är större än tidigare på grund av det skärpta finansiella läget i det offentliga servicesystemet. Eftersom bidragen minskar oroar sig utskottet över den fortsatta verksamheten, framför allt på de områden där organisationernas verksamhet hotar att urholkas och som den offentliga social- och hälsovården inte har haft hand om tidigare. På grund av recessionen har kommunerna dåliga möjligheter att kanalisera pengar till uppgifter som de heller inte tidigare har skött.

Utskottet framhåller att neddragningarna av bidragsanslagen ska göras så att befintliga funktioner och pågående projekt inte riskeras. Det är också angeläget att konsekvenserna för sysselsättningen blir möjligast små.

Det är påkallat att förbättra principerna och kriterierna för att bevilja bidrag, så att de på bästa sätt svarar mot de krav som dagens omvärld ställer. Dessutom måste Penningautomatföreningen fortsatt kunna fungera och ha möjligheter att understöda helt nya projekt också. Behovet av anslag för rehabilitering av veteraner kommer att minska de närmaste åren. Utskottet ser det som viktigt att Penningautomatföreningens intäkter gradvis igen dirigeras till social- och hälsovårdsorganisationer för att främja hälsa och socialt välbefinnande bland befolkningen.

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01 Miljöförvaltningens omkostnader

I regeringsprogrammet har miljöfrågor som klimatförändringen, energisparande, en förbättring av vattnens status, Östersjöns status och en hållbar regionstruktur hög prioritet. Miljöförvaltningen har fått ständigt fler frågor på sitt bord.

Förvaltningsområdets anslag har minskat i relation till de ökande åtagandena. Inte minst de knappa omkostnadsanslagen betyder problem. För valet av verksamma och kostnadseffektiva insatser spelar möjligheten att låta utföra faktautredningar och undersökningar en central roll. De krympande anslagen i kombination med villkoren i produktivitetsprogrammet och regionförvaltningsreformen gör att förvaltningen hamnar i trångmål. I början av 2010 införlivas miljötillståndsverken och de regionala miljöcentralernas tillståndsfunktioner med de nya regionförvaltningsmyndigheterna och resten av de regionala miljöcentralerna med de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Utskottet inskärper att det i samband med genomförandet av regionförvaltningsreformen gäller att värna miljöförvaltningens servicekapacitet och kvalitet. Det erinrar att det fortfarande är miljöministeriet som styr innehållet i de frågor som behandlas inom förvaltningsområdet.

65. Understöd till organisationer och för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 2 miljoner euro. Propositionen tar inte upp det anslag på 50 000 euro som riksdagen lade till i budgeten för 2009 för att stödet till organisationer inte skulle minska när vissa typer av rekreationsområden togs upp i momentets dispositionsplan.

Utskottet konstaterar fortfarande (som i FiUB 33/2008 rd) att utvidgningen av dispositionsplanen i budgeten 2009 inte får minska bidragen till organisationer. Momentets främsta syfte är att stödja riksomfattande naturvårds- och miljöorganisationer och främja vården av skärgårdsmiljön och avfallshanteringen i skärgården. De riksomfattande organisationerna spelar en betydande samhällelig roll och deras bidrag måste tryggas.

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 050 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 138/2009 rd)

10 Miljö- och naturvård

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Forststyrelsen förvaltar våra 35 nationalparker, övriga naturskyddsområden och särskilda objekt på statens marker och ödemarksområden (totalt 4,6 miljoner hektar). Forststyrelsen förvaltar också privata skyddsområden och samordnar bl.a. förvaltningen av världsarvsområdet i Kvarkens skärgård och svarar för statens allmänna vattenområden (ca 2,4 miljoner hektar).

Nationalparkerna och naturskyddsområdena utgör stommen i det regionala skyddsnätverket för att bevara de mest värdefulla områdena nationellt och internationellt sett. Samtidigt är de natursevärdheter som allmänheten har öppen tillgång till och en viktig attraktionsfaktor för turismen. Tjänster som främjar människors rörlighet och välfärd bör de facto vara åtkomliga och lätt tillgängliga för alla.

Antalet besökare i nationalparkerna har på senare tid ökat med i snitt 3 procent om året. Den ökade användningen höjer underhållskostnaderna och är en utmaning för en hållbar användning av områdena. Men det kan vara bra att notera att besökarna i våra nationalparker lämnar ett bidrag på omkring 70 miljoner euro per år till den lokala ekonomin och deras sysselsättande effekt beräknas ligga kring 893 årsverken (Forststyrelsens och Skogsforskningsinstitutets utredning, 2009). I de mest populära nationalparkerna tillför besökarna upp till 20 euro per euro som investerats i parkernas servicestrukturer i kringliggande områden.

Kvarkenområdets skärgård togs 2006 upp i Unescos världsarvsförteckning. För att få i gång verksamheten har ett anslag på 810 000 euro beviljats. Medlen är disponibla fram till utgången av 2009. Men den fortsatta finansieringen av världsarvsområdet är fortfarande öppen. Det är angeläget att området fortsatt utvecklas och underhålls i enlighet med förvaltnings- och utvecklingsplanen.

Utskottet noterar att statsrådet har fattat ett principbeslut om att inrätta en nationalpark i Bottenhavet och om att bevilja 500 000 euro för ändamålet. Enligt utredning till utskottet ska ett förslag om anslag göras samtidigt som det görs vissa ändringar i lagstiftning som är under beredning.

Vidare noterar utskottet Forststyrelsens balansöverföring på 15,1 miljoner euro från tillgångar för offentliga förvaltningsuppgifter till grundkapitalet. I praktiken innebär det att 110 000 hektar flyttas över från naturtjänster för att användas inom affärsverksamhet för vindkraftsområden. När områdena för vindkraft är klara bör de områden som eventuellt inte används för ändamålet återföras till tillgångarna för offentliga förvaltningsuppgifter. Utskottet understryker dessutom att det inte finns någon anledning att utvidga områdenas användningsändamål.

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för förvaltning, information och vård av världsarvsområdet i Kvarkens skärgård.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 26 291 000 euro.

(Stycke 2—5 som i RP 138/2009 rd)

63. Anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår 22,5 miljoner euro för förvärv av och ersättningar för skogsområden enligt programmet för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso). Det är nästan tre gånger så mycket som 2009, men 5 miljoner euro mindre än enligt statsrådets principbeslut (om en handlingsplan för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland 2008—2016). Utskottet har emellertid erfarit att nedgången i virkespriserna gör det möjligt att nå målen i principbeslutet och att utsträcka skyddet till ett område på 5 000 hektar. År 2009 var området 1 500 hektar. I programmet Metso föreslås inemot 5 miljoner euro för att återställa skogiga områden och vårda privata skyddsområden och omkring 10 miljoner euro under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel för att utveckla naturvården.

Utskottet ser positivt på att anslagen för programmet Metso trots det ekonomiska läget har höjts betydligt och på att målen i statsrådets principbeslut kan nås 2010. Men målen i det ursprungliga programmet Metso att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i naturen kommer inte att nås. Därför är det viktigt att också de följs upp i fortsättningen.

64. EU:s miljöfonds deltagande i miljö- och naturvårdsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Anslaget svarar mot EU:s finansiella bidrag till projekt som delfinansieras med medel ur LIFE+-programmet för finansieringsperioden 2007—2013. LIFE+ finansierar naturskydds- och miljöprojekt som genomför gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning. Med hjälp av projekten kan man utföra naturvårdsarbeten, som att rusta upp våra även internationellt erkända fågelvatten. Det nationella finansiella bidraget till projekten är i snitt 50 procent.

Utskottet har informerats om att det lämnas in allt färre ansökningar på grund av den snåla nationella finansieringen och de splittrade finansiella källorna. Det leder i sin tur till att Finland i fortsättningen inte kommer att kunna utnyttja sitt medlemsbidrag på inemot 9 miljoner euro fullt ut. Det är mycket viktigt att EU-finansieringen utnyttjas till fullo, och för att säkerställa att så sker bör miljöministeriet se till att säkra det nationella finansiella bidraget, till exempel genom att avsätta de nationella anslagen på ett särskilt moment för ändamålet, på samma sätt som i fråga om strukturfonderna.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

För miljövårdsarbeten föreslås 12,5 miljoner euro. Årets anslag är inemot 19 miljoner euro. Utskottet har flera år i rad fått öka momentet för att behovet av anslag varit betydligt större än regeringen räknat med i rambeslutet.

Före utgången av 2013 ska alla fastighetsspecifika avloppsvattenssystem uppfylla kraven i förordningen om hushållsavloppsvatten eller vara kopplade till ett vattentjänstnät. Det förutsätter att det anläggs framför allt matarledningar för avlopp (jfr FiUB 25/2007 rd, FiUB 33/2008 rd). Enligt miljöcentralernas förslag och genomförandeplanerna för landskapsprogrammen bör minst 40 nya matarledningsprojekt sättas i gång 2010—2013. Men det föreslagna anslaget räcker inte till för fler än två.

Att anlägga gemensamma avloppsledningar och leda avloppsvattnet till kommunala reningsverk är den bästa lösningen tekniskt, ekonomiskt och framför allt miljömässigt sett. På så sätt kan man undvika att det anläggs fastighetsspecifika avsloppsvattenssystem som ger ett osäkrare reningsresultat.

Utskottet noterar att man i glesbygderna har varit alldeles för långsam med att förbättra avloppsvattenshanteringen. De styrmekanismer som står till buds är otillräckliga och därför väntar sig utskottet att miljöministeriets utredningsman tillsammans med arbetsgruppen för glesbygdernas avloppsvattenshantering lägger förslag om åtgärder för att rätta till situationen. Utskottet har fäst avseende vid samma fråga i samband med behandlingen av jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (mom. 30.50.31).

Anslaget under momentet ska dessutom användas för att finansiera t.ex. restaurering av förstörda områden för att förebygga att grundvattnet förstörs.

Utskottet anser anslaget vara för litet i relation till behovet och ökar momentet med 3 000 000 euro och lyfter samtidigt fram miljövårdsarbetenas sysselsättningsfrämjande effekter. På grund av tilläggsanslaget stiger utgifterna 2010—2012 från 3 000 000 euro till 6 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 15 500 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 138/2009 rd)

Fullmakt. Förbindelser som gäller nya projekt får ingås så att det behov av anslag som dessa föranleder efter 2010 är högst 6 000 000 euro. (Nytt)

20 Samhällen, byggande och boende

Statens stimulans- och stödåtgärder för byggande kan på det hela taget anses lyckade. Fram till slutet av 2009 kommer tre gånger så mycket nybyggande med statligt stöd att ha startats som 2008. Reparationsbyggandet i bostäder är klart på väg upp och byggresurser har flyttats från nybyggande till reparationsbyggande. Däremot har det varit nästan totalt stopp i den fritt finansierade bostadsproduktionen på grund av finanskrisen och recessionen. Tack vare stimulansåtgärderna kan man således också förebygga att arbetslösheten i byggbranschen tilltar. Trots att det redan finns vissa tecken på att den finansiella marknaden håller på att återhämta sig, anser utskottet att de statliga stödåtgärderna fortfarande är motiverade 2010.

Tillgången till finansiering för räntestödd produktion var som svårast hösten 2008. Finansieringen är fortfarande ett problem, men läget har blivit något bättre. Det ser ut som om höjningen av lånemarginalerna hade jämnat ut sig och till och med sjunkit en aning. Lånetiderna har blivit kortare, men det finns åter tillgång till långfristiga lån också. Det varierar emellertid stort i tillgången på finansiering beroende på företag, projekt och finansiär.

Fullmakten att godkänna räntestödslån, som alltså är 1,67 miljarder euro, hålls 2010 på samma nivå som 2009. Den gör det möjligt att bygga uppskattningsvis 12 000 bostäder, omkring 4 000 av dem enligt en s.k. mellanmodell. Fullmakten för tidsbestämda startbidrag är 69 miljoner euro. Den är 15 000 euro per bostad i kommuner som gått med i intentionsavtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen och 10 000 euro per bostad i övriga kommuner.

De konjunkturrelaterade reparationsunderstöden för bostadsaktiebolags och hyreshusbolags reparationer förlängs med nuvarande villkor fram till den 31 mars 2010. Därefter beviljas understöd bara för reparationer som förbättrar byggnaders energiprestanda eller för övergång till förnybara energikällor. Nya byggbestämmelser om bättre energiprestanda i nybyggnader träder i kraft den 1 januari 2010. Kraven i dem kommer att vara 30 procent strängare. Bostadsbeståndet förnyas emellertid med en fart om cirka en procent per år och därför är det en alldeles väsentlig fråga för att minska utsläppen hur energieffektivitetskraven ska göras gällande i redan existerande byggnader.

Utskottet konstaterar att det krävs bättre energieffektivitet både i nybyggande och reparationsbyggande för att målen i energi- och klimatstrategin ska nås. Under sådana förhållanden är det motiverat att villkora understöd med bättre energiprestanda i fortsättningen. Dessutom är det viktigt att följa upp vilket genomslag de byggbestämmelser som träder i kraft 2010 får och hur de fungerar för att det inte ska uppstå nya problem inom byggnadsbeståndet och den vägen också statsekonomin. När författningar och bestämmelser ändras behövs det råd och information om energisparande lösningar.

Statliga stödåtgärder bör planeras med beaktande av det långsiktiga underhållet av hyresbostäder och anknytande reparationsåtgärder. En adekvat kvalitetskontroll bör säkras redan i byggfasen för att förebygga t.ex. fukt- och mögelproblem. Finansutskottet fäster sig i likhet med miljöutskottet (MiUU 30/2009 rd) vid den enorma reparationsskuld som fukt- och mögelproblem orsakar och påskyndar en plan för reparation av statens egna byggnader.

Enligt utredning till utskottet har efterfrågan på hyresbostäder med skäliga hyror ökat kraftfullt i tillväxtcentra. Samtidigt har hyresnivån stigit och boendekostnaderna ökat i proportion till nettoinkomsterna. I många kommuner har hyresfordringarna också ökat.

Hyresnivån i bostäder som producerats med statligt stöd måste absolut hållas på en nivå som motsvarar hyresgästernas betalningsförmåga, både i nya och i gamla hyresbostadshus. Därför behövs det också snabba stödingrepp från kommunens sida vid hyresfordringar för att undvika vräkningar. Man bör aktivt söka nya sätt att hålla hyrorna på en skälig nivå genom att se på kapital- och driftskostnaderna och genom att korrigera missförhållanden som kommit fram t.ex. vid regeltalkon. Vid utfrågningen av sakkunniga lyftes frågan om bättre villkor för bostadsfinansiering (jfr FiUB 33/2008 rd) till exempel genom sänkt självriskränta än en gång fram.

Den fritt finansierade hyresbostadsproduktionen stöds med hjälp av en s.k. mellanmodell som redan ökat och kommer att öka den statligt stödda bostadsproduktionen 2009—2010 i betydande grad. Det är i princip en bra sak, eftersom det skapar balans mellan efterfrågan och utbud. Men utskottet erfar att hyrorna vid bostadsproduktion enligt mellanmodellen blir mycket högre än vid räntestödd produktion i traditionell mening. Dessutom sägs den ha minskat den egentliga ARA-produktionen i någon mån. Syftet med den är att bostäderna ska användas för långvarigt hyresboende. Det går att omvandla bostäder som producerats med mellanmodellen till ägarbostäder redan 5 år efter det att den första låneraten har tagits ut, om räntestödslånet har betalts tillbaka och staten har befriats från sitt garantiansvar för objektet. Mellanmodellen är en bra konjunkturrelaterad åtgärd som man har lyckats stimulera bostadsproduktionen med, men när konjunkturläget förändras bör det bedömas på nytt om den fortfarande behövs.

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 49,5 miljoner euro. Av summan ska 46,5 miljoner euro användas för understöd för reparation av bostäder och understöd för sanitära olägenheter och 3 miljoner euro för energiunderstöd. Anslaget föreslås bli minskat med 19 miljoner euro jämfört med 2009. Det är energiunderstöden som ska dras ner eftersom pengar till dem tillförs via konjunkturrelaterade understöd 2010. Utskottet insisterar på att anslaget åter avsätts för energiunderstöd när de konjunkturrelaterade understöden en gång upphör.

Understöden för reparationer och sanitära olägenheter tillgodoser den åldrande befolkningens behov. Det behövs utan vidare adekvata anslag för understöd för att bygga hissar. Hissar är nödvändiga för tillgängligheten och för att äldre människor ska kunna bo kvar hemma.

60. Överföring till statens bostadsfond

Boende för grupper med särskilda behov.

Riksdagen höjde 2009 investeringsbidraget för grupper med särskilda behov till 110 miljoner euro. För 2010 föreslås en fullmakt på 85 miljoner euro. Men det finns ett tryck på att höja bidraget inte minst för boendeprojekt som involverar dementa äldre, utvecklingshämmade, långvarigt bostadslösa och studerande.

I många kommuner finns det redan nu för få bostadsobjekt för dementa äldre och behovet kommer att öka. Människor med medelsvår och svår demens klarar sig inte i vanliga bostäder utan ständig hjälp.

En arbetsgrupp för utvecklingshämmades och gravt handikappades boende skriver i sin rapport att antalet kronikerplatser för utvecklingshämmade måste minskas till 500 från nuvarande 2 000 fram till utgången av 2015. Samtidigt gäller det att tillgodose sådana utvecklingshämmades behov av bostad som flyttar från sitt barndomshem. Arbetsgruppen anser att det förutsätter minst 3 600 nya bostäder 2010—2015. Penningautomatföreningen har åtagit sig att finansiera 130 bostäder per år och det betyder att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får stå för finansieringen av omkring 470 bostäder per år.

Programmet för att minska långvarig bostadslöshet ställer som mål att antalet långvarigt bostadslösa ska vara halverat fram till utgången av 2011 jämfört med läget 2008. Det betyder omkring 2 000 nya bostadsplatser. Men den ekonomiska situationen har drivit upp antalet bostadslösa. Just nu ser det ut som om antalet långvarigt bostadslösa inte skulle minska enligt målen i programmet, även om målen för antalet bostadsplatser nås.

Det är viktigt att tillgodose behovet av bostad för grupper med särskilda behov och därför ökar utskottet understödsfullmakten enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) med 25 000 000 euro.

Forskning och utveckling.

I enlighet med regeringsprogrammet ska verksamhetsvillkoren för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) förbättras genom att den ska få resurser ur bostadsfonden för projekt för att utveckla boendet. Miljöministeriet styr ARA genom att peka ut de mest relevanta områdena för forskning och utveckling med tanke på centralens verksamhet, som boende för grupper med särskilda behov, ARA-produktion och utveckling av bostadsområden och energieffektiva reparationer i bostäder.

Utskottet anser att boendet behöver utvecklas och kompletterar momentets motivering med att högst 700 000 euro av medlen i statens bostadsfond 2010 får användas för att finansiera forskning och utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1—8 som i RP 138/2009 rd)

Understöd

År 2010 får sammanlagt högst 110 000 000 euro beviljas ur statens bostadsfond i understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004).

(Stycke 10—15 som i RP 138/2009 rd)

Forskning och utveckling

År 2010 får högst 700 000 euro av medlen i statens bostadsfond användas för att finansiera forskning och utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.

(Stycke 17 som stycke 16 i RP 138/2009 rd).

INKOMSTER

Avdelning 15

LÅN

03. Statens nettoupplåning och skuldhantering

01. Nettoupplåning och skuldhantering

Momentet ökas med 40 895 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Nettoupplåningen till nominellt värde är då 13 114 792 000 euro. Ökningen beror på de föreslagna ändringarna under momentet som har ett sammanlagt belopp på 40 895 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet antecknas 13 064 792 000 euro i nettoinkomster.

(Stycke 2—4 som i RP 138/2009 rd)

SAMMANFATTNING

Enligt utskottets förslag uppgår såväl utgiftsstaten som inkomststaten till 50 474 025 000 euro.

Utskottet har ökat anslagen med 40 895 000 euro, och i analogi härmed ökat anslaget under moment 15.03.01 Nettoamorteringar och skuldhantering.

Skillnaderna mellan inkomsterna i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell:

Propositionen € Utskottet €
Avd. 11 31 239 699 000 31 239 699 000
Avd. 12 4 678 934 000 4 678 934 000
Avd. 13 1 318 700 000 1 318 700 000
Avd. 15 13 195 797 000 13 236 692 000
Totalt 50 433 130 000 50 474 025 000

Skillnaderna mellan anslagen i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell:

Propositionen € Utskottet €
Ht. 21 122 249 000 122 249 000
Ht. 22 15 323 000 15 323 000
Ht. 23 78 296 000 78 296 000
Ht. 24 1 190 110 000 1 190 160 000
Ht. 25 790 030 000 792 410 000
Ht. 26 1 266 425 000 1 269 760 000
Ht. 27 2 707 405 000 2 709 260 000
Ht. 28 14 868 020 000 14 869 020 000
Ht. 29 6 207 626 000 6 217 546 000
Ht. 30 2 828 298 000 2 833 498 000
Ht. 31 2 206 352 000 2 214 952 000
Ht. 32 4 224 111 000 4 227 616 000
Ht. 33 11 526 987 000 11 528 787 000
Ht. 35 325 898 000 329 148 000
Ht. 36 2 076 000 000 2 076 000 000
Totalt 50 433 130 000 50 474 025 000

FÖRSLAG TILL BESLUT

Med stöd av det som anförs ovan föreslår finansutskottet

att förslaget till budget för 2010 godkänns i enlighet med propositionen och den kompletterande propositionen med de föreslagna ändringarna,

att budgetmotionerna BM 105, 106, 564, 585 och 720/2009 rd godkänns,att budgetmotionerna BM 1—104, 107—563, 565—584, 586—719, 721—1109/2009 rd förkastas,

att det föreslagna uttalandet i moment 26.40.01 godkänns och

att budgeten tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Helsingfors den 9 december 2009

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Hannes Manninen /cent
  • vordf. Kari Rajamäki /sd
  • medl. Tarja Filatov /sd
  • Christina Gestrin /sv
  • Pertti Hemmilä /saml
  • Bjarne Kallis /kd
  • Kyösti Karjula /cent
  • Esko Kiviranta /cent
  • Mikko Kuoppa /vänst
  • Reijo Laitinen /sd
  • Mika Lintilä /cent
  • Olli Nepponen /saml
  • Tuija Nurmi /saml
  • Kirsi Ojansuu /gröna
  • Heikki A. Ollila /saml
  • Markku Rossi /cent
  • Matti Saarinen /sd
  • Petri Salo /saml
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Minna Sirnö /vänst
  • Pia Viitanen /sd
  • ers. Esko Ahonen /cent
  • Leena Harkimo /saml
  • Hanna-Leena Hemming /saml
  • Timo Kalli /cent
  • Reijo Kallio /sd
  • Matti Kauppila /vänst
  • Inkeri Kerola /cent
  • Katri Komi /cent
  • Valto Koski /sd
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Ville Niinistö /gröna
  • Reijo Paajanen /saml
  • Heli Paasio /sd
  • Aila Paloniemi /cent
  • Antti Rantakangas /cent
  • Eero Reijonen /cent
  • Kimmo Sasi /saml
  • Ulla-Maj Wideroos /sv
  • Tuula Väätäinen /sd

Sekreterare i delegationen var

utskottsråd Hellevi Ikävalko

utskottsråd Mari Nuutila

utskottsråd Marjo Hakkila

utskottsråd Jukka Vanhanen

RESERVATION 1 /sd

Allmän motivering

Vi socialdemokrater grundar vår uppfattning av samhällsutvecklingen på respekt för människovärdet och friheten, men lika mycket på solidaritet och rättvisa. Samhället måste upprätthålla en balans mellan starka och svaga och krympa välfärdsgapet. Vi måste ta hand om alla.

Hög sysselsättning, låg arbetslöshet, längre tid i arbetslivet och en aktiv arbetskraftspolitik måste ingå i de viktigaste målen för den ekonomiska politiken. Både kvinnor och män måste ges lika möjligheter att förvärvsarbeta, bland annat genom bättre möjligheter att kombinera arbete och familjeliv.

Det hör till det allmänna att organisera social- och hälsovård och ordna utbildning. Tack vare servicen ökar välståndet, människors hälsa och kompetensen. Tack vare samhällsservicen är det lättare att kombinera arbete och familj. Människor får större frihet att vara aktiva i arbetslivet och samhället. Inkomstfördelningen jämnas ut av den sociala tryggheten och den progressiva beskattningen. Inom de traditionella områdena av den grundläggande försörjningen måste skyddet vara heltäckande, likaså inom utbildning och rehabilitering. Fattigdom och utslagning måste motverkas och reduceras aktivt och målmedvetet.

Skillnaderna i välfärd har ökat. Bland barnfamiljerna finns det visserligen många som har det bra mätt med mått som syns utåt, men trots det klarar sig allt fler allt sämre. Allt fler barnfamiljer är ekonomiskt hårt trängda, bland annat på grund av arbetslöshet.

En välfärdspolitik som satsar på barnen och barnfamiljerna ger bäst resultat. Finland lägger ner mindre pengar på offentlig välfärd, bland annat utbildning, socialvård och hälso- och sjukvård, än de övriga nordiska länderna. Servicen till barn och barnfamiljer får inte skäras ner med den ekonomiska krisen som förevändning. Vi får helt enkelt inte upprepa felen från krisen på 1990-talet.

Vården av missbrukare och personer med psykisk ohälsa är i stora svårigheter. Det finns inte tillräckligt med vårdplatser och ändå vill man dra in på dem. Dessutom har de som vårdar sina närstående och de som vårdas fått det mycket sämre på flera orter. Extra lite stöd får de som tar hand om människor med psykiska problem. Dessutom finns det stora skillnader mellan kommunerna i äldreomsorgen.

Arbete, tjänster och rättvisa som alternativ

I vår alternativa budget vill vi ge industrin bättre verksamhetsmöjligheter, hjälpa de arbetslösa och stötta utbildningen. Vi måste stärka den kommunala ekonomin och bygga upp ett rättvisare välfärdssamhälle.

Vårt förslag till budget för nästa år följer våra tidigare linjer i oppositionspolitiken. Vi går på samma rättvisa linje också i skattepolitiken. Vi minskar inkomstskatten för att skatterna inte ska stramas åt och hushållen ska kunna behålla sin köpkraft. Däremot sänker vi inte marginalskatten. I stället använder vi de 250 miljoner euro som blir över för andra mer angelägna och i stimulanshänseende effektivare ändamål. För att finansiera vår alternativa budget stramar vi åt avfallsskatten och inför en förpackningsskatt. Och för att komma åt den svarta ekonomin inför vi en omvänd moms. Vi höjer kapitalskatten till 30 procent, breddar skatten på reavinst vid börshandel och inför en windfallskatt för att beskattningen ska bli rättvisare, skattebetalningsförmågan beaktas bättre och statens skatteinkomstbas tryggas.

Under hela vår tid i opposition har vi uttryckt vår oro för regeringens skattepolitiska linje, som saknar alla egenskaper som kännetecknar en lyckad skattepolitik. Det yttersta syftet med skattepolitiken är att finansiera tjänster och transfereringar på ett hållbart sätt. Skattebasen måste vara så bred som möjligt men också sammanhållen. Rättvisa och skattebetalningsförmåga hör till de viktigaste principerna vid beskattning. Med rätt utformad beskattning vid rätt tidpunkt kan man påverka sysselsättning, inkomstfördelning, miljö, hälsa och konkurrenskraft.

Finland har inte råd med massarbetslöshet

Vår linje är ett beaktansvärt alternativ till regeringens linje. På kort sikt är åtgärder för att trygga sysselsättningen och minska ökningen i arbetslösheten de viktigaste faktorerna i vår ekonomiska politik. Regeringen har försummat sysselsättningen och håller på att upprepa felen från 1990-talet också i sysselsättningspolitiken.

I dagsläget är det inte bara inom industrin och byggbranschen som jobben försvinner. Också inom tjänstesektorn minskar sysselsättningen när den privata konsumtionen minskar. Extra oroväckande är det att ungdomsarbetslösheten ökar explosionsartat och att den strukturella arbetslösheten pekar uppåt.

Konjunkturpolitiskt sett är det helt fel att sysselsättningen i år också har minskat inom den offentliga sektorn. Inom staten minskar personalen till följd av produktivitetsprogrammet och kommunerna drar ner när de ekonomiska problemen tornar upp sig.

Vi socialdemokrater föreslår 130 miljoner euro till arbetskraftspolitiska åtgärder och investeringar i sysselsättningssyfte för nästa år. Unga arbetslösa måste erbjudas utbildning, stödarbete, praktik och verkstäder i tillräckligt stor omfattning. Då marginaliseras de inte utan har kontakt med arbetslivet. Utbildning ger större kompetens. Vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskolan måste få större resurser. Utbildning förbättrarna chanserna att få jobb och är en brygga mellan arbete och arbetslöshet mot nytt arbete.

Om man tar hänsyn till de direkta och indirekta sysselsättningseffekterna, ökar våra förslag till ungefär en miljard euro nästa år. Produktivitetsprogrammet måste stoppas.

Den kommunala servicen måste garanteras

Den borgerliga regeringen vill försämra den kommunala servicen och öppna marknaden för privata tjänster. Det ger utslag i bland annat servicesedlar och andra socialpolitiska val. Vi socialdemokrater tror på en stark stat och förordar heltäckande och fungerande offentlig service. Om vi inte värnar om vår gemensamma kommunala service, skapar vi en marknad för privata tjänster samtidigt som vi ger upphov till missnöje med den skattefinansierade servicen. Det kan man redan se inom vården. Vi får inte låta det fortgå utan vi måste satsa på den offentliga vården och inte minst på primärvården.

I år har den kommunala ekonomin försämrats och nästa år ser det ännu värre ut. Många kommuner kommer att uppvisa sitt sämsta resultat någonsin och trycket på att höja skatterna de närmaste åren fortsätter. De flesta kommuner får mindre skatteinkomster, drar ner på servicen, tar mer lån och permitterar eller säger upp personal. Nästa år höjer 181 kommuner inkomstskattesatsen, men skatteinkomsterna kommer ändå att vara mindre än i år. Nästa år är ett ekonomiskt sett svårt år för kommunerna och deras välfärdstjänster, trots stora skattehöjningar.

Under valperioden har kommunerna lämnats åt sitt öde och regeringen har inte gett dem adekvata resurser för deras service. Med sin politik tvingar regeringen kommunerna att skära i eller gallra bland sina tjänster och säga upp personal. Det finns stora brister i tillgången på service och i det regionala utbudet. Den kraftigt försämrade servicen är ett hot mot en rättvis och jämlik behandling av medborgarna.

Det ska inte vara barn och gamla som står för fiolerna när regeringen begår fel i sin ekonomiska politik. Ekonomin får inte saneras på bekostnad av barnomsorg, vård eller äldreomsorg. Kommunerna behöver helt enkelt större resurser och mer personal för att tillhandahålla service.

För att trygga den basala servicen i kommunerna har vi socialdemokrater föreslagit ytterligare 500 miljoner euro i statsandelar för nästa år. Det är ungefär 100 euro per invånare och år. Med den höjda statsandelen kan kommunerna förbättra äldreomsorgen, satsa på primärvården och värna om barnen. När kommunerna får större statsandelar behövs det mindre skattehöjningar, permitteringar och skuldsättning.

Stöd till kommunalt byggande är ett snabbt sätt att stimulera byggsektorn och skapa arbetstillfällen. Därför föreslår vi att kommunerna ska få ett extra bidrag på två år från en fond för outdelade tipsmedel och använda det till att reparera idrotts-, kultur- och ungdomslokaler.

Större rättvisa med rätt åtgärder

Hur rättvist ett samhälle är kommer fram i hur det behandlar de svagaste. Den borgerliga regeringen har ökat transfereringarna, men glömt dem som har det allra sämst ställt, bland annat arbetslösa och personer som lever på socialbidrag.

De senaste åren har inkomstklyftorna ökat mycket i Finland och det drabbar barnfamiljerna och inte minst ensamföräldrar. Det är de som mest hotas av fattigdom.

Läget är oroväckande och vi föreslår ett anslag på ungefär 400 miljoner euro för att avskaffa fattigdomen nästa år. Genom att fördela anslagen så effektivt som möjligt vill vi ge dem som har det sämst ställt ekonomiskt större möjligheter att klara sig i vardagen.

Vi höjer de arbetslösas grundpenning (43 euro/mån), ökar barnhöjningen med 20 procent och avskaffar behovsprövningen av makars och föräldrars inkomster vid arbetsmarknadsstöd och vill på så sätt förbättra grundtryggheten vid arbetslöshet. Vidare stöttar vi barnfamiljerna genom att höja ensamförsörjararhöjningen till barnbidraget (20 euro/mån) och utkomststödet till barnfamiljer (30 euro/mån) och genom att förbättra bostadsbidraget. Pensionärerna får det lättare i vardagen när vi höjer bostadsbidraget (50—70 euro/mån).

Långinkomsttagare får bättre inkomster när vi ger dem lägre kommunalskatt. Dessutom låter vi transfereringarna gå till dem som mest behöver dem.

Vi värnar om den globala rättvisan och håller därför fast vid FN:s biståndsmål 0,7 procent av bnp fram till 2015.

Industrin behöver snabba stödåtgärder och Finland miljödriven tillväxt

Industriproduktionen befinner sig i fritt fall. Det andra kvartalet 2009 sjönk industriproduktionen med ungefär 27 procent jämfört med samma period året innan. Under året har produktionen minskat kraftigare än i USA och EU i snitt, och detta gäller samtliga viktiga branscher. Dessutom har permitteringarna och uppsägningarna ökat under året.

Regeringen kan självfallet inte påverka konsumtionen, alltså efterfrågan på våra industrivaror i utlandet, men här hemma kan vi göra en hel del för industrins relativa konkurrenskraft genom den ekonomiska politiken och det har regeringen så gott som glömt eller försummat. Produktiviteten i företagen måste bli bättre för att arbetstillfällena ska finnas kvar i Finland. Både företagen och den offentliga sektorn måste arbeta målmedvetet för att förbättra produktiviteten.

Flera av våra förslag främjar miljödriven tillväxt, energieffektivt byggande och förnybar energi.

För att trygga verksamhetsmöjligheterna och arbetstillfällena inom industrin föreslår vi följande. Ett långsiktigt och återhållsamt ramavtal om lönerna kan påverka kostnadsutvecklingen de närmaste åren. Energitillgång till ett rimligt pris måste säkerställas bland annat genom en primärenergilösning och avskaffad skatt på el för industrin.

Skogsskatten måste mer gynna virkesförsäljning för att skogsindustrin ska få virke. Skogsgårdarna måste bli större och det behövs långsiktiga och hållbara åtgärder. Dessutom måste tillgången på träfiber garanteras genom att skyldigheten att utföra första gallring effektiviseras i skogslagarna.

Vidare måste produkterna inom skogsindustrin bli mer konkurrenskraftiga. För att dämpa klimatförändringen måste byggbranschen ta sikte på utsläppsfria lösningar och därför satsa på att bygga småhus, höghus och offentliga byggnader i trä. Det behövs regelstyrning för att byggbranschen ska använda byggnadsmaterial med lägre utsläpp och använda trä i stället för betong, stål, sten och järn.

De offentliga fartygsköpen måste tidigareläggas inom försvars-, inrikes- och kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Dessutom måste ministerierna samarbeta mer och snabba upp beslutsfattandet. I sin lägesrapport lägger arbetsgruppen för varvsindustrin fram förslag om innovationsbidrag, arbetsmarknadsutbildning, FoU och stöd till ett underleverantörsnät som måste genomföras.

Transportinvesteringarna måste vara effektiva visavi industrins konkurrenskraft och det behövs bland annat modeller för utsläppssnål järnvägs- och insjötrafik. Samtidigt måste de miljörelaterade anslagen till FoU bli större. Också exporten inom miljö- och tjänstesektorn måste bli effektivare.

Stödet till orter som drabbas av strukturomvandling måste bli effektivare, särskilt vad gäller företagsetableringar. Stöden måste fungera redan när ett nytt företag etablerar sig och dessutom under de första månaderna. Det behövs mer arbetsmarknadsutbildning och skräddarsydd utbildning som tar hänsyn till företagens behov. Anslagen finns inbakade i våra tillägg till budgetpropositionen. Det behövs bättre utbildning och större kompetens. Vuxenutbildning och fortbildning måste få större resurser och företagsanpassas. De unga måste erbjudas sommarjobb, praktik och LIA-platser.

Den borgerliga regeringens ekonomiska politik på villospår

Regeringen undervärderar ständigt konsekvenserna i Finland av den internationella recessionen och vill inte se den mänskliga och ekonomiska risk som den stigande arbetslösheten för med sig. Felen från den förra ekonomiska krisen upprepas. Den ökande öppna arbetslösheten, inte minst bland unga och långtidsarbetslösa, underminerar den kommande uppgången och möjligheterna att möta problemen med den åldrande arbetskraften.

Finanspolitiken har inte varit den bästa möjliga och det syns också i samhällsekonomins kapacitet. Det senaste året har den totala produktionen i Finland sjunkit snabbare än i Europa i övrigt. Trots stora skattelättnader har efterfrågan här hemma minskat kraftigt.

Arbetslösheten har sprängt alla gränser på grund av de ineffektiva stimulansåtgärderna. Bara i oktober försvann det nästan 120 000 arbetstillfällen. Och nu finns det 77 000 fler arbetslösa arbetssökande än för ett år sedan. Inte minst bland unga har arbetslösheten ökat explosionsartat. Första gången sedan 1996 har långtidsarbetslösheten ökat. Arbetslösheten kommer att stiga snabbt nästa år.

Regeringen klamrar sig fast vid sina skrivningar i regeringsprogrammet om skattelättnader som är planerade för ett helt annat ekonomiskt läge. Regeringen räknar in åtgärder i stimulanspolitiken som normalt inte hör dit vare sig hos oss eller i andra länder. Skattesänkningarna och fastklamrandet vid strama utgiftsramar ger inget spelrum för stimulans genom utgifter och det har lett till att också efterfrågan på den inhemska marknaden har rasat. Utsikterna för nästa år försämras av att finanspolitiken inte längre bär upp ekonomin och att kommunerna därför drar in på sina utgifter.

Regeringens låtsasstimulans har uppmärksammats också i andra länder. Europeiska kommissionen klandrar regeringen för ineffektiv stimulanspolitik och för att tonvikten till 85 procent ligger på skattestimulans. Dessutom klandras regeringen av kommissionen för att ha försummat det ekonomiska läget i kommunerna. Det är alls inte bra för stimulansåtgärderna eftersom det är kommunerna som står för ungefär 75 procent av de offentliga investeringarna. Kritiken från kommissionen går på samma linje som vi socialdemokrater har gjort under vår tid i oppositionen. Inte bara kommissionen kritiserar regeringen. det gör också OECD och många ekonomiska experter i Finland.

Våra förslag under tiden i oppositionen

Vi har tidigare lagt fram bland annat följande alternativ till regeringens politik:

  • Slutet av 2007. En alternativ budget med fokus på tillväxt, sysselsättning och rättvisa
  • Hösten 2008. Samarbetsinvit till regeringen för att mota den hotande krisen inom ekonomin och sysselsättningen
  • Slutet av 2008. Stimulansbudget för 2009
  • Våren 2009. Program för att rädda kommunerna
  • Senvåren av 2009. Sysselsättningsstimulerande tilläggsbudget
  • Slutet av 2009. Stimulansbudget med fokus på arbete, service och rättvisa och stödprogram för industrin 2010.

Följaktligen föreslår vi följande uttalanden:

Reservationens förslag till uttalande 1

Riksdagen förutsätter att verksamhetsmöjligheterna, arbetstillfällena och en hållbar tillväxt säkerställs inom de industrigrenar som spelar en central roll för vår samhällsekonomi och export. Adekvat tillgång till energi till ett rimligt pris måste tryggas och skatten på el slopas. Skogsindustrin måste få större tillgång till råvaror genom bättre skatteincitament. För att hjälpa upp sysselsättningen inom varvsindustrin måste offentliga fartygsköp tidigareläggas, större satsningar på innovationsbidrag och FoU göras och underleverantörsnätet stöttas.

Reservationens förslag till uttalande 2

Riksdagen förutsätter större kompetenssatsningar på e-Finland. Också den miljödrivna tillväxten kräver större satsningar. Miljö- och tjänstesektorn behöver bättre exportkoncept samtidigt som också marknaden får stöd.

Reservationens förslag till uttalande 3

Riksdagen förutsätter att regeringen ökar anslagen till social- och hälsovården i kommunerna för att förbättra den offentliga social- och hälsovården, särskilt för barn, ungdomar, äldre och funktionshindrade, och för att stärka jämlikheten mellan medborgarna inom närståendevården. Det brådskar med att lyfta över stödet till närståendevård till Folkpensionsanstalten och se över stödkriterierna.

Reservationens förslag till uttalande 4

Riksdagen förutsätter att regeringen höjer sysselsättningsanslagen för att unga ska få bättre sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter, utbudet på arbetsmarknadsutbildning ska breddas och stat och kommuner tillhandahålla mer stödsysselsättning. Läget för de mest utsatta på arbetsmarknaden måste förbättras.

Reservationens förslag till uttalande 5

Riksdagen förutsätter att regeringen förbättrar försörjningsmöjligheterna för låginkomsttagare, särskilt de fattigaste barnfamiljerna, genom att satsa mer på den sociala tryggheten och avsätta nödvändiga anslag för detta. Regeringen måste höja dels minimidagpenningen och barnhöjningen för arbetslösa, dels barnbidraget för ensamstående familjer och utkomststödet till barnfamiljer. Dessutom måste behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet slopas. Det allmänna bostadsbidraget måste bli bättre genom justerade inkomstgränser samtidigt som de orimliga kraven på bostadens ålder och storlek slopas. Också bostadsbidraget till pensionärer måste höjas.

Reservationens förslag till uttalande 6

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att öka anslagen till bastrafikledshållning, kollektivtrafik och temaprojekt samt tidigarelägger anslagen till det rikstäckande bredbandsprojektet och för att digitalisera hela landet. Ett fungerande trafiksystem förbättrar näringslivets villkor och konkurrenskraft, likaså den ekonomiska tillväxten både i Finland och internationellt. Trafikpolitiken måste bygga på långsiktig planering och prioritera trafiksäkerhet och miljöfrågor.

Reservationens förslag till uttalande 7

Riksdagen förutsätter att regeringen höjer statsandelarna till den allmänbildande utbildningen för att undervisningsgrupperna inte ska bli större. Det ekonomiska läget i kommunerna har försämrats så mycket av regeringens politik att grupperna blir större trots skrivningarna i regeringsprogrammet. Vi får inte tumma på den höga nivån på den grundläggande utbildningen. Med adekvata anslag till den grundläggande utbildningen kan man också motverka social marginalisering.

Reservationens förslag till uttalande 8

Riksdagen förutsätter att Finland håller fast vid sitt internationella åtagande att bidra till att minska fattigdomen i världen. Nu behövs bistånd mer än någonsin. Biståndsanslagen måste höjas årligen enligt principen om jämn ökning så att målet 0,7 procent av bnp nås senast 2015.

Reservationens förslag till uttalande 9

Riksdagen förutsätter att regeringen bygger upp ett system med statlig borgen som ger personer med ägarbostad större flexibilitet med amorteringen på bostadslånet vid oförutsedd förlust av arbete. Det bör också tas fram en modell för hyresgäster med betalningssvårigheter för att de ska kunna behålla bostaden vid tillfälliga likviditetsproblem.

Reservationens förslag till uttalande 10

Riksdagen förutsätter att regeringen satsar mer på att bygga hyreslägenheter till ett överkomligt pris. De lägenheter som byggs nu har många gånger alltför höga hyror. Därför måste egenandelen för räntan halveras från 3,4 till 1,7 procent för att villkoren för räntestöd till bostadsproduktion ska bli bättre. Dessutom förutsätter riksdagen att det i det rådande konjunkturläget också byggs statligt subventionerade ägarbostäder för unga och barnfamiljer till ett överkomligt pris. Nybyggnation bör konsekvent satsa mer på träbyggande.

Reservationens förslag till uttalande 11

Riksdagen förutsätter att ombyggnadsreglerna för ARA-hyresbostäder ska ses över genom att villkoren för räntestödslån förbättras och stödet kopplas ihop med energieffektivitet. Regeringen måste omgående halvera egenandelen för räntestöd från 3,4 till 1,7 procent och differentiera stödet utifrån energieffektiviteten så att de renoveringar som uppfyller kriterierna för energieffektivitet har den lägsta egenandelen.

Reservationens förslag till uttalande 12

Riksdagen förutsätter att statens produktivitetsprogram, som i dagsläget snarare är ett uppsägningsprogram, stoppas och omprövas för att trygga den lagstadgade servicen.

Reservationens förslag till uttalande 13

Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en proposition som föreskriver att 80 miljoner euro av överskottet från tidigare år i Veikkaus Oy under två år får användas enligt reglerna i lagen om användning av tippningsvinstmedel, särskilt till att bygga och reparera idrotts-, kultur- och ungdomslokaler.

Detaljmotivering

ANSLAG

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

I ramförhandlingarna våren 2009 beslutade regeringen ett tillägg på 60 miljoner euro till egentligt utvecklingssamarbete i budgeten för 2010. Senare krympte tillägget till 4 miljoner euro vid budgetmanglingen. Regeringen kapade alltså 56 miljoner euro av det tidigare överenskomna beloppet.

Även om Finland når EU:s mål 0,51 procent av bnp 2010 behövs biståndet nu mer än någonsin och det vore viktigt att hålla fast vid åtagandena.

Den ekonomiska krisen, matkrisen och klimatkrisen har resulterat i en mänsklig katastrof. De hungrandes skara har ökat med 115 miljoner människor på två år och det finns nu över en miljard hungrande. Världsbanken räknar med att de som lever i yttersta fattigdom (mindre än 1,25 dollar per dag) kommer att öka och i slutet av året vara nästan 200 miljoner fler än 2007.

Dessutom har regeringen beslutat att anslag till flyktingmottagning i högre grad ska få räknas in i det egentliga utvecklingssamarbetet. Framöver ska alltså utgifterna det första året för asylsökande från Afghanistan, Irak och Somalia kunna räknas in i flyktingutgifterna, oberoende av om personerna får positivt eller negativt beslut. Tidigare har bara utgifterna för de som får stanna räknats in i utvecklingssamarbetet. Läget i utvecklingsländerna blir inte bättre av statistiktrixande.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Efter regeringens nedskärningsbeslut står vårt utvecklingssamarbete åter inför svåra val. Vi måste ge avkall på både planer och löften. För kvaliteten på verksamheten är det ytterst viktigt att biståndspengarna stiger i jämn och förutsebar takt.

Vi föreslår därför

att moment 24.30.66 ökas med 56 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete.

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Social utslagning är det största hotet mot medborgarnas trygghet, och att förebygga utslagning är den bästa rättspolitiken. Den stigande arbetslösheten och regeringens skattepolitik som gynnar de alla rikaste bidrar till att öka inkomstskillnaderna, fattigdomen och den sociala utslagningen. Vad beträffar inkomstklyftorna har vi det värsta läget sedan krigstiden. Att allt fler mår allt sämre ger också utslag i att brotten mot liv och hälsa ökar. Vi socialdemokrater kräver att regeringen börjar prioritera kraftfulla satsningar på sysselsättning, en mer heltäckande social trygghet och bättre integrering av invandrare. När det gäller att förebygga brottslighet är det angeläget att se till att polisen kan fungera och att anslagen för rättspolitisk forskning räcker till. Vårt rättsväsen befinner sig i ett läge där staten inte längre kan garantera medborgarnas rättssäkerhet och den grundlagsfästa rättigheten att få sin sak behandlad i domstol inom en rimlig tid. Det beror på kronisk resursbrist. Överlag har människornas rättssäkerhet försämrats och kommer att försämras ytterligare om inte rättsväsendet får mer resurser. Många av de främsta experterna inom rättsväsendet har kritiserat regeringen för att inte ta bristerna i rättssäkerheten på allvar. Till exempel Pauliine Koskelo har påpekat att det är en skam att Finland har en så nedlåtande inställning till de fällande domar som Finland har fått från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Hon menar att regeringen inte har lyckats bygga upp någon trovärdig strategi för att rädda situationen.

01. Ministeriet och förvaltningen

04. Forskning och utveckling (reservationsanslag 2 år)

Rättspolitiska forskningsinstitutet är det minsta statliga institutet för sektorsforskning. Redan länge har statsrådet haft som mål att effektivisera verksamheten, senast skrevs målet in i programmet för den sittande regeringen. I budgetproposition efter budgetproposition saknas pengarna för att effektivisera verksamheten och ta fram information för bättre lagstiftning. För att förebygga brottslighet är det angeläget att se till att anslagen för rättspolitisk forskning är tillräckligt stora. Vi socialdemokrater har upprepade gånger föreslagit anslagsökningar. Men fortfarande finns det inga extra anslag för denna forskning inom justitieministeriets förvaltningsområde i budgeten för 2010.

Vi föreslår därför

att moment 25.01.04 ökas med 1 000 000 euro för att utveckla forskningen vid Rättspolitiska forskningsinstitutet.

10. Domstolar och rättshjälp

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Rättsväsendet har brist på personal och det gäller från tingsrätterna uppåt. Målen drar ut på tiden. Också nästa år kommer en del mål att preskriberas och Finland får en underrättelse från EU och tvingas betala ersättningar. Med de nuvarande resurserna kommer behandlingstiden på sex år att överskridas i ett flertal fall. I stället för att betala ersättningar (lag 362/2009) kan man anställa domare och se till att konsekvenserna av de utdragna målen inte blir orimliga.

Målen ökar med lågkonjunkturen, men det tar budgetpropositionen inte hänsyn till. Nästa år kommer att bli ett mycket svårt år för tingsrätterna. Bedömningarna av antalet mål har justerats uppåt, men det har inte budgetanslagen. Med nästa års anslag kan tingsrätterna inte hålla fast ens vid de nuvarande behandlingstiderna.

De knappa resurserna till rättsväsendet är dessutom fördelade på fel sätt. Till exempel de inbesparade kostnaderna för nämndemän har inte helt och hållet slagits ut över de personella resurserna vid tingsrätterna, trots att både lagutskottet och finansutskottet har förutsatt det (LaUU 15/2008 rd, FiUU 33/2008 rd). De mest trängda tingsrätterna måste få större personella resurser. Hovrätterna får sina resurser nedskurna trots att lagen om besvärsrätt inte hinner påverka antalet mål nästa år.

Personalens, domarnas och åklagarnas, välbefinnande och arbetshälsa sätts mer och mer på spel. I sitt yttrande om budgetpropositionen föreslår Domareförbundet ett extra anslag på 2,13 miljoner euro för att anställa upp till arton arbetspar med domare och sekreterare.

Vi föreslår därför

att moment 25.10.03 ökas med 2 100 000 euro för att anställa 18 arbetspar med tingsdomare och sekreterare vid tingsrätterna med den största arbetsbördan.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Inte minst resursbristen inom åklagarväsendet inverkar på hur åtalsprövningarna och målen avancerar. I regeringsprogrammet sägs det att undersökningarna av krävande brott ska effektiviseras och snabbas upp. Undersökningarna av komplicerade ekobrott är mycket resursintensiva, både förundersökningarna och vid åtalsprövningarna. Ett tillräckligt intensivt och nära samarbete mellan polis och åklagare i förundersökningen förbättrar nivån på utredningsarbetet och beredningen inför domstolsbehandlingen. Intensivt förundersökningssamarbete och åklagarens synliga roll i krävande ekonomiska brottmål under hela processen binder upp mycket av de resurser som finns för åtalsprövning.

När det gäller allvarliga ekobrott räcker inte de resurser som regeringen har föreslagit till. Ekobrotten står för en stor del av de allvarligaste brotten, och den här typen av brottslighet orsakar samhället betydande skada och rubbar den allmänna tilltron till näringslivet, förvaltningen och rättsväsendet. Vi socialdemokrater har genom våra budgetmotioner föreslagit att polisen ska få större resurser för undersökning av ekonomiska brott, men det skulle samtidigt innebära en anhopning av ärenden hos åklagarna om inte en lika stor resursökning görs på den sidan. För att säkerställa effektiv utredning av ekobrott på alla nivåer i myndighetskedjan bör åklagarväsendet få större resurser.

Vid budgetmanglingen höjde regeringen anslagen till åklagarväsendet med en miljon euro, men pengarna går antagligen till en enda stor ekobrottshärva, alltså fallet Wincapita. Vi socialdemokrater vill satsa på övergripande utveckling av ekobrottsutredningarna, inte bara skjuta till spridda anslag utifrån ett enda fall. Dessutom har finansutskottet gått in för att höja anslaget till åklagarväsendet med 1,6 miljoner euro av de kvarvarande anslagen i slutet av året. Vi anser fortfarande att anslagen för att effektivisera ekobrottsutredningarna bör vara 1,5 miljoner euro högre än i budgetpropositionen.

I sitt yttrande om budgetpropositionen framhåller åklagarväsendet att omvänd moms kunde frisätta stora och dyrbara åklagarresurser. Omvänd moms ingår i vår alternativa budget för nästa år.

Vi föreslår därför

att moment 25.30.01 ökas med 1 500 000 euro för åklagarväsendets omkostnader, för utredning av allvarliga ekonomiska brott.

40. Verkställighet av straff

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Fängelselagen (767/2005) förutsätter att varje fånge ska få en personlig plan som spänner över den tid fången avtjänar sitt straff, friges eller försätts i villkorlig frihet. På grund av den kroniska resursbristen inom fångvården görs risk- och behovsprövningar de facto bara för en bråkdel av fångarna. I dagsläget finns det de facto resurser bara för att göra risk- och behovsprövningar för långtidsfångar. Det har också visat sig att det råder stora regionala skillnader i möjligheterna att upprätta planerna. Det är en ohållbar situation för likabehandlingen av fångarna.

Justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet deklarerade offentligt i höstas att baljcellerna, som länge varit en skamfläck för vårt anseende, snart kommer att vara ett minne blott. Vi socialdemokrater anser att budgeten för 2010 hade varit ett ypperligt tillfälle att en gång för alla rätta till situationen, som kränker fångarnas mänskliga och grundläggande rättigheter. I början av 2009 fanns det fortfarande drygt 500 fångplatser med baljor. Fångvårdsväsendet och Senatfastigheter har planerat att senast nästa år totalrenovera bl.a. alla fängelseavdelningar där det finns celler med baljor. Fängelserna i Konnunsuo och Kervo har åtgärdat baljcellerna men totalrenoveringen av fängelserna i Kuopio och S:t Michel blir klar först om ett och ett halvt år. Därefter finns det fortfarande baljceller i fängelserna i Tavastehus och Helsingfors där det också bor småbarn. Det måste bli omedelbart stopp för att använda baljcellerna för barn. De måste antingen repareras eller bytas ut. Vi socialdemokrater anser att fångarnas grundläggande fri- och rättigheter kräver att Brottspåföljdsverket får två miljoner euro till 2010 för att baljcellerna ska kunna avskaffas i fängelserna i Tavastehus och Helsingfors.

Också Brottspåföljdsverket framhåller i sitt yttrande att anslagen för ombyggnad av fängelserna är alltför små. Enligt yttrandet är det årliga underskottet i underhållsanslagen cirka 2,1 miljoner euro. Fångvården får tre miljoner mer än i fjol. Tanken är att strafftiden ska bli mer metodisk i de fall som strider mot andan i fängelselagen. Vi socialdemokrater anser att Brottspåföljdsverket måste få ett större omkostnadsanslag dels för att fängelsetiden ska bli mer metodisk, dels för att det behövs mer pengar för reparationerna av fängelserna.

Vi föreslår därför

att moment 25.40.01 ökas med 4 000 000 euro och att 2 000 000 euro används till att förbättra fångvården och 2 000 000 euro till att reparera fängelser.

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Förvaltning

01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2009 utgår från ett brett säkerhetsbegrepp. Ändå fokuseras utvecklingsåtgärderna på försvarspolitiken och nästan inte alls på att till exempel förbättra kompetensen inom civil krishantering. Det kan delvis hänga samman med traditionen och med att ett brett säkerhetsbegrepp är ett relativt nytt fenomen. Det bör man notera att den knappt tilltagna budgetramen ställer hinder i vägen för utveckling.

Vi socialdemokrater har systematiskt fört fram ett brett säkerhetsbegrepp och understrukit vikten av att motverka säkerhetshot. Krishantering är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg för Finland för att främja stabilitet i konfliktområden i världen. I den civila krishanteringen betonar Finland kompetens inom polisiär verksamhet, rättsstatsprincipen, gränsförvaltning och mänskliga rättigheter. Det framgår av redogörelsen att meningen är att höja antalet finländska experter som tjänar i civila krishanteringsoperationer avsevärt från de nuvarande cirka 150. Dessutom ska den civila krishanteringen utvecklas och stärkas utifrån den nationella strategi för civil krishantering som regeringen antagit.

För att målet för att effektivisera den civila krishanteringen ska nås krävs det i redogörelsen större anslag både för att utstationera experter och för att förbättra den inhemska beredskapen för civil krishantering. Det betyder att ramen för statsfinanserna inte räcker till enligt redogörelsen heller, utan det behövs extra anslag utöver ramen.

Vi föreslår därför

att moment 26.01.01 ökas med 1 000 000 euro för utbildning inom civil krishantering.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Ekobrottsligheten och den svarta ekonomin beräknas orsaka skador på mer än 5 miljarder euro varje år. Omkring hälften av beloppet består av skattebortfall och den andra hälften av skador för näringslivet och enskilda konsumenter.

Till ekobrottslighet kan dessutom hänföras svartjobb som motsvarar uppskattningsvis 80 000 årsverken. Man kan räkna med att skadorna kommer att öka mycket snabbt i takt med globaliseringen och den datatekniska utvecklingen, som möjliggör många nya former av brott.

För att snabba på utredningen av ekobrott är det i första hand resurserna till polisen som måste säkerställas. De resurser som satsas på att bekämpa ekonomisk brottslighet återbördas mångfalt till statens kassa i form av brottsvinning. Tillståndsenheterna, som hör till de mest överbelastade av polisens basala funktioner, behöver också mer satsningar på grund av den stora anhopningen av ansökningar.

De satsningar på e-tjänster som ministeriet vill se i budgeten finns inte heller i propositionen. Utvecklingen av e-tjänster måste alltså ske inom ramen för basanslagen till polisen, vilket innebär att pengarna för annan polisverksamhet ytterligare minskar. Samtidigt minskar resurserna till polisen av årsverkesnedskärningarna i produktivitetsprogrammet. Vi anser att det behövs mer anslag för polistjänster och bättre larmberedskap, i synnerhet på grund av de långa avstånden i landet, och därmed för kortare insatstider.

Vi socialdemokrater har i en budgetmotion (BM 76/2009 rd) föreslagit 10 miljoner euro extra för polisväsendets omkostnader. Tack vare att polisen under riksdagsbehandlingen har fått ett extra anslag på tre miljoner euro för att anställa nyutexaminerade polismän har polisen genom interna omställningar kunnat inrätta 60 nya tjänster vid sin tillståndsenhet. Dessutom föreslår finansutskottet en miljon euro till bekämpning av ekobrott. Följaktligen anser vi att det fortfarande behövs fyra miljoner till för polisens omkostnader och att de framför allt ska gå till att bekämpa och utreda ekobrott.

Vi föreslår därför

att moment 26.10.01 ökas med 4 000 000 euro för polisens omkostnader.

20. Gränsbevakningsväsendet

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I själva verket minskar anslaget till Gränsbevakningsväsendet med tre miljoner euro också efter att finansutskottet har skjutit till en miljon för det tekniska bevakningssystemet vid östgränsen. I ett läge med krympande resurser räcker inte det extra anslaget till för att trygga de investeringar som kunde kompensera den sänkta säkerhetskapaciteten vid gränserna till följd av personalneddragningarna. Vi socialdemokrater anser att anslagsnivån inte får sänkas för att Gränsbevakningsväsendet ska kunna behålla sin funktionsförmåga i framtiden.

Vi föreslår därför

att moment 26.20.01 ökas med 3 000 000 euro för gränsbevakningsväsendets omkostnader.

70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år)

I vår alternativa budget för 2010 föreslår vi att staten i det trängda ekonomiska läget ska tidigarelägga och stödja materielinvesteringar som ändå måste göras. Fartygsbeställningarna har rasat med 97 procent jämfört med 2008 och de finländska varven har inte fått några beställningar sedan sommaren 2008. I vår alternativa budget avsätter vi 100 miljoner euro för tidigarelagda fartygsbeställningar. Beställningarna är fördelade över försvars-, kommunikations- och inrikesministeriets förvaltningsområden. Graden av inhemskt ursprung i beställningarna är hög och den sysselsättande effekten är betydande, inte minst i Åboregionen och Satakunta.

I inrikesministeriets fall handlar det om materiel till Gränsbevakningsväsendet och det är mer än befogat att satsa på ny utrustning när årsverkena minskar. Det behövs mer pengar till luft- och bevakningsfarkoster om man vill snabba upp överenskomna åtaganden och tidigarelägga en del av planerna för de närmaste åren.

Vi föreslår därför

att moment 26.20.70 ökas med 35 000 000 euro för materielinvesteringar.

40. Invandring

03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

Anslagen till integration av invandrare är skamligt små i budgetpropositionen. Också den här gången lyser pengarna till det kommunala pilotprojektet för att sysselsätta invandrare med sin frånvaro trots att inrikesministeriet redan länge har krävt två miljoner för ändamålet. Det är lite pengar för en så viktig sak. Också finansutskottet påpekar att propositionen inte avsätter tillräckligt med pengar för att fortsätta med programmet, men lägger till en del av anslaget, dvs. 450 000 euro.

Vi socialdemokrater anser att programmet måste få fortsatta anslag när de stora städerna tar fram modeller för bättre möjligheter att ge invandrare arbete. I fortsättningen kommer det också att vara till nytta för andra kommuner, göra integrationsprocessen snabbare och höja den ekonomiska produktiviteten. För att arbetet med modellerna ska kunna slutföras och de redan investerade medlen kunna bära frukt måste hela det anslag som ministeriet föreslår, alltså två miljoner euro, avsättas för att slutföra programmet.

Vi föreslår därför

att moment 26.40.03 ökas med 1 500 000 euro för att täcka statens andel av det kommunala pilotprojektet.

30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag)

Det har inte på 16 år gjorts någon nivåhöjning av de kalkylerade ersättningarna till kommunerna per mottagen flykting. Ersättningarna släpar alltså långt efter de faktiska kostnaderna för kommunerna. Det gör att kommunerna är ovilliga att ta emot flyktingar med uppehållstillstånd och asylsökande.

De kroniskt eftersläpande ersättningarna för med sig att familjer som fått flyktingstatus tvingas stanna kvar på förläggningar och i värsta fall i flyktingläger i utlandet, eftersom det inte finns kommuner som frivilligt tar emot dem. Då får staten mycket större kostnader till följd av långsam integration och marginalisering, för att inte tala om allt mänskligt lidande, eftersom förläggningarna bara är avsedda för dem som väntar på att få tillstånd eller bli återsända. Redan nu finns det drygt 500 personer med uppehållstillstånd på förläggningarna som väntar på att få flytta till någon kommun. Lyckligtvis är det färre människor i behov av akut hjälp som väntar i flyktinglägren utomlands.

Enligt budgetpropositionen ska ersättningarna stiga med 10 %, vilket är mycket positivt. Ändå kommer nivån inte att stiga tillräckligt, för enligt en beräkning från i fjol av Kommunförbundet har det skett en indexhöjning med över 40 % i själva kostnaderna. Inrikesministeriet självt har föreslagit en höjning med 20 % i sitt budgetförslag för i år. Vi socialdemokrater har förslagit att ersättningarna ska höjas med 20 %. På sikt måste ersättningarna till kommunerna anpassas efter de faktiska kostnaderna och i fortsättningen bör de också indexbindas.

Vi föreslår därför

att moment 26.40.30 ökas med 2 500 000 euro för att de kalkylerade flyktingersättningarna till kommunerna ska kunna höjas med 20 %.

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Militärt försvar

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

I det rådande ekonomiska läget krävs det snabba och effektiva stimulansåtgärder för att hjälpa hårt trängda företag och rädda arbetstillfällen.

Fartygsbeställningarna har rasat med 97 procent jämfört med 2008 och de finländska varven har inte fått några beställningar sedan sommaren 2008. I vår alternativa budget avsätter vi 100 miljoner euro för tidigarelagda fartygsbeställningar. Beställningarna är fördelade över försvars-, kommunikations- och inrikesministeriets förvaltningsområden. Graden av inhemsk produktion i beställningarna är hög och den sysselsättande effekten är betydande, inte minst i Åboregionen och Satakunta.

Vi föreslår därför

att moment 27.10.18 ökas med 30 000 000 euro för tidigareläggning av fartygsbeställningar.

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Beskattningen och tullväsendet

02. (28.10.02 och 70) Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år))

I budgetpropositionen för 2010 föreslås Tullen få 161,9 miljoner euro, men det räcker inte ens till för de 2 460 årsverkena enligt produktivitetsprogrammet. Det fattas uppskattningsvis 4—5 miljoner euro i anslag för lönekostnader 2010. På grund av de nedskurna anslagen måste Tullen dra in på sitt servicenät. För en långsiktig och effektiv verksamhet ligger omställningar under kontrollerade förhållanden, utveckling av funktionerna och produktivitetshöjande projekt också i statens intresse. Men det är omöjligt med regeringens nuvarande linje.

Vi föreslår därför

att moment 28.10.02 ökas med 3 000 000 euro för Tullverkets omkostnader.

50. Pensioner och ersättningar

16. Extra pensioner (förslagsanslag)

Extra konstnärspension beviljas som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande och utövande konstnär. Konstnärspensionerna har gradvis blivit färre sedan 1992 från dåvarande 65 till nuvarande 35 nya pensioner per år. Men samtidigt har nästan dubbelt fler personer ansökt om pension. Arbetsgruppen för uppföljning av de åtgärdsförslag som framlagts av kommissionen för utredning av konstnärernas sysselsättningsförutsättningar och socialskydd har föreslagit att antalet pensioner gradvis ska höjas till den tidigare nivån med 65 nya pensioner årligen. Förslaget har också vunnit gehör i riksdagen. En stor grupp konstnärer som närmar sig pensionsåldern saknar fortfarande fullgott pensionsskydd. Behovet av extra konstnärspensioner är uppenbart men regeringen föreslår inget anslag.

Vi föreslår därför

att moment 28.50.16 ökas med 150 000 euro till extra konstnärspensioner.

90. (28.90, 29.10, delvis, 29.80, delvis och 33.60, delvis) Stöd till kommunerna

30. (28.90.30, 28.90.32, 29.10.30, delvis, 29.80.30, delvis, 29.80.33, delvis och 33.60.30) Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Kommunerna permitterar personal, skär ner i sin service och balanserar upp sin ekonomi så att det slår hårdast mot de tjänster och människor som har det allra sämst ställt. Kommunerna klarar inte av att stå till tjänst med basal service. Permitteringarna drabbar till största delen social- och hälsovårdspersonal. Staten måste ta större ansvar för välfärdstjänsterna. Kommunerna fattar nu beslut som strider mot de grundläggande fri- och rättigheterna. Och det får vi inte ha överseende med. Regeringen måste ta ansvar för att människorna ska ha en trygg vardag och servicen fungera. Vi föreslår därför att statsandelarna till social- och hälsovården ökas med 400 miljoner euro.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 79/2009 rd föreslår vi

att moment 28.90.30 ökas med 400 000 000 euro för statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Det ekonomiska läget i kommunerna försämras snabbt. Kommunerna planerar och har kommit igång med att genomföra massiva nedskärningar inom skolsektorn. Deras beslut och planer är ett hot mot de grundläggande fri- och rättigheterna enligt grundlagen och riskerar likabehandlingen av medborgarna.

Samtidigt ska kommunerna enligt planerna få fler uppgifter. Exempelvis den planerade specialundervisningsreformen kommer oundvikligen att höja kostnaderna för grundläggande utbildning. Om elever som behöver särskilt stöd integreras i grupper med allmän undervisning, blir det allt svårare att minska undervisningsgruppernas storlek, fortbilda lärarna och vidta andra stödåtgärder. Reformen kräver långvarig och nödvändig finansiering och måste absolut få pengar. Det behövs också mer studievägledning och elevvård på alla stadier.

För att kunna minska på gruppstorleken måste kommunerna anställa mer undervisningspersonal. Genom regeringens åtgärder har gruppstorleken inte förändrats nämnvärt. I många kommuner har grupperna fortsatt att växa, i motsats till vad regeringsprogrammet säger.

Systemet blir mer kalkylmässigt därför att statsandelarna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning ska slås samman med vissa andra statsandelar inom undervisningsministeriets förvaltningsområde och statsandelarna ska räknas enligt invånarantal och inte enligt elevantal. Följaktligen försvagas kopplingen mellan verksamhet och ekonomi samtidigt som anslagens styreffekt minskar.

De statsandelar som regeringen föreslår räcker inte till i ett läge där kommunerna tvingas gallra i kvaliteten på den grundläggande utbildningen.

Vi har föreslagit att statsandelarna för skolsektorn ska höjas med 2,41 procentenheter, vilket betyder 100 miljoner euro mer i statsandelar för den kommunala skolsektorn.

Det avdelas inte tillräckligt med pengar för ombyggnad och nybyggnad i skolor. Finansieringen måste också sättas in i realtid. Problem med inneluften i skolor riskerar personalens och elevernas hälsa och därför måste åtgärder vidtas med det snaraste. I en enkät har det kommit fram att 24 procent av skolorna med klasserna 1—6 är fuktskadade och 15 procent mögelskadade. Över hälften av alla skolor med klasserna 1—6 led av att årliga reparationer försummats och 80 procent av byggnaderna hade otillräcklig ventilation. Dessutom behövs det byggnadsinvesteringar till stöd för kommunernas verksamhet i en tid då det ekonomiska läget är svårt.

Nu är det rätt tid för utbildning. Vi har redan länge krävt mer satsningar på utbildning. När konjunktursvackan fördjupas måste företagen säga upp och permittera personal. De arbetslösa ökar hela tiden. Regeringen har hanterat arbetslösheten dåligt. Som ett exempel kan man notera att satsningarna på yrkesutbildning är undermåliga. Yrkesmässig och regional rörlighet är viktiga faktorer när det gäller att söka lösningar på problemen med arbetslöshet, men också för att människorna ska stanna längre i arbetslivet. Bättre kvalificerad arbetskraft är en viktig del av omställningsskyddet i arbetslivet. Det är påkallat att höja utbildningsnivån hos dem som saknar yrkesutbildning eller vars utbildning är föråldrad, men också att uppehålla kompetensen hos högutbildade. Dessutom kommer vi att behöva kunnig arbetskraft i framtiden, vilket betyder att nybörjarplatserna inom den grundläggande yrkesutbildningen måste utökas och att eleverna ska hitta rätt utbildning och få vägledning. Även om regeringen i viss mån har disponerat resurser för vuxenutbildning och grundläggande yrkesutbildning, är det största problemet att regeringen inte har tagit recessionens konsekvenser för det finländska samhället på allvar.

Regeringen bör med fog vakna upp nu och stödja forskning och utveckling vid yrkeshögskolor också. Många yrkeshögskolor är själva beredda att hjälpa till och ordna specialutbildning och fortbildning som uppehåller och höjer deltagarnas relevans på arbetsmarknaden, om de får stöd för det.

När den nya universitetslagen stiftades lovade regeringen att finansieringen av universiteten säkras och att produktivitetsprogrammet inte ska gälla universiteten i ny form. Men nu kommer universiteten de facto att drabbas av en nettominskning, fastän budgetsiffrorna visar på en ökning. Rektorernas råd har i offentligheten sagt att budgetunderskottet kommer att vara 1—5 procent nästa år och innebära en ekonomisk kris. Dessutom står det i budgetpropositionen att produktivitetsmålen ska ingå i grunderna för statsbidraget till universiteten och det ser ut att bli så de kommande åren också. På så sätt klyvs 11 miljoner euro av universitetens anslag ut, precis som de föregående åren.

Aalto-universitetet får 56 miljoner euro mer för sina omkostnader nästa år, medan de andra får sammanlagt bara ca 17 miljoner euro att dela på. Saldot går allt som allt nästan på noll eller rentav på minus för alla andra universitet utom Aalto-universitetet, som får ökade anslag. Här rör det sig om en flagrant konflikt. Regeringen väljer att framkalla kris i hela den övriga universitetsvärlden.

I samband med den nya universitetslagen blev universiteten lovade ersättningar för kostnaderna för deras nya rättsliga status, men så gick det inte. De nya kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringspremien är inte beaktade i budgeten, vilket kringskär universitetens anslag med ca 40 miljoner euro. Regeringen hittade ingen lösning på detta i höstas, så resultatet blev en undantagslag för de två kommande åren, där arbetsgivaravgifterna temporärt sänks.

Den här lösningen är inte hållbar. Arbetslöshetsförsäkringsfonden och därmed andra löntagare och arbetsgivare får stå för kostnaderna. Frågan måste avgöras genom att basfinansieringen av universiteten höjs som lovat.

Trots undantagslagen får universiteten bekosta en extra post på 10,5 miljoner euro, som riksdagens tillskott med 6 miljoner euro i den här budgeten bara täcker till en del. Läget är ohållbart nu och måste genast rättas till genom att basfinansieringen av universiteten höjs med en summa som motsvarar arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Arbetslösheten har vuxit sig mycket stor på kort tid, särskilt bland unga. Vi har föreslagit olika slags insatser mot arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet. Ett sätt är att stödja ungdomsverkstäderna. De bidrar till inlärningen i arbetet, ger de unga bättre yrkesfärdigheter och hjälper dem att välja yrke. Den här verksamheten måste stärkas mer än vad regeringen föreslår.

Vi anser också att det behövs mer stöd för att bygga allmänna bibliotek.

Som ett positivt faktum kan noteras att det ur fonden för ofördelade vinstmedel betalas ut sammanlagt 182,6 miljoner euro 2010—2013 för att fördelas mellan vetenskap, konst, ungdomsarbete och idrott enligt den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel. Vi anser att det rådande svåra ekonomiska läget, den ökande arbetslösheten och de lamslagna investeringarna i kommunerna kräver massiva och snabba insatser. Vi föreslår att 80 miljoner euro av överskottet från tidigare år i Veikkaus Oy under de två kommande åren får användas enligt reglerna i lagen om användning av tippningsvinstmedel, bl.a. till att bygga och reparera idrotts-, kultur- och ungdomslokaler i kommunerna.

10. (29.10, delvis) Allmänbildande utbildning

30. (29.10.30, delvis) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Regeringen har satt igång reformer, t.ex. i specialundervisningen, utan säkrad finansiering på sikt. Det finns många exempel på hur kärv ekonomin är i kommunerna: lärare permitteras, undervisningsgrupperna växer och elevvården är bristfällig. Elevernas rätt till undervisning måste garanteras under alla förhållanden.

Vi föreslår därför

att moment 29.10.30 ökas budgetbaserat med 100 000 000 euro för statsandel och statsbidrag till driftskostnaderna för allmänbildande utbildning.

34. Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

På olika håll i landet finns det viktiga och sysselsättande projekt som inte kommer igång utan tilläggsfinansiering från staten. Det finns fortfarande många skolbyggnader med fukt- och mögelskador som måste åtgärdas snabbt. Mögelskolor och andra brådskande bygg- och renoveringsprojekt måste fås igång snabbt. Regeringen har inte satt in tillräckliga åtgärder.

Vi föreslår att momentet ökas med 10 miljoner euro. Således kan fullmakterna under genomförandetiden höjas med minst 14 miljoner euro. Regeringen föreslår bara 16,5 miljoner euro för ändamålet. Vi anser att alla fullmakter nästa år ska gälla genomförandetiden.

Vi föreslår därför

att moment 29.10.34 ökas med 10 000 000 euro för reparationer i mögelskolor.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Behovet av yrkesutbildad arbetskraft har ökat och yrkesutbildningen blir allt populärare. I det rådande ekonomiska läget är det förnuftigt att unga satsar på utbildning, när utbudet av jobb och praktik är skralt. Man måste också ta reda på hur det har gått för de unga som inte fick studieplats i den gemensamma ansökan i våras. Nybörjarplatserna inom den grundläggande yrkesutbildningen måste utökas mer för att vi ska kunna hantera förändringarna i näringsstrukturen, den åldrande befolkningen och arbetskraftsbristen inom olika sektorer. Regeringen underdimensionerar antalet nybörjarplatser.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 82/2009 rd föreslår vi

att moment 29.20.30 ökas budgetbaserat med 5 000 000 euro för grundläggande yrkesutbildning.

30. Vuxenutbildning

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Läroanstalterna för fritt bildningsarbete behöver utveckla och se över sin verksamhet för att klara sig i en förändrad omvärld. Det här kräver adekvata resurser. Aktörerna inom det fria bildningsarbetet får framhävd betydelse i ekonomiskt svåra tider, eftersom de möjliggör livslångt lärande, uppehåller engagemanget i samhället och ökar det psykiska välbefinnandet.

Studiecentraler för organisationers bildningsarbete har goda förutsättningar att anta särskilda studieutmaningar, t.ex. att aktivera specialgrupper. Men de nya utmaningarna och de nya verksamhetsformerna kräver också finansiella resurser. Statsunderstödet för studiecirklar har varit knapphändigt under de senaste åren. Också statsandelen för studiecentralers övriga studieverksamhet är otillräcklig med hänsyn till frivilligorganisationernas behov.

Studiecheckar för fritt bildningsarbete gör det möjligt att stödja unga arbetslösa och hindra utanförskap.

Vi föreslår därför

att moment 29.30.30 ökas med sammanlagt 1 000 000 euro för driftskostnaderna för läroanstalter för fritt bildningsarbete, varav 400 000 euro disponeras för studiecentraler, 300 000 euro för medborgarinstitut och 300 000 euro för folkhögskolor.

31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)

Det är påkallat att föreslå ett tillskott för att höja utbildningsnivån hos dem som saknar yrkesutbildning eller vars utbildning är föråldrad. Det första regeringen gjorde var nämligen att lägga ner utbildningen Kunskapslyftet, som den föregående regeringen hade startat, och anslagen för den. Yrkesutbildningen behöver fler nybörjarplatser. En högkvalitativ inlärning i arbetet kräver att lärarna får bättre kunskaper om arbetslivet, att arbetsplatshandledarna får mer utbildning och att resurserna över lag stärks. Yrkesutbildningen behöver också pengar för forskning och utveckling för att klara av sin regionala uppgift. För ändamålet bör bl.a. anslaget för utvecklings- och serviceuppgiften för arbetslivet höjas. Vi måste också satsa på påbyggnadsutbildning för högutbildade.

Vi föreslår därför

att moment 29.30.31 ökas med 30 000 000 euro för vuxenutbildning.

40. (29.40, 50 och 60) Högskoleundervisning och forskning

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

Yrkeshögskolorna samarbetar inom sina respektive områden med näringslivet och arbetslivet, liksom med finländska och utländska högskolor och övriga läroanstalter. De spelar en viktig roll i att utbilda experter för arbetslivet och utveckla arbetslivet regionalt. Yrkeshögskolorna producerar såväl teknologiska innovationer som sociala innovationer och systeminnovationer. De bör ytterligare uppmuntras att tillsammans med lokala företagare ta fram utvecklingsprojekt som kan ge nyutexaminerade jobb i 3—6 månader.

Dessutom är det nyttigt om permitterade kan få en chans att komplettera sina yrkeshögskolestudier och slutföra högre yrkeshögskolestudier.

Vi föreslår därför

att moment 29.40.30 ökas med 3 000 000 euro för yrkeshögskolornas driftskostnader.

50. (29.50.01, 02, 03, 20, delvis och 21) Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Vi socialdemokrater lade i våras fram ett alternativ till regeringens förslag till universitetslag. Vi ansåg att lagen inte tillgodosåg t.ex. kravet på stärkt autonomi för universiteten. Regeringen tvingades de facto ändra lagen på vissa centrala punkter. I det sammanhanget kritiserade vi regeringens sätt att värdera olika universitet med finansieringen som instrument. Exempelvis får det nya Aaltouniversitetet en oskäligt stor pott jämfört med andra offentligrättsliga universitet, vars anslag har gått upp i rök med deras höjda kostnader.

För att garantera de andra universitetens verksamhet är 17,3 miljoner euro alldeles för lite. Man måste också ta hänsyn till de föreslagna nedskärningarna i universitetens finansiella ram med anledning av produktivitetsprogrammet. Staten måste se till att de vetenskapsområden som inte har privata finansiärer får ersättande anslag. Vi har redan tidigare föreslagit att universitetens basfinansiering ska öka med 200 miljoner euro under valperioden, som vetenskaps- och teknologirådet rekommenderar.

Vi föreslår därför

att moment 29.40.50 ökas med 21 000 000 euro för de offentligrättsliga universitetens verksamhet.

70. Studiestöd

57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)

Våren 2008 höjde regeringen de högsta måltidspriserna med 25 cent utan att höja måltidsstödet. Det var de studerande som fick ta smällen för prishöjningen. Värdet av måltidsstödet till högskolestuderande måste återbördas till samma nivå som det hade 2008.

Måltiderna är det bästa sättet att främja sunda matvanor bland de studerande och den vägen deras välfärd. Det är av största vikt att de studerande har tillgång till god mat till ett skäligt pris. Det har många positiva följdverkningar.

Vi föreslår därför

att moment 29.70.57 ökas med 3 500 000 euro för att höja måltidsstödet till högskolestuderande.

80. (29.80, delvis) Konst och kultur

34. Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)

Anslagen för biblioteksbyggande ligger inte på rätt nivå.

Statsunderstöden måste kunna beviljas under byggtiden.

Vi föreslår därför

att moment 29.80.34 ökas med 1 000 000 euro för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek.

91. Ungdomsarbete

51. Verkstadsverksamhet för unga, förebyggande drogarbete och kvalitetspriser (reservationsanslag 2 år)

Ungdomsverkstäderna främjar inlärning i arbetet, ger de unga bättre yrkesfärdigheter och hjälper dem att välja yrke. Verkstadsverksamheten förebygger utanförskap bland arbetslösa och unga som avbrutit sina studier. Dessutom gör verksamheten det lättare för missbrukare, psykiskt sjuka och invandrare att komma ut i arbetslivet. Man måste också komma ihåg hur mycket samhället får betala för de unga som hotas av marginalisering, om det inte finns verkstäder. Det lönar sig att satsa mera på kostnaderna för verkstadsverksamhet.

Vi föreslår därför

att moment 29.91.51 ökas med 1 500 000 euro för verkstadsverksamhet för unga.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

För att utveckla gårdsbruket behövs det enligt vår mening särskilda satsningar på den arbetsintensiva husdjursproduktionen och unga producenters arbetsmotivation. I stället för nya finansiella modeller behövs det nu korrigeringar i regeringens EU-jordbrukspolitiska strategier, i synnerhet för att säkerställa fortsatt mjölkproduktion. Regeringen har anpassat sig till slopade landsspecifika mjölkkvoter sedan våren 2007 och därmed begått ett grundläggande fel med tanke på våra exceptionella naturförhållanden och mjölkproduktionen. Mjölkproduktionen måste säkras med nationella åtgärder.

Det finska skogsbrukets konkurrenskraft måste säkras. Besluten om energiskatt måste justeras om de försämrar konkurrenskraften. Skogsbeskattningen måste ses över för att få fart på virkeshandeln. Dessutom måste tillgången på träfiber garanteras genom strängare krav i skogslagarna på att utföra första gallringar. Vi måste bedriva en aktivare Rysslandspolitik för att säkra tillgången på björkfiber till ett skäligt pris.

Vatten- och avloppsnätet i glesbygderna är i många avseenden bristfälligt och kräver akuta åtgärder och mer anslag. Den nuvarande anslagsnivån svarar inte mot det faktiska behovet. De skador som orsakas av stora rovdjur har ökat kraftigt och den här utvecklingen bör också beaktas i budgetpropositionen.

30. Livsmedelssäkerhet och -kvalitet

20. Veterinärvård (förslagsanslag)

Djurförsök är ofta motiverade av medicinska skäl. Skyldigheten att ersätta djurförsök med andra metoder alltid när detta är möjligt har skrivits in i ett flertal internationella överenskommelser som är bindande för Finland (bl.a. direktiv 86/609/EES). Riksdagen har för sin del i flera sammanhang pläderat för alternativa metoder.

Vi föreslår därför

att moment 30.30.20 ökas med 100 000 euro för att stödja alternativ till djurförsök.

50. Vattenhushållning

20. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)

Med beaktande av 2009 års tilläggsbudgetar (30.50) minskar anslagen för vattenhushållning med inemot 12 miljoner euro jämfört med i år. Det behövs kraftfullare insatser för att förbättra vattendragen i vårt land. De nya vattentäkter och täckande vattenledningsnät som redan nu planerats måste så snart som möjligt fås i användning för att bosättningen på landsbygden ska kunna utvecklas och vattentillgången tryggas i större inrättningar för livsmedelsberedning och regioner med mycket boskapsskötsel. En livskraftig landsbygd kräver också ökade investeringar i avloppsvattenshanteringen. Enligt en behovsutredning som gjordes i fjol behövs det ytterligare omkring 25 miljoner euro utöver de tilläggsresurser på 15 miljoner euro som reserverats för ramperioden för att genomföra rationella avloppsprojekt på landsbygden. Då kan ytterligare omkring 10 000 hushåll anslutas till avloppsnät.

Vi föreslår därför

att moment 30.50.20 ökas med 1 000 000 euro för vattendrags- samt vatten och avloppsarbeten.

31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år)

Vattenförsörjningens kvalitet inverkar på många sätt på människors välbefinnande, som hälsa, hygien och boendebekvämlighet och dessutom på miljöns status. Det behövs allt kraftfullare insatser för att förbättra vattendragens status i vårt land. Merparten av anslagen kommer 2010 att användas för att stödja vattenförsörjningen genom anläggning av regionala förbindelse- och matarledningar i statens regi och understöd för vattenförsörjning. En livskraftig landsbygd kräver dessutom adekvata satsningar på vattenförsörjning och skydd mot översvämningar.

Vi föreslår därför

att moment 30.50.31 ökas med 1 000 000 euro för vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar.

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Vi förväntar oss en långsiktig, förutsebar, tillförlitlig och miljövänlig investeringspolitik inom transportsektorn. Osäkerheten inverkar negativt i alla riktningar, står oss alla dyrt och försämrar trafiksäkerheten avsevärt. En långsiktig verksamhet är inte möjlig om trovärdighet och adekvata anslag saknas. Regeringen säger själv i sin trafikpolitiska redogörelse: "En långsiktig trafikpolitik och ett fungerande trafiksystem bidrar till bättre villkor och konkurrenskraft för näringslivet och den vägen också till ekonomisk tillväxt. Statens metod att kortsiktigt budgetera ett projekt i taget gör det svårare att genomföra projekten effektivt." Riksdagen har redan under flera år krävt att de finansiella ramarna från första början måste innehålla tillräckliga anslag för en långsiktig utveckling av trafiklederna. Också riksdagens finansutskott och kommunikationsutskott har upprepade gånger krävt att regeringen ökar anslagen för bastrafikledshållningen.

Det centrala budskapet i kommunikationsutskottets utlåtande om ramarna för statsfinanserna 2010—2013 är: "För basväghållning ska det redan i rambeslutet för valperioden anvisas finansiering som garanterar att trafiknätet hålls i tillbörligt skick och förbättras där det behövs. Besluten om trafikinvesteringar och finansiering av dem ska fattas parlamentariskt sett i större bitar än en valperiod och på så sätt att byggvolymen är jämn också under skiftet mellan två regeringar." Utskottet såg allvarligt på att finansieringen av bastrafikledshållningen redan länge har legat långt under det som t.ex. vägmyndigheterna på goda grunder har föreslagit. Utskottet kunde inte se att principerna i rambeslutet skulle tillföra framför allt bastrafikledshållningen de nödvändiga extra resurserna eller råda bot på eftersläpningen. Totalt sett uppges behovet av en nivåhöjning för bastrafikledshållningen redan överstiga 200 miljoner euro. "Finansieringen har redan länge legat på en sådan nivå att vägnätet inte i alla delar har kunnat hållas i ett adekvat skick och det inverkar i sin tur negativt på trafiksäkerheten. Detta gäller såväl väghållning och banhållning som sjöfart".

Kommunikationsutskottets kritik av budgetpropositionen för 2010 fortsatte i ungefär samma banor: "Läget är oroväckande för, om underskottet får fortgå länge till, är risken överhängande för stora problem med servicestandarden och trafiksäkerheten och den vägen också för ett ökat behov av stora engångsinvesteringar. Enligt uppgift kommer 300 kilometer av bannätet 2010 att drabbas av fartbegränsningar på grund av nätets dåliga skick; 80 kilometer hör till det centrala bannätet där det inte alls bör finnas begränsningar. Inom vägnätet är det i sin tur broar och vägnätet av lägre rang som är i speciellt dåligt skick. Det betyder att lokala projekt som är mycket viktiga för många kommuner, till exempel korsningsprojekt som förbättrar trafiksäkerheten och markanvändningen eller gcm-vägar, måste skjutas på framtiden."

Också representanter för näringslivet har upprepade gånger vädjat till regeringen om trafikinvesteringar och adekvata medel för dem med motiveringen att de spelar en avgörande roll för sysselsättningen och vår konkurrenskraft, inte minst i den recession vi nu genomlever, och också för att uppnå klimatmålen. Det räcker inte med punktinvesteringar i bannätet, om man samtidigt försummar att förbättra servicen på bannätet i övrigt. Upprepade små tillskott i tilläggsbudgetar löser inte problemet.

Det är framför allt nödvändigt att anlägga gcm-vägar och avskaffa plankorsningar och genomföra temapaket som innebär medelstora investeringar.

Regeringen konstaterar i sin trafikpolitiska redogörelse att ca 90 procent av växthusgasutsläppen från trafiken kommer från vägtrafiken och att 60 procent av vägtrafikens utsläpp orsakas av personbilstrafiken.

Kommunikationsutskottet har enhälligt konstaterat att "vi måste få fram klart effektivare metoder för att utveckla och stödja kollektivtrafiken och på det sättet även minska de skadliga trafikutsläppen. Men anslagen för kollektivtrafiken i de större städerna är otillräckliga, om vi på allvar vill öka kollektivtrafikens andel i någon betydande grad." Utskottet påpekade vidare att jämlika kollektivtrafiktjänster som tillgodoser behovet av kontakter och besök bör erbjudas också invånare i glesbygden. Stödet för kollektivtrafiken i större städer är fortfarande för knappt.

Vi socialdemokrater anser att man med det nuvarande stödet för kollektivtrafiken inte kan nå regeringens mål t.ex. för att motarbeta klimatuppvärmningen. Kollektivtrafiken måste göras mer attraktiv genom bättre biljettsystem, samordnade tjänster, högre servicestandard och en mer tillförlitlig trafik.

10. Trafiknätet

20. (31.10.21, 22 och 23) Bastrafikledshållningen (reservationsanslag 2 år)

Vi har redan i flera år påpekat att regeringens anslag för bastrafikledshållningen är alltför njugga och strider mot den trafikpolitiska redogörelse som riksdagen enhälligt godkänt.

Regeringen lever inte upp till sin egen redogörelse utan skär tvärtom åter i den totala finansieringen av bastrafikledshållningen, denna gång med omkring 21 miljoner euro jämfört med 2009. Kommunikationsutskottet och finansutskottet ser båda med oro på hur statens största förmögenhet vittrar sönder och hur dess värde hela tiden sjunker för att resurserna för bastrafikledshållningen inte räcker till. Det måste avsättas anslag för bastrafikledshållning som garanterar att trafiknätet hålls i tillbörligt skick och förbättras där det behövs. Kommunikationsutskottet har varit enhälligt i sitt krav på en nivåhöjning på upp till 200 miljoner euro.

Vi föreslår därför

att moment 31.10.20 ökas med 74 000 000 euro för bastrafikledshållning.

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Kollektivtrafiken måste göras attraktivare, för att främja spår- och kollektivtrafiken är ett villkor för en hållbar samhällsstruktur med tanke på klimatförändringen.

Kollektivtrafiken står för omkring 15 procent av det inhemska transportarbetet inom persontrafik och andelen har minskat år för år. Den ökade persontrafiken består nästan uteslutande av ökad personbilstrafik. Vi anser att regeringens anslag för kollektivtrafik är försumbara trots att det finns välunderbyggda trafikpolitiska, miljöpolitiska och säkerhetsrelaterade fakta som talar för ett väsentligt större stöd för den.

Vi föreslår därför

att moment 31.30.63 ökas med 19 000 000 euro till stöd för kollektivtrafiken.

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Volymen på fartygsbeställningar har rasat med 97 procent jämfört med 2008. De finska varven har inte fått in beställningar sedan sommaren 2008. I vår skuggbudget avsätter vi 100 miljoner euro för tidigarelagda fartygsbeställningar. Beställningarna är fördelade över försvars-, kommunikations- och inrikesministeriets förvaltningsområden. Graden av inhemskt ursprung i beställningarna är hög och de sysselsättande effekterna är betydande inte minst i Åboregionen och Satakunta.

Vi föreslår därför

att moment 31.30.64 ökas med 35 000 000 euro för tidigareläggning av fartygsbeställningar.

40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation

50. Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)

I principbeslutet om bredband från slutet av förra året ställde regeringen som mål att så gott som alla fram till 2015 ska ha en 100 Mbit/s fiberuppkoppling eller liknande uppkoppling. Vid utfrågningen av sakkunniga i kommunikationsutskottet har det emellertid visat sig att det totala kostnadsförslaget för bredbandsprojektet kan komma att överskridas i betydande grad.

Snabba och pålitliga bredbandsförbindelser är ett måste till exempel för den regionala jämlikheten och landets livskraft och konkurrenskraft. Bredbandsprojekten har också stora sysselsättande effekter. E-tjänster är dessutom bra för produktiviteten.

I en internationell jämförelse har Finland hamnat på efterkälken i IT-samhällsutvecklingen. Staten får lov att göra en snabb gir för att få informationssamhället på rätt kurs. Så är till exempel Näringslivets delegation mycket bekymrat över hur vi med nuvarande politik ska klara av befolkningens åldrande, den ekonomiska krisen och den ökande globaliseringen. Mot detta är anslagen för bredbandsprojektet 2010 otillräckliga.

Vi föreslår därför

att moment 31.40.50 ökas med 2 500 000 euro för det riksomfattande bredbandsprojektet.

Huvudtitel 32

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Vi måste se till företagens villkor och konkurrenskraft, så att landet behåller sin industri och sina arbetstillfällen. Följande insatser bör göras snarast möjligt för att garantera produktion och arbetstillfällen i Finland. Det måste förhandlas fram ett långsiktigt och moderat ramavtal om löner. Tillgången på energi till rimligt pris ska säkras bland annat med hjälp av en basenergilösning, elskatten inom industrin ska slopas och sektorspecifika insatser göras. Exporten inom miljösektorn och servicesektorerna ska ta fart och anslagen ökas för innovationspolitik och internationalisering i företag. En arbetsgrupp för varvsindustrin föreslog i november särskilda insatser i Egentliga Finland. Fartygsupphandlingen vid olika ministerier ska tidigareläggas med 100 miljoner euro.

Vi oroar oss över utbudet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Med det föreslagna anslaget kommer vi inte att nå målen och medborgarna behandlas olika beroende på var de bor.

Trots det allvarliga läget på arbetsmarknaden håller regeringen anslagen för arbetskraftspolitik på samma nivå som de var under ett år då sysselsättningsläget var bra, det vill säga 2008. Under recessionen försummar regeringen alltså tillräckliga insatser för att motverka strukturell arbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Arbets- och näringsministeriet beräknar att mycket färre kommer att kunna delta i aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder nästa år. Deltagarantalet kommer att sjunka till 20 procent nästa år, medan i genomsnitt 28,8 procent av alla arbetslösa deltog 2008. Arbets- och näringsbyråernas personal ökar temporärt med bara fyra procent jämfört med 2008 samtidigt som arbetslösheten kan öka med upp till 40 procent.

Arbetslösheten bland unga har ökat snabbt och drastiskt. Exempelvis i Tammerfors har den ökat med inemot 75 procent på ett år. Det krävs nu snabba och ambitiösa åtgärder mot utanförskap bland unga. Det är lättare att motverka arbetslöshet än att hjälpa långtidsarbetslösa tillbaka till arbetslivet. Unga arbetssökande behöver uttryckligen service planerad för och riktad till dem och specialkunnande. Det behövs minst ett treårigt, öronmärkt verksamhetspaket, med vilket ungdomsarbetslösheten kan åtgärdas. Med paketet skulle de ungas möjligheter till arbetspraktik, antalet studieplatser vid läroverk, stödsysselsättning och arbetskraftsutbildning ökas. Stödsysselsättningen av unga måste ökas i kommunerna, inom staten och bland föreningar. De ungas möjligheter till arbetskraftspolitisk utbildning bör ökas och göras mångsidigare genom att beakta till exempel Finlands energi- och klimatpolitiska mål.

20. Innovationspolitik och företagens internationalisering

41. Statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet sjunker med 2,4 miljoner euro nästa år. Nedskärningen är obefogad, eftersom läget i vår export kommer att vara krävande en lång tid framöver. Fintra bör fortfarande få stöd och exportsatsningarna ska också ha som prioritet att sätta fart på exporten inom miljösektorn och servicesektorerna. Kvalitetsstödssystemet är fortfarande ett viktigt verktyg. Vi föreslår ett tillskott med 1 000 000 euro för Fintra och med 700 000 euro för kvalitetsarbete.

Vi föreslår därför

att moment 32.20.41 ökas med 1 700 000 euro för statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken.

42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år)

Arbetet för innovationer måste bli effektivare i vårt land. Anslagen för ny affärsverksamhet måste höjas. Finland har kompetens på många områden. Nya områden som växer fram finns inom miljösektorn och servicesektorerna. Det behövs mer anslag för ny affärsverksamhet och internationalisering i företag på de här områdena.

Vi föreslår därför

att moment 32.20.42 ökas med 12 000 000 euro för att utveckla innovationskluster.

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)

Internationaliseringsbidragen till företag bör höjas markant i det här ekonomiska läget. Det är viktigt att stödja nya sektorer vid sidan av de konventionella exportbranscherna. Finland har kompetens på miljöområdet och i servicesektorerna. Nu behöver vi sätta fart på internationaliseringsprojekt och utöka stödet till de här områdena. Det är bra att regeringen utvidgar anslagen för internationaliseringsprojekt inom träindustri och träbyggande.

Vi föreslår därför

att moment 32.20.43 ökas med 28 800 000 euro till internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt.

45. Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Vi föreslår

att moment 32.20.45 ökas med 5 000 000 euro för beredning av forskningsprojekt i företag.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Arbets- och näringsbyråerna behöver mer personal på grund av den ökande arbetslösheten och i synnerhet ungdomsarbetslösheten. Det gäller särskilt effektiv vägledning för arbetssökande, tilldelning och presentation av arbetssökande till lediga jobb. Med de resurser som regeringen föreslår kommer det här målet för extra arbete inte att nås.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.01 ökas med 3 000 000 euro för arbets- och näringsbyråernas omkostnader.

42. Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)

Finnvera Abp kan bevilja konjunkturlån och konjunkturgarantier till företag vars lönsamhet eller likviditet har försämrats på grund av lågkonjunkturen efter finanskrisen som började 2008 och som bedöms ha förutsättningar att bedriva lönsam verksamhet efter att konjunkturläget har förbättrats. För att konjunkturfinansieringen ska underlätta läget för varvens nätverk av underleverantörer är det viktigt att se till att Finnvera Abp har tillräckligt med fullmakt att bevilja sådan finansiering.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.42 ökas med 3 000 000 euro för Finnveras konjunkturfinansiering.

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Stöden under momentet riktas till projekt som främjar små och medelstora företags tillväxt, kompetens, nätbyggande och internationalisering. I områden med plötsliga omstruktureringar riktas stöden särskilt till projekt som skapar nya arbetstillfällen och sysselsättningsmöjligheter. Av tillskottet är 5 miljoner euro avsett för områden som statsrådet utsett och där det sker plötsliga omstruktureringar.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.45 ökas med 8 000 000 euro för företagens forsknings- och utvecklingsprojekt.

46. Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år)

Innovationsstöd för skeppsbyggnad kan betalas till företag som bygger, reparerar eller modifierar fartyg och är registrerade i Finland. Stödet kan beviljas för framtagning av nya typer av fartyg, planering, innovativa delar plus utveckling och genomförande av innovativa arbetsmetoder inom produktion, planering och logistik. Villkoret är att projektet genomförs i Finland.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.46 ökas med 10 000 000 euro för innovationsstöd för skeppsbyggnad.

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Ekonomiexperter räknar med att arbetslösheten kommer att öka betydligt nästa år. Arbetslöshetsgraden väntas gå upp till 10—13 procent. Ändå stiger anslagen för arbetskraftspolitik med mindre än tio procent jämfört med årets anslag, bara med ungefär 40 miljoner. Med de här anslagen kommer andelen s.k. aktiverade arbetslösa att vara bara ungefär 21 procent, medan den år 2008 då sysselsättningen var bra utgjorde i genomsnitt 28,8 procent av alla arbetslösa.

Tillräckliga anslag måste reserveras för sysselsättande åtgärder så att fler nås av aktiva åtgärder. Det är bättre att erbjuda tillfälle till arbete och utbildning än att låta människor slås ut från arbetsmarknaden. Det är rationellt att utöka utbildningen för vuxna arbetslösa, så att det blir lättare att bemöta omstruktureringar i arbetslivet och bygga broar mellan arbetslöshet och arbete.

Vi socialdemokrater föreslår ett sysselsättningspaket där den här budgetmotionen ingår för att hindra långvarig arbetslöshet och förbättra situationen för unga arbetslösa i synnerhet.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.51 ökas med 100 000 000 euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder.

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Sysselsättningsfrämjande investeringsstöd är avsedda att bidra till uppkomsten av nya arbetstillfällen. Ett arbetsprogram för sysselsättningen tillämpas för medfinansiering av investeringsprojekt på ämbetsverk och inrättningar och siktar på att tidigarelägga projekt som är betydelsefulla för sysselsättningen.

Skogsindustrin kämpar med fortsatta problem och många orter där det finns skogsindustri befinner sig i svårigheter. Produktionen har redan skurits ner eller kommer att skäras ner nästa år inom många andra sektorer också. Ändå minskar regeringen investeringsanslagen, som är ett viktigt stöd för bland annat orter med plötsliga omstruktureringar.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.64 ökas med 30 000 000 euro för att förbättra den regionala och lokala sysselsättningen och lindra konsekvenserna av de problem som plötsliga omstruktureringar förorsakar.

40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Hushållens skuldsättning har ökat under den senaste tiden. Den har påverkats mest av investeringar i bostadsbyggande och en livlig handel med gamla bostäder. Dessutom har konsumtion på kredit ökat. Denna utveckling tillsammans med den ökande arbetslösheten ger signaler om att behovet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning inte kommer att minska, snarare tvärtom. Därför är det inte heller befogat att minska anslaget från nivån år 2009.

Vi föreslår därför

att moment 32.40.31 ökas med 1 100 000 euro för ordnande av skuldrådgivning.

50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag)

Konsumentorganisationerna hade stor betydelse i landet innan det fanns lagstiftning på området. I takt med att lagstiftningen utvecklats har organisationerna fått en något minskad betydelse. Men det finns fortfarande rum för bevakning av konsumenternas intressen, rådgivning och information.

Vi föreslår därför

att moment 32.40.50 ökas med 125 000 euro för statsbidrag till konsumentorganisationer.

50. Regionutveckling och strukturfondspolitik

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Landskapsutvecklingspengarna är ett nationellt anslag i statsbudgeten för utveckling av regionerna. Det kan disponeras för regionala program, utländska samarbetsprojekt och utveckling av näringsverksamhet i regionerna. Över lag används pengarna för att genomföra tidsbegränsade utvecklingsprojekt enligt riktlinjerna i landskapsprogrammet.

I budgetpropositionen är pengarna minskade med 2,5 miljoner euro jämfört med innevarande år. Detta kommer att försvåra verksamheten i många landskap, särskilt i de landskap som har fått kännbart minskade regionutvecklingspengar av EU för den pågående programperioden.

Vi föreslår därför

att moment 32.50.43 ökas med 2 500 000 euro för att höja landskapsutvecklingspengarna.

60. Energipolitik

20. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år)

Också vi i Finland kommer att bli tvungna att uppmärksamma de här åtgärderna när vi arbetar för att genomföra och utveckla energisparavtalen och för att ny energiteknik och bioenergi ska lanseras. I framtiden måste vi påverka attityder, vanor och val i olika situationer. Vägledningen och informationen måste sikta på att sprida information om energisparande och förnybara energikällor till en så stor grupp av användare som möjligt. Budgetpropositionen väger inte in de här behoven i tillräcklig mån och innehåller inte tillräckliga anslag.

Vi föreslår därför

att moment 32.60.20 ökas med 500 000 euro för främjande av energisparande och förnybar energi och för energiinformation.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Vi har länge fått höra hur mycket rättvisare den här regeringen är i social bemärkelse än sin föregångare. Men den här borgerliga regeringen har omintetgjort sina förbättringar i den sociala tryggheten genom att t.ex. höja klientavgifterna inom social- och hälsovården, köra ner den kommunala ekonomin och prioritera privat social- och hälsovård.

Kommunerna permitterar, gallrar bland sina tjänster och försöker återställa balansen i sin ekonomi, vilket går ut över just de mest utsatta tjänsterna och kommuninvånarna. Kommunerna klarar inte av att tillhandahålla de behövliga tjänsterna. Permitteringarna drabbar till största delen social- och hälsovårdspersonal. Staten måste ta mer ansvar för välfärdstjänsterna. Kommunerna fattar nu beslut som strider mot de grundläggande fri- och rättigheterna. Det kan vi inte ha överseende med. Regeringen måste ta ansvar för att människorna ska ha en trygg vardag och för att servicen ska fungera. Statsandelarna för social- och hälsovården måste höjas.

Kommunernas skattehöjningar slår hårdast mot låginkomsttagare som inte betalar statlig skatt. Långtidsarbetslösheten ökar, men regeringen höjer inte de grundläggande arbetslöshetsersättningarna. I synnerhet arbetslösa föräldrars ersättningar måste höjas. Det finns också ett akut behov av förbättringar i bostadsbidrag och utkomststöd för barnfamiljer.

01. Förvaltning

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

Besvärsnämnden för social trygghet är en besvärsinstans av nämndtyp som kan jämföras med en specialdomstol för socialförsäkring. Den avgör besvär över FPA:s förmånsbeslut i första instans. Nämnden har redan i flera år lidit av långa behandlingstider och stora ärendebalanser. Oskäligt långa behandlingstider riskerar sökandenas rätt till försörjning och rättssäkerhet och ger upphov till osäkerhet och förvirring i deras dagliga liv. Bl.a. biträdande justitiekanslern har påtalat ärendebalanserna.

Nämnden har haft omkring 30 000 obehandlade ärenden på senare tid. Kön har inte blivit nämnvärt kortare, fastän nämnden har effektiviserat sin verksamhet och fått något ökade resurser. I år ser det ut som om ca 30 000 ärenden förblir oavgjorda även om ett antal ärenden motsvarande det inkommande antalet kan avgöras. I sin granskning 2008 menade biträdande justitiekanslern att högst sex månader kan anses vara en skälig behandlingstid. Den genomsnittliga behandlingstiden i nämnden var 16 månader och 10 dagar under 2008. I budgetpropositionen föreslår regeringen att nämndens behandlingstid ska vara 14 månader med de resurser som finns att använda nästa år. Detta stämmer inte överens med biträdande justitiekanslerns syn på en skälig behandlingstid. Kanslern har uppgett sig göra en ny granskning i år av nämndens verksamhet.

Nämnden har föreslagit större anslag för 2010 än vad som har beviljats för i år. Enligt motiven avses det temporära tillskottet för att avarbeta ärendebalansen slopas vid utgången av 2010. Men det kommer att ta knappt två år att behandla de ungefär 30 000 ärenden som står i kö utan att ett enda inkommande nytt ärende avgörs under den tiden, med hänsyn till nämndens nuvarande personella resurser och den genomsnittliga behandlingstiden på senare år. Nämnden bör beviljas åtminstone det anslag som den föreslår för 2010.

Vi föreslår därför

att moment 33.01.03 ökas med 810 000 euro för omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

51. Barnbidrag (förslagsanslag)

Den ökande fattigdomen bland barnfamiljer förklaras av att arbetslösheten växer, det blir vanligare att ta ut familjeledighet och familjeförmånerna skars ner under depressionsåren och har därefter förlorat i köpkraft. Fattigdomen bland barnfamiljer är en av de största riskfaktorerna i barns och ungas utveckling. Fattigdom inverkar negativt på den psykiska hälsan och gör det svårare för människorna att klara sig socialt. Dessutom ökar risken för utanförskap och generationsöverskridande fattigdom. Barn och unga får sämre möjligheter att fullt ut engagera sig i samhället. Dessutom är fattigdom bland barnfamiljer både mänskligt och ekonomiskt sett ytterst dyrt.

Enligt undersökningar hör bl.a. ensamföräldrars familjer till riskgruppen i fråga om låga inkomster. Därför krävs det särskild uppmärksamhet på att minska fattigdom bland sådana familjer. Sysselsättningen bland ensamföräldrar har minskat sedan början av 1990-talet. Ensamföräldrar har det också svårare att samordna arbete och familjeliv. Ensamförsörjartillägget till barnbidraget är för närvarande 46,60 euro per barn i månaden. Det bör höjas till 66,60 euro per barn i månaden.

Vi föreslår därför

att moment 33.10.51 ökas med 37 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av ensamförsörjartillägget till barnbidraget med 20 euro i månaden.

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)

Boendekostnaderna har stigit betydligt, särskilt i de största stadscentrumen, vilket inte minst har försämrat barnfamiljernas ekonomi. För att de inte ska ta en oskäligt stor del av barnfamiljernas disponibla inkomster bör stödet för boende förbättras och grunderna för att bestämma det allmänna bostadsbidraget förenklas. För att säkerställa boende till skäligt pris behöver också mark-, planläggnings- och bostadspolitiken stärkas i kommunerna.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 93/2009 rd föreslår vi

att moment 33.10.54 ökas med 60 000 000 euro för att förbättra det allmänna bostadsbidraget.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Skyldigheten att delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska inte bara gälla unga utan också personer över 25 år från och med början av nästa år. Följden av att tacka nej, avbryta eller bli tvungen att avbryta verksamheten är att arbetslösa som får arbetsmarknadsstöd drabbas av 60 dagars karens och att arbetslösa med utkomststöd får grunddelen nedskuren med 20 procent oavsett ålder.

I en del kommuner är läget i dag det att de inte kan ordna meningsfull och sysselsättningsfrämjande arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. En del kommuner kan inte arrangera någon arbetsverksamhet alls. Arbetsverksamheten liknar i vissa fall mer obligatoriskt arbete då den ska vara en rehabiliterande process, där deltagarnas personliga egenskaper stärks för att de ska kunna bli delaktiga av arbetsförvaltningens primära åtgärder och komma ett steg närmare den öppna arbetsmarknaden. De får till exempel inte tillräckligt med handledning och rådgivning. Också stödet från social- och hälsovården är otillräckligt. De bästa resultaten och effekterna kan man få i arbetsverksamheten om platserna finns i organisationer specialiserade på coachning. Där är instruktörerna utbildade i coachning av individer och grupper och i arbetsträning och de kan erbjuda många olika typer av uppgifter på flera nivåer.

Det finns alltså rum för förbättringar i kvaliteten. Nu har regeringen ytterligare utvidgat kommunernas skyldighet att ordna verksamhet. Lagändringen kommer enligt Kommunförbundet att leda till att tiotusentals människor kommer att omfattas av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Det betyder samtidigt att det krävs cirka 180 miljoner euro i extra anslag (bedömningen grundar sig på FPA-statistik som visar att det finns 51 000 som uppfyller villkoren för aktiveringsplan). Regeringen har avdelat sammanlagt 2,1 miljoner euro i extra statsandelar till kommunerna för det här ändamålet per år.

Regeringens bedömning skiljer sig alltså betydligt från Kommunförbundets. Genom att utöka kommunernas uppgifter men reservera uppenbart otillräckliga anslag för att genomföra reformen visar regeringen att den inte inser hur allvarligt läget i kommunalekonomin redan är.

Vi föreslår därför

att moment 33.20.31 ökas med totalt 30 000 000 euro i statligt stöd till kommunerna för att bygga ut arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte.

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Grundtryggheten för arbetslösa släpar långt efter den övriga inkomstutvecklingen. Långtidsarbetslösa utgör inemot hälften av alla utkomststödtagare. Läget är alarmerande. I och med den drastiskt ökande arbetslösheten riskerar allt fler finländare att slås ut både från arbetsmarknaden och samhället, eftersom deras låga inkomster hindrar dem att planera sin egen framtid. Den ökande utsattheten måste stoppas genom att försörjningen för dem som har de lägsta inkomsterna höjs.

En del hushåll som nu får utkomststöd kan slippa leva på stödet om arbetslöshetsdagpenningen höjs, bostadsbidraget justeras och låginkomsttagares beskattning rättas till. På så sätt kan en del av den kommunala socialvårdens arbetsinsats i stället för handläggning av ansökningar användas för rehabiliterande och förebyggande socialarbete.

Arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen för arbetslösa utan barntillägg är i genomsnitt 551 euro per månad. För att förbättra de arbetslösas villkor föreslår vi att arbetslöshetsdagpenningen höjs med två euro. Då stiger stödet efter indexhöjningar till ca 594 euro på månadsnivå och till ca 27,6 euro per dag. Bl.a. de minskade utkomststödsutgifterna kompenserar kostnaderna för höjningen.

För att barnfamiljerna ska få det bättre bör nivån på barntilläggen till arbetslöshetsförmånerna höjas. Därför föreslår vi att barntilläggen till arbetslöshetsdagpenningarna höjs med 20 procent.

Ett tillräckligt antal aktiveringsåtgärder ska förenas med nivåhöjningen för att hjälpa långtidsarbetslösa att placera sig på nytt på arbetsmarknaden.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 576/2009 rd föreslår vi

att moment 33.20.51 ökas med sammanlagt 60 000 000 euro för att budgetbaserat höja arbetslöshetsdagpenningarna med 2 euro per dag och barntilläggen till arbetslöshetsersättningarna med 20 procent.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

För att förbättra de arbetslösas villkor föreslår vi att arbetslöshetsdagpenningen höjs med två euro. Då stiger stödet efter indexhöjningar till ca 594 euro på månadsnivå och till ca 27,6 euro per dag. Bl.a. de minskade utkomststödsutgifterna kompenserar kostnaderna för höjningen.

Behovsprövningen av de arbetslösas utkomstskydd är en exceptionell företeelse i vår sociala trygghet, som i övrigt är individuell. Ingen annan risksituation i livet innebär ett hot för den berörda att bli helt utan social trygghet på grund av makens eller makans inkomster. Problematiken förvärras på grund av äktenskapslagen som säger att bara äkta makar är skyldiga att försörja varandra. Enligt undersökningar lever nästan hälften av de arbetslösa som har blivit utsatta för behovsprövning i ett samboförhållande och kan alltså inte kräva att sambon försörjer dem. Arbetslösa som lever i parförhållande riskerar att bli helt utan arbetsmarknadsstöd, om partnern tjänar mer än 2 400 euro i månaden. Behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet drabbar oftast kvinnor, så den är också indirekt en jämställdhetsfråga.

Också föräldrarnas inkomster påverkar arbetsmarknadsstödet, om den arbetslösa bor i samma hushåll som sina föräldrar och inte uppfyller arbetsvillkoret. Individualiteten i den sociala tryggheten bör befästas. Därför ska behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet slopas.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 95/2009 rd föreslår vi

att moment 33.20.52 ökas med sammanlagt 110 000 000 euro för att budgetbaserat höja arbetsmarknadsstödet med 2 euro per dag och barntilläggen till arbetslöshetsersättningarna med 20 procent och för att slopa behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet i fråga om make och barn.

30. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Pappamånaden förlängs med två veckor från och med den 1 januari 2010. Det är en positiv reform med tanke på fördelningen av kostnaderna för föräldraskap och jämställdheten, men också framför allt eftersom den bidrar till uppkomsten av en relation mellan pappa och barn. Nackdelarna med lagändringen är att skilsmässofamiljer särbehandlas och att pappamånaden i s.k. flerlingsfamiljer inte förlängs per barn. Pappor i flerlingsfamiljer kan alltså inte umgås med babyn lika länge eller på lika villkor som pappor till ett enda barn.

Om föräldrarna har skilt sig är det hos oss vanligt att de har gemensam vårdnad om barnen och att dessa bor växelvis hos vardera föräldern. Förbundet för makalösa föräldrar beräknar att föräldrarna i ungefär 5—10 procent av alla nya avtal kommer överens om att barnet ska bo växelvis hos vardera föräldern. Dessutom blir det allt vanligare att barnet träffar umgängesföräldern 8—12 dagar i månaden. Sammanlagt ungefär en tredjedel av skilsmässobarnen träffar sin umgängesförälder mycket, alltså de bor praktiskt taget också hos denna.

En förälder som bor på annat håll har inte rätt till familjeledighet såsom faderskapsledighet på lika villkor. Även pappor som inte bor i samma hushåll som mamman bör ha rätt till faderskapspenning. Om faderskapet inte är fastställt eller om pappan inte bor i samma hushåll som mamman och heller inte tar vara på sin rätt till pappaledighet, bör mamman enligt oss ha rätt att ta ut de här extra dagarna med föräldrapenning.

Pappan och varje barn i flerlingsfamiljer (tvillingar osv.) bör ha rätt till individuellt stöd för sin ömsesidiga relation. Det är också viktigt att pappan kan delta i den dagliga barnavården, för det hjälper hela familjen att orka och klara sig. Därför bör också flerlingsfamiljer få lagfäst rätt till en längre pappamånad. Pappor i flerlingsfamiljer bör ha rätt till faderskapspenning för varje barn som föds i minst 24 vardagar genast efter avslutad föräldrapenningsperiod. Det betyder att pappor till tvillingar på de villkor som lagen ställer ska ha rätt till faderskapspenning i högst 48 vardagar, pappor till trillingar i högst 72 vardagar, pappor till fyrlingar i högst 96 vardagar och så vidare.

Vi föreslår därför

att moment 33.30.60 ökas med 2 000 000 euro för att budgetbaserat förlänga pappaledigheten i flerlingsfamiljer och införa lika villkor i fråga om pappaledighet för ensamföräldrars familjer och umgängesföräldrar.

40. Pensioner

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Pensionerades vardag måste underlättas genom fungerande tjänster men också genom transfereringar. Bostadsbidraget till pensionstagare måste förbättras för att de som får liten folkpension eller arbetspension ska få det bättre. En högre nivå på bostadsbidraget hjälper i synnerhet pensionärer som bor i hyreslägenheter på områden med höga boendekostnader. De gränser för boendekostnader som tillämpas när bostadsbidraget till pensionstagare räknas ut släpar helt tydligt efter de höjda hyrorna.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 96/2009 rd föreslår vi

att moment 33.40.60 ökas budgetbaserat med 60 000 000 euro för höjt bostadsbidrag till pensionärer.

60. (33.60, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och till vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år)

Nästan alla kommuner har upphört med hemtjänsten till barnfamiljer. Då kan det gå så att familjerna inte kan få hjälp av någon annan än av en barnskötare från Mannerheims Barnskyddsförbund, vars timarvode (ca 10 euro) är för dyrt för många vårdnadshavare. Dessutom finns det inte sådana tjänster att få på alla håll. Därför tvingas många vårdnadshavare ta ledigt utan lön. Det är särskilt svårt att få hjälp med omvårdnaden av funktionshindrade barn. Även om många kommuner har integrerat familjearbete i barnskyddet, sätts detta arbete in först när problemen hos barn och familjer tillspetsats. Som ett vardagsnära, praktiskt stöd skulle hemservicen i många fall göra barnskyddsåtgärder överflödiga. Vi föreslår följaktligen ett höjt anslag för effektivare hemservice till barnfamiljer som ett led i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.31 ökas med 2 000 000 euro för att effektivisera hemservicen till barnfamiljer.

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

De pengar för särskilda statsandelar för forskning som administreras av social- och hälsovårdsministeriet drogs ner med 8,7 miljoner euro i fjol, trots att forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård både resultat- och volymmässigt har ökat avsevärt under den senaste tiden. Trots våra krav återinfördes pengarna inte i budgeten. För nästa år föreslås samma anslag som har funnits att använda i år. Detta kan leda till att forskningsfinansiärerna i framtiden kommer att ha mycket mer att säga till om vad som överhuvudtaget forskas i och var. Staten bör trygga den offentliga finansieringen av forskning för att säkerställa att den är opartisk. Därför föreslår vi att anslagen för denna forskning ökas.

Vi föreslår därför

att moment 33.60.32 ökas med 5 000 000 euro för forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård.

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Höjningar av primära förmåner som barnbidrag hjälper inte barnfamiljer som får utkomststöd, eftersom förmånerna beaktas i utkomststödsbeloppet. Därför ska utkomststödet till barnfamiljer förbättras.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 97/2009 rd föreslår vi

att moment 33.60.35 ökas med 16 000 000 euro för budgetbaserad höjning av barntillägget till utkomststödet med 30 euro i månaden.

37. Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt

I dagens ekonomiska läge bör staten satsa på offentligt byggande. Reparationsbyggnad stimulerar byggsektorn och förbättrar sysselsättningen. Mer anslag ska avdelas för mögelreparationer och förbättrad energiprestanda i offentliga byggnader — daghem, hälsovårdscentraler och ålderdomshem — så att de blir trivsamma för allmänheten.

Också det faktum att befolkningen blir äldre ställer nya krav på teknisk utrustning i bostadshus. Vi måste se till tillgängligheten och säkerheten i ålderdomshem. Också de särskilda behoven i daghem och hälsovårdscentraler måste beaktas. Vi måste bära vårt ansvar för att de som använder kommunala byggnader ska må bra. Det betyder att mögelskador måste åtgärdas och anslagen för ändamålet säkerställas. Regeringen måste sätta in mer resurser på reparationer av fuktskador och förbättrad energiprestanda i kommunala byggnader.

Enligt budgetpropositionen beviljas reparationsunderstöd till kommunerna i efterhand, så kommunerna kommer att få de pengar de investerat tillbaka tidigast 2012. Det är inte bra konjunkturpolitik. Förutom en förhöjning av stödet för kommunernas investerings- och reparationsbyggande kräver vi att stödet förverkligas som finansiering i byggskedet.

Vi föreslår därför

att moment 33.60.37 ökas med 10 000 000 euro för reparationsprojekt inom social- och hälsovården.

70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Anslaget för hälsofrämjande verksamhet minskas med 5,2 miljoner euro. En del av ansvaret för att finansiera hälsofrämjande projekt överlåts till Penningautomatföreningen. Regeringen låter föreningen ta över ansvaret för uppgifter som tillkommer det allmänna. Ändringen innebär att bidragen till organisationer minskar med 3,2 miljoner euro. Det leder till många slags problem för organisationerna, som utför ett viktigt arbete både för att tillhandahålla och utveckla tjänsterna.

Vi föreslår därför

att moment 33.90.50 ökas med 3 200 000 euro till stöd för organisationer.

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Läget är allvarligt riskerat i fråga om miljöministeriets anslag. Regeringen har sagt nej till alla tillskott som miljöministeriet har föreslagit. Först de medel som vi får fördela medgav en skenbar förbättring i krisen kring miljövårdsarbetena genom att anslagen justerades med några miljoner och miljöorganisationerna fick ett par tiotusen euro till. Det lilla ministeriets resurser har minskat under hela regeringsperioden och minskar fortfarande, fastän de behöver höjas väsentligt i det här läget när vi ska bekämpa klimatförändringen. Under den gångna regeringsperioden har miljöförvaltningens utgiftsramar skurits ner så att de står för mindre än en procent av hela statsbudgeten. Miljöförvaltningen körs ner ytterligare genom att omkostnaderna för de regionala miljöcentralerna (69,6 miljoner euro) flyttas över till arbets- och näringsministeriets huvudtitel (NTM). Följden blir rekordlåga omkostnader för miljöförvaltningen (76,77 miljoner euro). Miljöutskottet har lagt märke till det här och föreslagit att miljöministeriets omkostnader och utvecklingspengar ska ökas.

01. Miljöförvaltningens omkostnader

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Socialdemokraterna anser att miljöministeriets anslag är för litet. Anslagen minskar år för år, och då är det omöjligt att garantera de forsknings- och utvecklingsresurser för miljöministeriets förvaltningsområde som behövs för planering och genomförande av miljöpolitiken och för att politiken ska få genomslag i samhället. Forskningsanslaget har nästan halverats på senare år.

Vi föreslår därför

att moment 35.01.01 ökas med 2 500 000 euro för ministeriets anslag till forskning, utveckling och planering.

10. Miljö- och naturvård

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Med anslaget bekostas miljömässigt viktiga vattenvårdsprojekt och förbättringar av förorenade områden. Budgeten och tilläggsbudgetarna för 2009 sammanräknade visade på ett anslagsutfall på 18 950 000 euro för innevarande år. I budgetpropositionen för 2010 är anslaget betydligt nedskuret till 12 500 000 euro. Trenden är brant sjunkande, även i jämförelse med anslagsnivån i den ordinarie budgeten för 2009.

De förorenade områdena i Finland uppskattas vara ca 20 000 till antalet. För att sanera dem beräknas anslagsbehovet totalt uppgå till 1—1,2 miljarder euro de närmaste 20 åren. I takt med att tillståndet i Östersjön har försämrats har särskilt miljövårdsarbetena för att skydda Östersjön fått större betydelse. Anslaget spelar en viktig roll när det gäller att minska belastningen på Östersjön när avloppsbelastningen från glesbygden minskar. Detta arbete kräver större anslag än regeringen tror eftersom tiotals avloppsprojekt i olika delar av landet väntar på tillräckliga resurser för att kunna starta.

Finansutskottet föreslår att anslagen höjs med tre miljoner euro från de medel som riksdagen har att fördela. Tillskottet är viktigt men alldeles för litet. I en budgetmotion (BM 99/2009 rd) föreslår vi ett tillskott med tio miljoner euro. Eftersom regeringen föreslår tre miljoner euro från de medel som ska fördelas, saknas fortfarande sju miljoner euro jämfört med vårt förslag.

Vi föreslår därför

att moment 35.10.77 ökas med 7 000 000 euro för att trygga anslaget för miljövårdsarbeten.

20. Samhällen, byggande och boende

Kommunerna måste få stöd för byggnadsinvesteringar

I det hårda konjunkturläget har kommunernas möjligheter att investera försämrats. Åtgärder för att stimulera den kommunala ekonomin är det allra säkraste sättet att öka efterfrågan här hemma och trygga jobben, och samtidigt behålla den regionala balansen. För att motverka en ännu större ekonomisk nedgång måste staten kraftfullt styra kommunerna mot att investera i ombyggnader och nybyggnader. Men då måste kommunerna ha en viss självförsörjningsgrad för att till exempel en alltför hög egenandel i strukturfonderna inte ska hindra kommunerna att utnyttja den möjligheten. Det räcker inte med att höja statsandelarna. Det krävs också extra satsningar från statens sida för att snabbt få i gång bygginvesteringarna. Styrningen av byggandet måste också kombineras med bättre energiprestanda och bättre ekonomiska lösningar.

För att direkt stödja byggverksamheten i kommunerna bör vi införa ett tvåårigt investeringsstöd till kommunerna. Det ska kunna användas till att bygga nya eller reparera gamla allmänna byggnader, till exempel sjukhus, skolor och daghem. Anslaget ska vara totalt 30 000 000 euro för 2010. Det får användas till bygginvesteringar i kommunerna. Bidraget ska vara högst 10 procent av de sammanlagda investeringskostnaderna. Miljöministeriet ska bevilja bidrag på ansökan av kommunerna. Ministeriet bör prioritera energieffektiva projekt.

Man måste få behålla sitt hem fastän man mister jobbet

En tillfällig nedgång i människornas personliga försörjning under en ekonomisk depression leder ofta till att de tvingas göra sig av med sin ägarbostad. I värsta fall tyngs de fortfarande av bostadsskulder. Vi socialdemokrater föreslår att människorna ska kunna behålla sitt hem på rimliga villkor om de blir arbetslösa eller om företaget går omkull. Staten ska ta fram en borgensmodell där den som bor i ägarbostad tillfälligt får flexiblare betalningsvillkor för sina bostadslån, så att onödiga personliga konkurser kan undvikas.

Enligt modellen ska staten tillfälligt kunna gå i borgen för ett bostadslån, om ägarens inkomster plötsligt minskar drastiskt på grund av arbetslöshet, sjukdom eller konkurs. Staten ska kräva flexibilitet av bankerna när det gäller tidsplanen för amorteringen. Inom ramen för ett sådant här system kan staten också bevilja fyllnadsborgen för viss tid. Amorteringarna ska fortsätta enligt gamla villkor när läget har normaliserats.

Fler nya bostäder för unga

Det behövs nya hyresbostäder till skäligt pris och renoveringar i befintliga hyresbostäder. Men utöver dessa bör Statens bostadsfond kraftigare stödja nybyggnad till skäligt pris, särskilt med tanke på unga och barnfamiljer. Nybyggnation bör konsekvent satsa mer på träbyggande. Med stöd av lagen om räntestöd för ägarbostadslån (1204/1993) har räntestödslån hittills företrädesvis beviljats för egnahemshus, men det finns ingenting som hindrar att personliga lån återinförs, alltså räntestödslån för nybyggnad i större utsträckning.

Då beviljar Statens bostadsfond ett statsgaranterat lån i byggnadsfasen och övervakar tomtpriset. Detta kräver tomtöverlåtelser och skäliga byggkostnader och försäljningspriser. Uppgifterna om dessa ska vara allmänt åtkomliga efter beslutet. Aktieköparna får ett aktiebostadslån med fyllnadsborgen. Under borgenstiden ska det högsta försäljningspriset på aktierna kunna stiga bara i den mån som byggnadskostnadsindexet stiger. Aktieköparna kan bli befriade från statsborgen om de vill, men försäljningspriset ska vara reglerat i tio år framåt.

Villkoret för att kunna söka och få statligt räntestöd är att bostadsbehovet och den sociala situationen genomgår behovsprövning (kommunen ska fatta beslut enligt bostadsfondens anvisningar). Självriskräntan på räntestödslån ska väga in skatteavdragsförmånen. Aktielägenheter ska också kunna säljas utan att staten är delaktig överhuvudtaget, men till ett pris som bestäms av bostadsfonden. Aktierna finns som säkerhet för lånet upp till 60 % enligt dagens bestämmelser, så den statliga fyllnadsborgen bör vara 25—30 % av försäljningspriset och återstående 10—15 % ska köparen betala med egna pengar.

Räntestödsutgifterna blir ungefär lika stora som en normal rätt till ränteavdrag för hela lånet, om man räknar med en årlig räntestödd produktion av 3 000 bostäder av den här typen, med en genomsnittlig bostadsyta på 60 v-m2, anskaffningsvärde på 3 000 e/v-m2, inflation dvs. ökning av anskaffningsvärdet med i genomsnitt 2 % per år, räntestödslån 80 % av anskaffningsvärdet och räntestöd 25 % av räntan till den del den överskrider självrisken.

Således föreslår vi följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 14

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt förbereder en proposition som förbättrar kommunernas möjligheter att investera i byggande och därför inför ett tillfälligt investeringsstöd. Stödet ska vara 10 procent av de totala investeringskostnaderna och behovet av anslag för 2010 är då 30 000 000 euro.

60. Överföring till statens bostadsfond

Boendekostnaderna har ökat markant i Finland och betydande ökningar är fortfarande att vänta. I synnerhet hyrorna har blivit mycket höga till och med för medelinkomsttagare. Hyresnivån i nya hus som byggts med statligt stöd är helt oskälig i relation till de boendes inkomstnivå.

Den försämrade sysselsättningen i byggbranschen förutsätter ökad hyresbostadsproduktion med samhälleligt stöd. Regeringen har tagit fram en s.k. mellanmodell för bostadsbyggande, men den garanterar inte skäliga hyror. Dessutom har regeringen utvidgat investeringsstöden enligt statsunderstödslagen (688/2001), men inte heller det kommer att leda till skäliga hyror.

För att det också i fortsättningen ska finnas hyresbostäder till ett rimligt pris måste villkoren för räntestödslånen till nya ARA-hyresbostäder ändras radikalt. Nybyggnader måste få ett startbidrag på 10 000 eller 15 000 euro och den nuvarande självriskräntan på 3,4 procent i räntestödet måste halveras. På det sättet kan hyran med dagens byggkostnader ligga kring cirka 10 euro/m2 som i ljuset av de nuvarande boendekostnaderna kan anses vara en rimlig nivå.

Dessutom bör systemet för renovering av ARA-hyreslägenheter ses över genom att villkoren för räntestödslån förbättras enligt lånevillkoren för nybyggnad och genom att det extra stödet kopplas till energieffektiviteten i fråga om reparationerna. För det ändamålet bör cirka 30 miljoner euro avsättas i budgeten för statens bostadsfond. ARA-utgifterna ökar med ungefär 8 miljoner euro det första året. Den ARA-fullmakt som behövs för att genomföra det här vägvalet ska bevakas under 2010 och höjas med hjälp av en tillläggsbudget om det behövs.

Ombyggnader och reparationer av gamla hyreshus måste snabbt komma igång, särskilt som de ekonomiska utsikterna försämras och sysselsättningsläget inom byggbranschen är dåligt. Samtidigt kan man satsa på bättre energiprestanda genom att räntestödet kopplas ihop med energiprestanda. Renoveringar som ger högsta energiprestanda ska ha den lägsta räntan. Systemet går enkelt att genomföra så att självrisken sjunker gradvis i takt med att energiprestandan förbättras. Den lägsta självrisken, 1,7 procent, kan gälla renoveringar som uppfyller alla förhandsmål för energiprestanda.

För att backa upp energieffektiva reparationer behövs det satsningar som bättre kan mäta sig med det hushållsavdrag för småhus som regeringen föreslår. Vi har föreslagit att hushållsavdraget ska utvidgas så att det också gäller renoveringar i bostadsaktiebolag. Olika boendeformer särbehandlas enligt regeringens modell och dessutom är hushållsavdraget inte avgränsat enligt energieffektivitet. Nu får det användas t.ex. för att byta oljepanna eller bygga om sommarstugor så att man kan bo i dem vintertid, vilket inte kan anses vara ett ekologiskt hållbart skatteincitament.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 100/2009 rd föreslår vi

att motiveringen till moment 35.20.60 kompletteras med att den procentuella självrisken för räntan på räntestödslån enligt lagen (604/2001) och statsrådets förordning (666/2001) om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån ska halveras under 2010 för att boendekostnaderna för nya bostäder ska kunna ligga på en rimlig nivå och

att motiveringen till moment 35.20.60 kompletteras med att ombyggnadsreglerna för ARA-hyresbostäder 2010 ska ses över genom att villkoren för räntestödslån förbättras enligt lånevillkoren för nybyggnad och stödet kopplas ihop med reparationernas energiprestanda.

INKOMSTPOSTER

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

01. (11.01.01, delvis) Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Momentet ökas med 350 miljoner euro. Intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster höjs med 250 miljoner euro på grund av att utfallet av skatteinkomsterna blir bättre än väntat.

Beskattningen ska fokusera mer på kapital, tillgångar, miljö och konsumtion i stället för på arbete. Men den totala skattekvoten kan inte längre sänkas, eftersom så många kommer att gå i pension de närmaste åren. Om kapitalskatten höjs med två procentenheter till 30 procent vid ingången av nästa år, jämnas skillnaden ut mellan skatten på förvärvsinkomster och kapitalinkomster och staten får in ca 100 miljoner euro mer i skatteintäkter.

Vi föreslår därför

att de beräknade intäkterna under moment 11.01.01 ökas med 250 000 000 euro och

att följande uttalande godkänns:

Reservationens förslag till uttalande 15

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att höja skattesatsen för kapitalinkomst till 30 procent, vilket ökar skatteintäkterna till 100 000 000 euro.

04. Skatter och avgifter på grund av omsättning

01. Mervärdesskatt

Genom en motion föreslår vi att det införs ett omvänt momssystem. Det betyder att momsen lyfts över från den underentreprenör som utför ett arbete till den huvudentreprenör som tar emot arbetet inom branscher där det är typiskt med långa entreprenadkedjor, bland annat inom byggbranschen. Omvänd moms tillämpas också i många EU-länder. Syftet är att förebygga att moms som underentreprenörerna låter bli att betala blir avdragsgilla i huvudentreprenörens momsbeskattning. Ett annat viktigt syfte är att motverka snedvridningar på marknaden på grund av momsfusk. Dessutom ger vårt stimulanspaket bättre drag i ekonomin än regeringens förslag utan att momsminskningen blir särskilt stor.

Således föreslår vi följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 16

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till lag om ändring av mervärdesskattelagen som resulterar i att skatteintäkterna ökar med 130 000 000 euro.

08. Acciser

07. Energiskatter

En skatt på så kallad Windfall-profit på kärn- och vattenkraftkapaciteten skulle bidra till att minska de överskottsinkomster som elproducenterna har fått genom övergången till marknadsmässig prissättning och som har stigit ytterligare genom handeln med utsläpp och de stigande priserna på utsläppsrätter. Skatten kan inbringa uppskattningsvis 375 miljoner euro.

Således föreslår vi följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 17

Riksdagen förutsätter att regeringen kommer med en proposition om en windfallskatt, och då ökar skatteintäkterna med 375 000 000 euro.

10. Övriga skatter

Skatten på förpackningar är tänkt att minska miljöbelastningen från förpackningsmaterial. Den ska vara ett incitament för konsumenterna, tillverkarna och importörerna att välja återvinningsbara förpackningar och minska förpackningsmaterialet, när det är möjligt med avseende på produktens hållbarhet och säkerhet. I överensstämmelse med producentansvaret enligt avfallslagen gäller skatten de som packar produkter professionellt och de som importerar förpackade produkter. Skatten gäller alltså samtliga konsumentförpackningar, men också så kallade grupp- och transportförpackningar. För detta talar inte bara miljöhänsyn utan också en rättvis behandling av alla produkter. Skatten på förpackningar gynnar materialbesparande och återvinningsbara förpackningar i och med att den tas ut bara på förpackningar som införs första gången. Skatten baserar sig på materialvikten och skattesatsen anges utifrån miljöhänsyn och en vägledande livscykelanalys av materialen. Det uppmuntrar till effektiv materialanvändning också vid tillverkningen av förpackningar. Det primära miljömålet med skatten är att minska alla typer av förpackningsavfall. Det första året kan skatten inbringa uppskattningsvis 135 miljoner euro.

Således föreslår vi följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 18

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till lag om skatt på förpackningar som ökar skatteintäkterna med 135 000 000 euro.

05. Överlåtelseskatt

Stämpelskatten inom värdepappershandel avskaffades den 1 maj 1992. Beslutet motiverades med att det blir lättare för företagen att själva generera kapital och att aktiemarknaden stimuleras. Stämpelskatten var en procent av priset. Under de bästa åren, 1988 och 1989, inbringade den årligen ungefär 300 miljoner mark till staten.

Den gällande överlåtelseskatten påverkas av många faktorer, bland annat skatteunderlaget, skattenivån och deras effekter på värdepappershandeln. Överlåtelseskatten gäller bara aktier i finländska bolag och bara när åtminstone den ena parten i handeln är allmänt skattepliktig i Finland. Skatteunderlaget inverkar på vilken del av omsättningen på börsen som ska beskattas; en stor del av handeln sker mellan utländska ägare.

Genom en motion föreslår vi ett lagstadgat krav på en årlig anmälan om värdepappershandel när någon part i handeln är skattskyldig i Finland. Redan en försiktig bedömning ger vid handen att skatteintäkterna ökar med 300 miljoner euro om året när de finländska skattskyldiga anmäler sin värdepappershandel och skatteövervakningen av E-mäklarna effektiviseras.

Således föreslår vi följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 19

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till lag om överlåtelseskatt och ett beskattningsförfarande som höjer skatteintäkterna med 300 000 000 euro.

08. Avfallsskatt

Avfallshanteringen förbättras och miljöskadorna minskar om avfallsskattelagen också börjar gälla privata soptippar. Det skulle inbringa ungefär 135 miljoner euro mer i skatter.

Således föreslår vi följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 20

Riksdagen förutsätter att regeringen kommer med en proposition om att utvidga avfallsskatten, och då ökar skatteintäkterna med ca 135 000 000 euro.

Avdelning 12

INKOMSTER AV BLANDAD NATUR

29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde

88. Statens andelar av tippningens och penninglotteriets vinstmedel

Som ett positivt faktum kan noteras att det ur fonden för ofördelade vinstmedel betalas ut sammanlagt 182,6 miljoner euro 2010—2013 för att fördelas mellan vetenskap, konst, ungdomsarbete och idrott enligt den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel. Vi anser att det rådande svåra ekonomiska läget, den ökande arbetslösheten och behovet av investeringar kräver massiva och snabba insatser. Vi föreslår att 80 miljoner euro ur fonden intäktsförs för att användas under två års tid. Medlen ska dirigeras till de förmånstagare som ska få tippningsvinstmedel, bl.a. för att rusta upp kommunala idrotts-, ungdoms- och kulturlokaler. Dessutom ska vetenskapen få sin andel.

Vi föreslår därför

att moment 12.29.88 ökas med 80 000 000 euro för förmånstagarna att använda och särskilt för att rusta upp idrotts-, kultur- och ungdomslokaler i kommunerna.

Avdelning 15

LÅN

03. Statens nettoupplåning och skuldhantering

01. Nettoupplåning och skuldhantering

Om utgifterna och inkomsterna ovan godkänns, behövs det 12 981 058 000 euro i lån för att budgeten ska bli balanserad. Därmed budgeteras sammanlagt 12 981 058 000 euro under moment 15.03.01.

Förslag

Vi föreslår

att förslaget till statsbudget för 2010 godkänns i enlighet med betänkandet med de ovan beskrivna ändringarna och

att de 20 uttalandena ovan godkänns.

Helsingfors den 9 december 2009

  • Kari Rajamäki /sd
  • Matti Saarinen /sd
  • Reijo Laitinen /sd
  • Tarja Filatov /sd
  • Pia Viitanen /sd
  • Tuula Väätäinen /sd
  • Reijo Kallio /sd
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Valto Koski /sd
  • Heli Paasio /sd

RESERVATION 2 /vänst

Allmän motivering

Sysselsättning

Sysselsättningssiffrorna fortsätter rasa och långtidsarbetslösheten hotar bli ett allvarligt problem. Detta är något som regeringen inte berett sig på i budgetpropositionen och har inga åtgärder att erbjuda som skulle hjälpa upp situationen. Sysselsättningsanslagen är alltför snålt tilltagna. I anslagen har hänsyn inte tagits till att långtidsarbetslösheten ökar utan ökningen får fortgå med regeringens medgivande.

Att slopa låglönestödet och FPA-premierna är enligt Statens ekonomiska forskningscentral ett ineffektivt och illafungerande sätt att skapa arbetstillfällen. Dessa "stimulanseuro" skulle ha använts för en genuint sysselsättande stimulans.

Stimulans

Regeringen bedriver i stimulansens namn en politik där penningmaktens omänskliga anlete skiner igenom och placerar finländarna, allt från barn till ungdomar, i olika fållor. Regeringen nöjde sig i EU med ett avtal om alldeles för små stimulansinsatser från medlemsländernas sida. Med tanke på hur stor inverkan exporten har på sysselsättningen här hemma, hade en högre nivå på den gemensamma europeiska stimulansen bidragit till att sätta fart på vår export.

I det ekonomiska trångmål vi befinner oss i är regeringens stimulansåtgärder otillräckliga, ökar orättvisorna och finner inte sitt mål:

1) Regeringens stimulansåtgärder räcker inte långt.

Att kalla outnyttjade fullmakter för stimulans är bluffmakeri av stora mått och berättar ingenting om hur det verkligen förhåller sig.

2) Stora skattelättnader som också gäller de högst avlönade.

Skattelättnaderna bygger inte på någon planering utan var framför allt avsedda att gagna folk med höga inkomster. Regeringen ser nu skattelättnaderna som en stimulansåtgärd trots att skattelättnader som kommer alla till godo är ineffektivast i stimulanshänseende. Det hade stimulerat mer och samtidigt varit rättvisare om de lägsta förmånerna såsom arbetslöshetsförmånerna och pensionerna hade höjs, och skattelättnaderna hade riktat sig till människor med små och medelstora inkomster.

3) Kommunerna behöver mer pengar för att inte minska sina investeringar och planera personalnedskärningar.

Detta hade varit en ytterst effektiv stimulansåtgärd, men det går regeringen inte med på. Vänsterförbundet föreslår rejäla krafttag på denna punkt.

4) Regeringen satsar inte tillräckligt mycket på bostadsproduktion och basinvesteringar.

Vi föreslår högre anslag för vägar och järnvägar.

Att förebygga utslagning

Den finländska ekonomin och därmed också sysselsättningen är i exceptionellt hög grad beroende av exporten, inte minst av exporten av produktionsförnödenheter. Finland behöver en mer varierad export.

Servicesektorn är en viktig sysselsättningsfaktor. Servicen står för två tredjedelar av vår bnp och 70 procent av våra arbetsplatser. Om regeringen genuint hade velat förhindra att recessionen fördjupas och sysselsättningsläget förvärras, hade den avsatt ordentligt med pengar i budgeten för sysselsättningen i den offentliga och privata sektorn. Men det gör regeringen inte.

Genom sina skattebeslut har regeringen gjort sådana intrång i små och medelstora företags villkor att företagsinkomsten hotar bli så liten att entreprenörskap inte längre lönar sig.

De offentliga tjänster kommunerna ska tillhandahålla är svårt hotade i dagens ekonomiska läge. Alltså just de tjänster som utgör vårt livsviktiga skyddsnät när ekonomin är som kärvast. När kommunekonomin dyker bör staten se till att kommunerna får tillräckligt med pengar för dagvård, skolor, hälsovård och kultur. Men de anslag som regeringen föreslagit och utskottsmajoriteten godkänt får servicen att försämras radikalt.

Kommunförbundet bedömer att budgetpropositionen inte alls kommer att underlätta det svåra ekonomiska läget i kommunerna. I 181 kommuner höjs skattesatsen nästa år samtidigt som många kommuner tvingas till stor upplåning. Under dessa omständigheter måste kommunerna också effektivisera sina sparåtgärder, vilket oundvikligen kommer att påverka servicekvaliteten negativt.

Regeringen Vanhanens personalnedskärningsprogram är dåligt tajmat. Produktivitetsprogrammet leder ju till personalminskningar i en tid då inte minst den offentliga sektorn borde kunna trygga sysselsättningen. Problemet med produktivitetsarbetet är enligt förvaltningsutskottets utlåtande (FvUU 18/2009 rd) att det fortfarande tar sig uttryck som ett saneringsprojekt som i alltför hög grad bygger på matematiska personalneddragningar.

Den makroekonomiska aspekten verkar också prioriteras ner. Enligt utlåtandet måste frågan om antalet anställda kopplas ihop med själva arbetsuppgifterna inom förvaltningarna, men också med projekt och processer som verkligen höjer produktiviteten. I annat fall är det lätt hänt att servicen urholkas och att förvaltningens produktivitet de facto minskar. I det här ekonomiska läget och med tanke på sysselsättningen intar utskottet ståndpunkten att man inom budgetekonomin tillfälligt bör upphöra med att sätta bindande matematiska ramar för årsverken. Ramarna har på olika håll i statsförvaltningen styrt verksamheten måhända i alltför stor utsträckning och bland annat lett till att man anlitar köpta tjänster i stället för eget arbete, påpekar utskottet. Just nu lider staten brist på pengar men inte på kompetent arbetskraft. Om man frångår de bindande målen för årsverken skapar man enligt utlåtandet en viss flexibilitet, eftersom fast anställda kan få jobba kvar och ny personal kan anställas för viss tid. På så sätt möjliggörs också kostnadsbesparingar.

Bränsle-, livsmedels- och ekonomikriserna och klimatförändringen har slagit hårdast mot människorna i utvecklingsländerna. Hunger, extrem fattigdom och en allt torrare livsmiljö leder i värsta fall till hundratals miljoner människors död och tvingar miljontals människor att lämna sina hembygder. Länder som Finland kan helt enkelt inte tillåta sig att vara egoistiska ens när ekonomin ligger i botten, utan vårt utvecklingssamarbete måste kunna bemöta tidens utmaningar bättre än vad regeringen föreslagit.

Invånarna i världens fattigaste länder drabbas samtidigt av livsmedels-, energi- och ekonomikrisen och klimatförändringen. Man räknar med att den globala recessionen ensam före utgången av 2010 har tvingat mer än 89 miljoner människor ner i en bottenlös misär där de har mindre än en euro att leva på per dag. Därtill kommer de mer än 1,5 miljarder människor som i slutet av 2009 lever i fattigdom, dvs. har mindre än 2 euro att röra sig med per dag.

WHO påpekar att det är uttryckligen under recessioner som man måste satsa på hälsa och välfärd och hithörande strukturer, för att det ska gå att upprätthålla stabilitet och driva på ett ekonomiskt uppsving.

Lågkonjunkturen får också många finländares liv att gå över styr. Intresseorganisationerna i vårt land har haft en traditionellt stark roll i arbetet på att förhindra utslagning och i eftervården. Nu är denna verksamhet starkt hotad när Penningautomatföreningen står i beråd att dra ner på sina understöd. Föreningen kommer t.ex. nästa år att minska sina understöd till organisationer med 20 miljoner euro.

Den svarta ekonomin

Ekobrottsligheten och den svarta ekonomin bedöms stå för 4—5 procent av vår bnp. Det rör sig om en summa på 5—7 miljarder euro per år.

Beloppet måste fås ner och skatteinkomsterna upp. De företag som håller sig strikt till lagen skulle vara betjänta av stränga insatser mot den svarta ekonomin.

Vad som behövs är ett effektivt handlingsprogram mot den svarta ekonomin. Programmet bör särskilt ta fasta på:

  • beställarens eller utförarens förpliktelser och verkliga beställaransvar (bl.a. ansvar för utestående betalningar i anställningen vid försummelser),
  • omvänd momsplikt,
  • rätt för arbetsmarknadens organisationer att väcka talan,
  • bättre kontroll-, informations- och förhandlingsrättigheter och bättre anställningsskydd för förtroendemän och personalrepresentanter,
  • skyldighet för företag som anlitar utländsk hyrd arbetskraft att göra anmälan om personalen i realtid till skattemyndigheten,
  • mer resurser för arbetarskyddsdistrikten att kontrollera utländska anställdas arbetsvillkor (jfr vårt förslag under moment 33.70.01)
  • ett nära samarbete mellan arbetarskyddsmyndigheterna och skatteförvaltningen, informationsutbyte och ömsesidiga anmälningar på eget initiativ om iakttagna försummelser och
  • adekvata finansiella resurser för beskattaren, arbetarskyddsdistrikten, polisen, åklagaren och rättsväsendet för insatser mot den svarta ekonomin.

Utbildning, vetenskap och kultur

Vänsterförbundets ambition är att få upp läropliktsåldern till 18 år så att läroplikten också omfattar läroavtalsutbildning. Det första steget kunde också vara att göra höjningen av åldersgränsen möjlig genom att erbjuda tillräckligt med utbildning och först sedan lagfästa den med förpliktande följder.

Regeringen garanterar inte alla ungdomar, arbetslösa och arbetslöshetshotade utbildningsplatser som skulle förhindra utslagning och göra det möjligt att skaffa sig ny kunskap. Yrkesutbildningen, universiteten och det fria bildningsarbetet måste definitivt få mer resurser för att människor ska kunna klara det dagliga livet när ekonomin återhämtat sig.

Regeringen Vanhanen kör ner statens egen forskningsverksamhet med hård hand i en tid då vi behöver av statens forskningsinstitut framforskad kunskap för att överleva den ekonomiska recessionen. De statliga forskningsinstituten måste få sin verksamhet garanterad för att våra gemensamma verktyg mot recessionen ska bygga på kunskap i stället för en kallt segregerande ideologi.

Kulturen får en allt starkare roll i människors liv när ekonomin är körd i botten. Men dessvärre drar kommunerna åt svångremmen när det gäller kultur. Därför skulle staten öka sin egen finansieringsandel för att alla finländare ska få uppleva, konsumera och bli delaktiga i kreativiteten i professionell kultur.

Rättvisa

I samband med behandlingen av skattelagarna föreslog vi att de med de högsta inkomsterna inte ska få skattelättnader. Däremot tyckte vi att beskattningen skulle lindras för småinkomsttagare genom att grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs till 3 000 euro. Vidare anser vi att de futtiga ersättningarna till närståendevårdarna bör vara skattefria.

Rättviseskäl talar också för att skatt åter börjar tas ut på miljonegendomar. Vanhanens etta bestående av Centern och Socialdemokraterna begick ett fatalt fel då den slopade förmögenhetsskatten.

En hållbar beskattningsprincip är att var och en betalar skatter efter sin förmåga. Ju större inkomster man har, desto mer kan man relativt sett betala i skatter. Det är bara rättvist.

Vanhanens andra regering håller i likhet med sin föregångare på att styra beskattningen mot platt skatt. De största kapitalinkomsttagarna har nu samma skattesats som en medellöntagare och inte den skattesats som hade gällt för en lika stor löneinkomst.

Den extra inkomstskattelättnad som infördes 2009, och då även för de högsta inkomsterna, hade ingen effekt på sysselsättningen och var helt oförenlig med rättviseambitionen. För att balansera upp skattelättnaden höjer regeringen den allmänna momssatsen från den 1 juli. Samlingspartiet och Centern ämnar fortsätta lindra inkomstbeskattningen och höja momsen också under kommande år. Vänsterförbundets riksdagsgrupp motsatte sig att den allmänna momssatsen höjs.

Till råge på allt drev regeringen på en höjning av fastighetsskatten, trots att det är en skatt som inte tar hänsyn till folks betalningsförmåga. Fastighetsskatten till kommunen är indirekt inbäddad i bolagsvederlag och hyror; de som bor i friliggande småhus betalar skatten direkt till kommunen. När lagförslaget var uppe till behandling ville Vänsterförbundet inte att den undre och övre gränsen för fastighetsskatt skulle höjas.

Vår riksdagsgrupp föreslog som underlag för budgetbehandlingen

  • att beskattningen skärps i stället för lindras för dem som tjänar mer än 60 000 euro om året (jfr vårt förslag till skatteskalor för 2010)
  • att vinstutdelningar och andra kapitalinkomster beskattas progressivt i samband med andra förvärvsinkomster och att skattefriheten för icke noterade bolags vinstutdelning slopas
  • att förmögenhetsskatten återinförs för förmögenheter som överstiger 1 miljon euro
  • att energibolagens överlopps vinst (s.k. windfallvinst) beskattas
  • att en omvänd moms införs för att få stopp på den svarta ekonomin och skattefusk
  • att börshandeln med värdepapper som i dagsläget är skattefri beläggs med skatt
  • att inkomster, även inkomster från förmåner, upp till 10 000 euro stegvis befrias från skatt; i det syftet föreslog vi att grundavdraget i kommunalbeskattningen för 2010 skulle vara 3 000 euro.

Vi ser ingen godtagbar anledning till att överlåtelse av åkermark ska vara skattefri under en viss tid. Vi motsatte oss också att arbetsgivarens FPA-premie slopas.

Rättvisan kräver även att de lägsta förmånerna höjs till 700 euro i månaden. Under utskottsbehandlingen föreslog vi att inte bara grundtrygghetsförmånerna under arbetslöshet utan också de övriga grundtrygghetsförmånerna, dvs. faderskaps-, moderskaps- och föräldrapenningen och folkpensionen, ska höjas till 700 euro i månaden. Givetvis bör bostadsbidragen samtidigt ses över för att de inte ska sjunka till följd av höjningen.

Barnbidragen bör höjas med 15 euro i månaden. Självfallet får barnbidraget inte minska utkomststödet.

Nu tyder allt på att statens produktivitetsprogram också kommer att leda till att forskningsrönen om samhället och dess problem kommer att decimeras. Därför föreslår vi ökade anslag i kapitel 28.30 som gäller finansministeriets förvaltningsområde.

Vi föreslår att följande uttalanden tas in i den allmänna motiveringen:

Reservationens förslag till uttalande 1

Riksdagen konstaterar att den nuvarande kapitalbeskattningen är orättvis då den favoriserar människor med stora kapitalinkomster, och förutsätter att regeringen bereder en proposition om progressiv kapitalskatt som är låg för små kapitalinkomster och stiger till 32 procent för större kapitalinkomster.

Reservationens förslag till uttalande 2

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om beskattning av stora förmögenheter.

Reservationens förslag till uttalande 3

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om beskattning av handeln på börsen.

Reservationens förslag till uttalande 4

Riksdagen förutsätter att FPA-premie åter börjar tas ut av arbetsgivarna.

Reservationens förslag till uttalande 5

Riksdagen förutsätter att regeringen reagerar på bränsle-, livsmedels- och ekonomikriserna och klimatförändringen genom att höja anslagen för utvecklingssamarbete för att de som bor i utvecklingsländer ska kunna klara sin vardag.

Reservationens förslag till uttalande 6

Boendekostnaderna har ökat våldsamt. Inte minst i tillväxtcentra är bristen på hyresbostäder till skäliga priser skriande. Den fritt finansierade hyresbostadsproduktionen har kollapsat, med skenande hyror som följd. Därför kräver riksdagen att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att öka den statligt stödda hyresbostadsproduktionen och ändra räntestödsvillkoren för att hyresgästernas bokostnader inte ska komma åt att skena iväg.

Reservationens förslag till uttalande 7

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt tar fram en proposition som förbättrar villkoren för allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare och bostadstillägg för studerande för att dessa grupper inte ska behöva lida på grund av höga bokostnader.

Reservationens förslag till uttalande 8

Regeringens åtgärder för att motverka klimatförändringen är otillräckliga. Riksdagen förutsätter att regeringen siktar mot ett för det internationella samfundet juridiskt bindande avtal om att målet för de utvecklade länderna ska vara att före 2020 minska växthusgasutsläppen med 30—40 procent från nivån 1990.

Reservationens förslag till uttalande 9

Riksdagen konstaterar att 181 kommuner har sett sig tvungna att höja skattesatsen för nästa år och att ännu fler kommuner tvingas pruta på sin basservice och sina investeringar. Riksdagen kräver att regeringen skyndsamt kommer med en proposition om att höja statsandelarna till kommunerna för att de ska kunna genomföra planerade investeringar och inte tvingas permittera sina anställda.

Reservationens förslag till uttalande 10

Riksdagen konstaterar att barnfattigdomen tilltagit och att skillnaderna i barns tillgång till hälsa, utbildning, hobbyer och försörjning fortsatt har ökat. Varje barn ska ha rätt till en trygg barndom. Riksdagen förutsätter att regeringen skrider till åtgärder för att ge alla barn en möjlighet att utveckla sig själva och sina intressen. Barnbidragen bör bindas vid index och dessutom bör det ses till att en höjning av barnbidragen inte minskar utkomststödet.

Reservationens förslag till uttalande 11

Långtidsarbetslöshet är den främsta enskilda orsaken till långtidsfattigdom. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om slopad behovsprövning för arbetsmarknadsstöd.

Reservationens förslag till uttalande 12

Hundratusentals pensionärer lever fortfarande under EU:s existensminimum. Riksdagen yrkar på en nivåhöjning av folkpensionerna för att hissa dem över existensminimum och på att indexjusteringen görs enligt halvvägsindex (löner 50 procent, priser 50 procent) i stället för brutet arbetspensionsindex.

Reservationens förslag till uttalande 13

Våra krigsveteraner är en ålderstigen och försvinnande skara. Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt bereder en lag som garanterar årlig rehabilitering utan ansökan för alla våra krigsveteraner och deras makor, oberoende av krigsinvaliditet.

Reservationens förslag till uttalande 14

Det behövs framforskad kunskap som stöd för beslut om stimulans och prevention. Riksdagen förutsätter att statens egna forskningsinstitut garanteras tryggade villkor.

Reservationens förslag till uttalande 15

Penninginstituten särbehandlar medborgarna. Riksdagen förutsätter att regeringen skrider till åtgärder för att grunda en statsägd bank.

Detaljmotivering

ANSLAG

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Krishantering

21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag)

Riksdagen förutsatte i sitt ställningstagande (RSk 17/2009 rd) till statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse (SRR 1/2009 rd) att den nationella beredskapen för civil krishantering ska höjas så mycket att det permanent garanterar minst 150 civila krishanteringsexperters medverkan. Utrikesutskottet bedömer att detta kräver ett årligt påslag av 5—6 miljoner euro.

Vänsterförbundet vill påpeka att den civila krishanteringen har kommit att spela en allt viktigare roll i att förebygga och eftervårda konflikter. Vi anser i likhet med utrikesutskottet att den civila krishanteringen måste utvecklas målmedvetet under kommande år. Men som utrikesutskottet konstaterar i sitt utlåtande om budgeten står anslagen för civil krishantering i detta nu inte i relation till de verkliga behoven.

Vi föreslår därför

att moment 24.10.21 ökas med 3 000 000 euro för experter inom civil krishantering.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Utrikesutskottet bedömer att anslagen behöver höjas med i snitt 100 000 000 euro varje år under perioden 2011—2015 för att Finland ska kunna fullfölja sitt åtagande gentemot FN och EU gällande nivån på utvecklingssamarbetet 2015.

Vänsterförbundet anser att Finland måste bära sitt globala ansvar även under den pågående ekonomiska krisen. Vi kan inte godkänna att regeringen skär bort 60 miljoner euro från det som överenskoms i ramarna. Vi kan inte heller acceptera att Finlands regering vill försköna utvecklingssamarbetsstatistiken med flyktingkostnader som uppfyller "ODA plus"-kriterierna. Varje euro som investeras i invandring behövs, men de belopp som spenderas här hjälper i sig inte nödlidande i utvecklingsländer.

Hänvisning: BM 553/2009 rd (Lapintie m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 24.30.66 ökas med 80 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete.

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Ministeriet och förvaltningen

04. Forskning och utveckling (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Rättspolitiska forskningsinstitutet måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Vi föreslår därför

att moment 25.01.04 ökas med 1 000 000 euro för Rättspolitiska forskningsinstitutet.

10. Domstolar och rättshjälp

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Europadomstolen har upprepade gånger fällt Finland för domstolsbehandlingar som dragit alltför långt ut på tiden. De politiska beslutsfattarna har fått sig en reprimand för detta bl.a. av presidenten i högsta domstolen. De alltför långa behandlingstiderna äventyrar rättsskyddet och rubbar tron på en rättvis rättegång.

Domstolarna behöver mer resurser även för insatser mot den svarta ekonomin.

Hänvisning: BM 852/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 25.10.03 ökas med 6 000 000 euro för att förkorta behandlingstiden för ärenden vid förvaltningsdomstolarna, hovrätterna, tingsrätterna, försäkringsdomstolen, marknadsdomstolen och arbetsdomstolen, för insatser för att motverka den svarta ekonomin och för att värna verksamhetsmålen och de personella resurserna. Av beloppet avsätts 2 000 000 euro för tingsrätterna för att avarbeta ärendebalansen.

Vi föreslår dessutom att följande uttalande tas in i motiven till moment 25.10.03:

Reservationens förslag till uttalande 16

Riksdagen förutsätter att ett mål läggs fast för hur länge en rättegångsprocess sammantaget får räcka med hänsyn till att rättssäkerheten och kravet på en rättvis rättegång ska bli tillgodosedda.

04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Efterfrågan på rättshjälp med låg tröskel har helt klart ökat till följd av den pågående recessionen, allt större inkomstskillnader och stigande rättegångskostnader. Detta är ett faktum som regeringen väljer att blunda för.

Behandlingstiderna i konsumenttvistenämnden är fortfarande oskäligt långa. Nämnden har under den senaste tiden allt oftare fått avgöra tvister om bil- och bostadsköp och fastighetsförmedling. Tvisterna kommer att hopa sig i konsumenttvistenämnden också nästa år.

Hänvisning: BM 853/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 25.10.04 ökas med 2 000 000 euro för rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader.

20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning

01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver att också utsökningsväsendet får mer resurser.

Vi föreslår därför

att moment 25.20.01 ökas med 1 000 000 euro för att säkra verksamheten inom utsökningsväsendet och konkursövervakningen och för att stärka insatserna mot den svarta ekonomin.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behovet av resurser för bekämpning av den svarta ekonomin och ekobrottslighet ökar i samma takt som den gränsöverskridande arbetskraftens rörlighet och arbetskraftsinvandringen. För att bekämpa dem behövs det utöver det föreslagna tilläggsanslaget nog andra åtgärder också, som ändringar i lagstiftning och skärpt kontroll av företag som anlitar utländsk arbetskraft.

Utskottet har lagt till 1,65 miljoner euro, men det räcker inte till.

Hänvisning: BM 1102/2009 rd (Yrttiaho).

Vi föreslår därför

att moment 25.30.01 ökas med 3 500 000 euro för bekämpning av den svarta ekonomin och ekobrottslighet och för effektivare behandling av grova brott.

40. Verkställighet av straff

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det ställer sig samhällsekonomiskt dyrt att strunta i att motverka återfall i brott. Men för att återfall i brott ska kunna motverkas måste fångarna ges möjlighet att aktivera sig under fängelsetiden och ta tag i sitt liv genom utbildning, rehabilitering och arbete. Men på den här punkten slår regeringen Vanhanen dövörat till.

Eftersom vi befinner oss mitt i en recession är det viktigt att i sysselsättningsfrämjande syfte öka ombyggnadsinvesteringarna. De flesta av våra fängelser kräver åtminstone en lätt renovering, som gör att ombyggnadsinvesteringar inte behöver göras längre fram.

Hänvisning: BM 854/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 25.40.01 ökas med 10 000 000 euro, varav 5 000 000 euro för årliga reparationer i fängelser, 2 000 000 euro för hälso- och sjukvård för fångar och 3 000 000 euro för extra personella resurser och aktivering av fångar.

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Förvaltning

01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Riksdagen förutsatte i sitt ställningstagande (RSk 17/2009 rd) till den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen att den nationella beredskapen för civil krishantering ska höjas så mycket att det permanent garanterar minst 150 civila krishanteringsexperters medverkan. Utrikesutskottet bedömer att detta kräver ett årligt påslag av 5—6 miljoner euro.

Vi föreslår därför

att moment 26.01.01 ökas med 1 500 000 euro för att stärka den nationella beredskapen för civil krishantering så att Finland fortlöpande kan ha minst 150 experter inom civil krishantering utsända på internationella uppdrag.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Den svarta ekonomin har brett ut sig under de senaste åren och har bl.a. lett till ett ekonomiskt bortfall på 400—500 miljoner euro inom byggbranschen. Ju djupare recessionen blir, desto större är risken för ekobrott.

För att kunna bekämpa den svarta ekonomin behöver beskattaren, arbetarskyddsdistrikten, polisen, åklagaren och domstolsväsendet mer pengar.

Vi föreslår därför

att moment 26.10.01 ökas med 2 000 000 euro till polisen för bekämpning av den svarta ekonomin.

20. Gränsbevakningsväsendet

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utöver resursöverföringarna enligt den fastställda strategin måste Gränsbevakningsväsendet enligt uppgift dessutom minska 200 årsverken för att täcka underskottet under omkostnadsmomentet. Minskningen gäller än en gång verksamheter utanför det riksomfattande prioriterade området, främst i Lappland, Kajanaland, Norra Karelen och Bottniska viken.

I kombination med den tidigare planerade resursöverföringen försämrar nedskärningen tydligt Gränsbevakningsväsendets prestationsförmåga inom dessa områden samt kapaciteten att tillhandahålla säkerhetstjänster för människorna i gränsområdet och skärgården. Gränskontrollerna i huvudstadsregionen och vid den sydöstra gränsen kan inte heller stärkas på det sätt som avses i strategin.

En sådan märkbar försämring av Gränsbevakningsväsendets operativa kapacitet är varken motiverad eller godtagbar. Gränsbevakningsväsendet bör för Finlands del kunna sköta bevakningen av EU:s yttre gräns på ett effektivt sätt och upprätthålla en fungerande gränskontroll.

Hänvisning: BM 384/2009 rd (Kyllönen).

Vi föreslår därför

att moment 26.20.01 ökas med 3 000 000 euro.

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna

02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Trots organisationsomläggningar råder det brist på personal. Dessutom är det att vänta att allt fler av de poliser som nu jobbar på nödcentralerna flyttar över till egentliga polisjobb under de närmaste åren.

Trots att regeringen varit medveten om detta har den inte avsatt några anslag för extra personal.

Vi föreslår därför

att moment 26.30.02 ökas med 3 000 000 euro för utbildning och avlöning av extra personal vid nödcentralerna.

40. Invandring

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behandlingen av uppehållstillstånd inverkar i högsta grad på individens rättsskydd. Dagens resurssituation gör att behandlingstiderna fortfarande är långa. Om Migrationsverket får mer resurser, försnabbas besluten om uppehållstillstånd och mottagningskostnaderna fås därmed ned.

Till en god förvaltningskultur hör också en heltäckande rådgivning som hjälper i svåra situationer. Därför är det viktigt att servicen är nära och personlig i frågor av vital betydelse för de grundläggande rättigheterna, såsom rätten att leva och bo någonstans. Rikstäckande rådgivningskontor och en flerspråkig rikstäckande telefonrådgivning spelar en nyckelroll för att påskynda behandlingen av ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap vid Migrationsverket.

Hänvisning: BM 275/2009 rd (Kauppila) — servicerådgivning i Päijänne-Tavastland, BM 855/2009 rd (Sirnö) — rådgivningstjänst.

Vi föreslår därför

att moment 26.40.01 ökas med 2 500 000 euro, varav 1 000 000 euro för rikstäckande rådgivningstjänst till invandrare och 1 500 000 för att snabba upp behandlingen av uppehållstillstånd.

03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

Finland lägger ner anmärkningsvärt mycket mindre pengar på att främja invandrares integration och sysselsättning än månget annat land i Europa. Utan stöd finns det risk för att invandrarna inte lyckas få in en fot i det normala finländska vardagslivet.

Inrikesministeriet självt anser att regeringen har underdimensionerat budgeten på denna punkt och att det föreslagna anslaget bara förslår till att tillgodose en bråkdel av behoven. Utskottet ökade anslaget men inte tillräckligt.

Vi föreslår därför

att moment 26.40.03 ökas med 1 500 000 euro för främjande av invandrares integration och sysselsättning, bl.a. för fortsatt finansiering av de pilotförsök i kommunerna som inleddes i år och för uppsökande arbete i syfte att identifiera offer för människohandel.

30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag)

Inrikesministeriet föreslog för 2010 års budget att ersättningarna till kommunerna för placering av flyktingar skulle höjas med 20 procent, men fick in bara en 10 procents höjning.

Ersättningen har inte höjts på länge, vilket lett till att kommunerna inte är villiga att ta emot flyktingar. Detta åter har haft sitt pris, mänskligt och ekonomiskt mätt, när människor som beviljats uppehållstillstånd inte kunnat placeras någonstans.

Följden av kommunernas ovilja att ta emot flyktingar är att det i början av november fanns 400 flyktingar eller personer med uppehållstillstånd på förläggningarna som väntade på att bli placerade i någon kommun. Att inkvartera dessa 400 på förläggningar kostar ca 500 000 euro i månaden, dvs. ungefär 6 miljoner euro per år. Behovet av platser ute i kommunerna förväntas öka ytterligare nästa år.

Hänvisning: BM 856/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 26.40.30 ökas med 2 500 000 euro för höjningen av de kalkylmässiga ersättningarna för placering av flyktingar så att ersättningen för personer över 7 år är 2 281 euro per år och för personer under 7 år 7 467 euro per år.

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Militärt försvar

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Enligt vår mening finns det ingen anledning till att indexbinda anslagen. Därför bör följande poster dras av:

  • efterhandsjusteringen av kostnadsnivån utifrån indexutvecklingen 2008 = 15 170 000 euroförhandsjusteringen av kostnadsnivån (1,5 procent) = 15 170 000 euro.

Vi vill påpeka ett endast en del av de för medborgarna så viktiga förmånerna är bundna till index.

Vi föreslår därför

att moment 27.10.18 minskas med 30 340 000 euro

och att följande uttalande tas in i motiven till moment 27.10.18:

Reservationens förslag till uttalande 17

Riksdagen förutsätter att den praxis att indexhöja försvarsanslagen som inte följer mönstret inom de övriga förvaltningsområdena frångås, eftersom det inte finns några säkerhetspolitiska grunder för indexhöjningarna och inte heller några ekonomiska förutsättningar med tanke på andra mer pockande behov.

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. (28.01, delvis) Förvaltning

01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver att skatteinspektionerna utökas. Om man räknar med att en skatteinspektör tar in 148 000—150 000 euro till staten för en kostnad av 50 000 euro, då innebär fler inspektörer mer inkomster.

Vi föreslår därför

att moment 28.01.01 ökas med 4 000 000 euro för att utöka skatteinspektionerna i kampen mot den svarta ekonomin.

10. Beskattningen och tullväsendet

02. (28.10.02 och 70) Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett alltför litet anslag.

Vi föreslår därför

att moment 28.10.02 ökas med 3 500 000 euro för tullverkets omkostnader.

30. (28.30 och 28.01, delvis) Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

01. Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Statistikcentralen måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram rationell samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Vi föreslår därför

att moment 28.30.01 ökas med 2 000 000 euro för Statistikcentralens omkostnader.

02. Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Statens ekonomiska forskningscentral måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram rationell samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Vi föreslår därför

att moment 28.30.02 ökas med 1 000 000 euro för Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader.

03. (28.01.08) Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Befolkningsregistercentralen behöver alltså mer pengar för att kunna arbeta som den ska.

Vi föreslår därför

att moment 28.30.03 ökas med 1 000 000 euro för att trygga Befolkningsregistercentralens verksamhet.

50. Pensioner och ersättningar

16. Extra pensioner (förslagsanslag)

Den extra konstnärspensionen är mycket viktig för konstnärer, eftersom många av dem har levt och arbetat med hjälp av stipendier och blygsamma inkomster från sporadiska uppträdanden som inte alls bidrar till pensionen. På 2000-talet har bara drygt 1 000 personer fått statens årliga extra konstnärspension.

Syftet med det extra anslaget är att öka de årliga extra konstnärspensionerna från 35 till 45 och höja nivån på dem. Undervisningsministeriet uppskattar att merkostnaderna för en konstnärspension av nuvarande nivå nästa år kommer att ligga kring 14 800 euro.

Vi föreslår därför

att moment 28.50.16 ökas budgetbaserat med 150 000 euro för utbetalning av fler extra konstnärspensioner och för att bibehålla nivån på dem.

90. (28.90, 29.10, delvis, 29.80, delvis och 33.60, delvis) Stöd till kommunerna

När skatteinkomsterna minskar kärvar det till sig för den kommunala ekonomin, med uppskjutna investeringar och förbud mot nyrekrytering och permitteringar som följd. Många kommuner måste skära i sina tjänster, höja kommunalskatten eller ta ut fler serviceavgifter. För att kommuninvånarna också i ekonomiskt svåra tider ska ha tillgång till ett finmaskigt stödnät måste staten skjuta till mer pengar till kommunerna.

30. (28.90.30, 28.90.32, 29.10.30, delvis, 29.80.30, delvis, 29.80.33, delvis och 33.60.30) Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Oavsett om man ser till det trängda ekonomiska läget ute i kommunerna eller till de vardagstjänster medborgarna behöver är anslaget som utskottsmajoriteten godkänt alltför litet. Vi vill i detta sammanhang även hänvisa till Minna Sirnös m.fl. lagmotion LM 92/2009 rd.

Hänvisning: BM 1026/2009 rd (Virtanen — social- och hälsovården), BM 339/2009 rd (Korhonen — äldreomsorgen), BM 1103/2009 rd (Yrttiaho — närståendevården), BM 385/2009 rd (Kyllönen — personer med svår funktionsnedsättning) och BM 954/2009 rd (Valpas — ökning enligt prövning).

Vi föreslår därför

att moment 28.90.30 ökas med 840 000 000 euro, varav 50 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning, budgetbaserade 600 000 000 euro för statsandelar för social- och hälsovården, budgetbaserade 100 000 000 euro för bättre äldreomsorg, budgetbaserade 30 000 000 euro för förbättring av närståendevården och 10 000 000 euro för införande av företagshälsovård för närståendevårdare samt budgetbaserade 50 000 000 euro för fler assistenter till personer med svår funktionsnedsättning och

att följande uttalande tas in i motiven till moment 28.90.30:

Reservationens förslag till uttalande 18

Riksdagen förutsätter att stödsystemet för närståendevårdare ses över så att stödet blir skattefri, prioriterad inkomst, stödnivån höjs, beviljningskriterierna samordnas, närståendevårdarna ges rätt till företagshälsovård och närståendevårdarnas behov av rehabilitering tillgodoses.

91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet

40. Stöd till arbetsgivare (förslagsanslag)

Lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare tillämpas 2006—2010. Det vederlagsfria låglönestödet till arbetsgivarna är ett dyrt och ineffektivt sätt att sysselsätta folk. Stödet betalas ut på den grunden att arbetsgivaren betalar en tillräckligt låg lön till sina anställda, vilket förvränger alla normala lönemekanismer. Därför måste det temporära försöket med låglönestöd skrotas.

Vi föreslår därför

att moment 28.91.40 minskas med 70 000 000 euro för låglönestöd.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Vi föreslår följande uttalande i motiven till huvudtitel 29:

Reservationens förslag till uttalande 19

Riksdagen förutsätter att tippningsvinstmedel framöver endast används för att främja de i tippningsvinstmedelslagen angivna förmånstagarnas verksamhet inom vetenskap, kultur, idrott och ungdomsarbete. Samtidigt förutsätter riksdagen att sådana permanenta funktioner som i normal ordning ska finansieras genom budgeten inte finansieras med tippningsvinstmedel.

10. (29.10, delvis) Allmänbildande utbildning

Vår utbildningspolitiska linje är att läroplikten ska förlängas fram till 18 års ålder. Alla läropliktiga under 18 år ska då fullgöra sin läroplikt antingen i grundskola och gymnasium, grundskola och yrkesläroanstalt, läroavtalsutbildning eller yrkesutbildning i integrerad verkstadsverksamhet. Denna reform bör träda i kraft den 1 augusti 2010.

30. (29.10.30, delvis) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Barns rätt till utbildning på lika villkor kommer inte att tillgodoses under regeringen Vanhanen. Budgetpropositionen och utskottsmajoriteten förmenar kommunerna såväl adekvata anslag för en högkvalitativ grundläggande utbildning som mindre klasser. Regeringen ser inte heller till att varje barn faktiskt får det individuella stöd det behöver under skoltiden.

Vårt förslag är en del av det förslag till höjd läropliktsålder som vi lagt.

Hänvisning: BM 27/2009 rd (Arhinmäki), BM 25/2009 rd (Arhinmäki m.fl.), BM 26/2009 rd (Arhinmäki), BM 365/2009 rd (Kuoppa m.fl.), BM 280/2009 rd (Kauppila m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.10.30 ökas med 100 000 000 euro, varav 12 000 000 euro för statsandelar till den allmänbildande utbildningen för 4 000 fler elevplatser inom den grundläggande utbildningen och 2 000 fler platser i gymnasierna, 50 000 000 euro för läroböcker för gymnasiet, 25 000 000 euro för att minska klasstorleken i grundskolorna, 1 000 000 euro för fler skolgångsbiträden, 2 000 000 euro till kommunerna för kostnaderna för invandrarbarn, 9 000 000 euro för statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme och 1 000 000 euro för behovsprövat statsunderstöd för konstundervisning.

34. Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Inom byggbranschen har recessionen lett till att byggprojekt har måst senareläggas och i vissa fall överges helt. I en sådan situation krävs det mer offentliga bygg- och reparationsinvesteringar för att hålla sysselsättningen uppe och som stimulansåtgärd.

Våra barn tvingas jobba i skolan under förhållanden som bl.a. till följd av mögelproblem äventyrar deras hälsa. Här behövs snabba ombyggnadsinvesteringar för att inlärningsmiljön åter ska bli god. Men tyvärr medger kommunekonomin inte detta.

Vi föreslår därför

att moment 29.10.34 ökas med 10 000 000 euro för mögelsanering av grundskolor och för andra ombyggnader.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Vårt förslag är en del av det förslag till höjd läropliktsålder som vi lagt och ett led i att förebygga ungdoms- och långtidsarbetslöshet.

Hänvisning: BM 28/2009 rd (Arhinmäki), BM 366/2009 rd (Kuoppa m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.20.30 ökas med 68 000 000 euro, varav 8 000 000 euro till statsandelar för att öka yrkesutbildningen med 4 000 elever och 60 000 000 euro för böcker till elever inom den grundläggande yrkesutbildningen.

30. Vuxenutbildning

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Även om det ekonomiska läget är svårt måste människors rätt att lära sig nya saker och uppdatera sitt kunnande tryggas. Det fria bildningsarbetet erbjuder en låg tröskel till livslångt lärande. Men detta värdefulla arbete är hotat när recessionen stramar till finansieringen.

Vi föreslår därför

att moment 29.30.30 ökas med 1 000 000 euro, varav 300 000 euro till medborgarinstitut, 300 000 euro till folkhögskolor och 400 000 euro till studiecentraler.

31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)

Behovet av yrkesinriktad tilläggsutbildning växer när tiderna blir sämre. Och ändå är varken regeringen eller utskottsmajoriteten redo att tillmötesgå detta behov.

Hänvisning: BM 857/2009 rd (Sirnö m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.30.31 ökas med 20 000 000 euro för yrkesinriktad tillläggsutbildning.

32. Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildningen är ett smidigt sätt att skaffa sig yrkeskompetens och avlägga en grundexamen eller en yrkes- eller specialyrkesexamen vid sidan av arbetet. Utbildningen lämpar sig för både unga och lite äldre. Speciellt viktig är den som väg ut i arbetslivet för de unga som har svårt att avlägga en yrkesexamen på läroanstalt. För långtidsarbetslösa kan läroavtalsutbildning vara den enda vägen ut i arbetslivet.

Omkring 90 procent av dem som gått på läroavtalsutbildning får arbete. Den är effektiv också ur arbetsgivarens synvinkel: ett företag kan snabbt lära upp människor för exakt de uppgifter där det behövs extra arbetskraft. Dessutom är läroavtalsutbildningen en beprövad metod för att föra vidare så kallad tyst kunskap på arbetsplatsen.

En utbyggnad av läroavtalsutbildningen är en del av det förslag till höjd läropliktsålder som Vänsterförbundet lagt.

Hänvisning: BM 29/2009 rd (Arhinmäki), BM 212/2009 rd (Kangas) och BM 281/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 29.30.32 ökas med 10 000 000 euro för att bygga ut läroavtalsutbildningen med 3 000 studerandeplatser.

40. (29.40, 50 och 60) Högskoleundervisning och forskning

01. (29.60.01) Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Finlands Akademi måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram rationell samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Hänvisning: BM 858/2009 rd (Sirnö m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.40.01 ökas med 6 500 000 euro för Finlands Akademis omkostnader.

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

I stället för att skjuta till mer pengar skär regeringen ner på yrkeshögskolornas resurser när det gäller såväl den egentliga undervisningen som forskningen. Och ändå spelar yrkeshögskolorna en mycket viktig roll för regionerna och näringslivet i deras kamp att överleva recessionen.

Hänvisning: BM 859/2009 rd (Sirnö m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.40.30 ökas med 8 000 000 euro till yrkeshögskolorna, varav 5 000 000 euro för undervisning och 3 000 000 euro för forskning och utveckling.

50. (29.50.01, 02, 03, 20, delvis och 21) Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Det finns risk för att universitetsreformen försämrar för alla andra universitet utom Aalto-universitetet nästa år. Även om det lovades något helt annat i reformen kommer produktivitetsprogrammets nedskärningar att gälla universiteten även nästa år. Trots givna löften kompenserar regeringen inte universiteten för de kostnader som följer reformen i spåren. Därmed är det fara för att relationen studerande-lärare och grundforskningen försämras ytterligare från vad de varit i år.

Vi menar att det krävs ett långsiktigt arbete och extra ekonomiska resurser för att utveckla universiteten. Samma villkor bör gälla för alla universitet. Undervisningsresurserna bör utökas, vilket sker om man avstår från de planerade personalneddragningarna.

Hänvisning: BM 860/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 29.40.50 ökas med 25 000 000 euro, varav 21 000 000 euro för att trygga universitetens och 4 000 000 euro universitetscentrens verksamhetsförutsättningar.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Det nuvarande studiestödet är otillräckligt och bör utvecklas på olika sätt. Det som t.ex. kan göras är

  • att studiestödets bostadsbidrag betalas året runt
  • att behovsprövningen av studiepenningen utifrån föräldrarnas inkomster avskaffas när det gäller studerande på andra stadiet som inte fyllt 20 år och bor själv.

Hänvisning: BM 968/2009 rd (Valpas) — bostadstillägg, BM 30/2009 rd (Arhinmäki) — studerande som är yngre än 20 år.

Vi föreslår därför

att moment 29.70.55 ökas budgetbaserat med 43 000 000 euro, varav 20 000 000 euro till utbetalning av studiepenningens bostadstillägg under hela kalenderåret och 23 000 000 euro till studiepenning för studerande på andra stadiet.

57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)

Måltidsstödet är avsett att tillförsäkra studerande på universitet och yrkeshögskolor en hälsosam och närande måltid en gång per dag till ett skäligt pris. De studerande har rätt till rabatt på måltidspriset i restauranger där måltidsstödet gäller. Stödet betalas direkt till restaurangägaren, som får ta ut ett avtalat maximipris för lunch.

Hänvisning: BM 31/2009 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår därför

att moment 29.70.57 ökas med 3 500 000 euro för att höja måltidsstödet till högskolestuderande.

80. (29.80, delvis) Konst och kultur

30. (29.80.30, delvis) Statsunderstöd för de allmänna bibliotekens verksamhet (förslagsanslag)

Kommunernas försämrade ekonomi hotar också biblioteken. Mitt under en pågående recession är det uttryckligen biblioteken som har den stora uppgiften att upprätthålla människors kunskaper, bidra med upplevelser och förhindra utanförskap.

Hänvisning: BM 32/2009 rd (Arhinmäki m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.80.30 ökas med 8 500 000 euro, varav 4 000 000 euro för publika kundterminaler och bredbandsuppkopplingar för allmänna bibliotek som stöder IT-samhällsprojektet och förbättrar likställdheten mellan medborgarna och 4 500 000 euro för bibliotekspersonal och materialupphandling.

33. (29.80.33, delvis) Statsunderstöd för utveckling av kulturverksamheten i kommunerna och regionerna (förslagsanslag)

Vanhanens etta drog kraftigt ner på kommunernas statsandelar för kulturverksamhet och där befinner de sig fortfarande. Eftersom kommunerna har svårt att upprätthålla sin kulturverksamhet på grund av recessionen, kommer finländarnas kulturella rättigheter att snabbt bli satta på undantag.

Hänvisning: BM 862/2009 rd (Sirnö m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.80.33 ökas med 4 000 000 euro för att trygga och främja kulturverksamheten i kommunerna.

34. Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)

I Finland har samhället satsat på ett omfattande bibliotekssystem för att bevara och ta fram information. Utöver vetenskapliga bibliotek har vi omkring tusen allmänna bibliotek med filialer. Vårt utmärkta biblioteksväsen har bidragit till att höja den allmänna bildningsnivån och jämna ut skillnaderna mellan olika sociala grupper. I ett informationssamhälle som betonar medlemmarnas medinflytande bör alla ha möjlighet att vara med och utveckla samhället. Där spelar ett fungerande och heltäckande biblioteksväsen en central roll.

Men nu står regeringen i beråd att dra ner på statsandelen för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek och därmed urholka bibliotekens roll i vårt samhälle. Också bevillningsfullmakterna för anläggningskostnaderna för bibliotek är otillräckliga. Planer finns på flera biblioteksprojekt som med de anslag som bjuds kommer att skjutas oskäligt långt på framtiden. Det betyder också att människor i olika kommuner behandlas olika.

Hänvisning: BM 368/2009 rd (Kuoppa m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.80.34 ökas med 4 600 000 euro för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek och att motiven samtidigt kompletteras med att beslut om statsandel för anläggningskostnader 2011 får fattas för högst 10 000 000 euro.

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Statens konstnärsstipendium kommer från och med den 1 januari 2010 att vara 1 558,55 euro i månaden; där ingår konstnärens avgift för den sociala tryggheten enligt LFöPL. Ändå har stipendierna ännu inte nått ens den reella nivå de hade 1970, då de infördes. Med stipendiet ska en konstnär bekosta sina arbetsredskap och arbetsrum och försörja sig själv och dem som konstnären eventuellt har att försörja under stipendieperioden.

Antalet år som konstnärsstipendiet beviljas för släpar fortfarande långt efter tidigare åtaganden. Stipendierna spelar en klart större roll än förr för professionella konstnärers arbetsmöjligheter. Därför vill Vänsterförbundet också att allt fler konstnärer ska beviljas stipendium. Dessutom bör alla konstnärsstipendier höjas så att de kan beskattas och berättigar konstnärerna till social trygghet och pensionsskydd. En nivåhöjning är nödvändig för att konstnärernas nettoinkomster inte ska sjunka. Nivån på privata stiftelsers stipendier varierar, men reformen ska gälla också dem.

Hänvisning: BM 33/2009 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår därför

att moment 29.80.51 ökas med 5 000 000 euro för större och fler konstnärsstipendier.

91. Ungdomsarbete

51. Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

Finland har inte råd med att en endaste en ungdom blir utslagen. Vanhanens andra regering har emellertid misslyckats kapitalt med att förhindra arbetslösheten bland unga att öka explosionsartat.

Därför behöver vi mer pengar för bl.a. verkstadsverksamhet där de unga ges möjlighet att genom arbete lära sig att klara sig själva.

Vi föreslår därför

att moment 29.91.51 ökas med 5 000 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och att den förväntade intäktsföringen av tippningsvinstmedel ökas med en lika stor summa.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Utvecklande av landsbygden

63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Anslaget har varit otillräckligt och är med tanke på behovet underdimensionerat.

Hänvisning: BM 283/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 30.10.63 ökas med 5 000 000 euro för utvecklande av landsbygdens struktur.

60. Skogsbruk

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Anslaget räcker ingenstans. I dagens läge utnyttjas de inhemska avverkningsmöjligheterna bara till 85 procent. Utifrån de regionala skogsprogrammen borde anslaget vara klart större.

Hänvisning: BM 287/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 30.60.44 ökas med 27 000 000 euro för att trygga en hållbar virkesproduktion.

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Trafiknätet

20. (31.10.21, 22 och 23) Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Investeringarna i infrastruktur har varit otillfredsställande redan länge. En extra satsning i nuläge bidrar dessutom till att upprätthålla sysselsättningen.

Hänvisning: BM 220/2009 rd (Matti Kangas) — väghållning, och BM 388/2009 rd (Kyllönen) — banhållning.

Vi föreslår därför

att moment 35.10.20 ökas med 100 000 000 euro, varav 50 000 000 euro för väghållning och 50 000 000 för banhållning.

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Staten bidrog till underhållet av enskilda vägar med 34 000 000 euro så sent som i början av 1990-talet. För i år föreslog regeringen bara 23 000 000 euro, vilket är helt otillräckligt, eftersom det finns omkring 55 000 km enskild stödberättigad väg.

De enskilda vägarna är viktiga för den finländska skogsindustrins virkesförsörjning. Det är ännu viktigare med statligt stöd i dag, då kommunerna till följd av det strama penningläget har dragit ner på understöden till enskilda vägar.

Vi föreslår därför

att moment 31.10.50 ökas med 7 000 000 euro för underhåll och förbättring av enskilda vägar.

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

För att motverka klimatförändringen måste villkoren för kollektivtrafiken förbättras och kollektivtrafiken göras attraktivare, och det ska ske genom mer statlig finansiering. Kollektivtrafikresorna i hela landet sker till omkring 70 procent i huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo. I Finland finansieras kollektivtrafiken i de stora städerna huvudsakligen med biljettintäkter från kollektivtrafiken och med kommunernas egna medel. I stora städer ska kollektivtrafiken vara ett verkligt alternativ till privatbilismen.

Hänvisning: BM 34/2009 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår därför

att moment 31.30.63 ökas med 25 000 000 euro till stöd för kollektivtrafiken i Helsingfors och andra stora städer.

65. Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster (förslagsanslag)

För att trafiken ska kunna upprätthållas behövs det större anslag.

Hänvisning: BM 294/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 31.30.65 ökas med 5 000 000 euro.

Huvudtitel 32

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

20. Innovationspolitik och företagens internationalisering

06. Omkostnader för Tekes — utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 3 år)

Recessionen och produktionsomvandlingen i vårt näringsliv gör att det behövs mer offentliga medel för forskning och utveckling. I annat fall har Finland och finländarna ingen chans att kunna tackla klimat- och ekonomikrisen. Och ändå föreslår regeringen i sin budgetproposition att Tekes ska få över en miljon euro mindre än i år för sina omkostnader. Det här är definitivt oförenligt med regeringens egen innovationsredogörelse och ambitionen att få vår forsknings- och utvecklingsverksamhet t.ex. när det gäller klimat- och energifrågor att lägga sig i framkant i världen.

Hänvisning: BM 866/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 32.20.06 ökas med 2 000 000 euro för Tekes omkostnader.

40. (32.20.20 och 40) Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Som skeppsvarven har det nu behövs det massiva utvecklingsinsatser för att deras framtid ska vara tryggad. Också omstruktureringarna inom träförädlingen kräver satsningar på innovation.

Hänvisning: BM 1107/2009 rd (Yrttiaho) — skeppsvarv och BM 222/2009 rd (Kangas) — träförädling.

Vi föreslår därför

att moment 32.20.40 ökas med 40 000 000 euro, varav 20 000 000 euro för ett innovationsprogram för skeppsvarven och 20 000 000 euro för ett innovationsprogram för träförädlingen.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Vi anser att sysselsättningsanslagen är för knappt tilltagna. Vid sidan av de ökningsförslag som vi lagt under andra moment för att förbättra sysselsättningen bör även detta anslag höjas. Risken är stor att långtidsarbetslösheten ökar kraftigt.

Syftet med sociala företag är att erbjuda framför allt arbetshandikappade och långtidsarbetslösa arbetstillfällen. De här företagen skiljer sig från andra företag genom att minst 30 procent av de sysselsatta är arbetshandikappade eller arbetshandikappade plus långtidsarbetslösa. Lagen om sociala företag trädde i kraft i början av 2004. Lagstiftningen om sociala företag fanns nämnd i programmet för statsminister Matti Vanhanens regering och regeringens politikprogram för sysselsättning.

Reduceringen av sysselsättningsanslagen har försatt de sociala företagen i en situation där de har ett halvt år på sig att uppfylla den föreskrivna 30-procentsregeln. Om ett företag inte lyckas anställa tillräckligt med folk, finns det risk för att det fråntas sin status som socialt företag.

Regeringen har valt som devis för sitt program "Ett ansvarstagande, engagerat och sporrande Finland". Där sägs det bl.a.: "Effekterna av arbetskraftspolitiska åtgärder, såsom arbetskraftsutbildning och sysselsättning, måste förbättras väsentligt och målet skall klart och tydligt vara att den som deltagit i åtgärderna blir sysselsatt." Regeringen har också lovat att "För att trygga tillräckliga lönesubventioner och deras förutsägbarhet kommer anslagen till de sociala företagen att kvoteras särskilt vid den regionala fördelningen av sysselsättningsanslagen för år 2007." Men så har inte skett.

Den ersättning för uppehälle på futtiga 8 euro som använts i sysselsättningen av arbetslösa är fullständigt otillräcklig. Den täcker inte ens jobbkostnaderna och allra minst fungerar den som någon morot. Den höjning med en ynka euro som regeringen föreslagit kan närapå uppfattas som ett hån mot hårt trängda arbetslösa.

Hänvisning: BM 745/2009 rd (Puhjo) — sysselsättnings- o.a. åtgärder, BM 298/2009 rd (Kauppila) — sociala företag och BM 914/2009 rd (Tennilä) — ersättningen för uppehälle.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.51 ökas med 165 000 000 euro, varav 150 000 000 euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt särskilda åtgärder, 10 000 000 euro för att trygga de sociala företagens villkor och 5 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av ersättningen för uppehälle till sysselsatta arbetslösa från 8 till 15 euro per dag.

40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Skuldrådgivningen har problem med otillräckliga resurser. Därför har man t.ex. i östra Lappland fått rådgivning bara två dagar i veckan. Det får inte vara så att den som råkat i knipa på grund av djup skuldsättning tvingas vänta oskäligt länge på att få rådgivning och att skuldrådgivningspersonalen dignar under sin enorma arbetsbörda. Anslagen måste ökas i betydande omfattning redan i nästa års budget.

Hänvisning: BM 915/2009 rd (Tennilä).

Vi föreslår därför

att moment 32.40.31 ökas med 1 100 000 euro för mer resurser till skuldrådgivning.

50. Regionutveckling och strukturfondspolitik

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Landskapsutvecklingspengarna får användas till självständigt utvecklande av näringsverksamheten i regionerna, inberäknat åtgärder och program gällande kunskapscentra, regioncentra och stadspolitiken. Pengarna utgör sådan finansiering enligt regionutvecklingslagen vars främsta syfte är att stärka regional kompetens och utveckling.

I årets budet fanns 32,6 miljoner euro avsatt för ändamålet, men för nästa år föreslås ett mindre belopp. Av de föreslagna 30 156 000 euro är 21 156 000 euro inte bundet till något program. Det är enligt vår mening alltför lite.

Hänvisning: BM 916/2009 rd (Tennilä).

Vi föreslår därför

att moment 32.50.43 ökas med 5 000 000 euro till den obundna delen av landskapsutvecklingspengarna.

63. Kajanalands utvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Förvaltningsförsöket i Kajanaland har nu pågått i drygt fyra år. Servicen har förändrats radikalt, inte minst då det gäller social- och hälsovårdstjänster men också i fråga om utbildning på andra stadiet, och kommer att figurera som exempel när kommunernas servicestrukturer ses över. Landskapet Kajanaland har nu också hand om administreringen på många sådana områden där ministerierna tidigare var behöriga att styra. Kajanalands utvecklingspengar, som ingår i arbets- och näringsministeriets budget, innefattar alla utgifter enligt lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland () inom landskapet.

Utvecklingspengarna täcker alltså ett brett spektrum av funktioner, börjande från sysselsättande åtgärder till planering och utförande av miljöarbeten och från totalrenoveringar och byggskyldigheter till basväghållning och utveckling av vägnätet.

Under de senaste åren har vägnätet inte utvecklats särskilt mycket i Kajanaland. Därför bör anslaget höjas.

Hänvisning: BM 391/2009 rd (Kyllönen).

Vi föreslår därför

att moment 32.50.63 ökas med 4 000 000 euro för Kajanalands utvecklingspengar för att användas till sysselsättande åtgärder såsom planering och utförande av miljöarbeten, totalrenoveringar, uppfyllande av byggskyldigheter, basväghållning och utveckling av vägnätet.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Förvaltning

Rättvisan kräver även att de lägsta förmånerna höjs till 700 euro i månaden. Under utskottsbehandlingen föreslog vi att inte bara grundtrygghetsförmånerna under arbetslöshet utan också de övriga grundtrygghetsförmånerna, dvs. faderskaps-, moderskaps- och föräldrapenningen och folkpensionen, ska höjas till 700 euro i månaden. Givetvis bör bostadsbidragen samtidigt ses över för att de inte ska sjunka till följd av höjningen.

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

För närvarande är besvärsnämnden för social trygghet överbelastad med fler än 30 000 besvär. Den genomsnittliga behandlingstiden är mer än 15 månader. Situationen är ohållbar med hänsyn till att det i högsta grad är fråga om människors grundläggande rättigheter, rätten till försörjning och hälsa.

Hänvisning: BM 867/2009 rd (Sirnö), BM 1027/2009 rd (Virtanen).

Vi föreslår därför

att moment 33.01.03 ökas med 4 000 000 euro för att avarbeta ärendebalansen vid besvärsnämnden för social trygghet och för att människor ska få sin grundtrygghet tillgodosedd i tid.

03. (33.03, delvis) Forskning och utveckling

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Samarbetsförhandlingarna på Institutet för hälsa och välfärd avslutades i november. Institutet, som är resultatet av en sammanslagning av Forsknings- och utvecklingscentralen för hälso- och sjukvården (Stakes) och Folkhälsoinstitutet, kommer att säga upp ungefär hundra personer, bland dem en del deltidsanställda.

Uppsägningarna är följden av att regeringen Vanhanen inte håller sig till fusionsavtalet utan underminerar för gott institutets verksamhet med sin njugga resurstilldelning.

Men institutet skulle tvärtom behöva rejält med pengar bl.a. för hiv-arbete och för en ny enhet för våld i nära relationer. Enheten för våld i nära relationer är tänkt att vara ett permanent expertorgan som samordnar arbetet mot relationsvåld. Våld i nära relationer är inte en privatsak utan ett av våra största problem inom området mänskliga rättigheter.

Hänvisning: BM 950/2009 rd (Uotila) — våld i nära relationer.

Vi föreslår därför

att moment 33.03.04 ökas med 7 000 000 euro för omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd för att förhindra de planerade uppsägningarna och att 1 500 000 euro används för att inrätta en till institutet ansluten enhet för våld i nära relationer och

att följande uttalande tas in i motiven till moment 33.03.04:

Reservationens förslag till uttalande 20

Riksdagen förutsätter att Institutet för hälsa och välfärd garanteras förutsättningar att bekämpa hiv-epidemier och sörja för de smittades välbefinnande.

50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)

Det anslag som en majoritet av utskottet godkänt räcker inte till för en fullödig verksamhet.

Vi föreslår därför

att moment 33.03.50 ökas med 3 000 000 euro för statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

51. Barnbidrag (förslagsanslag)

För att förhindra fattigdom bland barnfamiljer bör barnbidraget höjas med 15 euro i månaden från och med det första barnet. Enligt Stakes har de fattiga barnfamiljerna blivit fler. Det brister allt mer i jämlikhet när barn i fattiga barnfamiljer inte har t.ex. samma hobbymöjligheter som barn i bättre bemedlade familjer. Barnbidragen är inte indexbundna och därför har deras realvärde sjunkit och bidragit till ökad fattigdom bland barnfamiljer.

Hänvisning: BM 372/2009 rd (Kuoppa).

Vi föreslår därför

att moment 33.10.51 ökas med 195 000 000 euro för budgetbaserad höjning av barnbidragen.

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)

Det nuvarande bostadsbidraget är alltför lågt, och de allt dyrare bokostnaderna slukar en oproportionerligt stor del av låginkomsttagarnas pengar.

Hänvisning: BM 301/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 33.10.54 ökas med 60 000 000 euro för budgetbaserad höjning av det allmänna bostadsbidraget.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

Arbetslösheten är fortfarande ett problem för hela Finland, inte minst nu när det dagligen droppar in hundra och åter hundra anmälningar om permitteringar och uppsägningar.

Ju längre de ekonomiska svårigheterna håller i sig och ju längre uppsvinget låter vänta på sig, desto fler drabbas av arbetslöshet. Faran finns att andelen långtidsarbetslösa och periodiskt arbetslösa växer sig stor, och utan särskilda stödåtgärder är det högst osannolikt att de får jobb. Också situationen för invandrare kräver särskilda åtgärder.

Grundförmånerna under arbetslöshet är alltför låga, och dessutom beskattas små förmånsinkomster strängt. Den lägsta försörjningsnivån bör höjas till 700 euro i månaden.

I beskattningen är makar självständiga i den bemärkelsen att den enas inkomster varken ökar eller minskar den andras skatt. Alltså finns det ingen anledning att binda arbetsmarknadsstödet till den andra makens inkomster.

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte är avsett för att hjälpa långtidsarbetslösa att få jobb och ge dem bättre livskompetens. Behovet av arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte ökar när tiderna är dåliga. Och ändå är regeringen Vanhanen inte beredd att skjuta till pengar för denna verksamhet.

Hänvisning: BM 94/2009 rd (Filatov m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 33.20.31 ökas budgetbaserat med 30 000 000 euro för ersättning till kommunerna för att ordna arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte och

att följande uttalande tas in i motiven till moment 33.20.31:

Reservationens förslag till uttalande 21

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja det verksamhetsbidrag som betalas till utvecklingshämmade, personer med psykisk ohälsa, klienter inom missbrukarvården eller socialvården i övrigt för att stödja deras vård, rehabilitering eller anpassning till samhället så att det motsvarar de allmänna levnadskostnaderna. Dessutom förutsätter riksdagen att regeringen vidtar åtgärder för att höja gränsen för skattefrihet för ersättning för deltagande i rehabiliterande arbetsverksamhet.

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Arbetslöshet är den främsta orsaken till långtidsfattigdom. Därför föreslår vi som ett led i Vänsterförbundets grundtrygghetsreform att grunddagpenningen höjs till 700 euro i månaden.

Hänvisning: BM 576/2009 rd (Mustajärvi).

Vi föreslår därför

att moment 33.20.51 ökas med 22 914 000 euro för en budgetbaserad höjning av grunddagpenningen för arbetslösa till 700 euro per månad räknat från den 1 juli 2010.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Arbetslöshet är den främsta orsaken till långtidsfattigdom. Därför föreslår vi som ett led i Vänsterförbundets grundtrygghetsreform att arbetsmarknadsstödet höjs till 700 euro i månaden.

Vi hänvisar till vår motivering till detta utgiftskapitel.

Hänvisning: BM 577/2009 rd (Mustajärvi).

Vi föreslår därför

att moment 33.20.52 ökas med 127 408 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet till 700 euro per månad räknat från den 1 juli 2010.

30. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

I fråga om grundtrygghetsnivån hänvisar vi till vår motivering till detta utgiftskapitel.

Systemet med familjeledigt måste absolut förbättras. Vi hänvisar även till Uotilas lagmotion LM 110/2009 rd och Sirnös lagmotion LM 111/2009 rd. I dessa motioner föreslår Vänsterförbundets riksdagsgrupp att det nuvarande systemet med mamma-, pappa- och föräldraledigt ska ses över. Vi föreslår att de nuvarande ledigheterna slås samman till en ny föräldraledighet på sammantaget 18 månader (474 vardagar).

Familjeledigheten består i dag av en 105 vardagar lång mammaledighet, en 18 vardagar lång pappaledighet och en 12 dagar lång s.k. bonusledighet för pappor. Dessutom får föräldrarna sinsemellan komma överens om hur de vill ta ut den 158 vardagar, lite över sex månader, långa föräldraledigheten. Tvåföräldersfamiljer har till sitt förfogande max 275 och enföräldersfamiljer 263 vardagar att vara mamma- och föräldraledig. Jämfört med dagens föräldraledigheter skulle vårt förslag ge föräldrarna möjlighet att vara föräldralediga och ta hand om barnet tills det är ett och ett halvt år i stället för 9,5 månader som nu.

Vår föräldraledighet skulle bestå av tre avsnitt på drygt 6 månader var, där ett av avsnitten reserveras för mamman, ett för pappan och ett för båda föräldrarna att komma överens om.

Hänvisning: LM 110/2009 rd (Uotila m.fl.), LM 111/2009 rd (Sirnö m.fl.), BM 392/2009 rd (Kyllönen m.fl.) och BM 746/2009 rd (Puhjo m.fl.)

Vi föreslår därför

att moment 33.30.60 ökas med 92 000 000 euro, varav 30 000 000 euro avsätts budgetbaserat för statsandel för höjning av minimidagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen till 700 euro i månaden räknat från den 1 juli 2010, 55 000 000 euro för införande av föräldraledigt enligt modell 6+6+6 från den 1 juli 2010, 2 000 000 euro för rehabilitering av vuxna med psykisk ohälsa och 5 000 000 euro för rehabilitering av 65 år fyllda multisjuka personer med svår funktionsnedsättning.

40. Pensioner

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Vi föreslår ett anslag för en statsandel enligt 101—103 § i folkpensionslagen () för en budgetbaserad höjning av folkpensionerna till 700 euro per månad från och med den 1 juli 2010.

Kriterierna för bostadsbidrag för pensionstagare måste lindras och egenandelarna ses över.

Hänvisning: BM 869/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 33.40.60 ökas med 521 000 000 euro, varav 461 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av folkpensionen till 700 euro per månad räknat från den 1 juli 2010 och 60 000 000 euro för höjning av bostadsbidraget för pensionstagare.

50. Stöd till veteranerna

51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Det finns all anledning att förse kommunerna med mer pengar så att de kan ordna öppenvårdstjänster för alla krigsinvalider och till begravningsbidrag för krigsinvalider.

Hänvisning: BM 393/2009 rd (Kyllönen), BM 930/2009 rd (Tiusanen), BM 931/2009 rd (Tiusanen) och BM 993/2009 rd (Valpas).

Vi föreslår därför

att moment 33.50.51 ökas med 16 000 000 euro, varav 15 000 000 för budgetbaserad öppenvårdsservice som ersätts till kommunerna enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst för alla krigsinvalider och 1 000 000 euro för begravningshjälp för alla krigsinvalider.

60. (33.60, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

Anslaget skars ner ordentligt i budgeten för 2009, helt utan orsak. Regeringen föreslår ett lika stort belopp för nästa år. Vi däremot föreslår ett högre anslag.

Hänvisning: BM 1028/2009 rd (Virtanen).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.32 ökas med 5 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård.

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Anslaget räcker ingenstans.

Hänvisning: BM 1029/2009 rd (Virtanen).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.33 ökas med 15 000 000 euro för ersättningar till samkommuner som är huvudmän för universitetssjukhus för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning enligt lagen om specialiserad sjukvård.

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Enligt beräkningar finns det 2009 omkring 220 000 hushåll som får utkomststöd. De flesta är enpersonshushåll, men ensamföräldrarna är de ekonomiskt mest utsatta. Stakes bedömer att var fjärde ensamförälderfamilj i Finland får utkomststöd, alltså totalt 27 500 familjer. Totalt är de barnfamiljer som får inkomststöd nästan 50 000 (Stakes 2006).

Barnbidrag betalas till familjerna som kompensation för att de fostrar barn. Barnbidraget är inte bundet vid index och därför måste fattiga familjer ty sig till utkomststöd när bidragets värde minskar i reella termer. Kriterierna för utkomststödets grunddel ändrades den 1 januari 1994 så att barnbidragen räknas in i familjens inkomster när utkomststödet fastställs. I praktiken dras eventuella höjningar av barnbidraget alltid av från utkomststödet. Det står i bjärt kontrast till ambitionerna att minska fattigdomen bland barn.

Barnbidraget måste förvandlas till prioriterad inkomst som inte drar ner på utkomststödet till familjen. Annars gör de små förbättringarna i barnbidragen under de senaste åren ingenting för att hjälpa upp situationen för de familjer som har det allra svårast.

Utkomststödet är ett ekonomiskt sistahandsstöd inom socialvården som ska trygga en persons och familjs försörjning och hjälpa dem att klara sig på egen hand. Men för det är stödet alltför lågt.

Hänvisning: BM 374/2009 rd (Kuoppa), BM 556/2009 rd (Lapintie).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.35 ökas med 85 000 000 euro, varav 50 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av utkomststödets grunddel till 517,45 euro per månad och 35 000 000 euro för en budgetbaserad ändring av utkomststödskriterierna så att barnbidraget blir prioriterad inkomst som inte drar ner utkomststödet.

36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag)

Anslagen måste höjas för att förbättra standarden på tjänster på samiska.

Hänvisning: BM 578/2009 rd (Mustajärvi m.fl.), BM 917/2009 rd (Tennilä m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.36 ökas med 600 000 euro för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska.

37. Statunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt

Inom byggbranschen har recessionen lett till att byggprojekt har måst senareläggas och i vissa fall överges helt. I en sådan situation krävs det mer offentliga bygg- och reparationsinvesteringar för att hålla sysselsättningen uppe och som stimulansåtgärd.

När det gäller social- och hälsovården är byggnadsbeståndet i snitt på den äldre sidan och behöver snabbt repareras. Men tyvärr medger kommunekonomin inte detta.

Vi föreslår därför

att moment 33.60.37 ökas med 10 000 000 euro för statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt.

70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga

01. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år)

Arbetarskyddsdistrikten tyngs av en allt större arbetsbörda och brist på arbetskraft. Resurserna är tydligt underdimensionerade trots att kraven på arbetarskyddet hela tiden blir större. Förhandsinspektionerna blir fler och fler. Det bjuder på en verklig utmaning att försöka råda bot på missförhållandena i arbetslivet och göra arbetarskyddsdistriktens verksamhet effektivare. Där gäller det att satsa på den övervakning och styrning av arbetarskyddet som arbetarskyddsdistrikten har hand om.

Inom arbetarskyddsförvaltningen har man under de senaste åren högprioriterat bl.a. utlänningsövervakningen. Likaså har lagen om beställarens ansvar gett arbetarskyddsdistrikten nya uppgifter.

Arbetarskyddsdistriktens insatser i kampen mot den svarta ekonomin är värdefulla. Den svarta ekonomin genererar brottslighet och utgör också ett stort problem i arbetarskyddshänseende. Byggnadsförbundet har räknat ut att staten årligen går miste om minst 250 miljoner euro i skatter och socialskyddsavgifter enbart till följd av den svarta ekonomin på byggarbetsplatser.

Hänvisning: BM 229/2009 rd (Kangas).

Vi föreslår därför

att moment 33.70.01 ökas med 7 000 000 euro för att säkra verksamheten i arbetarskyddsdistrikten och för insatser mot den svarta ekonomin.

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Nu om någonsin behövs det åtgärder som kan sätta stopp för hälsomässiga och sociala problem. Därför kan vi inte acceptera att finansieringsansvaret för hälsofrämjande projekt för sammantaget 3,2 miljoner euro överförs till momentet för understöd från Penningautomatföreningen.

Vi föreslår därför

att moment 33.70.50 ökas med 3 200 000 euro och att från moment 33.90.50 lyfts ut ett lika stort belopp till understöd för organisationer.

90. Understöd från Penningautomatföreningen

50. Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag)

Vi kan inte acceptera att finansieringsansvaret för hälsofrämjande projekt för sammantaget 3,2 miljoner euro överförs till detta moment.

Vi föreslår därför

att det i motiven till moment 33.90.50 konstateras att 3 200 000 euro som är avsett för att främja hälsa och social välfärd betalas ut från moment 33.70.50 och att ett lika stort belopp på detta moment används för understöd till organisationer och

att följande uttalande godkänns:

Reservationens förslag till uttalande 22

Riksdagen förutsätter att man med det snaraste permanent och hållbart tryggar finansieringen till de frivilligorganisationer som utför ett synnerligen viktigt arbete för att förhindra utslagning och ta hand om de utslagna men som i dagsläget är beroende av Penningautomatföreningens osäkra och projektbundna finansiering.

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Miljöförvaltningens omkostnader

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Hotet mot vår natur, vår miljö och vår miljörelaterade hälsa bara växer och växer. Det är en av orsakerna till att uppgifterna inom miljöministeriets förvaltningsområde ökar. Men 2009 års budget ger ingen chans att klara av arbetet.

Anslagen för forskning och utveckling har skurits ned många år i rad. Nu innehåller budgeten totalt lite över 10 000 000 euro som också ska täcka helt nya projekt. Flera projekt har inte kunnat finansieras på grund av de njugga anslagen, och miljöministeriet har tvingats ställa sig utanför en lång rad finländska och internationella projekt. Ministeriets ursprungliga anslag för forskning och utveckling har minskats med 750 000 euro. Ökningen med 500 000 euro för skogsskyddsprogrammet Metso och med 2 000 000 euro för klimat- och energistrategin räcker inte till för att tillgodose det sammantagna behovet.

Hänvisning: BM 933/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.01.01 ökas med 2 500 000 euro för miljöministeriets omkostnader för att användas för forskning och utveckling.

04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vi anser att det föreslagna anslaget är för litet.

Vi föreslår därför

att moment 35.01.04 ökas med 1 000 000 euro för Finlands miljöcentral.

65. Understöd till organisationer och för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Miljöorganisationerna gör en viktig insats för att öka miljökunskapen och utför också rent praktiskt miljöarbete, inte minst för avfallshanteringen i skärgården och insjöområdena.

Hänvisning: BM 935/2009 rd (Tiusanen) — utsikterna för Ladogalax som vandrar upp i Hiitolanjoki, BM 936/2009 rd (Tiusanen) — anslag till frivilligorganisationer för att höja beredskapen att bekämpa olje- och kemikalieolyckor i Finska viken och BM 937/2009 rd (Tiusanen) — höjd kunskap bland medborgarna om och beredskap att medverka till ändringar i klimatfrågan.

Vi föreslår därför

att moment 35.01.65 ökas med 150 000 euro för understöd till miljöorganisationer.

10. Miljö- och naturvård

20. Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag)

Beredskapen att bekämpa kemikalie- och oljeskador måste höjas.

Hänvisning: BM 938/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.20 ökas med 10 000 000 euro för ny och bättre oljebekämpningsutrustning i Finska viken.

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Forststyrelsen förvaltar 34 nationalparker där besökarantalet väntas stiga. Faran är att nationalparkerna och andra naturskyddsområden blir nedslitna och lednätet deklinerar.

Det krävs mer pengar för att upprätthålla skyddsområdena än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010. Nationalparkerna har stort attraktionsvärde ute i regionerna, och dessutom får man inte glömma bort deras ursprungliga syfte, att skydda naturen. Hela det finländska nationalparksnätet kräver aktiv omsorg.

Anslaget under detta moment kan också användas för att främja nya nationalparksprojekt (Sibbo storskog, Bottenhavet, Storsaimen).

Hänvisning: BM 940/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.52 ökas med 3 000 000 euro för att vårda och utveckla nationalparker, andra naturskyddsområden och vildmarksområden.

61. Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år)

Enligt lag ska fastigheter i glesbygden ha avloppssystem. Effektivare åtgärder för avloppsvattenshantering kommer att krävas på uppskattningsvis 200 000—250 000 fastigheter. Omläggningarna kommer att kosta 3 000—7 000 euro per fastighet. Det investeringsunderstöd som en fastighet kan få från sin miljöcentral uppgår till max 2 000 euro. Anslaget för investeringsunderstöd i nästa års budget är otillräckligt.

Hänvisning: BM 394/2009 rd (Kyllönen).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.61 ökas med 7 000 000 euro för förbättring av avloppssystemen på fastigheter i glesbygden.

63. Anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar (reservationsanslag 3 år)

Det krävs mer resurser för att genomföra skyddsprogrammet Metso. Syftet med programmet är att värna viktiga skogsbiotoper och hotade arter och vissa strukturella skogsegenskaper. Vi har redan resultaten av Metso-experimenten; den bästa lösningen med tanke på skogarnas mångfald är att de skyddas permanent. Det krävs mer pengar för att förvärva de aktuella områdena.

Hänvisning: BM 35/2009 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.63 ökas med 20 000 000 euro för anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Det finns ett växande behov av miljövårdsarbeten. Eutrofieringen i Östersjön och Finska viken kräver en kraftfull satsning på miljövårdsarbeten. Arbetena har också en sysselsättande effekt lokalt. Programmet för förorenade markområden går alldeles för långsamt, allt medan behovet av matarledningar ökar i glesbygderna. Om anslagen inte ökas, kommer målen för utbyggnad av avloppsnätet inte att nås.

Hänvisning: BM 941/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.77 ökas med 7 000 000 euro för att bygga matarledningar, sanera förorenade markområden och för andra miljöarbeten.

20. Samhällen, byggande och boende

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Gamla hus, byggtekniska brister, avsaknad av hiss, fukt- och mögelskador m.m. är inget litet problem. Också det faktum att befolkningen blir äldre ställer nya krav på teknisk utrustning i bostadshus. Avsaknaden av hiss hindrar i många fall äldre att bo kvar hemma och kan betyda dyr och inhuman institutionsvård.

Anslaget räcker inte heller till för bidrag till småhus för ombyggnad av värmesystemen.

Hänvisning: BM 951/2009 rd (Uotila) och BM 942/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.20.55 ökas med 10 000 000 euro till understöd för totalrenoveringar, hissinstallationer och energisparinvesteringar i småhus.

60. Överföring till statens bostadsfond

Inte minst miljöskäl talar för att det behöver satsas på forskning och utveckling kring träbyggande. Satsningarna bör framför allt inriktas på bostadshus i flera plan och lokaler, där träbyggande inte har förekommit särskilt mycket. Det behövs ett program som spänner över flera år.

Samtidigt bör det utredas om byggbestämmelserna är funktionella med avseende på dels träbyggande, dels hälso- och säkerhetsaspekter.

Vi föreslår därför

att motiven till moment 35.20.60 kompletteras under rubriken "Understöd" som följer:

År 2010 får av statens bostadsfonds medel beviljas högst 5 000 000 euro för understöd till forskning och utveckling kring träbyggande.

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Anslaget bör höjas.

Hänvisning: BM 36/2009 rd (Arhinmäki) och BM 943/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.20.64 ökas med 1 650 000 euro för vård av byggnadsarvet.

Förslag

Vi föreslår

att förslaget till statsbudget för 2010 godkänns i enlighet med betänkandet men med ändringarna ovan och

att våra 22 förslag till uttalanden godkänns.

Helsingfors den 9 december 2009

  • Mikko Kuoppa /vänst
  • Minna Sirnö /vänst
  • Matti Kauppila /vänst

RESERVATION 3 /kd

Motivering

Vi kristdemokrater ser det som nödvändigt att stödja företagsverksamhet genom skattelösningar. Exporten har minskat markant och därför måste vi vidta åtgärder för att förbättra konkurrenskraften hos finländska produkter och tjänster. Samtidigt förbättras också sysselsättningen direkt. Vi föreslår att ett carry back-system lanseras för företag (förluster dras av mot tidigare års vinster) och att elskatten återbärs till fullt belopp för att företagens och i synnerhet skogsindustrins konkurrenskraft ska stimuleras.

Fattigdomsgraden bland barnfamiljer har nästan tredubblats mellan 1995 och 2007. Till stöd för familjerna föreslår vi för vårdnadshavare ett förvärvsinkomstavdrag som någondera föräldern eller en ensam förälder kan dra nytta av. Vår riksdagsgrupp föreslår 20 miljoner euro för att rätta till den orättvisa beskattningen för närståendevårdare.

Kristdemokraterna är beredda att finansiera hälsovård, andra tjänster och förbättringar som bidrar till sysselsättning genom en kännbarare beskattning av vissa kapitalrörelser. Gruppen föreslår fortsättningsvis att en skatt på 0,1 procent vid försäljning av börsnoterade aktier ska införas och att beskattningen av försäljningsvinster vid kortvarigt ägande ska skärpas.

Regeringen är inne på rätt linje när det gäller att höja skatterna på alkohol, tobak, sötsaker och läskedrycker. Besluten fullföljer vår grundläggande princip att påföra en strängare skatt för sådant som människan inte nödvändigtvis behöver och en lindrigare skatt för sådant som är nödvändigt. Enligt samma princip föreslår vi en skatt på fetter efter dansk modell. En skatt på sötsaker och höjd skatt på läskedrycker föreslås bli införda redan vid ingången av nästa år.

Vi föreslår också en separat skatt på plastförpackningar i sikte på minskat avfall. Orättvisorna med hushållsavdraget ska rättas till så att t.ex. delägare i bostadsaktiebolag får hushållsavdrag för stambyte på samma grunder som de som har egnahemshus.

Förvaltningsutskottet är oroat över den otillräckliga budgeteringen för statens arbetskraftskostnader 2010. De föreslagna personalneddragningarna kommer att göra livet besvärligt för många ämbetsverk. Lagutskottet är oroat över fångvårdspersonalens arbetsmotivation. De här frågorna bör vägas in i budgeten.

Vi måste komma i gång med att reda ut problemen inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen trots recessionen. De färskaste undersökningarna inom äldreomsorgen visar att krisen är omfattande, men regeringen har inte infriat sina löften att höja standarden på äldreomsorgen — snarare tvärtom. Vi föreslår en satsning med hundra miljoner för att höja standarden på äldreomsorgen och en lag om äldreomsorg som ska stiftas med det snaraste.

Kristdemokratiska riksdagsgruppen föreslår också en massiv satsning med hundra miljoner euro för att höja standarden på hälsovården. Hälsovårdscentralernas personella resurser håller alltjämt samma nivå som förut fastän arbetsmängden har ökat. Antalet otillsatta tjänster på hälsovårdscentralerna har ökat fastän det nu finns fler läkare i arbetsför ålder än någonsin tidigare.

Hälso- och sjukvården måste nu i synnerhet inför recessionen ses som en ekonomiskt lönsam investering i medborgarnas hälsa och arbetsförmåga och därmed i ekonomisk tillväxt. Lagstiftningen om medborgarnas rätt till hälso- och sjukvård bör förbättras för att garantera tjänsterna. Vår riksdagsgrupp föreslår att närståendevårdarna ska bli fler och att stödtjänsterna till dem ska byggas ut. Vårt mål är att snarast möjligt lagstifta om att stödet för närståendevård blir en heltäckande rättighet i situationer där patienten utan närståendevård skulle vårdas på institution. En stor del av närståendevårdarna blir i nuläget helt utan stöd eftersom det inte finns pengar för det. Det behövs också adekvata anslag för rehabilitering av veteraner.

Vi satsar på förebyggande familjearbete, psykiatrisk vård av barn och unga och förbättrade förmåner till familjevårdare. Under den här recessionen måste vi också se till att de barn och unga som inte får tillräckligt med stöd från sina närmaste får det av samhället. Det krävs också extra insatser för organisationer som utför missbrukararbete.

Små grupper i den grundläggande utbildningen ger goda inlärningsresultat och gör att barnen och undervisningspersonalen mår bättre. Vårt mål är att snarast möjligt lagstifta om en maximistorlek för undervisningsgrupper. Övergångsfasen mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet innebär en särskilt stor risk för att eleverna hoppar av eller blir marginaliserade.

Kristdemokraterna understryker vikten av studievägledning nu när ungdomsarbetslösheten ökar oroväckande mycket till följd av recessionen. Skolorna både på grundstadiet och andra stadiet bör se till att studievägledningen har tillräckligt med resurser, så att eleverna får det stöd de behöver i övergångsfasen och yrkesvalet och så att utanförskapet minskar. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att det är viktigt att beakta arbetslöshetens utveckling i anslagsnivån för en aktiv arbetskraftspolitik och att tillläggsanslagen riktas till unga, nyutexaminerade och dem som nyligen blivit arbetslösa för att förhindra långtidsarbetslöshet.

I sitt utlåtande nämner kulturutskottet att ungdomsverkstäderna hade nästan 15 000 deltagare i olika åldrar i hela landet enligt en undersökning gjord 2008. Ungdomsarbetslösheten ökar kraftigt och därför väntas deltagarantalet fortfarande växa. Utskottet föreslår därför ett tillskott för att befästa och bygga ut verkstadsverksamheten.

Kristdemokraterna föreslår en höjning av startpengen för att främja företagsamhet i små företag. Tröskeln bör bli lägre för arbetslösa att ta emot arbete. I den jämkade dagpenningen bör det införas ett skyddat belopp på 200 euro. Månadsinkomster som är lägre än så ska inte sänka arbetslöshetsdagpenningen. Vi vill satsa 25 miljoner euro mer på särskilda åtgärder för svårsysselsatta och 25 miljoner euro i specialstöd till regioner med hög arbetslöshet, öronmärkt för områden som lider av nedläggningar inom skogsindustrin.

Dessutom krävs det mer satsningar på bl.a. forskning och rådgivning i jordbruk, energirådgivning och arbete för ökad användning av bioenergi. Då förbättras sysselsättningen och livskraften på landsbygden och försörjningsberedskapen. Jord- och skogsbruksutskottet ser det som viktigt att konsumera närproducerade livsmedel och vill därför se satsningar på att driva Närmatstafetten framåt. I sitt utlåtande påpekar miljöutskottet att verksamhetsfinansieringen av miljöministeriets uppgifter är mycket liten och att merparten av utgifterna utgörs av lönekostnader för personal. Miljöförvaltningen får fler och fler uppgifter i och med olika slags uppföljnings- och rapporteringsskyldigheter till följd av framför allt gemenskapsrätten. De minskade anslagen för förvaltningsområdet står i strid med de ökade skyldigheterna.

Inte heller domstolarna klarar sig utan tillläggsresurser om de ska förmå avarbeta sina ärendebalanser. I synnerhet indrivningsärendena har ökat betydligt till följd av recessionen.

I sitt utlåtande uppger försvarsutskottet att alla tre försvarsgrenar lider av ett stort reservdelsunderskott. Dagens underskott går fortfarande att åtgärda, men i krigstid skulle det inte gå att minska. Det här bör beaktas i budgeten.

De ökade anslagen för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och undervisning underlättar i viss mån krisen i kommunalekonomin. Men det behövs ändå ett tillskott för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning.Vi får inte låta landsvägarna och järnvägarna förfalla. Därför måste staten satsa mer på underhåll och förbättring av trafikleder och fördela de extra resurserna jämnt i de olika delarna av landet, från riksvägar till enskilda vägar. Trafiksäkerhetsprojekt bör prioriteras högt. Om man investerar i landsvägar och järnvägar satsar man också på säkerhet, sysselsättning och en balanserad regionutveckling. I sitt utlåtande menar revisionsutskottet att knapphändiga anslag för investeringar i reparationer har etablerat sig i fråga om basbanhållning och att anslagen i den ordinarie budgeten regelmässigt underdimensioneras. Därför bör anslagsbehovet härefter bedömas utifrån fakta och anslagen bör ökas redan i den ordinarie budgeten. Kommunikationsutskottet pekar på en eftersläpande finansiering av bastrafikledshållningen och anser inte att budgetriktlinjerna i dag medger någon korrigering.

Vi kristdemokrater ser det som viktigt att nå målet att anslagen för utvecklingssamarbete ska vara 0,51 % av BNI senast 2010. Vi föreslår att anslagen ökas med 20 miljoner euro för att bära vårt globala ansvar under recessionen också.

I vår skuggbudget ingick ett förslag att ändringarna i mervärdesskatten ska göras på en gång från och med den 1 juli 2010. Då sjunker matmomsen både i butiker och restauranger till 13 procent. Att den här förflyttningen av sänkningen utelämnas leder till att 275 000 000 euro går förlorat på inkomstsidan i vår skuggbudget. Därför visar vår skuggbudget ett underskott på 280 200 000 euro.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget 2010 i siffror Kostnadseffekt i euro jämfört med budgetpropositionen
INKOMSTER
Börsskatt +170 000 000
Beskattning av överlåtelsevinst som grundar sig på ett kortare ägarskap +75 000 000
Skatt på fetter +100 000 000
Skatt på plastförpackningar +15 000 000
Höjd skatt på sötsaker och läskedrycker fr.o.m. 1.1.2010 +55 000 000
Höjd tobaksaccis per enhet (20 I/1000 st.) +15 000 000
Upplåning +284 500 000
Alla inkomster totalt +714 500 000
UTGIFTER
BESKATTNING
Carry back-system -40 000 000
Återbäring av elskatt till industrin -65 000 000
Korrigerad beskattning för närståendevårdare -20 000 000
Förvärvsinkomstavdrag för vårdnadshavare -170 000 000
Hushållsavdrag för reparationer i bostadsaktiebolag -10 000 000
Totalt -305 000 000
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, ÄLDREOMSORG OCH FAMILJER
Höjd standard på äldreomsorgen -100 000 000
Höjd standard på hälso- och sjukvården -100 000 000
Utvidgning av närståendevården och stödtjänsterna -40 000 000
Psykiatrisk vård av barn och ungdomar -4 000 000
Rehabilitering av veteraner, veterantillägg -4 000 000
Hemtjänster till krigsinvalider bosatta i Sverige -200 000
Stöd till organisationer som utför kristligt arbete mot missbruk -800 000
Preventivt familjearbete -2 000 000
Bättre förmåner för familjevårdare -2 000 000
Totalt -252 000 000
UTBILDNING OCH KULTUR
Studievägledning inom grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet -10 000 000
Mindre grupper i den grundläggande utbildningen -9 000 000
Ökade behov av specialundervisning -5 000 000
Stöd till registrerade religiösa samfund -100 000
Stöd till kristna tidningar -100 000
Totalt -24 200 000
SYSSELSÄTTNING OCH FÖRETAGSAMHET
Fri förtjänst om 200 euro i den jämkade dagpenningen för arbetslösa -10 000 000
Ökad startpeng till företagare -3 000 000
Särskilda åtgärder för svårsysselsatta personer -25 000 000
Specialstöd till regioner med hög arbetslöshet -25 000 000
Stöd till Yrityskummit ry -300 000
Totalt -63 300 000
KOMMUNER
Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning -5 000 000
Totalt -5 000 000
TRAFIK, MILJÖ OCH JORDBRUK
Basväghållning -10 000 000
Basbanhållning -30 000 000
Statligt stöd för enskilda vägar -4 000 000
Jordbruk och landsbygd -5 000 000
Energirådgivning och arbete för att främja bioenergi -5 000 000
Vatten och avlopp i glesbygden -1 000 000
Totalt -35 000 000
TULLEN
Garanterade tulltjänster -4 000 000
Totalt -4 000 000
RÄTTSVÄSENDET
Avarbetning av ärendebalanserna vid domstolarna -1 000 000
Totalt -1 000 000
UTVECKLINGSSAMARBETE
Frivilligorganisationers utvecklingssamarbete -20 000 000
Totalt -20 000 000
Alla utgifter totalt -714 500 000

Således föreslår jag följande misstroendeförklaring till den allmänna motiveringen:

Reservationens förslag till misstroendeförklaring

Riksdagen konstaterar att statsminister Vanhanens regering fortsätter med en skatte- och socialpolitik som ytterligare ökar skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Regeringens skattepolitik lämnar många särskilt utsatta och hjälpbehövande åt deras öde under den pågående recessionen. De högsta prioriteringarna ska vara att förbättra barnfamiljernas villkor och stärka kommunekonomin så att den viktiga basservicen kan tryggas. På grund av detta konstaterar riksdagen att regeringen inte åtnjuter riksdagens förtroende.

Detaljmotivering

ANSLAG

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

30. Internationellt utvecklingssamarbete

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

I regeringsprogrammet och i det utvecklingspolitiska programmet från 2004 åtog sig den förra regeringen att göra det möjligt att höja anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av BNI så som FN rekommenderar. Den förra regeringens program hade som mål att höja anslagen till målnivån senast 2010 med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tidsfristen sköts fram till 2015. Bland de övriga nordiska länderna har Norge, Danmark och Sverige redan för många år sedan nått målet 0,7 procent och rentav överskridit det.

I budgetpropositionen föreslår regeringen nu ett anslag för utvecklingssamarbete som motsvarar ca 0,55 % av bruttonationalinkomsten.

Kristdemokraterna ser det som viktigt att anslagen ökas så att den FN-rekommenderade nivån nås så fort som möjligt. Ökningen föreslås uttryckligen gälla anslagen för frivilligorganisationer. Denna budgetmotion ingår i vår skuggbudget. I en anknytande lagmotion föreslår vi också en rätt till skatteavdrag för donationer till bistånd för att öka medborgaraktiviteten.

Av världens sex miljarder människor lever var femte i extrem fattigdom, alltså på mindre än en dollar per dag. FN:s generalförsamlings främsta mål för det gemensamma biståndet är att eliminera fattigdom och svält i världen. Ambitionen är att halvera andelen extremt fattiga före utgången av 2015. Antalet fattiga har nu statistiskt sett ökat med 400 miljoner eftersom Världsbanken höjde fattigdomsgränsen till 1,25 dollar per dag i september 2008.

Enligt undersökningar är majoriteten av medborgarna beredda att bära ett större ansvar för de fattiga i världen. Genom utvecklingssamarbete kan vi göra förhållandena väsentligt bättre för just de fattigaste länderna och de människor som har det sämst ställt — kvinnor och barn. För att lindra nöden i världen bör vi målinriktat öka resurserna för utvecklingssamarbete.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 712/2009 rd föreslår jag

att moment 24.30.66 ökas med 20 000 000 euro för frivilligorganisationers utvecklingssamarbete.

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Domstolar och rättshjälp

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har fällt Finland åtskilliga gånger sedan 2000 för att rättegång inte hållits inom skälig tid såsom Europakonventionen kräver. En rättvis rättegång krävs både i brottmål och ärenden som gäller individens rättigheter och skyldigheter. Ett anknytande krav är bl.a. att behandlingen ska gå snabbt. Domstolarna i vårt land har för närvarande välutbildad och kunnig personal. Men enbart detta räcker inte till för att medborgarnas rättssäkerhet ska vara garanterad. Domstolarna kämpar nämligen med allt mer komplicerade och långvariga mål.

Tingsrätternas arbetsbörda ökar mer än tidigare framför allt på grund av ostridiga indrivningsärenden. Inkassoföretag får in rättegångskostnader på mer än 200 euro, vilket är ett incitament för dem att låta tingsrätten avgöra ärenden som gäller rentav mycket små summor. Rättegångskostnaderna har på så sätt lett till överbelastning i tingsrätterna. Antalet brottmål och civilmål som tingsrätterna fick att behandla steg i fjol med nästan 13 % sammantaget. För att medborgarna fortsatt ska ha förtroende för rättsväsendet är det viktigt att avdela de medel som behövs för dess verksamhet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 819/2009 rd föreslår jag

att moment 25.10.03 ökas med 1 000 000 euro för effektivare verksamhet i domstolarna.

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Beskattningen och tullväsendet

02. (28.10.02 och 70) Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Budgeten sätter som mål för tullen att avpassa sin personalstyrka rätt efter efterfrågan på tjänsterna och behovet av tillsyn. I en vädjan från Tulltjänstemannaförbundet står det emellertid att det föreslagna anslaget på 161,9 miljoner euro är totalt otillräckligt. Således blir det omöjligt att avpassa de personella resurserna på rätt sätt. Det beräknas fattas ungefär 4—5 miljoner euro i anslag för lönekostnader 2010.

Det är till nytta för finländska företag att tullen arbetar effektivt och det är en orsak till att anslaget bör ökas. Exempelvis industribolag i Päijänne-Tavastland och Östra Nyland bedriver omfattande export till Ryssland och de behöver i synnerhet snabba och smidiga exporttjänster och TIR-transiteringstjänster.

Dessutom måste man ta hänsyn till att Tullstyrelsens arbetsgrupp för verksamhets- och resurskartering har föreslagit att tullverksamheten ska upphöra bl.a. i Lahtis 2010—2011 för att tullen ska klara sig ur den finansiella krisen. Samtidigt uppges det att brottsbekämpningen vid Lahtistullen har koncentrerat sig på grov och organiserad brottslighet och nått utmärkta resultat i samarbete med polisen.

Således föreslår jag

att moment 28.10.02 ökas med 3 000 000 euro för tulltjänster.

90. (28.90, 29.10, delvis, 29.80, delvis och 33.60, delvis) Stöd till kommunerna

30. (28.90.30, 28.90.32, 29.10.30, delvis, 29.80.30, delvis, 29.80.33, delvis och 33.60.30) Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Kommunerna minskade kraftigt på den preventiva hemtjänsten för barnfamiljer förra decenniet. Volymen har minskat till en tredjedel på drygt tio år och har ytterligare minskat något, även om takten har stannat av.

Hemtjänsten består i att en hemvårdare stöder och handleder föräldrarna och familjen i hemmet. Det rör sig om dagliga göromål, barnavård, matlagning och betalning av räkningar. Många familjer har inte längre far- eller morföräldrar eller andra släktingar som ställer upp när familjen behöver hjälp i hemmet. Familjerna har heller inte samma stödnät som de tidigare har haft bland släktingar. Därför fungerar hemtjänsten som ett preventivt system för familjer som ännu inte har stora problem.

Inom barnskyddet ökar och försvåras problemen ständigt. Enligt experter ingriper man ofta först när barnfamiljernas problem har förvärrats och blivit komplicerade. I åratal har barnskyddspersonalen varslat om ett behov av preventiva insatser för barnfamiljer så att det inte skulle behövas barnskyddsåtgärder. På så sätt skulle många mänskliga tragedier förhindras.

Detsamma föreslås i det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området, nämligen en preventiv hemtjänst som möjliggör tidig intervention och tidigt stöd och läggs till i urvalet av socialtjänster för barnfamiljer. Inom ramen för den föreliggande budgetpropositionen går det inte att genomföra detta. Det behövs mer pengar för att vi ska kunna ordna preventiv hemtjänst för de behövande.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 713/2009 rd föreslår jag

att moment 28.90.30 ökas med 2 000 000 euro för preventiv hemtjänst till barnfamiljer.

Personalen inom den kommunala institutionsvården av äldre har minskat under de senaste femton åren. Samtidigt har vårdtagarnas hälsotillstånd blivit allt sämre. Social- och hälsovårdsministeriet gav en kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen 2001. Enligt en bedömning som då gjordes krävs det att 4 000 vårdare anställs om äldreomsorgen ska kunna förbättras.

I Finland försöker vi klara oss med bara hälften av den personal som äldreomsorgen har tillgång till i Sverige. Den rekommenderade målnivån inom institutionsvården för äldre är 0,8 vårdare per patient, men i värsta fall uppnås bara hälften av detta mål. Bristen på vårdare ersätts enligt forskare med mediciner. Antidepressiva och lugnande medel ordineras upp till 98 % av de äldre, tre gånger mer än i övriga Norden.

Till följd av personalbristen försämras vårdens kvalitet och vårdarna blir överbelastade. Enligt en undersökning som Arbetshälsoinstitutet publicerade i somras började sjukfrånvaron i kommunsektorn öka för två år sedan och ökningen fortsätter. I synnerhet gäller det social- och hälsovårdspersonalen. Under första hälften av det här decenniet har 24 000 årsverken gått förlorade som sjukfrånvaro. En människovärdig äldreomsorg med respekt för individen visar hur civiliserat vårt samhälle är.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 890/2009 rd föreslår jag

att moment 28.90.30 ökas med 100 000 000 euro för att anställa vårdare inom äldreomsorgen.

Budgetpropositionen låter den kommunala servicen utarmas. Vi kommer i framtiden att få en sorglig räkning för de försummade välfärdstjänsterna, oavsett om vi mäter det i mänskligt lidande eller pengar. Primärvården led av resursbrist redan före finanskrisen. Den väg som regeringen har valt är särskilt ofattbar när man vet t.ex. hur mycket svininfluensan kommer att kosta. Största delen kommer kommunerna att få stå för.

De svåraste och mest ödesdigra konsekvenserna av recessionen drabbar de kommunala tjänsterna. Den okontrollerade utgiftsökningen beror i hög grad på ett läckage i den botten som basservicen utgör. Om primärvården inte fungerar, ställs den dyra specialiserade sjukvården under hård press. Bristerna i skolhälsovården visar sig som ökande utgifter för barnpsykiatri, bristerna i psykvården återspeglas som köer till de psykiatriska avdelningarna inom den specialiserade sjukvården och bristen på missbrukarvård fyller sjukhusen med patienter.

En stor majoritet av medborgarna är allvarligt oroade över problemen inom den offentliga hälso- och sjukvården. Primärvården i vårt land befinner sig nästan i kris. Det blir allt svårare att få tid till läkare och därför vill allt fler ogärna anlita hälsovårdscentralen. Men det budgetförslag som Vanhanens regering kommer med visar att regeringspartierna fortfarande inte tänker infria sina löften om att höja standarden på hälso- och sjukvården. Vi kommer inte att få ordning på primärvården om vi inte satsar betydligt mer på hälsovårdscentralerna. Medborgarnas rätt till hälso- och sjukvård bör tillgodoses genom tillräckliga resurser. Förbättringen av hälsovårdstjänsterna ska inte ses som fördelningspolitik utan som en investering i medborgarnas hälsa och arbetsförmåga och därmed också som en satsning på ekonomisk tillväxt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 820/2009 rd föreslår jag

att moment 28.90.30 ökas med 100 000 000 euro för att förbättra hälsovårdscentralernas verksamhet.

Den ökande efterfrågan på äldreomsorg bör bemötas genom en kraftfull satsning på att utveckla närståendevården. Det är ett ekonomiskt sätt att skapa välbefinnande. Då nyttiggörs personens naturliga nätverk av nära och kära, vilket redan i sig ger omsorgen ett mervärde. Vården i hemmet är ofta mänskligare än institutionsvård och därför också populärare bland äldre och gravt funktionshindrade.

I Finland har vi uppskattningsvis 60 000 närståendevårdare som enligt lagfästa kriterier har rätt till stöd för närståendevård. Ändå får bara hälften av dem stöd. Socialvårdslagens bestämmelser om närståendevård fullföljs alltså inte i kommunerna. Enligt dem ska närståendevården stödjas både ekonomiskt och med hjälp av tjänster.

Kommunerna följer nu en mycket varierande praxis när det gäller vem som har rätt till stöd för närståendevård. De har inte reserverat tillräckliga anslag för ändamålet och därför tar pengarna ofta slut halvvägs och inga nya avtal kan ingås. Således är det bara sporadiskt som vårdarna kan få stöd för närståendevård, för det utgör ingen subjektiv rättighet i lagstiftningen. På grund av det åtstramade ekonomiska läget har många kommuner sagt upp avtal med närståendevårdare eller förbjudit nya avtal. Likaså har många kommuner skärpt kriterierna för närståendevården. Antalet stödtagare bör emellertid tvärtom målinriktat utökas och varje person som uppfyller kriterierna bör tillförsäkras möjlighet till stöd för närståendevård. Vårdarna bör dessutom få minst en ledig dag per vecka. På så sätt får de bättre chanser att orka fysiskt och psykiskt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 780/2009 rd föreslår jag

att moment 28.90.30 ökas med 40 000 000 euro för att utvidga närståendevården och stödtjänsterna.

Antalet kommuner med negativt årsbidrag ökar och den kommunala ekonomin står inför allt större problem. Särskilt landsbygdskommuner med flyttningsunderskott får en allt mer ansträngd ekonomi till följd av regeringens politik eftersom skatteinkomsterna minskar och de statsandelar som relaterar till invånare och elever skärs ner. Regeringens politik försätter medborgarna i en så ojämlik situation beroende på var de bor att deras grundlagstryggade likställdhet är allvarligt hotad.

Således föreslår jag

att moment 28.90.30 ökas med 5 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet

51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)

I sin budget för 2010 har finansministeriet avdelat 200 000 euro för stöd till registrerade religiösa samfund. Anslaget behöver höjas med 100 000 euro, så att underhållet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och egna begravningsplatser kan förbättras och stödet till arbete bland barn och unga och musikaktiviteter kan bli mer omfattande. Redan i en utredning från en arbetsgrupp vid undervisningsministeriet 2005 föreslogs religiösa samfund få 300 000 euro i bidrag, vilket hade motsvarat ca 4 euro per medlem. Ur statsfinansiell synvinkel är tillskottet på 100 000 euro en obetydlig summa men det skulle i viss mån fullfölja de viktiga principerna i religionsfrihetslagen när det gäller att tillgodose den rättvisa och jämlikhet som staten bör visa gentemot olika religionssamfund.

Således föreslår jag

att moment 29.01.51 ökas med 100 000 euro för registrerade religionssamfund.

10. (29.10, delvis) Allmänbildande utbildning

30. (29.10.30, delvis) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Undervisningsministeriet anvisade i våras 16 miljoner euro till kommunerna för att minska undervisningsgrupperna. Men grupperna har förblivit lika stora som de var eller vuxit ytterligare. Höstens största grupper i flera stora städer i Södra Finland har över 30 elever. Det finns så stora grupper både i klasserna 1—6 och 7—9. De flesta kommunerna hör till den kategori av kommuner där det finns 25—30 elever i de största grupperna i klasserna 1—6 och 20—25 elever i de största grupperna i klasserna 7—9. Det är nödvändigt att minska undervisningsgrupperna, för läroplansgrunderna utgår från att barnen får individuell undervisning enligt sina behov och kan gå vidare allt eftersom de själva utvecklas. Dessutom behöver grupperna bli mindre för att de som behöver särskilt stöd ska bli integrerade och därför att antalet invandrarbarn ökar.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 715/2009 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 9 000 000 euro för att minska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen.

Andelen elever som flyttas över till specialundervisning ökar fortfarande. Hösten 2007 var 46 100 grundskoleelever, dvs. 8 %, flyttade till specialundervisning. Antalet har fördubblats på tio år. Antalet elever som var flyttade till specialundervisning ökade med ca 1 400 sedan året innan, fastän det sammanlagda antalet grundskoleelever minskade. Läsåret 2007—2008 fick 78 388 pojkar och 50 253 flickor specialundervisning på deltid. Ökningen beror i stor utsträckning på att man nu är mer vaksam på elevernas särskilda behov, men olika inlärningssvårigheter har blivit vanligare och situationen i klasserna är mer mångformad. Därför behöver grundskolorna mer resurser för att hjälpa barnen med deras specifika behov och på så sätt jämna ut deras studieväg mot fortsatta studier.

Förskolan och den grundläggande utbildningen ska tillgodose alla barns och ungas grundläggande rättigheter till undervisning och utbildning. Planen för utveckling av utbildning och forskning 2007—2012 har som mål att höja kvaliteten på den grundläggande utbildningen och i synnerhet att minska undervisningsgrupperna, förbättra stöd- och specialundervisningen och främja barns och ungas välbefinnande. Det är viktigt att kommunerna ordnar tillräckligt med stödåtgärder för barn som behöver särskilt stöd. Det behövs multiprofessionellt samarbete och tidig intervention för att barnet ska få stöd för tillväxt och inlärning. Det behövs tillräckliga anslag för praxisen för att ingripa tidigt och utveckla det multiprofessionella samarbetet, så att syftena med den nya lag om grundläggande utbildning som regeringen föreslår (RP 109/2009 rd) ska kunna fullföljas.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 782/2009 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 5 000 000 euro för det ökade behovet av specialundervisning.

Studiehandledning och karriärplanering är ett viktigt sätt att motarbeta marginalisering, göra utbildningstiderna kortare, höja utbildningsnivån och öka jämlikheten i samhället. Den stora valfriheten, de snabba reformerna av utbildningsprogrammen och de internationaliserade studierna ställer studiehandledningen inför nya utmaningar. Ungefär fem procent av dem som går ut grundskolan på våren kommer inte att studera hösten därpå. Enligt undersökningar blir de unga utan utbildning därför att de har orealistiska önskemål om studieplatser eller därför att de redan i grundskolan börjat bli marginaliserade.

Studiehandledning är ett obligatoriskt läroämne i grundskolan, gymnasiet, yrkesskolor och yrkeshögskolor. Men av t.ex. gymnasieeleverna hade bara ungefär en tredjedel obligatoriska studiehandledningskurser i fjol. Resurserna för studiehandledning bör avpassas enligt rekommendationerna så att en studiehandledare på heltid har högst 250 elever på alla skolstadier. På så sätt hinner eleverna få den individuella vägledning de behöver och som nu behövs i betydligt högre grad än tidigare. Om vi nu satsar på studiehandledning sparar vi in på framtida kostnader.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 783/2009 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 10 000 000 euro för studiehandledning i grundläggande utbildning och på andra stadiet.

80. (29.80, delvis) Konst och kultur

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Budgetpropositionen innehåller inte alls något separat anslag för stöd till kristna tidningar. I dispositionsplanen är 800 000 euro avsatt för stöd till kulturtidningar. I vårt land kommer det ut ett flertal kristna tidningar som har lika åtstramad ekonomi som andra icke kommersiella tidningar. Staten bör med fog stödja också kristna tidningar.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 234/2009 rd föreslår jag

att moment 29.80.50 ökas med 100 000 euro för stöd till kristna tidningar.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Utvecklande av landsbygden

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Utsikterna för landsbygdsutvecklingen har ständigt blivit sämre. Statsbidraget i budgetpropositionen för att utveckla landsbygdsnäringar är inte tillräckligt i relation till behovet. Satsningar behövs i synnerhet på energiprojekt och arbete för att främja användning av naturtillgångar. Anslaget bör ökas så att landsbygdsutvecklingen kan vända.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 236/2009 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 4 000 000 euro i statsbidrag för att utveckla landsbygdsnäringarna.

Behoven av näringsrådgivning på landsbygden ökar i takt med att EU:s jordbrukspolitik blir allt mer komplicerad. Svårigheterna inom vissa produktionsinriktningar så som mjölkproduktion ger upphov till nya problem. Landsbygdsföretagens konkurrenskraft och utveckling, miljöfrågor och växelverkan mellan landsbygden och tätorterna är viktiga. När det gäller dessa frågor behövs det stöd och stora satsningar. Statsminister Matti Vanhanens regering satsar inte tillräckligt på landsbygdsutvecklingen. Det visar sig också i att rådgivningsanslaget ligger i underkant.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 235/2009 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 1 000 000 euro i statsbidrag för rådgivning i syfte att utveckla landsbygdsnäringarna.

50. Vattenhushållning

20. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)

Vattenförsörjningen på landsbygden behöver förbättras, för många regioner har problem med tillgången på rent vatten. Samtidigt som man bygger stamvattenledningar kan man genomföra nödvändiga avloppsprojekt. Det finns gott om brådskande behov, men inte tillräckliga anslag för att tillgodose dem. Tidsfristen för direktivet om avloppsvatten kommer att gå ut 2013. Därför brådskar det nu med satsningar på vatten och avlopp i glesbygden.

Förbättrade vatten- och avloppstjänster i glesbygden bidrar också i hög grad till miljöskyddsmålen. Det är viktigt att få ordning på vattenförsörjning och avlopp t.ex. för att belastningen på Östersjön ska minska.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 788/2009 rd föreslår jag

att moment 30.50.20 ökas med 1 000 000 euro för vatten och avlopp i glesbygden.

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Trafiknätet

20. (31.10.21, 22 och 23) Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Detta leder också till sämre kundservice och konkurrenskraft för järnvägarna.

Det räcker inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

För godstransporternas del innebär de dåliga banorna att viktbegränsningarna försvårar t.ex. virkestransporter. På detta sätt försämras villkoren för de företag som skulle vara beredda att utnyttja järnvägen för godstransporter. Om däremot vagnslasterna kunde ökas skulle järnvägen bli ett konkurrenskraftigt transportalternativ. Bannätets dåliga skick leder så småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som redan nu är överbelastade och i dåligt skick.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 419/2009 rd föreslår jag

att moment 31.10.20 ökas med 30 000 000 euro för att förnya bannätets överbyggnad.

Anslaget för underhåll och ombyggnad av landsvägar är mindre än anslaget för innevarande år på grund av insatser för virkesförsörjning, andra engångsåtgärder och de stimulerande åtgärderna i tilläggsbudgeten. Finansieringen av bastrafikledshållningen har redan länge legat långt under det som t.ex. vägmyndigheterna med fog har föreslagit. Underhållet och skötseln av det sekundära vägnätet kommer att bli lidande. Den höjda kostnadsnivån ställer till med ytterligare problem. De sekundära vägarna är en viktig del av vägnätet. De är till nytta för en stor del av befolkningen och också för näringslivet. Och trafiksäkerheten riskeras allt mer på grund av vägarnas dåliga skick. Anslaget för basväghållning bör ökas med 10 000 000 euro. Tillskottet gör det möjligt att garantera ett skäligt underhåll men räcker inte till för de ombyggnadsarbeten som behövs.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 716/2009 rd föreslår jag

att moment 31.10.20 ökas med 10 000 000 euro för basväghållning.

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Skogsbilvägar och andra lokala vägar är skogsbrukets blodådror. De är också till nytta för turismen och jordbruksnäringen. Staten stödde underhållet av enskilda vägar med 34 miljoner euro så sent som i början av 1990-talet, men under depressionen sjönk stöden till den grad att statens andel bara var 8,4 miljoner euro år 2000.

Regeringen föreslår ett anslag på 23 miljoner euro för 2010. För att garantera virkesförsörjning och andra transporter inom jordbruket bör statsbidraget för enskilda vägar ökas med fyra miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 717/2009 rd föreslår jag

att moment 31.10.50 ökas med 4 000 000 euro för att öka statsbidraget till enskilda vägar.

Huvudtitel 32

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

20. Innovationspolitik och företagens internationalisering

41. Statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Suomen Yrityskummit ry står till tjänst med samtalspartner när företagare och blivande företagare vill utveckla sina idéer. Företagsfaddrarna ser saker och ting utifrån och kan därför erbjuda lösningar och idéer som hjälper företagen framåt. Föreningen har tillgång till över 700 företagsfaddrar. Det är både före detta och aktiva företagare, företagsledare och näringslivsexperter som ger sin tid och sin kompetens för att utveckla näringsverksamheten i företag och kommuner.

Tjänsterna är avgiftsfria för företagare. Finansiärerna, dvs. kommuner, organisationer, regionala näringssammanslutningar, föreningar och företag, betalar företagsfaddrarnas resekostnader. Det är den enda ersättning som faddrarna får för sitt arbete. De drivs av att de vill se andra företagare lyckas. Erfarenheterna av företagsfaddrar har varit positiva och inte minst i det rådande ekonomiska läget finns det en ständigt ökande efterfrågan på mentorer av den här typen. Staten bör stödja Suomen Yrityskummit ry med 300 000 euro för att föreningen fortsatt ska kunna arbeta och bygga ut sin verksamhet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 196/2009 rd föreslår jag

att moment 32.20.41 ökas med 300 000 euro till stöd för Suomen Yrityskummit ry.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Startpengen har visat sig ge positiva resultat. Enligt arbetsministeriets utredningar främjar den sysselsättningen effektivt. Därför lönar det sig att permanenta en mer omfattande användning. Nästa år permanentas rätten till startpeng för arbetslösa såväl som för studerande, hemarbetande och förvärvsarbetande som ska starta ett företag. Startpengen sänker tröskeln för att börja med företagsverksamhet och tillförsäkrar företagaren försörjning i början.

Det har funnits regionala skillnader i fråga om hur startpengen räckt till i år också. Vi måste se till att reservera ett så stort anslag för startpeng i budgeten att det inte förhindrar förverkligandet av en fungerande affärsidé. Startpengen bör på lika grunder beviljas alla som är berättigade till den. Dispositionsplanen för sysselsättningsanslagen är inte bindande i fråga om detta, utan man kan också använda mer sysselsättningsanslag för startpengen om det behövs. Genom tillläggsfinansiering under momentet försäkrar vi oss om att en tillräcklig summa avsätts för startpengen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 719/2009 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 3 000 000 euro för startpeng.

Enligt regeringsprogrammet ska sysselsättningsanslagen användas för arbetskraftsutbildning i samråd med företag och för stödsysselsättning i företag. Prioritetsområdet är den öppna arbetsmarknaden och samarbetet med företagen. Men det är kortsynt att samtidigt skära ner på sysselsättningen inom den tredje sektorn.

Många sammanslutningar gör berömvärda insatser för att ordna arbete inom den tredje sektorn för svårsysselsatta personer. Regeringens nya prioriteter innebär stora svårigheter för de här sammanslutningarna. Frivilligorganisationer och sociala företag utför ett värdefullt arbete genom att hjälpa dem som har det svårast att få arbete. Kostnaderna för de statliga stöden har varit små jämfört med att de här personerna skulle ha hamnat i en ond cirkel av långtidsarbetslöshet och blivit kunder vid de kommunala socialbyråerna.

Det är inte fråga om "låtsassysselsättning" att i olika sammanslutningar sysselsätta personer som har det svårt att få arbete. Tvärtemot, det är värdefullt både för individerna och hela samhället. Om den här verksamheten skärs ner kommer det både materiellt och psykiskt att bli mycket dyrt för de här arbetslösa och för hela samhället. Regeringen bör bära sitt ansvar och fortfarande satsa på det här.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 891/2009 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 25 000 000 euro för speciella åtgärder avsedda för svårsysselsatta.

Enligt den nyaste sysselsättningsöversikten fanns det 203 000 arbetslösa i augusti, en ökning med 52 000 personer från augusti 2008. Andelen arbetslösa av hela arbetskraften var 15,4 % i Norra Karelen, 13,6 % i Kajanaland och 13,6 % i Lappland.

De regionala skillnaderna är fortfarande mycket stora, även om de brukar jämnas ut under en lågkonjunktur. Variationen bör beaktas när arbetskraftsanslagen disponeras. Om de regionala skillnaderna tillspetsas, blir utflyttningen från regioner med stor arbetslöshet kraftigare och då blir det ännu svårare för regionerna att utvecklas. För att stoppa den här trenden behövs det nu aktiv arbetskraftspolitik i regioner med stor arbetslöshet. Utvecklingen är särskilt oroväckande i regioner som lider av nedläggningar inom skogsindustrin.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 422/2009 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 25 000 000 euro för specialstöd till regioner med hög arbetslöshet.

60. Energipolitik

20. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år)

Många medborgare tvingas tänka om när det gäller värme- och energisystem i hemmet. Det är svårt och komplicerat. Samhällsekonomiskt sett bör lösningarna lämpligen vara så rationella som möjligt både tekniskt och ekonomiskt. Hushållsavdraget för energilösningar i hemmen ger inte bästa resultat utan experthjälp. Därför behövs det mer energirådgivning.

Nätverket för energirådgivning ska ha till uppgift att tillhandahålla råd som bidrar till arbetet mot klimatförändringen. Rådgivningen ska ligga i linje med den nationella klimat- och energistrategin och förankra dess mål i hela samhället.

För att lösa de många klimatfrågorna behövs det opartisk expertis. Det finns många alternativa sätt att reducera utsläppen. Var och en borde hitta det sätt som är både tekniskt och ekonomiskt lämpligast. Detta blir inte möjligt enbart med hjälp av kommersiella krafter, insatser av organisationer eller elektronisk information på webbsidor eller i tv-kampanjer. Ett nätverk för energirådgivning skulle kräva 10—12 regionala eller lokala kontor. De åtta kommunala eller regionala energibyråer som finns idag skulle slås samman under samma koncept med ett långvarigt uppdrag. Staten ska svara för byråernas omkostnader.

Rådgivningskontoren ska samverka intensivt med kommuner, företag och lokala frivilligorganisationer. På så sätt får också kommuninvånarna säkert information. Verksamheten kan stödja sig på kommunerna och dessutom t.ex. på teknologicentraler, läroanstalter eller berörda grupper såsom arbets- och näringscentralerna och landskapen. Nätverket ska koncentrera sig på rådgivningen och inte ha hand om tillsynen. Motionen ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 424/2009 rd föreslår jag

att moment 32.60.20 ökas med 5 000 000 euro för ett nätverk för energirådgivning.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

52. Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag)

Familjevård går ut på att en person får vård, uppfostran eller annan omsorg dygnet runt i ett privat hem utanför sitt eget hem. Den här formen av vård ges alltså under familjeliknande förhållanden och ska ge vårdtagaren nära människorelationer, trygghet och möjlighet att utvecklas socialt. De yngsta som ska placeras utanför hemmet blir i regel placerade i familjevård. Många barn växer upp i de familjer där de blivit placerade, ända från spädbarnsåldern till vuxen ålder.

Personer som enligt ett uppdragsavtal som avses i familjevårdarlagen vårdar under ett år gamla barn i familjevård i sitt hem bör få rätt till föräldrapenning. Familjevårdare som vårdar placerade barn under 3 år bör få rätt till hemvårdsstöd. Förslagen är avsedda att utgöra ett ökat incitament till arbete som fosterförälder och minska institutionsvården av barn. Samtidigt minskar de totala kostnaderna för samhället när institutionsvården minskar.

Det råder brist på fosterfamiljer och samtidigt har det blivit allt vanligare att små barn behöver långvarig vård i familjeliknande förhållanden. En tredjedel av familjevårdarna kommer att gå i pension inom fem år. Det behövs snabbt fler fosterfamiljer och därför måste fosterföräldrar som utför krävande vårdarbete få bättre villkor, uppskattning och lön.

Barnet ska ha rätt till samma former av stöd oavsett hur hans eller hennes biologiska föräldrar har klarat sin uppgift att uppfostra. Rätten till vårdledighet och tillhörande hemvårdsstöd bör tillfalla den som de facto vårdar barnet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 824/2009 rd föreslår jag

att moment 33.10.52 ökas budgetbaserat med 2 000 000 euro för att förbättra förmånerna för familjevårdare.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Rätt till jämkade arbetslöshetsförmåner har också arbetssökande vars arbetstid per dag eller per vecka har förkortats på grund av permittering eller som är förhindrad att arbeta på grund av en sådan stridsåtgärd som inte står i samband med den arbetssökandes anställningsvillkor eller arbetsförhållanden. Rätten gäller också arbetssökande som har tagit emot heltidsarbete för högst två veckor eller som har inkomst av företagsverksamhet i bisyssla eller eget arbete.

Den jämkade arbetslöshetsförmånen räknas ut på stränga villkor. Redan en liten extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Översynen av dagpenningarna är administrativt arbetsdryg och leder också ofta till att utbetalningen drar ut oskäligt länge på tiden. Dagens praxis uppmuntrar inte de arbetslösa att arbeta. Det lönar sig inte för dem att ta emot ens kortvariga jobb trots att de skulle ha möjlighet till jämkad dagpenning. Ur sysselsättningssynvinkel vore det bättre att det är ekonomiskt lönsamt att ta emot små jobb.

I den jämkade dagpenningen bör det införas ett skyddat belopp på 200 euro. Månatliga tillläggsinkomster som är lägre än så ska inte beaktas i arbetslöshetsdagpenningen. Kostnaderna i systemet med utkomstskydd för arbetslösa blir 20 miljoner euro enligt beräkningar som gjorts av Centralförbundet för socialskydd och hälsa. Nettokostnaderna för det allmänna blir ändå bara 10 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 825/2009 rd föreslår jag

att moment 33.20.51 ökas budgetbaserat med 10 000 000 euro för att höja det skyddade beloppet i den jämkade dagpenningen för arbetslösa.

50. Stöd till veteranerna

51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Det bor numera drygt 250 finländska krigsinvalider i Sverige. Ungefär 120 av dem har en invaliditetsgrad på minst 20 procent. Till skillnad från sina olycksbröder i Finland får de inte statlig ersättning för de hem- och stödtjänster de behöver, med undantag för måltidsservice. Lagen om skada, ådragen i militärtjänst, gör i och för sig inte någon skillnad mellan krigsinvalider som bor i Finland och Sverige eller någon annanstans. Men förordningen om tillämpningen av vissa stadganden i lagen om skada, ådragen i militärtjänst, saknar bestämmelser om ersättningar för hem- och stödtjänster till krigsinvalider bosatta i Sverige. Dessa bör få lika villkor, för de flesta av dem tvingades lämna Finland när fosterlandet inte kunde erbjuda dem och deras familjer arbete och försörjning. Ersättningen för öppenvård är lätt att genomföra: Statskontoret skulle ersätta krigsinvaliderna direkt för deras utgifter för tjänsterna utifrån kvitton.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 198/2009 rd föreslår jag

att moment 33.50.51 ökas med 200 000 euro för att ordna öppenvård för krigsinvalider som har en invaliditetsgrad på minst 20 procent och som är bosatta i Sverige.

56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Finland högaktar sina krigsveteraner. Ett exempel på detta är veteranveckan som har blivit en bestående tradition. Uppskattningen är viktig för dem som har varit tvungna att kämpa för vårt land. Men det räcker inte med bara uppskattning och därför budgeteras det statsbidrag för rehabilitering av frontveteraner.

Men nu är vi på väg åt alldeles fel håll när anslagen ska minska med fyra miljoner euro. Anslagen tar redan nu slut för tidigt och på det här sättet kommer de troligen att ta slut lika tidigt som förut, om inte ännu tidigare. Det är inte rätt gentemot veteranerna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 427/2009 rd föreslår jag

att moment 33.50.56 ökas med 4 000 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.

60. (33.60, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Resurserna för psykiatrisk vård av barn och unga är fortfarande inte tillräckliga. Antalet minderåriga patienter inom den psykiatriska sjukvården fördubblades på tio år fram till 2005. Därefter har behovet förblivit stort. Under samma tid fyrdubblades användningen av tvångsmedel, vilket är ett tecken på att problemen blivit värre. Depression är nu betydligt vanligare bland unga, för var femte av alla ungdomar lider av depressionssymptom. Vi har inte lyckats fullfölja vårdgarantin, som gällt sedan 2001, för vårdköerna är fortfarande ett problem i hela landet.

Riksdagen har skrivit in ett årligt särskilt anslag 2000—2007 för psykiatrisk vård av barn och unga. I budgeten för 2010 är det här anslaget igen utelämnat fastän det utan tvivel är nödvändigt. Det är ödesdigert att spara in på den här typen av vård för det leder till att allt fler minderåriga blir utan den hjälp de behöver och problemen hopar sig.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 714/2009 rd föreslår jag

att ett nytt moment fogas till 33.60 och

att 4 000 000 euro anvisas under momentet för psykiatrisk vård av barn och unga.

90. Understöd från Penningautomatföreningen

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Den ökade alkoholkonsumtionen har lett till allt större behov av missbrukarvård. Finländarna dricker i genomsnitt mer än tio liter ren alkohol per år och antalet storkonsumenter beräknas vara uppe i 600 000. Spriten är också den vanligaste dödsorsaken bland finländare i arbetsför ålder. Mer än hälften av de män som har arbete dricker för mycket med tanke på hälsan. Upp till 64 procent av alla män i åldern 25—34 och nästan en tredjedel av alla kvinnor i samma ålder dricker för mycket.

Det lönar sig för samhället att satsa på att minska användningen av alkohol och droger, för satsningarna återbetalar sig mångdubbelt. Många kristna organisationer tillhandahåller effektiv missbrukarvård utan mediciner. Behovet ökar, men organisationerna har inte tillräckligt med resurser för att bemöta efterfrågan. I det åtstramade ekonomiska läget sparar kommunerna in på köp av vårdplatser för missbrukare. Det betyder att vårdinrättningar för missbrukare hotas av nedläggning samtidigt som allt färre missbrukare får vård. Därför bör de ekonomiska resurserna för organisationer som arbetar bland missbrukare avpassas bättre efter behovet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 792/2009 rd föreslår jag

att moment 33.90.50 ökas med 800 000 euro till stöd för organisationer som arbetar med kristlig missbrukarvård.

INKOMSTPOSTER

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

10. Övriga skatter

Kristdemokraterna är beredda att finansiera basservicen och förbättringar som gynnar de mest utsatta genom en kännbarare beskattning av vissa kapitalrörelser. Vi föreslår igen att en skatt på 0,1 procent vid försäljning av börsnoterade aktier införs (LM 104/2008 rd).

Dessutom föreslår vi att överlåtelsevinster på tillgångar som ägts i mindre än sex månader ska beskattas strängare och att vinster som bygger på ägande i mer än tjugo år ska beskattas lindrigare (LM 79/2009 rd).

Beskattningen kan bidra till hälsosamma levnadsvanor bland medborgarna. När mervärdesskattesatsen på livsmedel sänks är det hög tid att genom skattelösningar styra finländarnas matvanor mot en kost där fetterna företrädesvis är mjuka och omättade. Beskattningen bör genomföras så att priset på livsmedel som innehåller hårda fetter håller ungefär samma nivå som i dag, medan priset på hälsosammare mat sjunker. Riksdagens expertgrupp för hälsofrämjande har talat för en punktskatt på hårda fetter. Danmark kommer att införa en skatt på mat som innehåller mättade fetter i början av nästa år. Vi bör också förbereda en punktskatt på livsmedel som innehåller mättat fett (AM 61/2009 rd).

Plastavfallet och miljöbelastningen på grund av plastförpackningar bör minska genom att plastpåsar och andra förpackningar som innehåller plast påförs skatt, med undantag för biologiskt nedbrytbara förpackningar och återvinningsbara flaskor. En skatt på plastförpackningar kommer att styra konsumenterna mot miljövänliga val, som leder till minskat avfall och utgör ett incitament för tillverkarna att ta fram biologiskt nedbrytbara och återvinningsbara förpackningar (AM 59/2009 rd).

Regeringen har beslutat lämna en proposition våren 2010 om att införa en skatt på sötsaker och höja skatten på läskedrycker den 1 juli 2010. Regeringen förväntar sig intäkter på 100 miljoner euro per år. Av hälsopolitiska och statsfinansiella skäl vore det rätt att införa en skatt på sötsaker och höja skatten på läskedrycker redan den 1 januari 2010. Den här lösningen skulle höja intäkterna med 55 miljoner euro jämfört med regeringens planer (BM 232/2009 rd).

Tobakspriset har konstaterats inverka på konsumtionen av tobaksvaror i betydande grad. Priset har tre gånger större effekt för unga rökares konsumtion än äldres. Trots att rökandet har minskat bland unga i Finland använder nästan var tredje 18-åring fortfarande tobaksprodukter dagligen. För en fortsatt positiv utveckling bör skatten på cigaretter med fog höjas till 20 euro per 1 000 stycken.

Förvärvsinkomstavdraget för vårdnadshavare favoriserar låginkomsttagare i barnfamiljer, eftersom de får ett extra avdrag. Bara den ena makan ska kunna göra avdraget i beskattningen. Också ensamföräldrar ska ha rätt att få samma förmån. Kostnadseffekten ligger på cirka 170 miljoner euro 2010 (LM 95/2008 rd).

Alla skattskyldiga behandlas inte lika när det gäller hushållsavdraget i inkomstskattelagen. Det kan inte vara lagstiftarens mening att vissa skattskyldiga ska få hushållsavdrag men inte andra fastän det är fråga om nästan identiska fall. Ett konkret exempel är stambyten. De som äger egnahemshus är berättigade till avdrag för arbetskostnaderna men inte de som äger aktier i ett bostadsbolag. Det finns inga skillnader i sak mellan stambyten i egnahemshus och i bostadsaktiebolag. Den här orättvisan bör undanröjas på så sätt att aktieägarens avgifter till bostads- eller fastighetsaktiebolaget berättigar till hushållsavdrag på samma villkor som för dem som äger egnahemshus (LM 77/2009 rd).

I dagens ekonomiska kris är det viktigt att erkänna företagens värde, inte bara för företagens ägare och personal men också för den offentliga sektorn. Det är den privata sektorn som ger den offentliga sektorn pengar att använda, så företagen måste få stöd nu särskilt under den ekonomiska krisen. En möjlighet är att ändra lagen så att fastställda förluster inte bara ska kunna dras av mot de följande årens inkomster utan också mot de föregående årens inkomster. Samma tanke finns i lagbestämmelserna om förluster i näringsverksamhet och jordbruk. De här två lagändringarna kommer att underlätta för företag och aktörer inom jordbruket att klara sig ur ekonomiska svårigheter. Dessutom är det en relativt billig lösning för staten. Jämfört med de utgifter som uppkommer när ett företag går i konkurs är det betydligt billigare att ändra detaljerna kring förlustavdrag (LM 8/2009 rd).

Skogsindustrin måste snabbt kunna bli konkurrenskraftigare i fråga om kostnader. Snabbt genomslagskraftiga insatser för att komma närmare kostnadsnivån i de konkurrerande länderna är att slopa elskatten inom industrin och de tillkännagivna höjningarna av energiskatterna. Nationella energipolitiska beslut försämrar skogsindustrins konkurrenskraft. Skogsindustrin betalar i dag en elskatt på 65 miljoner euro, vilket motsvarar de årliga lönerna med bikostnader för fler än 1 300 anställda. Om de föreslagna höjningarna av energiskatterna genomförs, kommer de att medföra lika mycket merkostnader inom skogsindustrin som t.ex. arbetsgivarkostnaderna för 6 500 arbetstillfällen. Skogsindustrin använder betydligt mer inhemska insatsvaror än andra industrigrenar. Varje arbetstillfälle som går förlorat inom skogsindustrin ger upphov till ett bortfall av flera arbetstillfällen i skogsklustret och det omgivande samhället. Vi måste vidta åtgärder för att slopa elskatten inom industrin (AM 60/2009 rd).

Beskattningen för närståendevårdare och familjedagvårdare är strängare än för löntagarna. Orsaken är att de inte får göra allmänt avdrag för inkomstens förvärvande. Konkret innebär detta att närståendevårdare och familjedagvårdare betalar 4—5 procentenheter mer skatt på sina små inkomster än löntagarna. Det här är ett uppenbart missförhållande i beskattningen, men är lätt att rätta till. Fler olika typer av inkomster ska omfattas av avdraget för inkomstens förvärvande. Kostnaderna för samhället blir mycket små, men en lagändring är en viktig gest gentemot närståendevårdarna (LM 78/2009 rd).

Jag föreslår att följande uttalanden godkänns:

Reservationens förslag till uttalande 1

Riksdagen förutsätter att regeringen fram till maj 2010 utreder möjligheterna att stärka den finansiella basen för välfärdstjänsterna genom att införa en s.k. börsskatt och genom att höja skatten på reavinst vid kortvarigt ägande.

Reservationens förslag till uttalande 2

Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger en proposition med förslag till förvärvsinkomstavdrag för vårdnadshavare till barn och att avdraget särskilt kompletterar försörjningen för barnfamiljer med låga inkomster.

Reservationens förslag till uttalande 3

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa en punktskatt på livsmedel som innehåller mättat fett.

Reservationens förslag till uttalande 4

Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger en proposition med en lagändring som innebär att aktieägarens avgifter till bostads- eller fastighetsaktiebolaget berättigar till hushållsavdrag på samma villkor som för dem som äger egnahemshus.

Reservationens förslag till uttalande 5

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen ett lagförslag om avdrag för inkomstens förvärvande så att närståendevårdarnas avdrag blir lika stort som andra inkomsttagares avdrag.

Reservationens förslag till uttalande 6

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att slopa elskatten inom industrin.

Reservationens förslag till uttalande 7

Riksdagen förutsätter att regeringen överlämnar ett lagförslag till riksdagen om att införa ett carry back-system.

Reservationens förslag till uttalande 8

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att höja skatten på cigaretter till 20 euro per 1 000 stycken.

Reservationens förslag till uttalande 9

Riksdagen förutsätter att regeringen överlämnar en proposition till riksdagen om att införa en skatt på förpackningar.

Förslag

Således föreslår jag

att förslaget till statsbudget för 2010 godkänns i enlighet med betänkandet med de ovan beskrivna ändringarna,

att de 9 uttalandena ovan godkänns och

att den misstroendeförklaring som föreslås i den allmänna motiveringen godkänns.

Helsingfors den 9 december 2009

  • Bjarne Kallis /kd