30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

Bland de nya hoten mot säkerheten kan nämnas miljöförändringar och miljökatastrofer, obehärskade flyttningsrörelser bland olika folkgrupper, smittsamma sjukdomar, människohandel, konflikter mellan religioner, diskriminering av minoriteter, regionala konflikter, stater i upplösning, internationell brottslighet, terrorism och spridning av massförstörelsevapen. En global fattigdom och ojämlikhet vidmakthåller en känsla av osäkerhet hos alla. Typiskt för dessa problem och hot är att de inte i första hand kan avvärjas med militära maktmedel.

Finland prioriterar ett multinationellt internationellt samarbete och respekt för folkrätten. Det är särskilt viktigt att Förenta nationerna är kapabel att agera för att lösa globala säkerhets- och utvecklingsproblem samt för att främja de mänskliga rättigheterna.

Finland måste vara med om att förverkliga FN:s millenniemål att utrota den globala fattigdomen. Detta förutsätter att vi arbetar för rättvisa spelregler för den globala ekonomin och för ett ökat utvecklingsbistånd.

Av världens sex miljarder människor lever var femte i extrem fattigdom, alltså på mindre än en dollar per dag. FN:s generalförsamlings främsta mål för det gemensamma biståndet är att eliminera fattigdom och svält i världen. Strävan är att halvera andelen extremt fattiga före utgången av 2015. Undersökningar visar att majoriteten av medborgarna är beredda att bära ett större ansvar för de fattiga i världen. Genom bistånd kan vi göra förhållandena väsentligt bättre för just de fattigaste länderna och de människor som har det sämst ställt — kvinnor och barn. Biståndsanslagen måste därför ökas så att den FN-rekommenderade nivån på 0,7 procent av bnp nås så fort som möjligt.

Redan i samband med behandlingen av regeringens förslag till finansramar för 2008—2011 påpekade vi att regeringen genast släpar efter de biståndsmål som ställdes upp på våren. Till följd av den ekonomiska tillväxten kommer biståndsanslagen inte att stiga jämnt mot den miniminivå på 0,51 procent som avtalats inom EU och som vi borde nå senast 2010. Regeringen föreslår nu att biståndsanslagen ska ökas med endast en hundradedels procent, dvs. en ökning från 0,43 procent till 0,44 procent.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 24.30.66 ökas med 26 000 000 euro för egentligt bistånd.

99. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

22. (24.99.25) Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag)

Finland är med om att förverkliga målet för den internationella civila krishanteringen, dvs. att främja utvecklingen på krisområden mot demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, en god förvaltning samt ett fungerande medborgarsamhälle.

I praktiken innebär denna verksamhet att man sänder ut experter till krisområden och områden där de demokratiska strukturerna och rättssystemet behöver yttre förstärknng, stöd och utbildning. Verksamheten handlar om att på olika sektorer vara delaktig i observatörs-, utbildnings- och rådgivningsuppgifter och i olika myndighetsuppdrag inom polisväsendet, rättsväsendet och den civila förvaltningen.

Den civila krishanteringens betydelse ökar ständigt. Det behövs tilläggsresurser för att rekrytera personal och upprätthålla kompetensen.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 24.99.22 ökas med 1 000 000 euro för civil krishantering.

10. (25.10, delvis och 25.30) Domstolar och rättshjälp

03. (25.10.23) Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

För att säkerställa kvaliteten och tillgången på det konkreta rättsskyddet är det viktigt att omvandla rena resursnedskärningar till verkliga produktivitetsprogram. Det är nödvändigt att ändra strukturen för vårt rättsväsende och korta ner rättegångarna. Men i detta läge ska finansieringen inte strypas utan tvärtom ökas och inriktas förnuftigt. Produktiviteten blir inte bättre genom enkelspåriga minskningar av finansiering och personal utan med planerade och förnuftiga åtgärder som tar sikte på en seriös förbättring av produktiviteten. I lagberedningen borde särskilt avseende fästas vid att gallra bort onödiga förfaranden i rättsprocesserna. Därigenom kunde dyrbara resurser inriktas på ett lönsammare sätt som tryggar själva rättssäkerheten. En annan viktig åtgärd är kompletteringsutbildning för domare och domarspecialisering.

En mycket viktig faktor i samband med att rättsväsendet förnyas och rättsskyddet förbättras är adekvat forskning. Också i lagberedningen borde man kunna utnyttja forskningsresultat. Rättspolitiska forskningsinstitutet är statens minsta sektorforskningsinstitut och det är viktigt att snabbt öka finansieringen också med tanke på att denna sektor är så betydelsefull. Det reservationsanslag som justitieministeriet har reserverat för forskning och utveckling stiger med endast 2 procent från 2007. Detta kan inte anses tillräckligt med tanke på rättsväsendets behov.

Trots anslagssatsningar på domstolsväsendet under de senaste åren har man inte varit kapabel att avveckla anhopningen av ärenden. Det finns också stora regionala skillnader i de genomsnittliga behandlingstiderna. Situationen är inte godtagbar med tanke på medborgarnas rättsskydd och Finland har dragit på sig ett flertal internationella anmärkningar för våra långa domstolsprocesser.

I 2008 års budget ställs som mål när det gäller rättegångar att förkorta behandlingstiderna, minska de regionala skillnaderna i behandlingstider och fortsatt gallra i tingsrättsnätet. Även om domstolsväsendets omkostnader ökar i budgetpropositionen, kan satsningen på domstolarna ändå inte anses tillräcklig, såsom den framgår av budgetpropositionen. Som exempel kan nämnas att finansieringen till högsta domstolen inte alls ökar enligt budgetpropositionen och finansieringen av domstolarna endast med 3—5 procent jämfört med 2007. Uppskattningar visar att antalet avgjorda ärenden inte kommer att försnabbas ännu under 2008, vilket inte kan anses lämpligt med beaktande av domstolsväsendets akuta nöd.

Vid marknadsdomstolen uppstod en rusning 2005—2006, vilket i synnerhet berodde på besvär i upphandlingsärenden. Behandlingstiden förlängdes till 13,5 månader 2006. I förvaltningsdomstolarna antas de genomsnittliga behandlingstiderna öka ytterligare. Också anhopningen av ärenden vid försäkringsdomstolen är olidlig. Även om budgetpropositionen föreslår en ökad satsning om 10 miljoner euro på domstolarnas omkostnader kan detta inte anses tillräckligt. Enligt socialdemokraterna är det nu synnerligen viktigt att domstolarna omgående får ökade anslag för att avveckla anhopningen av ärenden och att motsvarande anslagsökningar tas in också i 2009 och 2010 års budgetar så att behandlingstiderna kan förkortas. Indirekt ökar detta åklagarnas resurser i kampen mot den gråa ekonomin.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 25.10.03 ökas med 2 000 000 euro för domstolarnas utgifter.

10. (26.07, delvis och 26.75) Polisväsendet

01. (26.07.21, delvis och 75.21) Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen tänker minska polisväsendets anslag med två procent i nästa års budget. Effektivitetspressen får inte leda till att nivån på polisens operativa verksamhet sjunker. Omorganiseringar ska göras så att de tryggar verksamheten på fältet. Inte minst lokalpolisens insatser för medborgarnas säkerhet kräver det anslagstillskott på 10 miljoner euro till polisen som föreslogs under den föregående regeringen. Nyutexaminerade polisers sysselsättningsmöjligheter måste stödjas med särskilda anslag. Det är positivt att regeringen i sin tilläggsbudget avsätter ytterligare 3,9 miljoner euro för polisväsendets omkostnader. Men satsningen är fortfarande otillräcklig med hänsyn till behovet, och därför föreslår vi ett tillägg på 6,1 miljoner euro, för att lokalpolisen säkert ska ha full handlingskapacitet.

Under den föregående regeringens tid startades Programmet för den inre säkerheten, som utgick från ett brett säkerhetsbegrepp och som koncentrerade sig på att motarbeta marginalisering. Det ansågs angeläget med ett närmare samarbete mellan socialarbetare och polisen. Man ville också se socialjourer runtom i landet. Man förväntar sig en starkare insats mot marginalisering och för social säkerhet i programmet för den inre säkerheten. Ett av våra största säkerhetsproblem är våld i nära relationer. Det krävs effektiva åtgärder för att råda bot på det.

Våld mot kvinnor är ett mångförgrenat problem med allvarliga och omfattande konsekvenser för offrens och de närståendes fysiska och psykiska hälsa. Det ger upphov till avsevärda sociala, hälsorelaterade och ekonomiska kostnader både för enskilda människor och hela samhället. Det handlar inte om någon privat och osynlig familjeangelägenhet utan om ett problem som gäller hela samhället. Finland undertecknade 1995 slutdokumentet från FN:s världskvinnokonferens, där vi åtar oss att hindra och avskaffa allt våld mot kvinnor och flickor. Vid samma konferens åtog sig regeringarna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla sina åtgärder, vilket är ett mycket viktigt åtagande också med tanke på våldet mot kvinnor.

För att ingreppen speciellt mot kvinnovåld ska få genomslag nationellt krävs det aktiva och engagerade insatser regionalt och lokalt, däribland bättre service- och vårdsystem och förebyggande verksamhet i effektivare operativa nätverk. Man har startat flera projekt och undersökningar i Finland för att avskaffa våldet mot kvinnor. Det är mycket viktigt att också män är involverade. Ett av de största hindren för att råda bot på våldet i parrelationer är att offret kanske väljer att tiga och skäms. Hindren kan inte avvecklas om inte män och kvinnor för en öppen dialog och är beredda på en genomgripande attitydförändring. Undersökningar och projekt bör tas upp till bred folklig debatt för att sätta fart på förändringsprocessen.

Det är oroväckande att regeringsprogrammet inte kommer med några förbättringar i kommunernas skyldighet att tillhandahålla parterna nödvändiga tjänster, och att det inte finns några andra skrivningar om legislativa eller praktiska insatser för att effektivare förebygga våld eller ge offren bättre skydd.

Ekobrottsligheten och den grå ekonomin beräknas orsaka skador på mer än 5 miljarder euro varje år. Omkring hälften av summan består av skattebortfall och den andra hälften av skador för näringslivet och enskilda konsumenter. Man kan anta att skadorna kommer att öka mycket snabbt i takt med globaliseringen och den datatekniska utvecklingen, som möjliggör allt mer varierade former av brott. Budgetpropositionen för 2008 kommer inte med några extra anslag för de viktiga satsningar mot den grå ekonomin och ekobrottsligheten som socialdemokraterna inledde under sin tid i regeringen.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 26.10.01 ökas med 6 100 000 euro för polisväsendets omkostnader.

01. (27.01 och 27.92) Försvarspolitik och förvaltning

01. (27.01.21) Försvarsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringens finanspolitiska ministerutskott har kommit fram till att försvarsförvaltningens byggverk fram till utgången av 2008 ska minska sin personal med 220 årsverken. Det här innebär att försvarsministeriet måste genomföra statens produktivitetsprogram i snabb takt. Detta leder till att arbetstagare måste sägas upp.

Detta strider mot statsrådets egna principbeslut och riktlinjer samt mot riksdagens och den parlamentariska delegationens vilja. Där har man i stället gått in för naturlig avgång, om minskningar behövs.

Riksdagen förutsatte i finansutskottets betänkande 2002 att personalens ställning vid försvarsförvaltningens byggverk tryggas så att eventuella personalminskningar i första hand sker genom naturlig avgång och att anställningsförhållandena i andra hand sköts genom omplaceringar.

Den parlamentariska delegation som tillsattes för att reda ut saken konstaterade också att den fortsatta utvecklingen av fastighetsreformen ska ske på det sätt som riksdagen deklarerat när reformen godkändes och med iakttagande av god arbetsgivarpolitik från statens sida.

Sannolikt strider de kommande uppsägningarna även mot arbetsavtalslagen, eftersom man avser att upphandla motsvarande arbetsinsatser hos utomstående. Inom ramen för statens produktivitetsprogram har byggverket redan reducerat sin personal med 30 procent.

Lönekostnaderna är uppskattningsvis 30 % av byggverkets budget medan ca 70 % består av kostnader för energi, förnödenheter med mera, som upphandlats. Nu ser det ut som om byggverkets anställda, bl.a. städarna, helt utan egen förskyllan får stå för de tilläggskostnader som fastighetsreformen har orsakat.

Den kraftiga förhöjning av kapitalhyran som Senatfastigheter har genomfört hotar nu att föra upp försvarsförvaltningens fastighetsutgifter till en oacceptabel nivå. Universiteten har redan en längre tid protesterat mot att Senatfastigheter jämt och ständigt höjer hyrorna.

För närvarande är Försvarsmakten och byggverket strategiska partners. Systemet med bruttohyra ökar mängden utomstående arbete i anslutning till Försvarsmaktens kärnuppgift. När byggverkets personal försvinner, försvinner också kompetensen i fastighetsärenden från hela förvaltningsområdet och ersätts med olika utomstående företag. En utomstående serviceproducent som byts ut vart tredje år kan inte vara en strategisk partner. Dessa bolag kan inte heller svara för säkerheten. Fångvårdsverket har därför inte övergått till systemet med bruttohyra och uttryckligen motiverat detta med säkerhetssynpunkter.

Byggverket bör utvecklas så att man i första hand satsar på verkets egna funktioner med beaktande av riksdagens uttalanden och den parlamentariska delegationens ståndpunkter. Det får inte vara ett självändamål att köpa tjänster utifrån.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att följande uttalande godkänns:

50. (28.07) Pensioner och ersättningar

16. (28.07.06) Extra pensioner (förslagsanslag)

I budgetpropositionen föreslås att under 2008 beviljas högst 35 nya extra konstnärspensioner. Den uppföljningsgrupp som har tillsatts för att följa det konstnärspolitiska programmet från 2003 har föreslagit att antalet extra konstnärspensioner som beviljas årligen ökas till 65 per år fram till 2010. Om detta mål ska nås ökas statens utgifter med 70 000 euro per år av vilket en del dessutom återgår till staten i form av skatter på pensionerna. Nu då konstnärer ur de stora åldersgrupperna i allt större klungor uppnår pensionsåldern blir det synnerligen nödvändigt att avhjälpa missförhållandet med alltför få pensioner.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 28.50.16 ökas med 70 000 euro till extra konstnärspensioner.

10. Allmänbildande utbildning

Statsandelarna till kommunerna för undervisnings- och kulturväsendet har inte ökat på ett sätt som motsvarar servicebehovet och kostnadsutvecklingen. I många landskap har dessa statsandelar tvärtom blivit mindre. Att statsandelarna har minskat beror bland annat på att finansieringsandelen per invånare för utbildnings- och kulturväsendet har ökat kraftigt och på att finansieringssystemet bygger på den s.k. upprätthållarmodell som iakttas i finansieringssystemet.

Enligt finansutskottets budgetbetänkande är ett problem att de pengar som är avsedda för museer och teatrar i kommunerna styrs till andra användningsändamål. Under perioder av bättre kommunal ekonomi hade kommunerna kunnat styra pengarna till museerna och teatrarna i stället.

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

En budgetbaserad ökning av driftskostnaderna för kommunernas allmänbildande utbildning.

Kommunernas möjligheter att sköta sina lagfästa uppgifter inom utbildnings- och kulturväsendet har försämrats på grund av utebliven finansiering. I sin reservation till förvaltningsutskottets betänkande anförde socialdemokraterna att statsandelsprocenten för utbildnings- och kulturväsendet måste höjas.

Socialdemokraterna förutsätter fortsättningsvis att kommunernas finansiering säkerställs på budgetbasis. Detta skulle innebära en budgetökning på 230 000 000 euro år 2008. På detta sätt skulle kommunerna få budgetbaserade anslag som skulle förbättra deras ekonomi.

Mindre grupper i den grundläggande utbildningen.

I budgeten lovar man att de medel som blir över när åldersklasserna minskar ska användas för att förbättra kvaliteten i den grundläggande utbildningen. Skolväsendet och särskilt den grundläggande utbildningen har de senaste åren varit utsatta för omfattande sparkrav. Detta har lett till att undervisningsgrupperna vuxit och tidvis kunnat bestå av fler än 30 elever.

I många utbildningsgrupper integreras också elever med särskilda behov. Just dessa grupper måste bli mindre för att de elever som behöver särskilt stöd, men också de andra eleverna, ska få tillräcklig ledning och hjälp av läraren.

Ökat timantal för till statsunderstöd berättigande grundläggande konstundervisning.

Konstundervisning är ett viktigt sätt att öka förståelsen för konst bland barn och unga. Konsten är en del av vår kultur och en viktig del av allmänbildningen. Forskning har dessutom visat att både konstkonsumtion och konstproduktion ökar människans välbefinnande. Ett intresse för konst som uppstått vid ung ålder håller i allmänhet i sig hela livet. Konstfostran har inte så många medel till buds eftersom undervisningen tävlar med andra läroämnen både med avseende på timresursen och anslagen. Undersökningar som gjorts inom OECD visar ändå att finländska barn når toppresultat med relativt få undervisningstimmar. Det finns ändå anledning att ta ställning till om timresursen kunde ökas så att konstundervisningen får fler timmar.

Den statsunderstödda grundläggande konstundervisningen är också av stor betydelse för den regionala jämlikheten eftersom möjligheterna att bli bekant och syssla med olika typer av konst är begränsade utanför städerna.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att på moment 29.10.30 tas en budgetbaserad ökning om 230 000 000 euro, av vilket 60 000 000 euro används för att minska gruppernas storlek i den grundläggande utbildningen och 5 000 000 euro för att öka antalet timmar av statsunderstödd grundläggande konstundervisning.

34. Statsandel för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Det finns fortfarande alarmerande många skolbyggnader med fukt- och mögelskador. Värst är situationen i kommuner som inte har möjligheter att få fram tillfälliga lokaler för skolornas verksamhet. Både elever och lärare lider av detta. I de kommuner där befolkningen blir allt äldre och utflyttningen till städer begränsar den ekonomiska marginalen är det allra svårast att råda bot på detta problem. Mögel och asbest orsakar sjukdomar på andningsorganen och bristfällig luftkonditionering sänker prestationsnivån. Det finns också många skolor som inte uppfyller kraven på tillgänglighet eller har modern datautrustning.

I många kommuner är det ekonomiska läget sådant att skolbyggnaderna inte kan saneras i snabb takt utan arbetena skjuts framåt år efter år. Statsstöd behövs absolut för att komma i gång med saneringsarbetena. Elevernas och personalens hälsa måste prioriteras.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.10.34 ökas med 2 000 000 euro och bevillningsfullmakten med 3 000 000 euro.

30. (29.30 och 29.20, delvis) Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete

30. (29.30.30, 50, 55 och 56) Driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning initierade genom sin promemoria 2002 en diskussion om s.k. riktlinjestudier inom det fria bildningsarbetet. Tanken har därefter bearbetats i samråd med aktörer inom det fria bildningsarbetet och undervisningsförvaltningen, och parterna arbetar på (2005—2008) att ta fram information om hur studierna kunde byggas ut och utvecklas. Idén med riktlinjestudier är att det behövs särskilda åtgärder och ett nytt slag av studier för att aktivera vissa mindre bemedlade befolkningsgrupper som är underrepresenterade i vuxenutbildningen. När det gäller riktlinjestudier talar man dels om en ny typ av studieinnehåll, dels om aktivering av underrepresenterade grupper.

Studiecentraler för organisationers bildningsarbete har goda förutsättningar att anta särskilda studieutmaningar av den typ som riktlinjestudierna representerar. Rådet för utvärdering av utbildningen konstaterar i sin färska slutrapport om utvärdering av det fria bildningsarbetets effektivitet och riktlinjestudierna att studiecentralerna "positivt och aktivt" har tagit emot uppgiften att tillhandahålla riktlinjestudier.

Men de nya utmaningarna och de nya verksamhetsformerna kräver också finansiella resurser. Undervisningsministeriet beviljade 2006 studiecentralerna ett särskilt understöd för att stödja arbetet för att utveckla studiecirkelverksamheten i motsvarighet till aktuella utmaningar i samhället. Däremot har det statliga stödet för själva studierna i studiecirklar på senare år varit mycket anspråkslöst och nästan obefintligt i budgeten för 2007. Också statsandelen för studiecentralers övriga studieverksamhet (max. antal undervisningstimmar) är otillräcklig med hänsyn till frivilligorganisationernas behov. Också den verksamhet som genomförs som studietimmar omfattar till stor del riktlinjestudier.

För tillfället gör det låga priset per enhet per studiecirkeltimme det allra svårast att utnyttja de möjligheter som studecirkelverksamheten erbjuder. Priset per enhet sänktes 2003 till fyra euro och därefter har inga indexjusteringar gjorts i det. Studiecentralernas gemensamma projekt för utveckling av studiecentralsverksamheten pekade på ett klart behov av att höja priset per timme för studiecirklar. Speciellt studiecentralerna bör ha möjlighet att tillföra studiecirklar som bedriver intensivare studieverksamhet än normalt mera resurser. Studiecirklar av detta slag är till exempel sådana som studerar teman som hänför sig till riktlinjestudier. För de aktivaste studiecirklarna fanns före 1994 ett s.k. höjt statsbidrag.

Om statsandelen för studiecentralernas studiecirkelverksamhet höjs med 510 000 euro bör priset per enhet för studiecirklar höjas med två euro till sex i stället för nuvarande fyra euro och statsandelen för studiecirkelverksamhet stiga till totalt 1 530 000 euro med statsandelsberättigade enheter om högst 255 000 studiecirkeltimmar.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.30.30 ökas med 510 000 euro för studiecentralernas studiecirkelverksamhet.

34. Statsunderstöd till programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna (reservationsanslag 3 år)

Många yrken kräver allt mångsidigare kompetens och ständig tilläggsutbildning. Också arbetslivet förändras och ställer nya krav på arbetstagaren. Finland behöver ett heltäckande arbetslivsbaserat vuxenutbildningssystem som gör det möjligt att upprätthålla yrkesskickligheten och få tilläggsutbildning. Begåvningsresurserna i alla befolkningsgrupper måste tas i bruk.

Vi välkomnar regeringens förslag att öka antalet läroavtalsplatser men vuxenutbildningen kan inte utvecklas endast inom ramen för denna typ av utbildning. Om programmet Lyftet, som riktar sig till vuxna i arbetslivet med den allra svagaste grundläggande utbildningen, läggs ner lämnas dessa personer ensamma med sin föråldrade utbildning utan hopp om en bättre framtid.

I arbetslivet finns det över 300 000 anställda som helt saknar utbildning på andra stadiet och årligen blir ästan 20 procent av åldersklassen, fler än 10 000 unga personer, utan utbildning på andra stadiet.

Vi socialdemokrater blev mycket besvikna över att finansieringen till Lyftet upphörde. Genom att försämra utbildningsmöjligheterna för den vuxna befolkningen som redan nu befinner sig i en utsatt situation, ökar klyftan mellan befolkningsgrupperna ytterligare.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.30.34 återinförs och att på momentet upptas 20 000 000 euro.

40. Yrkeshögskoleundervisning

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

Yrkeshögskolorna samarbetar inom sina respektive områden med näringslivet och arbetslivet, liksom med finländska och utländska högskolor och övriga läroanstalter. Yrkeshögskolorna producerar teknologiska innovationer och dessutom sociala innovationer och systeminnovationer.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.40.30 ökas med 3 000 000 euro för yrkeshögskolornas tillämpade forsknings- och utvecklingsarbete.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. (29.50.21) Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Universiteten befinner sig i en allt hårdare internationell konkurrens när det gäller att skaffa forskningsanslag och attrahera forskare och studenter på hög nivå. Det ställs allt högre krav på universitetens förmåga att sköta sin tredje uppgift, dvs. den regionala influensen och kommersiellt utnyttjande av forskningsresultat.

Ett land som Finland måste ha ett regionalt heltäckande högskolenät som ordnar utbildning och forskning också med sikte på regionala verkningar och regional utveckling. Detta är högskolornas uppgift enligt lag. En ekonomisk tillväxt förutsätter bättre produktivitet och kompetens. Universitetens basfinansiering måste förbättras. Statens råd för vetenskap och teknologi har lagt fram sina rekommendationer för 2008—2011. Enligt dessa borde basfinansieringen av universiteten öka med inalles 200 miljoner euro under denna period.

I den borgerliga regeringens budgetproposition är framtidssatsningarna anspråkslösa, trots att Samlingspartiet under den förra valperioden upprepade gånger krävde ökad basfinansiering för universiteten. Finansieringen av spetsuniversitet får inte försvaga de andra universitetens finansiering och lika möjligheter till vetenskaplig verksamhet. Socialdemokraterna kräver att basfinansieringen av universiteten höjs till den nivå som statens råd för vetenskap och teknologi rekommenderar. Antalet lärare vid universiteten ökas inte genom regeringspropositioner och inte heller leder de automatiskt till mindre undervisningsgrupper i stället för massföreläsningar.

Universitetens finansiering är för liten och besparingarna i produktivitetsprogrammet kommer de facto också att inverka på undervisnings- och forskningspersonalen. Socialdemokraterna förutsätter att basfinansieringen för grundläggande utbildning och universitet tryggas. Universitetens basfinansiering ökas med 20 miljoner euro nästa år. Undervisningsministeriet föreslog ett tillskott på 53 miljoner euro. Socialdemokraterna är beredda att föreslå en ökning av basfinansieringen av universiteten med 50 miljoner euro i enlighet med rekommendationerna från statens råd för vetenskap och teknologi.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.50.01 ökas med 20 000 000 euro.

70. Studiestöd

Tidigareläggning av studiestödshöjningen

Socialdemokraterna har lämnat in en budgetmotion med krav på att studiestödshöjningen sker redan från ingången av 2008. Vid omröstningen av lagen förlorade vår ståndpunkt. Trots att lagen redan trätt i kraft kräver vi att regeringen omedelbart lämnar en proposition till riksdagen om ändring av studiestödslagen så att höjningen kan tidigareläggas och träda i kraft per omgående.

Regeringen höjer högskolestuderandenas och andra studerandes studiepenning med 15 procent först från den 1 augusti 2008. Det är ett problem att studiepenningen släpar efter och detta bör omedelbart åtgärdas. Det är motiverat att höja studiepenningen den 1 januari 2008.

80. Konst och kultur

34. Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag)

Den höga bildningsnivån i Finland grundar sig långt på det offentliga, kvalitativa och avgiftsfria biblioteksväsendet. Fungerande biblioteksservice har garanterat varje finländare en möjlighet att skaffa sig kunskaper och delta i informationssamhället som en fullvärdig medlem. Vid sidan av sin traditionella roll har biblioteken en viktig funktion i att erbjuda alla medborgare internet och annan datakommunikation. Biblioteken utnyttjas flitigt av människor i alla åldrar. Men det finns fortfarande många bibliotek i Finland med oändamålsenliga lokaler. Tillgänglighetsprincipen förverkligas inte i många äldre bibliotekshus. Särskilt viktigt vore det att hålla fast vid principen att invånare i olika kommuner har jämlik tillgång till biblioteksservice. Bevillningsfullmakterna för anläggningskostnaderna för bibliotek är otillräckliga. Tillräckliga medel måste reserveras för att bygga nya bibliotek eller bygga om gamla bibliotekshus. Det är också viktigt att det finns ett tillräckligt stort antal biblioteksbussar.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.34 ökas med 2 000 000 euro och att bevillningsfullmakterna ökas med 2 500 000 euro.

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Anslag för Folkets hus och föreningshus.

  Det finns ett flertal Folkets hus och föreningshus över hela landet. De är centrum för kulturverksamhet och träffpunkter för invånarna. Många hus är kulturhistoriskt värdefulla och ger orten en identitet och kontinuitet.

Tusentals hus har byggts huvudsakligen med så kallat talkoarbete. Husen betyder mycket för den lokala frivilligverksamheten, ungdomsarbetet och kulturlivet. De är också viktiga för mindre byars livskraft och dragningskraft.

På många orter är husen i dåligt skick och det finns ett verkligt behov av ökade ombyggnads- och saneringsanslag. Hus, som huvudsakligen konstruerats i trä, och som är i aktiv användning kräver ständig skötsel. På många orter är verksamheten i dessa hus nu hotad. Reparationerna kräver stora resurser, som inte går att uppbringa på lokal nivå.

Främjande av fredsarbetet.

  Finland betraktas som ett medborgarsamhälle. Medborgarsamhället bygger på en stark och månghundraårig tradition av frivilligorganisationer. Detta faktum har ansetts vara så viktigt att såväl staten som kommunerna systematiskt har lämnat dessa organisationer ekonomiskt bidrag. Via Penningautomatföreningen och Veikkaus får kultur- och idrottsföreningar på social- och hälsovårdsområdet regelbundet ett stadigt stöd. Ur statsbudgeten beviljas bidrag till de organisationer som utför ett för landet viktigt internationellt arbete.

I början av 1990-talet skars stöden till organisationerna ned med i regel ca 10 procent. Ett betydande och iögonenfallande undantag från detta var minskningen av statsstödet till fredsorganisationerna med hela 70 procent i 1992 års budget. Fredsorganisationernas arbete är inriktat på nedrustning, internationella aktiviteter mot massförstörelsevapen och lätta vapen men också på att främja de mänskliga rättigheterna och ekonomisk och social rättvisa. De har haft en stor betydelse för en hel generation, och snart också en generation till, i att uppmuntra till ett beständigt stöd för fredlig verksamhet och en positiv världsåskådning. Organisationernas publikationsverksamhet och internationella nätverk och deltagande i internationella möten är betydande. De har konsekvent gett vårt lands fredssträvande utrikespolitik sitt starka stöd. Efter den stora nedskärningen i statsstödet har bidragspengarna ökat endast i liten mån.

Överallt i världen och i synnerhet i länder där frivilligorganisationernas roll har varit obetydlig och det inte funnits ett medborgarsamhälle i denna mening, ökar nu fredsorganisationernas betydelse.

Med hänsyn till att den finländska fredsrörelsen under sin hundraåriga existens har visat sig vara nödvändig bör fredsorganisationernas bidrag ökas märkbart.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.50 ökas med 500 000 euro fär folkets hus och föreningshus och

att moment 29.80.50 ökas med 500 000 euro för att främja fredsarbete.

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

I statsbudgeten intas årligen ett anslag som fördelas som konstnärsstipendier mellan konstutövare och konststuderande. Stidpendieperioden kan vara minst sex månader och högst fem år. Undervisningsministeriet beslutar om konstnärsstipendiernas belopp.

Statens konstnärsstipendium uppgår till 1 254 euro per månad. Stipendiets realnivå har sjunkit sedan det togs i bruk 1970. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande stipendium ur vårt lands största stipendiefond Suomen kulttuurirahasto är 1 500 euro per månad. Nivån på statens konstnärsstipendier behöver ses över så att stipendiet skulle förslå för normala levnadskostnader. De flesta konstnärer är nu tvungna att ta annat arbete för att kunna finansiera sin konstnärliga verksamhet. Rent samhällsekonomiskt är det inte förnuftigt att förutsätta att konstnärsskrået ska arbeta med annat än vad de fått utbildning för.

Finland är en så liten marknad för konstnärer att ytterst få kommer till rätta utan ett täckande stipendiesystem. Anslaget kan användas för att höja stipendienivån och öka antalet projektstipendier.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.51 ökas med 1 700 000 euro för stipendier till konstnärer, författare och översättare.

30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

20. (30.30.25) Veterinärvård (förslagsanslag)

Djurförsök är ofta motiverade av medicinska skäl. Skyldigheten att ersätta djurförsök med andra metoder alltid när detta är möjligt har upprepade gånger skrivits in i internationella överenskommelser som är bindande för Finland (bl.a. direktiv 86/609/EES). Även riksdagen har många gånger tagit ställning för alternativa metoder (bl.a. MiUU 37/2005 rd, MiUU 23/2005 rd).

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.30.20 ökas med 100 000 euro för att stödja alternativ till djurförsök.

40. Fiskeri-, vilt- och renhushållning

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)

Finlands Fritidsfiskares Centralförbund bedriver ett viktigt arbete bland annat med barn och ungdomar och utvecklar och upprätthåller fritidsfiske. Förbundet bidrar på detta sätt till att förbättra fiskstammen i våra vattendrag.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.40.51 ökas med 100 000 euro för att främja fiskerihushållningen.

50. Vattenhushållning

77. Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Det behövs allt målmedvetnare insatser för att förbättra vattendragen i vårt land. De nya vattentäkter och täckande vattenledningsnät som redan nu planerats måste så snart som möjligt fås i användning för att bosättningen på landsbygden ska kunna utvecklas och vattentillgången tryggas för större livsmedelsförädlingsinrättningar och regioner med mycket boskapsskötsel. En livskraftig landsbygd kräver också ökade investeringar i avloppsvattenhanteringen.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.50.77 ökas med 1 000 000 euro för vattendrags- samt vatten och avloppsarbeten.

60. Skogsbruk

01. (30.60.21) Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt planerna ska verksamhetsenheter inom skogsforskningsinstitutet läggas ner, vilket kommer att försvåra skogsforskningen och skogssektorns verksamhet. Nu krävs det såväl forskning som utveckling som kan trygga skogshushållningen i framtiden. De omfattande produktivitetskrav som ställs på skogsforskningsinstitutet står i konflikt med det faktum att det i dagsläget tvärtom vore viktigt att öka forskningen och utvecklingen i viktiga näringsbranscher. För att trygga verksamheten vid skogsforskningsinstitutets forskningsenheter i Punkaharju, Kannus och Kolari föreslår vi ett anslag på 500 000 euro.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.60.01 ökas med 500 000 euro för skogsforskningsinstitutets omkostnader.

24. Vägförvaltningen

21. (31.24.21, delvis) Basväghållning (reservationsanslag 2 år)

Farledsinvesteringar som främjar trafiksäkerheten, stöder näringslivet och förbättrar miljön bör påskyndas. Men nästa års budget för inte med sig någon anmärkningsvärd förändring av vägfinansieringen. Enligt propositionen bibehålls huvudvägarnas och andra livligt trafikerade vägars skick på samma nivå som nu, medan vägnätet av lägre rang försämras och antalet vägar i dåligt skick ökar. Även det allmänna skicket på broar försämras och antalet skador ökar.

När finansieringsbehovet för basvägnätet bedöms måste utgångspunkten vara det faktiska finansieringsbehovet samt de krav som anknyter till främjande av trafiksäkerheten. Det är inte acceptabelt att nästan fyrahundra personer dör och niotusen skadas årligen i vägtrafiken. Vägarnas skick påverkar i allra högsta grad säkerheten. Merparten av vårt vägnät har byggts på 1960- och 1970-talen och motsvarar inte längre de krav som dagens trafik ställer.

Dåliga vägytor, grusvägar, menföre, rusningstrafik och broar med viktbegränsningar ökar landsvägstrafikens kostnader. Vägnätet är en del av det nationella kapitalet och måste skötas, annars blir det oskäligt dyrt att reparera och återställa i tidigare skick. Basväghållningen är ett sätt att upprätthålla infrastrukturen och förbättra den allmänna säkerheten, men den är samtidigt också ett effektivt sätt att stödja en balanserad regional utveckling och sysselsättningen.

För den vanliga medborgaren är ett fungerande vägnät en mycket viktig fråga. Vägnätet har också stor betydelse för regionalpolitiken. Enligt socialdemokraterna måste flytet och säkerheten i trafiken tryggas med tilläggsfinansiering.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.24.21 ökas med 40 000 000 euro för basväghållning.

78. Vissa vägprojekt (förslagsanslag)

I 2007 års budget beslöt man sätta i gång med de opåbörjade utvecklingsprojekt som ingick i den trafikpolitiska ministerarbetsgruppens s.k. första korg. Men nu föreslår regeringen ändå att två vägprojekt, utöver det redan framskjuta Lusi—Mikkeli-projektet ska skjutas upp. Regeringen vill skjuta fram ombyggnaden av stamväg 51 mellan Kyrkslätt och Stensvik och vägprojekten i Nyslotts centrum till 2010.

Redan under regeringssonderingen höll socialdemokraterna fast vid att byggandet och finansieringen av trafikleder måste vara stabilt och att trafikförbindelserna ska ses som en viktig del av den nationella konkurrenskraften. SDP kräver att basväghållningens finansieringsnivå höjs och att arbetena på att bygga om E18 mellan Forsby och Vaalimaa till en motorväg inleds under regeringsperioden.

I fjol krävde oppositionen i sina budgetreservationer att projekten skulle påskyndas. Vägprojekt som riksdagen enhälligt godkänt får inte skjutas upp. Följden blir att trafiksäkerheten, näringslivet och konkurrenskraften samt miljöpolitiken blir lidande.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.24.78 ökas med 40 000 000 euro för vissa vägprojekt.

30. Sjöfartsverket

21. Farledshållning (reservationsanslag 2 år)

Staten har under de senaste åren tagit ut farledsavgifter med ett överskott på ungefär 15 miljoner euro. Enligt motiveringen till lagen om farledsavgifter är avsikten att farledsavgifterna ska användas för sjöfartsverkets utgifter till följd av handelssjöfartens behov.

Finansieringsramen för sjöfarten ger inte tillräckliga möjligheter att reparera farleder och säkerhetsanordningar vilket innebär att den nuvarande service- och säkerhetsnivån sjunker. Både trafiksäkerheten och Finlands konkurrenskraft kräver att vattenlederna hålls i skick. Underhållet av vattenleder måste därför ges tillräckliga resurser.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.30.21 ökas med 15 000 000 euro för underhåll av vattenleder.

40. Banförvaltningscentralen

21. (31.40.21, delvis) Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Om man undantar reparationen av banavsnittet mellan Nyslott och Huutokoski har det reserverats ca 130 miljoner euro för reinvesteringar i bannätet. Utredningar har visat att det årligen borde anvisas 190 miljoner euro för reinvesteringar för att bannätet ska kunna anses vara en säker trafikled. Kostnaderna har under den senaste tiden stigit till följd av en stegrad prisnivå på banbyggnadsmaterial. Priset på exempelvis järnvägsskenor har stigit med över 50 procent sedan 2004 och köpkraften har minskat med 100 miljoner euro jämfört med 1996.

Om finansieringsnivån inte höjs betydligt leder det till att reinvesteringar som är helt nödvändiga för att trafiken ska kunna fortsätta skjuts fram och att bannätets skick försämras. Trafikbegränsningarna på bannätet blir allt fler och då förlorar järnvägstrafiken sin konkurrenskraft som transportform. Hastighetsbegränsningar på grund av bannätets skick ökar nästa år och uppgår då till ca 630 kilometer, då motsvarande sträcka ännu i fjol var hälften av det.

Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Detta har vi fått många exempel på under den gångna hösten. Det är klart att dessa försämringar påverkar kundresponsen och järnvägstrafikens image samt mängden godstrafik och passagerarantalet och därmed VR:s lönsamhet.

Vi behöver fungerande banavsnitt som betjänar både den snabba persontrafiken och den tunga godstrafiken. Vi behöver en mångsidig trafik och en hållbar utveckling och därför måste spårtrafiken ha ordentliga verksamhetsförutsättningar. Socialdemokraterna kräver också att elektrifieringen av banavsnitt fortsätter. När riksdagen godkände budgeten för detta år godkände man samtidigt ett uttalande som förutsatte att elektrifieringen skulle fortsätta på det sätt som ministerarbetsgruppen hade föreslagit. Detta krävde också oppositionen under den förra regeringsperioden men nu har regeringen glömt bort hela saken.

Det räcker inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reinvesteringar så att banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick. Detta är särskilt viktigt med tanke på virkestransporterna.

Spårtrafiken är ingen nersmutsare utan står för en hållbar utveckling eftersom den är en energisnål och säker trafikform. Den finansiering som nu reserverats för ombyggnadsprojekt och reinvesteringar är inte tillräcklig. Om finansieringsnivån inte höjs går det så illa att ombyggnadsarbetena på många banavsnitt skjuts fram med flera år.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.40.21 ökas med 40 000 000 euro för basbanhållningen.

78. Vissa banprojekt (förslagsanslag)

Regeringens trafikpolitiska åtgärder har också lett till att många betydande banprojekt blir urvattnade.

Kostnadsberäkningen för den första fasen av projektet Seinäjoki—Uleåborg belöper sig på 250 miljoner euro och i 2007 års budget har projektet beviljats 110 miljoner euro i form av en fullmakt att ingå avtal. Byggnadsarbetena kommer i gång 2008 och finansieringen för nästa år föreslås vara 54 miljoner euro.

Men redan nu kan man se att föreslagna 54 miljoner euro inte räcker till utan de faktiska kostnaderna kommer att gå upp till 90 miljoner euro. Även fullmakten att sluta avtal måste ökas för att planeringen av 2009 års arbeten och entreprenader ska kunna komma i gång i tid. En alltför låg finansieringsnivå leder till ineffektivt byggande.

Det är också motiverat att se över projektets innehåll och omfattning. Utredningar visar att trafiken har ökat kraftigt på banavsnittet Karleby—Ylivieska och ett dubbelspår skulle behövas. Detta kostar ytterligare 250 miljoner euro, varvid totalkostnaderna uppgår till 800 miljoner euro.

Socialdemokraterna har redan tidigare krävt att banavsnittet Lahtis—Vainikkala repareras och att arbetena på ringbanan och Västmetron inleds.

Ett av de mest brådskande projekten är ringbanan i Vanda, som huvudstadsregionernas kommuner enhälligt har prioriterat. Projektet har samhällsekonomisk räckvidd och är betydelsefullt.

Socialdemokraterna anser att samhällsekonomiskt viktiga banprojekt ska förverkligas enligt en snabb tidtabell.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.40.78 ökas med 40 000 000 euro för vissa banprojekt.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Riksdagen förutsatte att stödet för kollektivtrafiken utvidgas så att det också gäller kollektivtrafiken i huvudstadsregionen, Tammerforsregionen och Åboregionen. Denna ståndpunkt slogs fast när budgeten för detta år godkändes i riksdagen. Stödet skulle börja löpa från början av 2008. Men nu har regeringen beslutat att det förverkligas först vid ingången av 2009.

Trafikpolitiken måste utgå från principen om en hållbar utveckling. En fungerande kollektivtrafik ökar invånarnas möjligheter att ta sig från en plats till en annan på lika grunder och minskar växthusutsläppen. Men nu behövs det en kännbar nivåförhöjning av finansieringen. Det är omöjligt att ha en kvalitativ kollektivtrafik som enbart finansieras med inkomster från kunderna och begränsad kommunal finansiering. Kollektivtrafiken måste säkerställas med offentliga stödmedel. Stödet ska också avspeglas i biljettpriserna så att kollektivtrafiken blir allt konkurrenskraftigare.

Socialdemokraterna ser fram emot åtgärder från regeringens sida för att förbättra kollektivtrafiken. För miljön är det allra bäst om kollektivtrafiken i stora städer får stöd. Över 70 procent av kollektivtrafikresor görs i stora bosättningscentra. I många stora europeiska städer stöder staten kollektivtrafiken med 50—60 procent, men i Finland baserar sig storstädernas kollektivtrafik på biljettintäkter och kommunal finansiering. Bättre kollektivtrafikservice också i glesbygden kräver både utvecklingsåtgärder och ekonomiska resurser. Vi föreslår också avgiftsfri kollektivtrafik för barn och unga.

Enligt Bussförbundets uppskattning leder den höjda dieselskatten till extra kostnader på ungefär tio miljoner euro. Det motsvarar det utlovade stödet till storstädernas kollektivtrafik 2009 och beskriver därmed väl regeringens trafikpolitik. Med den ena handen erbjuder man kollektivtrafiken ett litet stöd men med den andra handen tar beskattaren tillbaka pengarna.

Kollektivtrafikens grundläggande servicenivå bör utgå från att säkerställa alla finländares dagliga förflyttning från ett ställe till ett annat och dessutom på ett sätt som stöttar klimatpolitiken. Något sådant är inte möjligt med det anslag regeringen nu anvisar.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 30 000 000 euro till stöd för kollektivtrafiken.

40. Konsument- och konkurrenspolitik och regleringen av marknaden

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Hushållens skuldsättning har ökat under den senaste tiden. Hushållens skuldsättning har påverkats mest av investeringar i bostadsbyggande och en livlig handel med gamla bostäder. Dessutom har konsumtion på kredit ökat. Denna utveckling tillsammans med höjningen av räntenivån ger signaler om att behovet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning inte kommer att minska, snarare tvärtom. Därför är det inte heller befogat att minska anslaget från nivån år 2007.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 32.40.31 ökas med 150 000 euro för ordnandet av skuldrådgivning.

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Regeringsprogrammet och de synnerligen ambitiösa mål för ökad användning av förnybar energi som överenskoms i våras i EU förutsätter att användningen av förnybar energi ökas betydligt i Finland. De energipolitiska linjerna och budgetpropositionen är i detta avseende inte i balans. Budgeten för energistöd har i åratal legat på samma nivå och nu till och med sjunkit. Finansieringen för förnybar energi ska ökas betydligt. Enligt vissa sakkunnigbedömningar förutsätter skyldigheterna i fråga om förnybar energi i EU att nivån på investeringsstödet höjs med cirka 100 miljoner euro per år.

Ett lågt budgeterat stöd leder till att stödandelarna som beviljas för investeringar i förnybar energi blir låga. Investeringsstödet är ett kostnadseffektivt sätt att främja användningen av förnybar energi.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 32.60.40 ökas med 10 000 000 euro för energistöd.

80. (34.06, delvis) Arbetskraftspolitiken

51. (34.06.51) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Regeringens beslut att rikta sysselsättningsanslag på nytt kan få den följden att det blir svårare särskilt för långtidsarbetslösa att delta i aktiverande åtgärder. Förberedande utbildning och subventionerad sysselsättning inom den statliga, kommunala och organisationssektorn har lett till bättre möjligheter att sysselsätta långtidsarbetslösa, äldre, invandrare och handikappade samt att förebygga utslagning bland dem. När anslaget för stödsysselsättning i den statliga och kommunala sektorn minskar blir kommunerna tvungna att allt mer själv finansiera sysselsättningen av långtidsarbetslösa. På så sätt ökar kommunernas utgifter ytterligare.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 311/2007 rd föreslår vi

att moment 32.80.51 ökas med 10 000 000 euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder.

64. (34.06.64) Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

I budgetpropositionen föreslås en betydande minskning av anslagen för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte. Det föreslås att årets bidragsfullmakt på 34,7 miljoner euro minskas till 16,5 miljoner euro nästa år.

Anslagsutvecklingen är oroväckande. Sysselsättningspolitiska investeringar har haft mycket stora positiva effekter på näringslivets utveckling inte minst i områden med svår arbetslöshet och orter i strukturomvandling. De har satt fart på många privata investeringar. På detta sätt har till en relativt billig penning kunnat ges betydande tillväxtimpulser i områden där det annars har varit svårt att skapa nya arbetstillfällen. Särskilt stor betydelse har minskningen av anslaget i västra och södra Finland där finansieringsnivån för nya EU-program kommer att minska avsevärt. Därför är det nödvändigt och motiverat att anslaget hålls på samma nivå som i budgeten för 2007.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 32.80.64 ökas med 6 000 000 euro för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte och att bevillningsfullmakten på momentet ökas med 18 200 000 euro.

10. (33.15, 28, delvis och 35.30) Utjämning av familje- och boendekostnader

51. (33.15.52) Barnbidrag (förslagsanslag)

Regeringen höjer endast barnbidragets ensamförsörjartillägg med tio euro från 36,60 euro till 46,60 euro i början av 2008 och låter bli att höja barnbidragen för största delen av barnfamiljerna. Regeringen ökar barnfamiljernas utgifter genom förhöjda och indexbundna klientavgifter inom social- och hälsovården nästa år. Enligt konsumentundersökningarna är det det första barnet som ger upphov till de största utgifterna. Därför föreslår vi att barnbidraget för det första barnet höjs så att det blir lika stort som barnbidraget för andra barnet.

Vi föreslår att beloppet för första barnet som är berättigat till barnbidrag höjs från nuvarande 100 euro till 110,50 euro per kalendermånad. Vi har också lämnat en lagmotion om förhöjning av barnbidrag (LM 62/2007 rd).

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 50/2007 rd föreslår vi

att moment 33.10.51 ökas med 75 000 000 euro för en budgetbaserad förhöjning av barnbidraget för första barnet.

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

52. (34.06.52) Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Enligt 19 § 2 mom. i grundlagen ska var och en garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnafödsel och förlust av en försörjare. De som får så kallade orsaksrelaterade förmåner med stöd av grundlagen bör inte hänvisas till utkomstskydd i sista hand, dvs. utkomststöd.

Arbetsmarknadsstödet räcker inte för arbetslösas grundläggande försörjning och en del av dem som får arbetsmarknadsstöd måste dessutom utöver bostadsbidraget ty sig till utkomststöd. Villkoren för de minst bemedlade medborgarna ska förbättras för att minska utkomststödsberoende.

Därför föreslår vi att arbetsmarknadsstödet höjs med 1,5 euro per dag. Ett tillräckligt antal aktiveringsåtgärder ska förenas med nivåförhöjningen för att hjälpa långtidsarbetslösa att placera sig på nytt på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsstödet ska gradvis höjas i fortsättningen så att arbetslösa inte alls behöver lyfta utkomststöd. Detta förutsätter att arbetsmarknadsstödet höjs med tre euro per dag.

På grund av en inbördes koppling mellan arbetsmarknadsstödet och annat utkomstskydd för arbetslösa höjer en förhöjning av arbetsmarknadsstödet också nivån på arbetslösas grunddagpenning och det anslutande inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.20.52 ökas med 123 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet.

50. (33.21, 22, 23 och 92, delvis) Stöd till veteranerna

51. (33.21.52) Ersättningar för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Man har velat stöda krigsinvalidernas boende hemma genom att betala ersättning för den kommunala social- och hälsovårdens öppenvårdsservice som kommunerna anordnar. Utanför denna sevice finns dock 5 000 krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10—15 procent. I och med att de blivit äldre har deras funktionförmåga blivit sämre och de behöver hjälp och sevice av olika typer.

Krigsinvalidernas medelålder är redan över 85 år. Därför är det ytterst viktigt att trygga för krigsinvalider som bor hemma sådan social- och hälsovårdens öppenvårdsservice att de kan klara sig hemma så länge som möjligt och undvika institutionsvård.

Vi föreslår att anslaget i budgeten höjs för att utvidga öppenvårdsservicen enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst till krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10—15 procent. I fortsättningen kan invaliditetsgradprocenten som är förutsättningen för förmåner enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst frångås helt och hållet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.50.51 ökas med 31 700 000 euroa för en budgetbaserad organisering av öppenvårdsservice som ersätts till kommunerna enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst också för krigsinvalider med en invaliditetsgrad på minst 10 procent.

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. (33.32.30) Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Kommunernas problem med äldreomsorgen och anställning av ny personal för vård- och omsorgstjänster har varit kända länge. Regeringen föreslår i enlighet med regeringsprogrammet en höjning av statsandelarna till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader med bara 21,3 miljoner euro. Att garantera tillgången på och kvaliteten av vård- och omsorgstjänster är en av framtidens nyckelfrågor. Särskilt i äldreomsorgen, servicen för familjer och handikappade behövs tusentals nya anställda. Dessutom krävs det tilläggsfinansiering för löneförhöjningar för de kvinnodominerade branscherna i kommunerna. Därför är den föreslagna statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader inte tillräcklig.

Dessutom tänker regeringen höja klientavgifterna inom social- och hälsovården den 1 augusti 2008 men kommunerna kommer inte att få behålla tilläggsinkomsterna av förhöjningarna, eftersom kommunernas statsandelsprocent kommer att sänkas så att klientavgifterna i praktiken inkomstförs till staten.

Trots att regeringen i sitt program har lovat förbättra den kommunala servicen — bl.a. servicen inom äldreomsorgen — på många sätt är de resurser som har reserverats långtifrån tillräckliga med tanke på målsättningen. Socialdemokraterna anser att det behövs en tydlig plan, klara normer för servicenivån och tillräcklig finansiering för att äldreomsorgen ska kunna förbättras hållbart och högkvalitativt. För att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna för barnfamiljer och handikappade och för att garantera jämlikheten mellan medborgare i fråga om närståendevård behövs det också betydande tilläggsresurser.

En fungerande social- och hälsovård skapar lika möjligheter att arbeta för både kvinnor och män. Med grundavdrag och fungerande service kan man också effektivt bekämpa fattigdom och utslagning.

Vi föreslog i vår budgetmotion en anslagsökning på 600 miljoner euro för statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader. Efter att vi hade lämnat in vårt förslag nådde man en löneuppgörelse i kommunsektorn varefter regeringen ökade statsandelarna till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader med 150 miljoner euro. Därför föreslår vi att statsandelen till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader ökas med 450 miljoner euro för ovan nämnda ändamål. En jämn fördelning av den ökade statsandelen mellan kommunerna enligt invånarantal ska garantera jämlikheten mellan kommunerna vars ekonomiska situation är varierande.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 51/2007 rd föreslår vi

att moment 33.60.30 ökas med 450 000 000 euro för statsandelen till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader.

Med hänvisning till lagmotion LM 128/2007 rd föreslår vi

följande uttalande:

Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader: skol- och studerandehälsovård

Skol- och studerandehälsovården är en viktig del av förebyggande folkhälsoarbete. Därför ska resurserna för skol- och studerandehälsovården uppmärksammas i allt större utsträckning. Service för att bekämpa hälsoproblem ska utvecklas.

Enligt en utredning av forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården finns det bara få hälsovårdscentraler där skolhälsovården har organiserats så att den uppfyller de nationella rekommendationerna. Därför ska skol- och studerandehälsovården och hälsovårdens resurser uppmärksammas i allt större utsträckning. I utvecklingsarbetet ska särskilt uppmärksammas studerandehälsovården och organiseringen av den på andra stadiet (gymnasier och yrkesläroanstalter). Också hälsovården för yrkeshögskolestuderande ska förbättras.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 51/2007 rd föreslår vi

att moment 33.60.30 ökas med 15 000 000 euro för en budgetbaserad förbättring av skol- och studerandehälsovården.

32. (33.32.32) ) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

Enligt lagen om specialiserad sjukvård betalar staten till samkommuner där det finns ett universitetssjukhus ersättning för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. Ersättningen baserar sig på antalet avlagda examina och vetenskapliga publikationer. Anslagen för vetenskaplig forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård har i flera års tid varit densamma trots att forskningens resultat och volym har ökat avsevärt. Staten ska trygga den offentliga finansieringen för forskningen bl.a. för att garantera en opartisk forskning. Därför föreslår vi högre anslag för forskningen.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.60.32 ökas med 3 000 000 euro för forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård.

33. (33.32.33) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Enligt lagen om specialiserad sjukvård betalar staten till samkommuner där det finns ett universitetssjukhus ersättning för kostnader för grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare. Trots att regeringen ökar anslagen för ersättning för utbildningen med fem miljoner euro är utbildningsanslagen fortfarande för små med tanken på kostnadsnivån. Därför föreslår vi att anslaget för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning ökas.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.60.33 ökas med 10 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar-och tandläkarutbildning.

35. (33.32.38) Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Nyttan av ensamförsörjartilläggets förhöjning som regeringen föreslår blir liten för ensamförsörjarfamiljer som får utkomststöd eftersom de inte omfattas av förhöjningen när höjningen minskar utkomststödets belopp. Att leva länge i fattigdom och vara beroende av utkomststöd slår ut barn och barnfamiljer.

Trots att utkomststödet borde vara den form av utkomstskydd som kommer i sista hand måste många familjer i praktiken regelbundet ty sig till utkomststödet. Eftersom regeringens budgetproposition inte lovar tillräckligt stora förhöjningar i de förmåner som kommer i första hand och som skulle minska fattigdomen bland barnfamiljerna är det helt nödvändigt att ta itu med grunderna för utkomststödet genom att höja nivån på utkomststödets grunddel för barn.

Socialdemokraterna vidtog under förra valperioden flera precisionsåtgärder för att förbättra villkoren för grupper med de allra lägsta inkomsterna. Vi vill fortsätta med vår politik för social rättvisa även under denna valperiod. Därför föreslår vi en höjning av utkomststödets grunddel för barn med 30 euro i månaden. Detta innebär att grunddelen kommer att stiga från cirka 11 euro till cirka 12 euro per dag.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 53/2007 rd föreslår vi

att moment 33.60.35 ökas med 16 500 000 euro för en budgetbaserad höjning av utkomststödets grunddel för barn med 30 euro i månaden.

38. (33.32.37) Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för kostnader i samband med utvecklandet av de kommunala mentalvårdstjänsterna (fast anslag)

Behovet av psykiatrisk vård av barn och ungdomar har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Till ökningen bidrar det ökade antalet barn som har placerats utanför hemmen och det ökade missbruket bland föräldrarna. Kunnig behandling i rätt tid är av största vikt för barns och ungas utveckling. På detta sätt stärks barns och ungas möjligheter att bli balanserade vuxna och minskar behovet av betydligt dyrare vårdformer senare.

Regeringen föreslår att det tidigare anslag som ingick i statsandelarna till kommunerna för psykiatriska tjänster för barn och ungdomar slopas och att dessa tjänster i fortsättningen finansieras som en del av social- och hälsovårdens projektfinansiering. Regeringens förslag att finansieringen i fortsättningen blir permanent kan i och för sig understödas. Med det särskilda anslaget inleddes dock under den förra regeringsperioden goda projekt vars fortsättning borde tryggas nu. Om anslagen för barn- och ungdomspsykiatrin ska ingå i social- och hälsovårdens projektfinansiering finns det ingen säkerhet att dessa projekt kan fortsätta. Socialdemokraterna anser att specialstatsandelen för bättre psykiatriska tjänster för barn och ungdomar ska beviljas kommunerna även under nästa år. Dessutom ska beloppet på specialstatsandelen höjas för att man ska kunna vidta effektiva åtgärder i rätt tid för att ingripa i barns och ungas ökade psykiska problem och för att också kunna trygga en långsiktigare planering av vården.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till BM 69/2007 rd föreslår vi

att rubriken för moment 33.60.38 i budgeten för 2008 ändras till "Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för kostnader i samband med utvecklandet av de kommunala mentalvårdstjänsterna (fast anslag)" och

att moment 33.60.38 ökas med 7 000 000 euro för bättre psykiatriska tjänster för barn och ungdomar.

Anslaget får också användas för kostnader för rättspsykiatriska undersökningar av barn och ungdomar.

10. Miljö- och naturvård

Priset på inlösen av statsägda naturskyddsområden har stigit betydligt den senaste tiden, inte minst därför att priset på virke stigit. Handlingsplanen för mångfald i skogarna i södra Finland (METSO) bygger på permanent skydd av skogarna utifrån anbudsförfrågningar av markägarna. I budgetpropositionen avdelas bara 7 miljoner euro för förvärv av privat mark inom ramen för METSO. I och med det höjda virkespriset drivs också priset på skogsmark uppåt så mycket att de budgeterade resurserna nog inte kommer att göra det möjligt att genomföra METSO så som det var meningen. Vi föreslår att det här ska beaktas i kommande budgetpropositioner. Överhuvudtaget bör ett tillräckligt anslag satsas på METSO nästa år så att det viktiga arbetet i den första programfasen inte går till spillo.

61. (35.10.63) Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år)

Statsrådet fattade ett principbeslut om ett program för skydd av Östersjön våren 2002. Trots programmet har vi inte fått kontroll över de eutrofierande utsläppen och tillståndet i Finska viken har ytterligare försämrats de senaste åren på grund av att en allt större bottenareal blir syrelös. Nya farliga arter har förökat sig på ett alarmerande sätt. De åtgärder som regeringen föreslår för att förbättra Östersjöns tillstånd är inte alls tillräckliga.

Hos oss är utsläppen från jordbruket den största orsaken till eutrofieringen. För att minska utsläppen måste Östersjöns betydelse som naturskyddsområde framhävas. Grunderna för att bevilja miljöstöd för jordbruket och övervakningen av stöden bör skärpas. Vid sidan av kontrollen över eutrofieringen är det viktigt att värna naturens mångfald och samtidigt förbättra sjösäkerheten. Vi måste fortsätta samarbeta med länderna i närområdet för att skydda Östersjön. Det här kräver adekvata resurser.

Den förra regeringen ställde i budgetpropositionen för 2007 upp som mål att minska belastningen på Östersjön, i synnerhet längs den finska kusten. Men i budgeten för 2008 är det här målet utelämnat. Jämfört med resultatmålen för miljöministeriet i budgeten för 2007 är målen för 2008 inte lika många och specifika. Under avsnittet om miljö- och naturvård höjdes anslagen i budgeten för 2007 med 34 procent medan höjningen i budgeten för 2008 är bara 9 procent. Anslagen på moment 61 bör uttryckligen gå till skyddet av Östersjön.

Östersjöns skyddskommission (HELCOM) har utarbetat ett handlingsprogram med konkreta åtgärder för att rädda Östersjön. Socialdemokratiska riksdagsgruppen ser det som viktigt att gå över från statsrådets principbeslut till ett handlingsprogram och att finansieringen av HELCOM-programmet säkerställs i statsbudgeten. Dessutom behövs det uttalade åtaganden på ministernivå för att genomföra programmet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.10.61 ökas med 2 000 000 euro för skyddet av Östersjön.

67. Främjande av miljösamarbete i länder i Finlands närområden (reservationsanslag 3 år)

Den borgerliga regeringen har tagit ett steg i fel riktning i sin budgetproposition visavi det minskade internationella miljöskyddssamarbetet. Detta är särskilt ödesdigert med tanke på det kritiska tillståndet i Östersjön och den stora betydelsen av närområdessamarbete på gemensamma havsområden. Moment 67 är helt struket i budgeten för 2008. Medlen på det här momentet har tidigare år använts för stöd till miljösamarbete i närområdena. År 2006 satsades 1 600 000 euro på miljösamarbete och 2007 anvisades 800 000 euro på momentet.

Fastän det delvis handlar om projekt som ska avslutas försvinner inte behovet av närområdessamarbete. Finland bör aktivt delta i allt samarbete kring Östersjön för att detta ska visa tydliga resultat. Men det här arbetet lyckas inte utan tillräckliga resurser. Dessutom är närområdessamarbetet ett kostnadseffektivt sätt att förbättra Östersjöns tillstånd och med relativt små insatser ordna viktig internationell finansiering.

Att momentet strukits strider helt klart mot regeringens uttalade mål att förbättra Östersjöns tillstånd. Också miljöministeriet lägger i sina mål vikt vid miljösamarbetet mellan Finland och Ryssland. Budgetpropositionen motsvarar inte regeringens egen målsättning.

Finansministerpartiet samlingspartiet ansåg i sin egen reservation i fjol (FiUB 41/2006 rd) att det internationella skyddet av Östersjön var viktigt. Så sent som i fjol efterlyste samlingspartiet alltså intensivare internationellt samarbete för att minska utsläppen i Östersjön och förbättra tillståndet i Finska viken. Partiet krävde ett uttalande i motiveringen till kapitel 35.10 i den då aktuella budgetpropositionen om att regeringen uttryckligen skulle intensifiera sina insatser i hemlandet och inom samarbetet med närområdena. Socialdemokraterna anser att uttalandet är viktigt och kräver att regeringen ska satsa konkret på ökat närområdessamarbete, i synnerhet för att rädda Finska viken.

Orsakerna till att momentet om närområdessamarbete strukits är uppenbarligen politiska. Tanken har varit att alla parter gradvis ska börja delta i samarbetet på lika villkor. Samtidigt förutsätts Ryssland förbinda sig ekonomiskt till projekten i ökande grad. Utgiftsnivån sjunker i varje fall från 23 till 13 miljoner före 2012. Det tekniska biståndet ska i fortsättningen finansieras ur utrikesministeriets anslag (24.50.66). Anslaget för närområdessamarbete under utrikesministeriets huvudtitel är 20,5 miljoner euro varav 5 miljoner är anvisat för miljöprojekt. Miljöutskottet har med fog påpekat att minskningen inte får påverka den andel som ska gå till miljöprojekt. Socialdemokraterna kräver att Finland blir en föregångare i utvecklingen av närområdessamarbetet för vårt gemensamma hav. Detta bör också synas i anslagen.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.10.67 inte stryks i budgeten och att det ökas med 1 600 000 euro för att främja miljösamarbetet i våra närområden.

20. (35.20, delvis, 30, delvis och 70) Samhällen, byggande och boende

Enligt regeringens ramriktlinjer kommer anslaget för statsunderstöd till områdesarkitektverksamheten möjligen att slopas i budgeten under den här regeringsperioden. Av de kommuner som får understöd är 24 med och utarbetar och genomför stadsplaner inom ramen för kommun- och servicestrukturreformen. Områdesarkitektbyrån är en viktig part i stadsregionssamarbetet i små kommuner. Vi anser att anslaget bör stämma överens med regeringens rambeslut i början av 2007. Understöden och områdesarkitektsverksamheten bör fortsätta åtminstone regeringsperioden ut, alltså till 2011.

55. (35.30.55) Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Fastän reparationsunderstöden ska höjas ökar regeringen bara anslagen för energiunderstöd. Däremot utlovas ingen särskild höjning av hissunderstöden. Nu när befolkningen åldras bör vi satsa mycket mer på tillgänglighet. Anslaget för reparationsunderstöd är trots höjningen fortfarande tio miljoner euro lägre än för tre år sedan.

Utvecklingen av värmesystem som bygger på förnybar energi och energisparande måste stödjas med investeringsstöd. Samhället bör satsa på att främja energisparandet. Bostadshusens energiprestanda kan ytterligare förbättras, särskilt i småhus som förbrukar mest uppvärmningsenergi.

En särskild utmaning för energisparandet är de hushåll där den ekonomiska nyttan med att ändra uppvärmningssystem inte är tillräckligt stor för att utgöra ett incitament till dyra engångsinvesteringar. Men samhället kan direkt bidra till energisparandet genom att stödja sådana investeringar. Därför föreslår vi en tilläggssatsning om tre miljoner euro på energiunderstöd till småhus.

Människorna bor och kommer i framtiden att bo en allt längre tid i sitt eget hem. Det är så som de äldre vill ha det och det ligger också i samhällets intresse. Våningshusen ligger ofta i stadscentrumen där också tjänsterna finns. Därför är bostäderna i sådana fastigheter idealiska för äldre. Tråkigt nog finns det relativt få bostäder i bottenvåningen och en del känner sig inte trygga där så det är väsentligt att fastigheten har hiss för att vara funktionell och tillgänglig.

För närvarande har nya hissar beställts för ca 28 miljoner euro totalt. Om antalet ökar kommer anslagsbehovet att öka i samma takt. Ansökningarna om att förnya eller renovera hissar uppgår till ca 24 miljoner euro (siffran har förblivit ungefär densamma de senaste åren). För understöd kunde bara tre miljoner euro användas, alltså bara ca åtta procent av sökandena fick ett positivt beslut.

Inför nästa år vore det relevant att avdela mer pengar på momentet för reparationsunderstöd och fördela anslaget jämnt mellan energiunderstöd och hissunderstöd på så sätt att energiunderstöden kan uppgå till 3 000 000 mer än vad regeringen föreslår. Således bör också anslaget för hissunderstöd höjas med 3 000 000 euro så att de äldre får bättre möjligheter att bo längre i sitt hem.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.20.55 ökas med 3 000 000 euro för hissunderstöd och

med 3 000 000 euro för energiunderstöd.

60. (35.30.60) Överföring till statens bostadsfond

I Finland har vi ett stort antal förorter som är byggda på 1960-talet och 1970-talet. Byggnadsbeståndet där kommer att behöva omfattande saneringar den närmaste framtiden. Utan åtgärder kommer de här förorterna, som ursprungligen byggdes för unga barnfamiljer, att få en ensidig social struktur och befolkningsstruktur när befolkningen åldras.

Förorterna bör utvecklas i samråd mellan myndigheterna inom olika sektorer så som boende, socialvård, näringsliv och privat sektor. Det är speciellt viktigt att koppla de kommersiella tjänsterna till utvecklingen av förorterna. Förorterna bör utvecklas till områden som lämpar sig för olika livssituationer och är allsidiga och trygga i fråga om invånarstruktur, bostadsurval och tjänster.

Ett förvaltningsövergripande program för att reformera förorterna har börjat beredas för att förbättra bostadsområdenas konkurrenskraft och minska den regionala särutvecklingen. Programmet ska samordnas av miljöministeriet. Men i budgeten finns det inga garantier för finansieringen. Ett välavgränsat anslag bör tilldelas Statens bostadsfond för att starta förortsprojektet. Dessutom kunde medlen få användas för att förbättra byggnadernas skick och trivseln, säkerheten och tillgängligheten i boendemiljön.

Oron över de gammalmodiga förorterna är befogad med tanke på framtiden. Vi anser att finansieringsramarna bör vara avgjorda redan i början av projektet när åtgärderna planeras. Annars riskerar programmet att bli en papperstiger redan innan det startat.

Med stöd av budgetmotion BM 985/2007 rd föreslår vi

att motiveringen till moment 35.20.60 kompletteras med att högst 3 000 000 euro av anslaget för Statens bostadsfond får användas till understöd för att starta förortsprogrammet.

01. Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering

94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)

Reservationens ändringsförslag innebär att statens utgifter ökar med 410 000 000 euro. För att budgeten ska bli balanserad bör anslaget på det här momentet minskas med 410 000 000 euro.

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

01. Skatt på inkomst

Inkomstskatteintäkterna påverkas av sysselsättnings- och löneutvecklingen. De har i många år justerats uppåt därför att utvecklingen varit bättre än vad som beräknats i budgetpropositionen. Beräkningarna har visat ett systematiskt fel på ca två procent mellan budgeten och de faktiska inkomstskatteintäkterna.

Den grund som skapades av den förra regeringen är hållbar och det ekonomiska läget verkar därför förbli positivt nästa år också. Arbetslösheten har fortsatt att minska märkbart under årets lopp och väntas minska ytterligare nästa år. De avtalade löneförhöjningarna visar att löneförhöjningarna kommer att hålla en högre nivå än vad som prognostiseras i budgeten. De effektiviserade insatserna för att bekämpa svart ekonomi kommer också att leda till ökade inkomstskatteintäkter. På grund av dessa tre faktorer kommer lönesumman och följaktligen också inkomstskatteintäkterna att öka ytterligare. Vi föreslår att momentet ökas med 175 miljoner euro.

Hänvisning: Tarja Filatov m.fl. (LM 127/2007 rd)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till kapitel 11.01:

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att de beräknade inkomstskatteintäkterna preciseras och att moment 11.01.01 ökas med 175 000 000 euro i inkomstskatteintäkter.

04. Skatter och avgifter på grund av omsättning

01. Mervärdesskatt

Den snabba ekonomiska tillväxten och den kraftiga efterfrågan på den inhemska marknaden har gjort att mervärdesskatteintäkterna ökat betydligt i år. Även om den ekonomiska tillväxten blir långsammare nästa år kommer skatteintäkterna att öka. Det beräknas flyta in 150 miljoner euro mer i mervärdesskatt och 25 miljoner euro på grund av effektivare åtgärder mot svart ekonomi.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 11.04.01 ökas med 175 000 000 euro för mervärdesskatteintäkter.

08. Acciser

07. Energiskatter

För kärn- och vattenkraftskapaciteten bör det införas en s.k. windfall-skatt som delvis skär ner de extra inkomster som elproducenterna fått till följd av övergången till marknadspris och som ökat ytterligare på grund av att utsläppshandeln inletts och utsläppsrätterna blivit dyrare. Skatteintäkterna beräknas vara 375 miljoner euro (LM 132/2007 rd).

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att det i motiveringen till moment 11.08.07 uttalas:

10. Övriga skatter

08. Avfallsskatt

Om avfallsskattelagen börjar tillämpas på privata deponier effektiviseras avfallshanteringen och miljöskadorna minskar. Skatteinkomsterna beräknas vara ca 40 miljoner euro (LM 133/2007 rd).

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att det i motiveringen till moment 11.10.08 uttalas:

01. Ränteinkomster

07. Räntor på depositioner

I årets budget beräknas det flyta in 100 miljoner euro i räntor på depositioner. I den fjärde tillläggsbudgeten höjdes utfallet med 80 miljoner euro därför att kassan var större än väntat och räntenivån stigit. Nästa år beräknas det flyta in 130 miljoner euro i räntor på depositioner. Eftersom marknadsräntorna och kassan i genomsnitt inte kommer att minska betydligt kommer ränteintäkterna från depositioner att stiga till 180 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 13.01.07 ökas med 50 000 000 euro för ränteinkomster.

03. Dividendinkomster

01. Dividendinkomster

Statsbolagens och statens intressebolags ekonomi har förblivit god i år och därför håller resultaten fortfarande en hög nivå. Utifrån utvecklingen under början av året kan resultaten rentav väntas bli något bättre än i fjol. Om det inte sker någon förändring i bolagens utdelningspolitik kommer dividendinkomsterna till staten att öka lite jämfört med i fjol. Utifrån resultaten 2006 kommer staten att få 1 650 miljoner euro i dividender i år. I årets budgetproposition beräknades det inflyta 950 miljoner euro i dividender. Senare har dividendutfallet höjts två gånger i tilläggsbudgetarna.

I budgetpropositionen beräknas statsbolagens och statens intressebolags resultat medge en utdelning av 1 450 miljoner euro. Beräkningen förutsätter att statsbolag inte säljs i någon stor utsträckning nästa år.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 13.03.01 ökas med 120 000 000 euro för dividendinkomster.

04. Andel i statens penninginstituts vinst

01. Andel i Finlands Banks vinst

Regeringen beräknar att 150 miljoner euro av Finlands Banks vinst kommer att intäktsföras för statens behov nästa år. I år intäktsfördes 186 miljoner euro av vinsten. Beräkningarna i budgeten har varit i underkant tidigare år också. Årets utveckling tyder på att vinsten fortfarande kommer att hålla en hög nivå och att den del som intäktsförs till staten kan höjas.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 13.04.01 ökas med 50 000 000 euro för intäktsföring av Finlands Banks vinst.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

I sin budgetproposition för 2008 bekräftar regeringen att den har åtagit sig att höja biståndsanslagen till den nivå som FN rekommenderar, dvs. 0,7 procent av bnp. Finland åtog sig 2005 också att genomföra Europeiska rådets beslut om att biståndsanslagen fram till 2010 höjs till 0,51 procent av bnp och fram till 2015 till 0,7 procent.

Biståndsanslagen i budgetpropositionen för nästa år uppskattas vara 0,44 procent av bni. Regeringens årliga tillägg till biståndet är så anspråkslösa att vi i praktiken aldrig kommer att uppnå FN:s nivå.

Hänvisning: BM 477/2007 rd (Lapintie)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 24.30.66 ökas med 30 000 000 euro.

90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

22. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag)

Resurserna för civil krishantering bör stå i rätt proportion till den militära krishanteringen för att också den civila krishanteringen skall kunna utnyttjas när avgöranden fattas och för att den militära krishanteringen inte ska få alltför stor tyngd. Nu föreslår regeringen att anslagen ska vara oförändrade.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 24.99.22 ökas med 1 000 000 euro.

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)

Medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande, KATU, är de finländska frivilligorganisationernas gemensamma nätverk för konfliktförebyggande som har haft ett gott samarbete med andra frivilligorganisationer och som organisatör och samordnare av samarbetet mellan utrikesministeriet, försvarsministeriet och inrikesministeriet. I sitt arbete utgår nätverket från ett brett säkerhetsbegrepp som vid sidan av militär säkerhet i traditionell bemärkelse lyfter fram mänskliga rättigheter, demokrati och miljö- och utvecklingsfrågor i relation till människors säkerhet. Nätverket betonar betydelsen av krishanteringens icke-militära aspekter, alltså den civila krishanteringen, och vill ge medborgarna och frivilligorganisationerna en mer framträdande roll i krishanteringen. I budgetpropositionen ströks nätverket på listan över direkta stödtagare, trots att t.ex. utrikesministeriet samtidigt har gett nätverkets arbete sitt erkännande.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 24.99.50 ökas med 100 000 euro för att återuppta Medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande KATU rf bland mottagarna av direkt finansiellt stöd.

01. Ministeriet och förvaltningen

50. (25.01.51, delvis) Understöd (fast anslag)

Grundlagsutskottet har framhållit i ett betänkande att skoltsamerna och enaresamerna har rätt att använda sitt eget minoritetsspråk för sina ärenden vid kommunala ämbetsverk. Dessutom ska alla officiella beslut och meddelanden också finnas på respektive minoritetsspråk. De här rättigheterna har inte genomförts fullt ut, eftersom det inte finns tillräckligt med översättare och tolkar. För att den rättighet som grundlagsutskottet avser ska fullföljas bättre föreslår Vänsterförbundets grupp ökat anslag för tjänster som språkombud för skoltsamiska och enaresamiska.

Hänvisning: BM 873/2007 rd (Tennilä)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 25.01.50 ökas med 450 000 euro som en justering i statsunderstödet till sametinget och till tjänster som språkombudsman för skoltsamiska och enaresamiska.

10. (25.10, delvis och 25.30) Domstolar och rättshjälp

03. (25.10.23) Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Justitieministeriets första rättspolitiska strategi från 2003 anger förvaltningsområdets viktigaste riktlinjer i de frågor som det är mest angeläget att utveckla. Målen i strategin sträcker sig till 2012. I utlåtandena om strategin ansåg bl.a. Finlands Juristförbund rf att ett av de viktigaste målen för rättspolitiken måste vara att trygga villkoren för rättssäkerheten genom att hela rättsväsendet garanteras adekvata ekonomiska och personella resurser.

Inom den närmaste tiden kommer det att ske stora omställningar i hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas verksamhet. Stick i stäv med god domspraxis utgår budgetpropositionen från att de genomsnittliga behandlingstiderna för ärenden i hovrätterna, förvaltningsdomstolarna och försäkringsdomstolen, som redan nu är alldeles för långa, i vissa delar förlängs till och med utöver målnivån för 2007. För tingsrätternas del skriver budgetpropositionen ner målet för antalet avgjorda ärenden med inemot 30 000. För försäkringsdomstolen är nerskrivningen relativt sett ännu större.

Den alltför stora anhopningen av planbesvär bromsar upp en rationell markanvändning och näringspolitik. Behandlingstiderna för ärenden i försäkringsdomstolen strider också mot medborgarnas rättskänsla. Men både marknadsdomstolen och arbetsdomstolen spelar en viktig roll i kampen mot den svarta ekonomin. På den punkten lovar budgetpropositionen ingen förstärkning.

Hänvisning: BM 809/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 25.10.03 ökas med 4 500 000 euro för att förkorta behandlingstiden för ärenden vid hovrätterna, förvaltningsdomstolarna, tingsrätterna och försäkringsdomstolen och för att värna verksamhetsmålen och de personella resurserna.

04. (25.30.21) Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Rättshjälpsbyråerna kommer under de närmaste åren att få nya uppgifter. Byråernas anställda har däremot inte haft samma möjligheter att specialisera sig som åklagare, domare och advokater. Därför måste de anställda på rättshjälpsbyråerna utbildas och behandlingstiderna förkortas.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 25.10.04 ökas med 1 000 000 euro för att förkorta behandlingstiderna vid rättshjälpsbyråerna, utbilda personalen och värna verksamhetsmålen och de personella resurserna.

30. (25.60) Åklagarna

01. (25.60.21 och 26.07.21, delvis) Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behovet av resurser för bekämpning av den grå ekonomin och ekonomiska brottsligheten ökar i samma mån som den gränsöverskridande arbetskraftens rörlighet och den arbetsbaserade invandringen. För den här kampen krävs det givetvis också andra åtgärder utöver ökat anslag. Det krävs också ändringar i lagstiftningen och strängare kontroll av företag som anlitar utländsk arbetskraft. Vad som behövs är ett effektivt handlingsprogram för att bekämpa den grå ekonomin. Programmet bör speciellt ta fasta på:

• beställarens eller utförarens förpliktelser och verkliga beställaransvar (bl.a. ansvar för utestående betalningar i anställningen vid försummelser),
• omvänd momsplikt,
• arbetsmarknadsorganisationernas åtalsrätt,
• bättre kontroll-, informations- och förhandlingsrättigheter och bättre anställningsskydd för förtroendemän och personalrepresentanter,
• skyldighet för företag som anlitar utländsk hyrd arbetskraft att göra anmälan om personalen i realtid till skattemyndigheten,
• mer resurser för arbetarskyddsdistrikten att kontrollera utländska anställdas arbetsvillkor.

Lagen om beställaransvar har visat sig vara bristfällig eftersom den inte kräver ett direkt ansvar av beställaren eller utföraren när ett företag i en underleverantörskedja försummar sina anställningsförpliktelser. Ett verkligt beställaransvar förutsätter också ekonomiskt ansvar för ett underleverantörsföretags försummelser.

I olika undersökningar har det konstaterats att företag som förmedlar utländsk hyrd arbetskraft har samband med internationell ekonomisk brottslighet, pengatvätt och sådan utsugning av arbetskraften som kan förliknas vid människohandel.

Företag som anlitar utländsk hyrd arbetskraft måste förpliktas att lämna in en förteckning över sina anställda i realtid till skattemyndigheten. Beställaren, huvudentreprenören eller det företag som anlitar hyrd arbetskraft bör i sista hand ha ansvaret för att uppdatera förteckningarna och svara för att uppgifterna är riktiga.

Det har inte gått att genomföra omvänd momsplikt i Finland trots att obetalda skatter betyder ett bortfall av skatteinkomster för staten och avsevärda konkurrensnackdelar för ärliga företag.

Med omvänd skatteplikt avses att huvudentreprenören i stället för underentreprenören ska betala skatt på försäljningen av underleverantörstjänster. Det är ytterst viktigt för att entreprenader numera bildar långa kedjor och försummelser med att betala skatt och avgifter förekommer framför allt längst ut i kedjan. Flera EU-länder har infört omvänd momsplikt.

Hänvisning: BM 1065/2007 rd (Yrttiaho)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 25.30.01 ökas med 5 000 000 euro.

40. (25.50) Verkställighet av straff

01. (25.50.21) Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Regeringen ökar i sin budgetproposition skenbart sin satsning på fängelserna med omkring 6,3 miljoner euro. I verkligheten går ökningen nästan i sin helhet till de höjda kapitalhyrorna för anstalter till följd av nybyggen och upprustning av gamla lokaler. En del av ökningen går till normala lönehöjningar för den nuvarande personalen och resten slukas av de ökade kostnaderna för alltför många fångar. Budgetpropositionen omfattar alltså inte någon verklig extra satsning på utveckling av verksamheten.

Justitieministeriet självt bedömer att underskottet i fångvården i år är över 4 miljoner euro. Underskottet och det faktum att den reviderade lagstiftningen om fängelsestraff med sina nya krav på aktivering trädde i kraft i oktober 2006 skulle ha förutsatt en kännbar satsning på att utveckla fångvården och de personella resurserna nästa år.

Fängelsepersonalen har i åratal kämpat med ett resursunderskott. För tillfället är underskottet omkring 100 anställda. Sjukfrånvaron bland fängelsepersonalen har ökat i oroväckande grad. Samtidigt har mängden övertidsarbete i fängelserna ökat med mer än 50 procent.

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft i oktober 2006 avsåg att lägga om de nuvarande arbetsmetoderna och resurserna så att de bättre förebygger återfallsbrottslighet och uppmuntrar till ett icke-kriminellt liv genom olika slag av aktiveringsåtgärder. En extra insats i lagens anda i den första fasen förväntas ge permanenta inbesparingar för samhället på sikt. Men nu hotar budgetpropositionen de viktigaste målen med lagreformen.

Det har redan länge funnits klara brister i fångarnas hälso- och sjukvård, och bl.a. justitieministeriet ser med oro på situationen.

Det krävs mer resurser för kriminalvårdsväsendet för att fångar smidigt ska kunna återinlemmas i samhället.

Hänvisning: BM 810/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 25.40.01 ökas med 5 500 000 euro och att 1 000 000 euro av denna summa används till stöd för kriminalvårdsväsendet, 1 500 000 euro för hälso- och sjukvårdstjänster för fångar och 3 000 000 euro för mer personal och aktivering av fångar.

10. (26.07, delvis och 26.75) Polisväsendet

01. (26.07.21, delvis och 75.21) Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För att öka medborgarnas säkerhet bl.a. genom att göra polisen mer synlig i gatubilden och genom närpolisverksamhet bör anslagen snarare öka än minska.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 26.10.01 ökas med 6 100 000 euro.

20. (26.90) Gränsbevakningsväsendet

01. (26.90.21) Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I början av 2008 tar Senatfastigheter över Gränsbevakningsväsendets fastigheter. Regeringen har lovat att Gränsbevakningsväsendet ersätts till fullt belopp för merkostnaderna för överföringen. Men detta ser inte ut att besannas.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 26.20.01 ökas med 4 000 000 euro för att täcka de ökade fastighetsutgifterna.

30. (26.01, delvis och 80) Räddningsväsendet och nödcentralerna

02. (26.80.21, delvis) Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Nödcentralernas funktionsproblem har åtgärdats genom diverse temporära lösningar. Men det har inte rått på bristen på samordning i system och förfaranden eller på kompetent personal. Anslagen måste höjas för att förbättra servicestandarden.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 26.30.02 ökas med 2 000 000 euro.

40. (26.02 och 34.07) Invandring

01. (26.02.21) Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

När utlänningsverket förvandlas till Migrationsverket för det med sig administrativa och operativa omställningar. En av dem måste vara att rådgivningen till invandrare förbättras.

Det är ett mysterium till och med för den permanenta befolkningen varför rådgivningen har koncentrerats till vissa dagar och vissa begränsade klockslag. Inom den begränsade tiden får man inte ens nödvändigtvis den service man behöver. Å andra sidan är aldrig så goda anvisningar på webben inte till stor hjälp om man inte vet hur en dator fungerar eller om man inte har tillgång till dator eller kunskaper i de språk som används på webben.

Migrationsverket behöver absolut en flerspråkig telefonrådgivning innan vi ens kan tala om någon service i egentlig mening.

Hänvisning: BM 811/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 26.40.01 ökas med 500 000 euro för rådgivning för invandrare.

10. Militärt försvar

18. (27.10.16) Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Vi anser att indexhöjningarna är helt omotiverade.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 27.10.18 minskas med 20 700 000 euro.

50. (28.07) Pensioner och ersättningar

16. (28.07.06) Extra pensioner (förslagsanslag)

Årligen har det beviljats 35 nya extra konstnärspensioner. Allt fler konstnärer saknar en permanent inkomstkälla och därmed ekonomiska garantier för att kunna utöva sin konst, garantier för en permanent anställning, för den sociala trygghet som en fast anställning ger och för en pension. Inte minst bild- och danskonstnärer har det dåligt ställt i Finland. Med sina låga, oregelbundna och osäkra inkomster har de inte heller råd att betala för en skälig företagarpension eller för social trygghet, och till mångas överraskning resulterar åratal av inbetalningar för en företagarpension i bara några futtiga euro som tilllägg till folkpensionen. Anslaget har minskat med 500 000 euro redan från i fjol.

Vårt förslag om extra anslag går ut på att öka de årliga extra konstnärspensionerna från 35 till 55 och de extra journalistpensionerna från 10 till 15.

Hänvisning: BM 12/2007 rd (C. Andersson)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 28.50.16 ökas med 1 000 000 euro för utbetalning av fler extra konstnärspensioner och extra journalistpensioner och för att bibehålla nivån på dem.

90. Stöd till kommunerna

31. (26.97.32) Sammanslagningsunderstöd till kommunerna och kommunindelningen samt understöd till kommunsamarbete (förslagsanslag)

Samkommunen landskapet Kajanaland har nu funnits till i ungefär två och ett halvt år och utifrån erfarenheterna kan man komma med en bedömning av hur landskapsmodellen har fungerat i ett ekonomiskt perspektiv. Syftet med modellen är att upprätta en struktur i Kajanaland som klarar av servicen också i framtiden. När försöket inleddes tog landskapet över omkring 60 procent av verksamheten i nio kommuner.

Målet för landskapets begynnelse år 2005 var att utgifterna inte fick öka mot året innan. Målet uppnåddes inte fullt ut. Landskapets omkostnader ökade med 1,6 procent jämfört med utgångsnivån för kommunerna. Under tidigare år hade nettoutgifterna i kommunerna i Kajanaland ökat i snitt med 7 procent per år. I slutet av 2005 uppgick underskottet till totalt 2,9 miljoner euro.

År 2006 var landskapets totalutgifter, avskrivningar medräknade, 3,4 miljoner euro mer än inkomsterna, och med det finansiella underskott på totalt 3,8 miljoner euro som uppkommit redan 2005 blev underskottet för 2006 totalt 7,2 miljoner euro.

Utgifterna 2006—2006 ökade i snitt med 3,6 procent per år. Det motsvarar ungefär hälften av ökningen i hela landet. Enligt årets budget är utgiftsökningen 2,7 procent från 2006 och det beräknade underskottet var omkring 5 miljoner euro. Enligt nuvarande bedömningar kommer både inkomster och utgifter att ha ökat mer än beräknat. Underskottet är förmodligen större än beräknade 5 miljoner euro.

Samtidigt som kommunernas årsbidrag har förbättrats visar landskapets årsbidrag på minus. Om det sammanräknade underskottet på 30,4 miljoner euro för kommunerna i Kajanaland kompletteras med landskapets underskott, betyder det att kommunerna i Kajanaland hade ett underskott på sammanlagt 39,6 miljoner euro i slutet av 2006 och att underskottet i slutet av 2007 beräknas vara uppe i omkring 50 miljoner euro.

Trots att utgiftsutvecklingen är moderat är belastningen på offentliga tjänster inom Kajanaland större än i snitt. Åldersstrukturen är besvärligare än i resten av landet, sjukfrekvensen hög och arbetslösheten ännu högre. Utvecklings- och forskningscentralen för social- och hälsovården Stakes bedömer att behovet av hälso- och sjukvårdstjänster i Kajanaland är 15 procent högre än i landet i snitt. Enligt samma instans har Kajanaland ändå kunnat producera hälso- och socialvårdstjänster till en 15 procent lägre kostnad än i landet i genomsnitt. Social- och hälsovårdsväsendet står för mer än 90 procent av landskapets nettokostnader och därför är det viktigaste med tanke på kostnadsutvecklingen hur social- och hälsovårdsutgifterna utvecklas.

Trots intensiva ansträngningar har det uppstått ett underskott både för landskapet och kommunerna. I praktiken är det omöjligt att hissa upp finansieringen till en nivå som skulle tillåta att också täcka in de gamla underskotten (15 miljoner euro).

Enligt lagen om statsandelar till kommunerna kan inrikesministeriet bevilja samarbetsunderstöd enligt prövning, om samarbetet mellan kommunerna är övergripande eller om det är betydande när det gäller ordnandet av tjänster samt ekonomin och utvecklingen i kommunerna. Staten stöder kommunsammanslagningar på det sätt som anges i lagen om kommunindelning. Om omstruktureringen i Kajanaland stöddes i proportion till den verksamhet som tagits över från kommunerna (60 %) och befolkningsunderlaget (81 000) skulle understödet vara 15,5 miljoner euro.

Kajanaland har utfört och utför fortfarande ett pionjärarbete för utvecklingen. Det som redan gjorts och bevisen på det berättar om en stor omställning. Det behövs statsunderstöd i övergångsfasen. Kommunerna i Kajanaland har redan på förhand genomfört kommun- och servicestrukturreformens mål. Förvaltningsförsöket i Kajanaland är inget försök när det gäller servicestrukturen.

Hänvisning: BM 317/2007 rd (Kyllönen)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 28.90.31 ökas med 14 000 000 euro till samkommunen landskapet Kajanaland.

32. (26.97.34) Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

I budgetpropositionen för 2008 föreslås 20 miljoner euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning mot 28 500 000 euro enligt bokslutet för 2006. I budgeten 2007 var anslaget 14 500 000 euro.

Vi ser positivt på att anslaget efter många år av nedskärningar åter är på väg upp. Men höjningen är inte tillräcklig. En betydande del av kommunerna kämpar fortfarande med ekonomiska problem, och den fortsatt starka migrationen urholkar kommunernas ekonomi inte minst i östra och norra Finland. Kommuner med flyttningsförlust har snarare sämre möjligheter än tidigare att sköta sina förpliktelser och därför har de rent av ett större behov än tidigare av finansieringsunderstöd enligt prövning. Understöden behöver höjas för att kommunerna ska klara av ens sina lagfästa uppgifter.

Hänvisning: BM 991/2007 rd (E. Virtanen)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 28.90.32 ökas med 30 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning.

91. (28.99, delvis) Stöd för sysselsättningen och näringslivet

40. (28.99.41) Stöd till arbetsgivare (förslagsanslag)

På momentet har 100 miljoner euro reserverats för temporärt låglönestöd till arbetsgivare. Stödet är ytterst ineffektivt, eller med andra ord mycket dyrt i relation till hur många nya personer man kan anställa med det. Dessutom uppmuntrar det till att betala låga löner.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 28.91.40 minskas med 100 000 000 euro.

10. Allmänbildande utbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Budgetpropositionen lovar inte kommunerna en adekvat finansiering av en högkvalitativ grundläggande utbildning och mindre klasser. De otillräckliga medlen betyder att små skolor, inte minst byskolor, måste läggas ner och att små skolelever får mycket längre skolväg i områden där skolvägen redan nu är lång.

Trenden i grundskolan pekar mot alltför stora klasser, vilket försämrar framför allt de barns möjligheter att klara sig i skolan som behöver särskilt stöd. Dessutom påverkar det lärarnas möjligheter att beakta barns olika inlärningsbehov. Antalet avhoppare från grundskolan är alarmerande.

Under de senaste åren har det skurits kännbart i resurserna för stödundervisning och elevvård. Specialundervisningen har drabbats särskilt hårt av nedskärningarna. För att spara pengar har dessutom barn som behöver särskild handledning integrerats i vanliga klasser. Och samtidigt har grupperna blivit fortsatt större. Det är ett verkligt problem att grupperna är för stora, det har våra skolor sparivern under lågkonjunkturen att tacka för.

När skolklasserna är för stora är det omöjligt för läraren att ta tillräckligt stor hänsyn till alla elevers särbehov. Det är utomordentligt viktigt för barn att läraren kan ge dem tillräckligt stor uppmärksamhet och skapa kontakt med dem i undervisningen. Om barn och unga försummas i skolan, riskerar de att marginaliseras och det ställer sig dyrt både för den enskilda individen och samhället längre fram.

Enligt OECD:s Pisa-undersökning är vårt grundskolesystem det bästa i världen. Och ändå fortsätter antalet barn med inlärningssvårigheter att öka. Det är viktigt att kunna stödja enskilda elever, inte minst om de har inlärningssvårigheter. Undersökningar visar att man kan hindra att barn marginaliseras genom att se till att de klarar sig i skolan. Grupperna i den grundläggande undervisningen ska vara av lämplig storlek för att läraren ska kunna koncentrera sig mera på eleverna i undervisningen. I mindre undervisningsgrupper är det möjligt för läraren att delta mera också i uppfostran av eleverna och den vägen stödja familjerna.

På grund av kommunernas ekonomiska svårigheter finns det risk för att undervisningsgrupperna måste göras ännu större i många kommuner. Kommunerna måste garanteras en möjlighet att ordna högkvalitativ grundläggande undervisning. En högkvalitativ undervisning och fostran, en trygg skola och adekvata resurser möjliggör jämlikhet i utbildningen.

Det finns tusentals skolgångsbiträden i våra skolor. Biträdenas närvaro uppfattas som absolut nödvändig bl.a. för specialundervisningen och skolfreden. De genomför elevens personliga undervisningsplan och möjliggör specialundervisning.

För kontakten med eleven och ett planmässigt arbete är det nödvändigt att skolgångsbiträdet har en långvarig anställning. Elever som av olika orsaker behöver särskilt stöd behöver också ofta en längre tid för att bekanta sig med skolgångsbiträdet och hitta ett gemensamt språk. Det kommer särskilt tydligt fram med handikappade elever, men också många andra som behöver särskilt stöd.

Den allmänbildande gymnasieutbildningen omfattar omkring 125 000 elever. Trots att gymnasieutbildningen är avgiftsfri måste gymnasieeleverna och deras familjer betala flera hundra euro per år för läroböcker. Förbundet för gymnasisterna i Finland hävdar att det går upp till 1 300—1 500 euro till läroböcker under gymnasietiden.

Fattigdomen bland barnfamiljer har under de senaste åren fördubblats i Finland. De dyra läroböckerna är en verklig belastning för alla, men framför allt för låginkomsttagarfamiljerna. Bokutgifterna är stora också i relation till det studiestöd som kan beviljas gymnasister. Läromaterialskostnaderna och de höga examensavgifterna står i strid med principen om en avgiftsfri gymnasieundervisning. Situationen står i strid också med principen om jämlikhet i utbildningen och diskriminerar barn i låginkomsttagarfamiljer och försvårar deras möjligheter att få utbildning. Därför bör samhället betala för gymnasieelevernas gymnasieböcker för att säkerställa jämlikhet i utibildningen.

Hänvisning: BM 18/2007 rd (Arhinmäki) — mindre klasser

Hänvisning: BM 205/2007 rd (Kauppila) — fler skolgångsbiträden

Hänvisning: BM 292/2007 rd (Kuoppa) — avgiftsfria läroböcker för gymnasieelever

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.10.30 ökas med budgetbaserade 80 000 000 euro för att trygga den grundläggande undervisningen, minska klasserna, anställa skolgångsbiträden och göra läroböckerna avgiftsfria för gymnasieelever.

20. Yrkesutbildning

01. (29.20.21) Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

I gällande lag om likabehandling föreskrivs att ingen får diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Som diskriminering definieras också direkt och indirekt diskriminering och trakasserier i anknytning till ett förbjudet diskrimineringskriterium och instruktioner eller befallningar att diskriminera. Enligt lagen får ingen heller missgynnas eller behandlas så att han eller hon drabbas av ogynnsamma följder därför att han eller hon har anfört klagomål eller vidtagit åtgärder för att trygga likabehandling.

Genom ungdomsgarantin har regeringen i sin tur utfäst sig att erbjuda alla som inte har fyllt 25 år en utbildnings-, arbetspraktik- eller verkstadsplats senast efter tre månaders oavbruten arbetslöshet.

Undervisningsministeriet ställer som mål att alla mycket gravt handikappade unga som slutfört grundskolan 2006 ska ha möjlighet till utbildning efter grundutbildningen, antingen examensinriktad utbildning eller förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för handikappade. Meningen är att yrkesinriktade specialläroanstalter i första hand ska ordna utbildning för de gravast handikappade. Men i budgetpropositionen anvisas inte tillräckliga ekonomiska resurser för detta ändamål som ska bidra till likställdhet och förverkliga ungdomsgarantin.

Hänvisning: BM 813/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.20.01 ökas med 1 800 000 euro för statlig yrkesinriktad specialundervisning.

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Antalet elever i yrkesinriktad grundläggande utbildning på andra stadiet ökar. I höst har fler än 60 000 nya elever inlett sina studier. Trots att den yrkesinriktade utbildningen huvudsakligen är avgiftsfri måste yrkesskoleleverna och deras familjer varje år betala flera hundra euro för läroböcker. I den kombinerade yrkes- och gymnasieutbildningen är kostnaderna ännu högre: eleverna får lov att betala för både gymnasiets och yrkesskolans böcker.

Fattigdomen bland barnfamiljer har under de senaste åren fördubblats i Finland. De fattiga barnfamiljerna omfattar redan över 120 000 barn. De dyra läroböckerna är en verklig belastning för alla, men framför allt för låginkomsttagarfamiljerna. Bokutgifterna är stora också i relation till det studiestöd som kan beviljas yrkesskolelever. Föreningen Ammattiin opiskelevien järjestö SAKKi ry ser med oro på att de flesta myndiga studerandena måste förvärvsarbeta för att täcka studiekostnaderna. Det försvårar för dem att koncentrera sig på studierna.

Det står i strid med principen om en avgiftsfri undervisning att läromaterialet kostar. Det går stick i stäv med principen om jämlikhet i utbildningen och diskriminerar barn i låginkomsttagarfamiljer och deras möjligheter att få utbildning. För att garantera jämlikheten bör samhället därför betala för läroböckerna för dem som studerar för ett yrke.

Hänvisning: BM 293/2007 rd (Kuoppa)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.20.30 ökas med 58 000 000 euro för kostnaderna för läroböcker för elever i yrkesinriktad grundläggande utbildning.

30. (29.30 och 29.20, delvis) Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete

30. (29.30.30, 29.30.50, 29.30.55 och 29.30.56) Driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning initierade genom sin promemoria 2002 en diskussion om s.k. riktlinjestudier inom det fria bildningsarbetet. Tanken har därefter bearbetats i samråd med aktörer inom det fria bildningsarbetet och undervisningsförvaltningen, och parterna arbetar på (2005—2008) att ta fram information om hur studierna kunde byggas ut och utvecklas. Idén med riktlinjestudier är att det behövs särskilda åtgärder och ett nytt slag av studier för att aktivera vissa mindre bemedlade befolkningsgrupper som är underrepresenterade i vuxenutbildningen. När det gäller riktlinjestudier talar man dels om en ny typ av studieinnehåll, dels om aktivering av underrepresenterade grupper.

Studiecentraler för organisationers bildningsarbete har goda förutsättningar att anta särskilda studieutmaningar av den typ som riktlinjestudierna representerar. Rådet för utvärdering av utbildningen konstaterar i sin färska slutrapport om utvärdering av det fria bildningsarbetets effektivitet och riktlinjestudierna att studiecentralerna "positivt och aktivt" har tagit emot uppgiften att tillhandahålla riktlinjestudier.

Men de nya utmaningarna och de nya verksamhetsformerna kräver också finansiella resurser. Undervisningsministeriet beviljade 2006 studiecentralerna ett särskilt understöd för att stödja arbetet för att utveckla studiecirkelverksamheten i motsvarighet till aktuella utmaningar i samhället. Däremot har det statliga stödet för själva studierna i studiecirklar på senare år varit mycket anspråkslöst och nästan obefintligt i budgeten för 2007. Också statsandelen för studiecentralers övriga studieverksamhet (max. antal undervisningstimmar) är otillräcklig med hänsyn till frivilligorganisationernas behov. Också den verksamhet som genomförs som studietimmar omfattar till stor del riktlinjestudier.

För tillfället gör det låga priset per enhet per studiecirkeltimme det allra svårast att utnyttja de möjligheter som studecirkelverksamheten erbjuder. Priset per enhet sänktes 2003 till fyra euro och därefter har inga indexjusteringar gjorts i det. Studiecentralernas gemensamma projekt för utveckling av studiecentralsverksamheten pekade på ett klart behov av att höja priset per timme för studiecirklar. Speciellt studiecentralerna bör ha möjlighet att tillföra studiecirklar som bedriver intensivare studieverksamhet än normalt mera resurser. Studiecirklar av detta slag är till exempel sådana som studerar teman som hänför sig till riktlinjestudier. För de aktivaste studiecirklarna fanns före 1994 ett s.k. höjt statsbidrag.

Om statsandelen för studiecentralernas studiecirkelverksamhet höjs med 510 000 euro bör priset per enhet för studiecirklar höjas med två euro till sex euro i stället för nuvarande fyra euro och statsandelen för studiecirkelverksamhet stiga till totalt 1 530 000 euro med statsandelsberättigade enheter om högst 255 000 studiecirkeltimmar.

Hänvisning: BM 621/2007 rd (Ollila)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.30.30 ökas med 510 000 euro för studiecentralers studiecirkelverksamhet.

31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)

Undervisningsministeriet har en plan för utveckling av utbildningen och forskningen för de kommande fem åren under beredning. I sitt program aviserade regeringen en totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen, som nu också står för dörren. Inom den närmaste framtiden dras det alltså upp viktiga linjer för utveckling av yrkeskvalifikationerna.

Tillgången på kvalificerad arbetskraft och en bättre fungerande arbetsmarknad är centrala teman i utbildningsdebatten och i det utkast till plan för utveckling av utbildningen och forskningen som nu är ute på remiss.

Minimikravet på arbetsmarknaden bör vara avlagd yrkesinriktad grundexamen, inte minst som en del av dem som redan är ute i arbetslivet helt saknar yrkesutbildning. När programmet Lyftet slutar uppstår det redan nästa år ett tydligt gap i arbetet med att höja den yrkesinriktade vuxenutbildningsnivån. Det finns risk för att man 2008 inte lyckas ordna ens nuvarande mängd yrkesinriktad vuxenutbildning, för att inte tala om att höja nivån och bygga ut utbildningen.

Hänvisning: BM 814/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.30.31 ökas med 35 000 000 euro för yrkesinriktad vuxenutbildning.

32. (29.20.31) Statsandel för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildningen är ett behändigt sätt att skaffa sig yrkeskompetens och avlägga en grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen vid sidan av arbetet. Utbildningen lämpar sig för både unga och gamla. Speciellt viktig är den som väg ut i arbetslivet för de unga som har svårt för att avlägga en yrkesexamen i läroanstalt. För långtidsarbetslösa kan läroavtalsutbildningen vara den enda vägen till arbete, speciellt nu som regeringen meddelat att det ska skäras i sysselsättningsanslagen.

Läroavtalsutbildningen ger resultat, för omkring 90 procent av dem som gått på läroavtalsutbildning får arbete. Den är effektiv också ur arbetsgivarens synvinkel: ett företag kan snabbt lära upp människor för exakt de uppgifter där det behövs extra arbetskraft. Dessutom är läroavtalsutbildningen en beprövad metod för att föra vidare så kallad tyst know-how på arbetsplatsen.

Läroavtalsutbildningen har ökat i popularitet från år till år. Enligt Statistikcentralen deltog 45 300 studerande i examensinriktad läroavtalsutbildning 2003. Dessutom deltog 5 900 studerande i icke-examensinriktad läroavtalsutbildning. År 2004 var de studerande 47 700. En färsk undersökning som utförts på uppdrag av undervisningsministeriet visar att erfarenheterna av läroavtalsutbildningens sysselsättande effekt är mycket goda. Trots att anslaget för läroavtalsutbildning är något större än i fjol, föreslår vi att läroavtalsutbildningen stöds kraftigare för att underlätta sysselsättningen.

Hänvisning: BM 152/2007 rd (Kangas)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.30.32 ökas med 5 500 000 euro för att stödja läroavtalsutbildningen.

40. Yrkeshögskoleundervisning

21. (29.40.25) Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år)

I planen för utveckling av utbildningen och forskningen för 2003 —2008 sägs det att finansieringen av yrkeshögskolorna kommer att ses över för att den ska bli mer pådrivande och ta större hänsyn till yrkeshögskolan i dess helhet. Basfinansieringen fördelas med beaktande av antalet studerande och dessutom med beaktande av antalet avlagda examina och forskning och utveckling som stöder yrkeshögskolornas regionala utveckling.

Enligt yrkeshögskolelagen (351/2003) har yrkeshögskolorna till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga utgångspunkter, att stöda individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen.

Enligt lagen ska yrkeshögskolorna i samarbete med universiteten utveckla högskolorna i regionerna så att de kan tillgodose regionala utbildningsbehov.

Yrkeshögskolorna har alltså genom yrkeshögskolelagen påförts nya basuppgifter, som forskning och utveckling. Men i budgetpropositionen lovas inga extra pengar för forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna. Och detta trots att behovet av mer finansiering har påtalats både i utredningsman Jorma Rantanens utredning om forskningsstrukturen vid universitet och yrkeshögskolor (2004) och i undervisningsministeriets egen handlings- och ekonomiplan.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.40.21 ökas med 2 000 000 euro för forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. (29.50.21) Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vårt universitetsnätverk står inför stora omvälvningar. Samtidigt ställer den allt hårdare globala konkurrensen nya kvalitativa och kvantitativa krav på universiteten. Våra högskolor hindras dessvärre från att ställa sig bland toppuniversiteten i världen av en ständigt underdimensionerad finansiering. Den negativa konsekvensen av detta är att det minsta man kan säga om relationen studerande-lärare hos oss är att den är ogynnsam, om man har undervisningens kvalitet som måttstock. Bristen på anslag hindrar också universiteten från att ordna undervisningen på ett effektivt och lämpligt sätt.

Undervisningsministeriet föreslog att universitetens omkostnader nästa år ökas med 53 miljoner euro, vilket ännu inte lyfter relationen studerande-lärare ens till genomsnittlig europeisk nivå. Och ändå var regeringen inte beredd att föreslå ens hela denna summa.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp anser emellertid att det krävs ett långsiktigt arbete och extra ekonomiska resurser för att utveckla universiteten.

Anslaget har höjts jämfört med det ursprungliga förslaget, men underskottet är fortfarande 20 miljoner euro.

Hänvisning: BM 815/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.50.01 ökas med 20 000 000 euro för universitetens omkostnader.

20. (29.50.22) Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år)

Universitetscenter inrättades 2004 i Kajana, Karleby, Lahtis, S:t Michel, Björneborg och Seinäjoki. De förbättrar universitetens regionala täckning och effektivitet, och de har spelat en betydande roll för att utveckla näringslivet och förstärka befolkningsunderlaget i de kommuner där de har inrättats.

Men det har inte satsats tillräckligt på att utveckla centren.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.50.20 ökas med 1 000 000 euro för utveckling av universitetscentren.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Det nuvarande studiestödet är otillräckligt och bör utvecklas och höjas på olika sätt. En förbättring skulle vara att studiestödets bostadstillägg betalas året runt så att de studerande kan få det under hela kalenderåret, alltså också under ferierna, om deras inkomster inte överskrider det belopp som läggs fast i 17 § i lagen om studiestöd. Det betyder ofta extra försörjningsproblem för de studerande att de inte får bostadstillägget under sommarmånaderna, eftersom de inte får t.ex. allmänt bostadsstöd för en så kort tid. I många fall har de studerande varit tvungna att ansöka om utkomststöd under sommarmånaderna. Om bostadstillägget betalades året runt, skulle det underlätta framför allt för de studerande som studerar också under sommarmånaderna eller som inte lyckas få sommarjobb. Det skulle minska tomgången på studentbostäder. Dessutom skulle det minska kommunernas utgifter för utkomststöd.

Undervisningsministeriet bedömer i en studie (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior 18:2002) att omkring 35 500 studerande skulle få mer studiestöd om bostadstillägg betalades ut också under sommarferierna. Enligt finansministeriet är det genomsnittliga bostadstillägget för studerande 184 euro per månad. Kostnaderna skulle ligga kring 20 miljoner euro per år.

Studerandena på olika utbildningsstadier behandlas inte lika. Studiepenningen för självständigt boende högskolestuderande som inte fyllt 20 år sjunker inte på grund av föräldrarnas inkomster, men det gör studiepenningen för studerande på andra stadiet. Därmed särbehandlas studerande på andra stadiet omotiverat i relation till högskolestuderande.

En sådan orättvis behovsprövning av studiepenningen utifrån föräldrarnas inkomster måste avskaffas också när det gäller självständigt boende studerande på andra stadiet som inte fyllt 20 år. I Finland går gränsen för myndighet vid 18 år. Det är inte rättvist att storleken på studiepenningen för självständigt boende 18- och 19-åriga studerande på andra stadiet bestäms utifrån föräldrarnas inkomster, trots att föräldrarna enligt lagen inte längre har någon skyldighet att försörja sina fullvuxna barn och trots att de inte längre hör till samma hushåll.

Det beräknas kosta omkring 38 miljoner euro att avskaffa behovsprövningen av studiepenningen för alla självständigt boende studerande som fyllt 18 år. Med den summan är det möjligt att samordna studiestödssystemet och behandla studerande på olika utbildningsstadier på lika villkor.

Hänvisning: BM 943/2007 rd (Valpas) — bostadstillägg

Hänvisning: BM 19/2007 rd (Arhinmäki) — studiepenning för studerande på andra stadiet

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.70.55 ökas med 58 000 000 euro och att 20 000 000 euro av anslaget används till budgetbaserad utbetalning av studiepenningens bostadstillägg under hela kalenderåret och 38 000 000 euro för budgetbaserad studiepenning för studerande på andra stadiet.

80. Konst och kultur

30. Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader (förslagsanslag)

Biblioteken spelar en stor roll för att främja medborgarnas likställdhet och demokratin. Biblioteken bidrar till att garantera alla lika möjligheter att utnyttja informationssamhället och medverka i det. Det måste finnas tillräckligt med datorer med nätuppkoppling och sakkunnig betjäning för biblioteksbesökarna.

De kommunala biblioteken har någon gång fått adekvata resurser av staten för att skaffa datorer och internetuppkopplingar, men i och med att tekniken och programmen hela tiden utvecklas, slukar de numera en oproportionerligt stor del av bibliotekens årliga budgetar. De pengarna tas vanligen från den övriga biblioteksverksamheten. Det kan inte vara så att biblioteken ensamma bär ansvaret för ett jämlikt informationssamhälle och för att finansiera det.

Informationssamhället får inte digitaliseras på den övriga kulturens bekostnad. Det behövs en insats från statens sida för att alla bibliotek ska ha en fast uppkoppling till nätet.

Hänvisning: BM 20/2007 rd (Arhinmäki)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.30 ökas med 5 000 000 euro för de allmänna bibliotekens driftskostnader och att bevillningsfullmakten höjs med 5 000 000 euro.

33. Statsandelar och -understöd för kulturverksamhet i kommunerna (förslagsanslag)

Vänsterförbundet anser att kultur är en väsentlig del av människors liv. Därför måste alla finländare, oberoende av bostadsort och förmögenhet, ha möjlighet att utnyttja kulturella tjänster och utöva kultur på sina egna villkor. Kultur är att växa som människa och att vara människa.

Möjligheten att utöva kultur och konst på sina egna villkor förstärker människans egen kulturella identitet och hjälper henne att gestalta sin omvärld, ofta ur en fräsch synvinkel. Här har kommunernas kulturväsen mycket att göra.

Det är lika viktigt att värna kulturell mångfald som mångfald i naturen. Konst och kultur tilldelas en så liten bit av den statliga och kommunala kakan att det inte löser de finansiella problemen inom social- och hälsovården att den reduceras ytterligare.

Det är en paradox att det psykiska välbefinnandet inte ökar med tilltagande materiellt välstånd. Kultur och konst kan ge människor ett viktigt livsinnehåll. Bibliotek, museer, teatrar, fritt bildningsarbete, skolor och läroanstalter för grundläggande konstundervisning bildar ett nätverk av kulturinstitutioner med bred täckning. Genom att vidareutveckla det kan alla medborgare få tillgång till konst och kultur. Staten och kommunerna måste tillsammans se till att nätverket inte förvittrar.

Kommunerna är betydande kulturfinansiärer. Kommunerna har haft det svårt med ekonomin och därför kan man redan nu se att kommunerna inte längre anställer eller stöder professionella kulturproducenter, vilket också är en försörjningsfråga för människor i kulturbranschen. Samtidigt äventyras också den livskraftiga statligt stödda kultuen.

Det beräknas att den totala volymen kultur-, ungdoms-, motions- och idrotts- och bildningsaktiviteter som tredje sektorn står för ökar under kommande år. Bedömningen grundar sig på den offentliga sektorns krympande resurser, förändrade värderingar och omstruktureringen av välfärdssamhället till följd av dem.

Den offentliga finansieringen kanaliseras huvudsakligen via kommunerna. Bara ett fåtal lokala föreningar får stöd direkt från staten. Omkring en fjärdedel av ungdomsorganisationerna tilldelas tippningsvinstmedel. Annars kan lokalorganisationer få t.ex. tippningsvinstmedel via centralorganisationerna. Inemot två tredjedelar av föreningarna får kommunalt stöd för sin verksamhet. Ungdomsorganisationer, frivilliga brandkåren samt idrotts-, kultur- och kommundelsorganisationerna är de som är mest beroende av stöd från kommunen.

Kommunernas möjligheter att ta hand om frivilligorganisationernas kulturaktiviteter har urholkats på djupet. Att den professionella konstutövningen får mer pengar betyder inte att problemen för kulturaktiviteter på gräsrotsnivå skulle vara avhjälpta.

Kommunerna står för merparten av kostnaderna för kulturaktiviteter för medborgarna. De prioriterar ofta barnkultur, kulturella aktiviteter för särgrupper och flerkulturell verksamhet. Om det statliga stödet minskar, betyder det att kommunernas kulturarbete också gör det. Det långsiktiga kulturarbetet råkar i fara.

Nu är det dags att satsa på kvalitet, innehåll och tillgänglighet när det gäller våra gemensamma kulturella tjänster. Därför föreslår vi ökade statsandelar och statsunderstöd för kulturverksamhet i kommunerna.

Hänvisning: BM 211/2007 rd (Kauppila)

Hänvisning: BM 819/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.33 ökas med budgetbaserade 4 000 000 euro för kulturverksamhet i kommunerna.

34. Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag)

I Finland har samhället satsat på ett omfattande bibliotekssystem för att bevara och ta fram information. Utöver vetenskapliga bibliotek har vi omkring tusen allmänna bibliotek med filialer. Vårt utmärkta biblioteksväsen har bidragit till att höja den allmänna bildningsnivån och jämna ut skillnaderna mellan olika sociala grupper. I ett informationssamhälle som betonar medlemmarnas medinflytande bör alla ha möjlighet att vara med och utveckla samhället. Där spelar ett fungerande och heltäckande biblioteksväsen en central roll.

Men regeringen står i beråd att dra ner på statsandelen för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek och därmed urholka bibliotekens roll i vårt samhälle. Också bevillningsfullmakterna för anläggningskostnaderna för bibliotek är otillräckliga.

Hänvisning: BM 296/2007 rd (Kuoppa)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.34 ökas med 4 300 000 euro till statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek och

att bevillningsfullmakten ökas så att det 2008 får fattas beslut om statsandelar till högst 10 000 000 euro för anläggningsprojekt.

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Sedan lågkonjunkturen har frivilligorganisationernas stöd för fredsarbete minskat med nästan en tredjedel. Den fortsatta eftersläpningen bara ökar. Fredsorganisationerna deltar i arbetet med att genomföra FN:s millenniemål utifrån Finlands åtaganden i både nationella och internationella projekt och för att stärka säkerheten genom insatser för ömsesidigt samförstånd mellan samhällen. Därför är det nödvändigt att förbättra villkoren för fredsarbete.

Hänvisning: BM 13/2007 rd (C. Andersson)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.50 ökas med 1 000 000 euro för främjande av fredsarbete.

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Statens konstnärsstipendium är sedan den 1 juni 2006 1 254 euro i månaden och 15 048 euro om året. Ändå har stipendierna ännu inte nått ens den reella nivå de hade 1970, då de infördes. Med stipendiet kan en konstnär bekosta sina arbetsredskap och arbetsrum och försörja sig själv och dem som konstnären eventuellt har att försörja under stipendieperioden.

Antalet år som konstnärsstipendiet beviljas för släpar fortfarande långt efter tidigare åtaganden. Stipendierna spelar en klart större roll än förr för professionella konstnärers arbetsmöjligheter. Därför vill Vänsterförbundet också att allt fler konstnärer ska beviljas stipendium. Dessutom bör alla konstnärsstipendier höjas så att de kan beskattas och berättigar konstnärerna till social trygghet och pensionsskydd. En nivåhöjning är nödvändig för att konstnärernas nettoinkomster inte ska sjunka. Nivån på privata stiftelsers stipendier varierar, men reformen ska gälla också dem.

Hänvisning: BM 14/2007 rd (C. Andersson)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.51 ökas med 10 000 000 euro för större och fler konstnärsstipendier.

52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Finländsk film har gett prov på sin livskraft under de senaste åren. Utbudet har varit brett, alltifrån barnfilmer till porträtt av inhemska märkespersoner och internationellt prisbelönta konstfilmer. Men statens understöd släpar efter jämfört med situationen i de övriga nordiska länderna. En finländsk helaftonsfilm görs för i snitt 1,2—1,4 miljoner euro mot 1,8—2,5 miljoner euro hos våra nordiska grannar. Det totala stödet för produktion och distribution är hos oss omkring 13 miljoner euro per år mot 30—35 miljoner euro i övriga Norden.

I Finland har yrkesteatrarna av hävd representarat ett mycket brett fält. Vid sidan av teatrar som fått statsandel utifrån teater- och orkesterlagen har vi haft ett mångfacetterat fritt teaterfält som ofta fördomsfritt har arbetat för att ta fram ett nytt uttryck och utbud och som egentligen bara har sporadiska och osäkra stöd att falla tillbaka på. Det obetydliga antalet årsverken gör det omöjligt att tillämpa teaterlagen på nya grupper, trots att de hela tiden blir fler.

Stödet för fria grupper påverkar direkt sysselsättningen för konstnärer i branschen. De här fria teatrarna som inte omfattas av teaterlagen sysselsätter hundratals teaterproffs men får bara 2,5 procent av statens teateranslag. Och det trots att de fria grupperna drar 17,5 procent av talteatrarnas åskådare och står för 23,5 procent av föreställningarna. Bristen på stöd har lett till att personalen arbetar två tredjedelar av sin arbetstid utan lön. Värdet av deras oavlönade arbete är omkring 3,5 miljoner euro.

Stödet till de fria teatrarna har länge varit oförändrat. Ändå utökades gruppen 2007 med två nya cirkusgrupper, vilket minskade understöden till andra grupper ytterligare.

Vårt anslagsförslag avser att höja stödet till de fria teatrarna med 2 miljoner euro, dvs. till den nivå som man kom överens om redan när teaterlagen bereddes 1993.

Den moderna finländska cirkusen är internationellt intressant och nyskapande. Genom att kombinera cirkus, dans och film har spjutspetsgrupperna i vårt cirkusliv gjort ett så starkt internationellt genombrott att två toppgrupper inom vår moderna cirkus 2007 redan har hunnit med fler än 200 föreställningar i omkring 20 länder. Vår cirkusutbildning håller en mycket hög nivå, men problemet är att de trupper som uppstår efter utbildningen inte garanteras tillräckliga ekonomiska resurser att etablera sig.

Hänvisning: BM 15/2007 rd (C. Andersson)

Hänvisning: BM 820/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.80.52 ökas med 4 500 000 euro och att 2 000 000 euro av denna summa används till produktionsstöd för inhemsk film, 2 000 000 euro till stöd för fria dans- och teatergrupper och 500 000 euro till stöd för modern cirkus.

90. Idrottsverksamhet

50. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag)

Vardagsmotion och idrottsföreningsaktiviteter spelar en stor roll för folkets hälsa och mentala rekreation. Idrottsföreningarnas arbete för både unga och gamla är synnerligen viktigt för det allmänna välbefinnandet och som ett sätt att förebygga marginalisering.

Hänvisning: BM 664/2007 rd (Puhjo)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.90.50 ökas med 500 000 euro från dispositionsfonden för tippningsvinstmedel för främjad vardagsmotion.

20. Jordbruk

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 2 år)

Det har inte reserverats tillräckliga anslag för utveckling av landsbygdens struktur. Investeringsbidragen förvandlas till brist på pengar om anslagen inte höjs. Investeringsstöden utgör en del av 141-avtalet.

Hänvisning: BM 212/2007 rd (Kauppila)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.20.61 ökas med 20 000 000 euro.

50. Vattenhushållning

31. Understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder (reservationsanslag 3 år)

Det finns goda argument för att höja anslaget från det som en majoritet i utskottet gått med på.

Hänvisning: BM 297/2007 rd (Kuoppa)

Hänvisning: BM 874/2007 rd (Tennilä)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.50.31 ökas med 2 000 000 euro.

60. Skogsbruk

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Virkesimporten från Ryssland kommer helt uppenbart att minska under de kommande åren. För att trygga industrins virkesförsörjning och tillgången på energivirke är det skäl att höja anslaget nu.

Hänvisning: BM 213/2007 rd (Kauppila)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.60.44 ökas med 14 000 000 euro.

24. Vägförvaltningen

21. (31.24.21, delvis) Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

De anslag som regeringen föreslår och som en majoritet i utskottet har visat grönt ljus för räcker under inga omständigheter till för att garantera vägnätets servicestandard och trafiksäkerheten. Ett fungerande vägnät är dessutom ett viktigt regionalpolitiskt instrument.

Hänvisning: BM 157/2007 rd (Kangas)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.24.21 ökas med 20 000 000 euro.

25. Statsbidrag för väghållningen

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Nätverket av enskilda vägar försvagas utan adekvata statsbidrag. Kommunerna har också i många fall dåliga ekonomiska förutsättningar för att bistå enskilda vägar.

Hänvisning: BM 302/2007 rd (Kuoppa)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.25.50 ökas med 8 000 000 euro.

40. Banförvaltningscentralen

21. (31.40.21, delvis) Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Regeringen förefaller att inte vilja erkänna klimatförändringens roll, utan stöder personbilismen med 216 miljoner euro genom en lika stor sänkning av bilskatten. Satsningen på kollektivtrafik är däremot nästan obefintlig.

Det är viktigt att transporter flyttas över på järnvägarna, men för det krävs det ökade anslag för basbanhållning.

Hänvisning: BM 315/2007 rd (Kyllönen)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro.

78. Vissa banprojekt (förslagsanslag)

Om vi ska motverka klimatförändringen måste vi satsa kraftfullt på att utveckla kollektivtrafiken. Vänsterförbundets riksdagsgrupp anser att elektrifieringen av banavsnittet Vasa—Seinäjoki är ett led i utvecklingen av kollektivtrafiken också i detta avseende. De samlade kostnaderna för elektrifieringen är kring 17 miljoner euro.

Hänvisning: BM 824/2007 rd (Sirnö)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.40.78 ökas med 5 000 000 euro för elektrifiering av banavsnittet Vasa—Seinäjoki.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

För att motverka klimatförändringen måste villkoren för kollektivtrafiken förbättras och kollektivtrafiken göras attraktivare, och det ska ske genom mer statlig finansiering. Kollektivtrafikresorna i hela landet sker till omkring 70 procent i huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo. Men staten stöder inte på något vis kollektivtrafiken i de här områdena. Tvärtemot vad som är fallet i de största städerna i många europeiska länder bygger kollektivtrafiken i våra stora städer på biljettinkomster och kommunernas egen finansiering. Däremot stöder staten kollektivtrafiken i de medelstora städerna med omkring 20—40 procent.

Regeringen Vanhanen ger blanka katten i klimathotet och satsar i stället 216 miljoner euro på ökad privatbilism i sin bilskattereform. Det är dessutom fråga om en permanent satsning. I budgetpropositionen för 2009 tänker regeringen komma med ett förslag om ett mindre anslag till stöd för kollektivtrafiken i våra stora städer. I praktiken går stödet till den precis genomförda dieselaccisreformen.

I stora städer ska kollektivtrafiken vara ett verkligt alternativ till privatbilismen. Den nuvarande utvecklingen är helt ohållbar, eftersom de höjda biljettpriserna leder till minskade passagerarvolymer, ökade kostnader och den vägen till ett tryck på att dra in tjänster. Om vi ska vända trenden måste tillgången, kvaliteten och priset på kollektivtrafiktjänster ligga rätt, och det betyder i sin tur ökad finansiering för kollektivtrafiken och att staten tar sitt ansvar för att stödja kollektivtrafiken i Helsingfors och andra stora städer.

På sikt kan kollektivtrafikens villkor tryggas genom utveckling. Genom olika utvecklingsprojekt kan vi se till att vi har förutsättningar att bevara kollektivtrafiktjänsterna och förbättra servicestandarden och konkurrenskraften. Det behövs adekvat finansiering t.ex. för att utveckla reseservicecentralernas och kollektivtrafikens informationssystem.

Alla former av kollektivtrafik kämpar med svårigheter: tågtrafiken, busstrafiken och skärgårdstrafiken. Det är en stor utmaning att samordna resor.

År 2006 avsattes 5,9 miljoner euro för projekt för att utveckla, planera och forska i kollektivtrafik. Nu föreslås 3,2 miljoner euro, som inte räcker till. Det behövs minst 2 miljoner euro till för utveckling av kollektivtrafiken. Det är nödvändigt för en hållbar utveckling av trafiken och för att reducera koldioxidutsläppen från trafiken.

Hänvisning: BM 22/2007 rd (Arhinmäki) —stöd för kollektivtrafiken

Hänvisning: BM 892/2007 rd (Tiusanen) — utveckling av kollektivtrafiken

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 15 000 000 euro, och att 13 000 000 euro av denna summa används till stöd för kollektivtrafiken i Helsingfors och andra stora städer och 2 000 000 euro för utveckling av kollektivtrafiken.

65. Köp av tågtrafikens fjärrtjänster (förslagsanslag)

Av klimat- och miljöhänsyn är det viktigt att vi har en heltäckande och effektiv fjärrtrafik. Därför måste anslaget höjas.

Hänvisning: BM 220/2007 rd (Kauppila)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.60.65 ökas med 5 000 000 euro.

50. (26.96, delvis) Utveckling av regionerna

43. (26.98.43) Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

För landskapsutvecklingen är det viktigt att det anvisas mer anslag som inte binds upp i program. Det gör det möjligt att utnyttja nya idéer i landskapen.

Hänvisning: BM 303/2007 rd (Kuoppa)

Hänvisning: BM 222/2007 rd (Kauppila)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 32.50.43 ökas med 5 000 000 euro som inte binds upp i program.

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Våra möjligheter att klara av allt strängare utsläppskrav är inte särskilt goda om vi inte satsar kraftfullt på bättre energiekonomi. Det behövs stöd bl.a. för demonstrationsanläggningar.

Hänvisning: BM 893/2007 rd (Tiusanen)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 32.60.40 ökas med 8 000 000 euro.

80. (34.06, delvis) Arbetskraftspolitik

51. (34.06.51) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Under de senaste riksdagsperioderna har det dragits ner kraftfullt på lönebaserade sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner. År 1998 satsade staten en summa motsvarande 193 miljoner euro på lönebaserade sysselsättningsstöd, men 2001 hade de halverats till 95 miljoner euro. För nästa år föreslås bara 61 miljoner euro i sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner.

Det faktum att långtidsarbetslösheten sitter fast på en alldeles för hög nivå kräver uttryckligen fler aktiva sysselsättningsåtgärder, inte färre som än en gång föreslås. Vi får inte låta oss förledas av att snuttarbetare och hyrd arbetskraft förskönar arbetslöshetsstatistiken.

Därför är det motiverat att det aktiva sysselsättningsstödet till kommuner och samkommuner som beviljas på nuvarande sysselsättningsgrunder höjs till samma nivå som 2001.

För invandrare som redan är bosatta i Finland är det största hindret för integrering deras bristande kunskaper i finska, attityderna mot invandrare och svårigheterna att få fotfäste i arbetslivet. I dessa invandrares fall beror det i alltför hög grad på vilken invandrarstatus de har om de ska erbjudas t.ex. språkundervisning.

Bristande språkkunskaper gör det svårt att kommunicera med myndigheter, gallrar ut yrkesmänniskor redan innan de kommer så långt som till arbetsintervjuer och bidrar till att marginalisera invandrare. Bristande språkkunskaper har också visat sig vara en oöverstiglig tröskel för att få finskt medborgarskap, då utlänningsverket och polisen i alltför många fall betraktat det mycket stränga språkkravet i medborgarskapslagen som en tröskelfråga för att ens behandla en medborgarskapsansökan.

För att invandrare ska få arbete, integrera sig och skapa band med Finland är det viktigt att ordna mer språk- och integrationsutbildning för invandrare och samtidigt också se till att fler invandrare får rätt till sådan utbildning.

Hänvisning: BM 673/2007 rd (Puhjo) — kommuner och samkommuner

Hänvisning: BM 811/2007 rd (Sirnö) — utbildning och integrering av invandrare

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 32.80.51 ökas med 39 000 000 euro och att 34 000 000 euro av denna summa anvisas för kommuner och samkommuner för sysselsättning och 5 000 000 euro för ökad språk- och integrationsutbildning för invandrare.

01. (33.01, delvis, 03, 04, 12 och 14) Förvaltning

01. (33.01.21) Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vi menar att det arbete barnombudsmannen utför är ytterst angeläget och föreslår därför två nyanställningar till barnombudsmannens hjälp.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.01.01 ökas med 200 000 euro för anställning av två assisterande personer på barnombudsmannens byrå.

10. (33.15, 28, delvis och 35.30, delvis) Utjämning av familje- och boendekostnader

51. (33.15.52) Barnbidrag (förslagsanslag)

Regeringen föreslår att barnbidragets ensamförälderförhöjning ska höjas från 36,60 till 46,60 euro per barn och kalendermånad. I övrigt förblir barnbidragen oförändrade. Vi föreslår att förutom tillägget till ensamföräldrar ska alla barnbidrag höjas med 10 euro.

Eftersom ändringen inte nu kan göras lagstiftningsvägen, föreslår vi ett extra påslag på barnbidragen. Då ser barnbidragen ut som följer:

En höjning av barnbidragen är enligt vår mening motiverad, inte minst för att så många barnfamiljer hamnat i ekonomiskt trångmål. I en annan av våra motioner föreslår vi dessutom att den grundläggande tryggheten (grunddagpenningen vid arbetslöshet och arbetsmarknadsstödet, de lägsta dagpenningarna inom sjukförsäkringen och utkomststödets grunddel) ska höjas till samma nivå som full folkpension nu ligger på. På det viset skulle fattigdomen bland barnfamiljer kunna elimineras.

Hänvisning: BM 305/2007 rd (Kuoppa)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.10.51 ökas med budgetbaserade 130 000 000 euro för ett extra påslag om 10 euro per kalendermånad på alla barnbidrag.

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

51. (33.17.51) Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Vänsterförbundet vill att grundtryggheten ska ses över för att vi ska få ett rättvisare samhälle.

Trots att sysselsättningen förbättrats är arbetslösheten fortfarande ett problem som slår mot hela det finska samhället. Regeringen har försökt svara på utmaningen, men effekterna har mestadels låtit vänta på sig. Det behövs nya metoder för att få större balans i utbudet av och efterfrågan på arbetskraft och locka arbetslösa att ta emot alla anställningar som de erbjuds.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan jämkad arbetslöshetsförmån betalas till personer i korttidsanställningar. Men ofta händer det att arbetsinkomsten, också om man lägger till den jämkade dagpenningen, är lägre än nettoinkomsten för en heltidsarbetslös. Bakomliggande orsaker är ofta kostnaderna för inkomstförvärv och arbetstidens och anställningens längd.

Den jämkade dagpenningen bör vara minst 550 euro i månaden.

Ingendera av statsminister Vanhanens regeringar har rört ett finger för att höja arbetslöshetsförmånerna. Detta trots att arbetslösheten är den största enskilda fattigdomsfaktorn. Men även om det ljusnat på sysselsättningsfronten går mer än 200 000 människor fortfarande utan jobb. Antalet är ännu större om man räknar in dem som är undersysselsatta ett år, en månad eller en dag. Arbetslösheten har i dag en vansklig struktur. Andelen långtidsarbetslösa och periodiskt arbetslösa är stor, och utan särskilda stödåtgärder är det högst osannolikt att de får ett jobb. Som en följd av arbetsmarknadsreformen har mer än tiotusen arbetslösa tvingats ty sig till utkomststöd. Också nykomlingarna på arbetsmarknaden har det ekonomiskt svårt.

Försörjningen vid arbetslöshet måste absolut förbättras för att så många som möjligt av de arbetslösa som löper fara att bli utslagna ska stå till arbetsmarknadens tjänst. En arbetslös kan inte göra upp långtidsplaner om grundtryggheten inte är adekvat.

Hänvisning: BM 359/2007 rd (Laakso) — jämkad dagpenning

Hänvisning: BM 499/2007 rd (Mustajärvi) — grunddagpennning

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.20.51 ökas med 11 500 000 euro, varav budgetbaserade 10 000 000 euro för budgetbaserad översyn av den jämkade arbetslöshetsförmånen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och 1 500 000 euro för en budgetbaserad höjning med 4 euro av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa från och med den 1 januari 2008.

52. (34.06.52) Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Vänsterförbundet vill att grundtryggheten ska ses över för att vi ska få ett rättvisare samhälle.

Ingendera av statsminister Vanhanens regeringar har rört ett finger för att höja arbetslöshetsförmånerna. Detta trots att arbetslösheten är den största enskilda fattigdomsfaktorn. Men även om det ljusnat på sysselsättningsfronten går mer än 200 000 människor fortfarande utan jobb. Antalet är ännu större om man räknar in dem som är undersysselsatta ett år, en månad eller en dag. Arbetslösheten har i dag en vansklig struktur. Andelen långtidsarbetslösa och periodiskt arbetslösa är stor, och utan särskilda stödåtgärder är det högst osannolikt att de får ett jobb. Som en följd av arbetsmarknadsreformen har mer än tiotusen arbetslösa tvingats ty sig till utkomststöd. Också nykomlingarna på arbetsmarknaden har det ekonomiskt svårt.

Försörjningen vid arbetslöshet måste absolut förbättras för att så många som möjligt av de arbetslösa som löper fara att bli utslagna ska stå till arbetsmarknadens tjänst. En arbetslös kan inte göra upp långtidsplaner om grundtryggheten inte är adekvat.

Hänvisning: BM 500/2007 rd (Mustajärvi)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att riksdagen ökar moment 33.20.52 med budgetbaserade 123 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet med 4 euro från och med den 1 januari 2008.

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. (33.32.30) Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Regeringen föreslår ett alldeles för litet anslag för nästa år. Vi anser att anslaget ska höjas med 450 miljoner euro för att den offentliga servicen ska kunna utvecklas, lönejämställdheten genomföras och kvaliteten på och tillgången till vård- och omsorgstjänster garanteras. I oppositionens gemensamma motion var summan 600 miljoner euro, men eftersom regeringen gick med på att skjuta till 150 miljoner euro, är vårt förslag nu 450 miljoner euro.

Hänvisning: BM 52/2007 rd (Filatov m.fl.)

Anslaget behövs bl.a. för

• att beta av vårdköerna och genomföra vårdgarantin. Hänvisning: BM 993/2007 rd (Virtanen)
• att förbättra äldreservicen. Hänvisning: BM 254/2007 rd (Korhonen)
• att kommunernas avgiftsinkomster inte ska dras av från statsandelen. Hänvisning: BM 1067/2007 rd (Yrttiaho)
• att eliminera det generella underskottet till följd av nya uppgifter. Hänvisning: BM 306/2007 rd (Kuoppa)
• att avlöna personliga assistenter åt personer med grav funktionsnedsättning. Hänvisning: BM 901/2007 rd (Tiusanen)
• att öka antalet personer som får stöd för närståendevård från 29 000 till 52 000,
• att arbetslösa ska få hälso- och sjukvård.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.60.30 ökas med budgetbaserade 450 000 000 euro för social- och hälsovårdens driftskostnader.

32. (33.32.32) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

Vi föreslår att anslaget höjs. Men vi tillstår att höjningen inte räcker till för att täcka underskottet från tidigare och kommande år.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.60.32 ökas med budgetbaserade 10 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård.

33. (33.32.33) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Vi föreslår att anslaget höjs. Men vi tillstår att höjningen inte räcker till för att täcka underskottet från tidigare och kommande år.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.60.33 ökas med budgetbaserade 10 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning.

35. (33.32.38) Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

För hela det finska samhället och hushållen har 2000-talet inneburit en svindlande ekonomisk framgång. Enligt färsk statistik ökade hushållens förmögenhet på fyra år från 134 miljarder euro i slutet av 2002 till inte mindre än 191 miljarder euro. Och det ekonomiska välståndet har fortsatt öka i år.

Ett oroväckande faktum är att de som lever på de minsta inkomsterna inte ser skymten av välståndet i vårt samhälle. Välståndet fördelar sig ojämnt, och ojämlikheten ökar i allt snabbare takt. Men regeringen förefaller strunta i det. Under de tio senaste åren har fattigdomen fördubblats. Bland barnfamiljer har den de facto blivit två och en halv gånger så stor. Särskilt ensamförälderfamiljer, flerbarnsfamiljer och familjer som drabbats av arbetslöshet har svårt att klara sig ekonomiskt.

Barnbidraget finns till för att hjälpa upp barnfamiljers ekonomi och tjäna som kompensation för kostnaderna att ha barn. Barnbidragens reella värde har emellertid sjunkit när höjningen av dem inte är bunden till något som helst index. År 2004 höjdes barnbidraget för familjens första barn med tio euro per månad plus att ensamföräldrar fick ett ytterligare påslag om tre euro i månaden. Nu föreslår regeringen att ensamförälderförhöjningen ska höjas från 36,60 till 46,60 euro per barn från början av 2008. Höjningen kommer väl till pass i många familjer.

Det är en skriande orättvisa att ingen av höjningarna förbättrar det ekonomiska läget för de sämst utsatta familjerna. Kriterierna för utkomststödet ändrades genom ett statsrådsbeslut den 1 januari 1994 så att barnbidragen räknas in i familjens inkomster när utkomststödet fastställs. I praktiken innebär detta att en höjning av barnbidraget alltid minskar utskomststödet med ett lika stort belopp.

Barnbidraget för det första barnet i familjer som får kommunalt utkomststöd bör räknas som prioriterad inkomst för att inte minska utkomststödet. På det viset kan också de som har verkligt låga inkomster dra nytta av barnbidragshöjningarna. Deras inkomster ökar med samma belopp som barnbidraget för det första barnet, alltså ca 100 euro, och är de ensamföräldrar dessutom med ett lika stort belopp som ensamförälderförhöjningen, dvs. totalt 110 euro.

Hänvisning: BM 478/2007 rd (Lapintie)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.60.35 ökas med budgetbaserade 35 000 000 euro för ändrade kriterier för utkomststödet när det gäller barnbidraget för det första barnet.

38. (33.32.37) Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för rättspsykiatriska undersökningar av barn och ungdomar i anknytning till förundersökning av brott (fast anslag)

Ända sedan 2000 har det för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde anvisats ett årligt budgetanslag för att utveckla och ordna psykiatriska tjänster för barn och ungdomar. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2008 att momentet ska strykas. Samma förslag har lagts flera år i följd, men riksdagen har motsatt sig det kraftigt och anslaget har fått stå kvar.

Tack vare detta särskilda statsbidrag har sjukvårdsdistrikten kunnat genomföra de nödvändiga omstruktureringar av servicesystemen som den psykiatriska vården av barn och ungdomar och forskningen kring den krävt. Det pågår en lång rad ungdomspsykiatriska projekt runtom i landet som nästa år hotar bli utan den finansiering de nödvändigtvis skulle behöva. Utan anslaget går det inte heller att planera eller genomföra nya projekt.

Barn drabbas allt oftare av psykiska problem. Stakes har undersökt hur skolbarn mår och kommit fram till att 15—20 procent av barnen och ungdomarna har psykiska problem och bedömer att 7—8 procent av dem behöver psykiatrisk vård. En så hög siffra som 5—10 procent av ungdomarna lider av svår depression. Nyligen gjorda studier pekar på att psykiska problem är förvånansvärt allmänna också bland barn under skolåldern.

Regeringen har i sin förklaring utfäst sig att säkra tillgången till psykiatriska tjänster för barn och ungdomar och avsätta statliga pengar särskilt för att trygga vården av och stödtjänster till personer med psyk- och drogproblem. Dessutom lovar regeringen att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att identifiera psykiska problem hos barn och ungdomar samt åt tillgängliga tjänster och kompetens inom den psykiska hälsovården.

Hänvisning: BM 162/2007 rd (Kangas)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att rubriken för moment 33.60.38 ändras till Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för kostnader i samband med utvecklandet av de kommunala och samkommunala mentalvårdstjänsterna (fast anslag) och

att moment 33.60.38 ökas med 7 000 000 euro för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar under 16 år och för att utveckla de kommunala och samkommunala mentalvårdstjänsterna. Anslaget får också användas för rättspsykiatriska undersökningar av barn och ungdomar i anknytning till förundersökning av brott.

70. (33.07, delvis, 08, delvis, 13 och 53) Främjande av hälsa och funktionsförmåga

22. (33.53.24) Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år)

Det behövs mer pengar för att bekämpa hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.70.22 ökas med 1 000 000 euro för bättre sexualhälsa och hiv-/aidsprevention.

50. (33.53.50) Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

I dagsläget avsätts det 20—25 euro per finländare för preventiva åtgärder medan motsvarande belopp för sjukvård är 2 000 euro. Det finns all anledning att satsa mer på prevention och på att minska rökning och drogmissbruk.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.70.50 ökas med 2 000 000 euro för preventiva hälsoinsatser.

90. (33.92, delvis) Understöd från Penningautomatföreningen

Den tredje sektorn bidrar med en ansenlig insats i arbetet på att förhindra utslagning och i det preventiva sociala arbetet. Särskilt personer som hotas av utslagning har föreningarna hjälpt till ett drägligt liv. Penningautomatföreningen har tjänat som en stor finansiär. Genom den föreningen finansieras i dagsläget en hel mängd verksamheter som klart och tydligt är permanenta och därför skulle finansieras genom budgeten.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att det i motiven till kapitel 33.90 uttalas följande:

01. (35.01, 40, 50, 60 och 99, delvis) Miljöförvaltningens omkostnader

01. (35.01.21 och 99.26) Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Hotet mot vår natur, vår miljö och vår miljörelaterade hälsa bara växer och växer. Det är en av orsakerna till att uppgifterna inom miljöministeriets förvaltningsområde ökar. Men 2008 års budget ger ingen chans att klara av arbetet.

Regeringen har i budgetpropositionen fortsatt på slaktlinjen när det gäller anslagen för miljöministeriets forsknings- och utvecklingsprojekt, trots att det hade varit motiverat att öka dem. Anslaget för miljöministeriets omkostnader är 3 877 000 euro mindre än i år.

Hänvisning: BM 902/2007 rd (Tiusanen)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.01.01 ökas med 3 877 000 euro.

65. (35.99.65) Understöd till organisationer och för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Miljöorganisationerna bedriver ett värdefullt upplysningsarbete för att skydda miljön och för att utveckla sophanteringen i skärgården och fjällområdet. I 2008 års budget har regeringen anslagit 513 000 euro mindre än i år för understöd till riksorganisationer för miljövård och frivilligorganisationer. Behovet av understöd har i själva verket blivit större.

Frivilligorganisationerna spelar en viktig roll i lagstiftningen och i riksdagens arbete överlag, och den rollen blir definitivt inte mindre. Därför får man inte minska understödet utan i stället öka det.

Hänvisning: BM 904/2007 rd (Tiusanen)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.01.65 ökas med 500 000 euro för understöd till organisationer.

10. (35.10, 20, delvis, och 99, delvis) Miljö- och naturvård

63. (35.20.63 och 76) Anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar (reservationsanslag 3 år)

Den summa regeringen föreslagit är allt annat än tillräcklig. I och med att virkespriset har stigit har också priset på de presumtiva skyddsområdena stigit. Det behövs också ett effektivare skydd av skogarna i södra Finland.

Hänvisning: BM 908/2007 rd (Tiusanen)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.10.63 ökas med 5 000 000 euro.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Det behöver satsas mer på planering och realisering av miljövårdsarbeten, på grundlig renovering och på matarledningar för avlopp och vatten.

Hänvisning: BM 228/2007 rd (Kauppila)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.10.77 ökas med 2 000 000 euro.

20. (35.20, delvis, 30, delvis och 70) Samhällen, byggande och boende

55. (35.30.55) Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Regeringen har inte tagit adekvat hänsyn till byggnadsreparationer i budgetpropositionen. Byggnadsbeståndet i Finland förfaller i rasande takt. Gamla hus, byggtekniska brister, fukt- och mögelskador m.m. gör inte saken bättre. Också det faktum att befolkningen blir äldre ställer nya krav på teknisk utrustning i bostadshus (bl.a. hissar). Staten måste gå starkt in och stödja reparationerna.

En rätt ny förordning som gäller hushållsavloppsvatten kräver en effektivare behandling av avloppsvattnet bl.a. på permanentbebodda fastigheter och i fritidsbostäder som använder mycket vatten, på kreatursgårdar som använder vatten i mjölkrum och i företag som bedriver landbygdsnäringar.

Fastigheter som saknar vattenklosett ska lämna en utredning om avloppssystemet senast den 31 december 2007. Bestämmelserna gäller nya fastigheter med omedelbar verkan, medan gamla fastigheter har en övergångstid på tio år.

Effektivare åtgärder kommer att krävas på uppskattningsvis 200 000—250 000 fastigheter. Ändringsarbetena beräknas kosta 3 000—7 000 euro per fastighet.

Bestämmelserna gäller företrädesvis glesbygden. I norra Finland består merparten av befolkningen av äldre som man vill ska bo kvar hemma så länge som möjligt, men som man med lagstiftning av detta slag tvingar söka bostad och tjänster i tätorter på grund av de höga kostnaderna.

Miljöcentralen beviljar investeringsbidrag för omläggning av avloppssystemet så att det uppfyller lagens krav. Normalt utgör bidraget 25 procent av de faktiska kostnaderna, dock högst 2 000 euro per fastighet. Men anslagen för ändamålet är alltför knappt tilltagna i nästa års budget och därmed finns det risk för att alla inte ges samma möjligheter att bygga nya avloppssystem.

För att motverka klimatförändringen får anslaget också användas för stöd för byte till miljövänlig uppvärmning och för investeringar som höjer energieffektiviteten.

Stödet gäller bara småhus. Men stöd bör också kunna betalas till flervåningshus, särskilt hyreshus. Lägre uppvärmningskostnader håller hyrorna i styr.

Hänvisning: BM 1069/2007 rd (Yrttiaho) —reparationer i bostäder

Hänvisning: BM 320/2007 rd (Kyllönen) — avloppssystem i glesbygden

Hänvisning: BM 912/2007 rd (Tiusanen) — stöd för byte till miljövänlig uppvärmning

Vi föreslås

att moment 35.20.55 ökas med 37 000 000 euro, varav 20 000 000 euro för ombyggnad av bostäder, 7 000 000 euro för stöd till planering och anläggning av avloppssystem i glesbygden och 10 000 000 euro för stöd för byte till miljövänlig uppvärmning.

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Anslaget har ett samhälleligt viktigt ändamål när man ser till den arkitektoniska verksamheten i regionerna, samhällsutvecklingen, naturskyddet, landskapsanpassningen m.m. Enligt bokslutet användes 925 000 euro av anslaget 2006. Anslaget för i år är bara 850 000 euro, och nu föreslår regeringen en ytterligare nedbantning till 800 000 euro.

Hänvisning: BM 231/2007 rd (Kauppila)

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.20.64 ökas med 1 000 000 euro.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

I regeringsprogrammet och i det utvecklingspolitiska programmet från 2004 har regeringen förbundit sig att göra det möjligt att höja anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av BNI så som FN rekommenderat. Den förra regeringens program hade som mål att höja anslagen till målnivån senast 2010 med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Nu har tidsfristen skjutits fram till 2015. Bland de övriga nordiska länderna har Norge, Danmark och Sverige redan för många år sen nått målet 0,7 procent och rentav överskridit det.

Regeringen föreslår att biståndsanslagen höjs till 0,44 procent av bni och att totalbeloppet är 830 miljoner euro. Under det gångna året har biståndet varit uppskattningsvis 0,43 procent av bni. Kristdemokraterna ser det som viktigt att biståndsanslagen ökas så att den FN-rekommenderade nivån nås så fort som möjligt. Ökningen föreslås uttryckligen gälla biståndsanslagen för frivilligorganisationer.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 757/2007 rd föreslår jag

att moment 24.30.66 ökas med 40 000 000 euro för egentligt bistånd.

40. (25.50) Verkställighet av straff

01. (25.50.21) Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Resurserna och personalen inom fångvården eller inom kriminalvårdens preventiva verksamhet utanför fängelserna har inte ökat i den takt som de växande utmaningarna hade förutsatt. Resursbristen kommer till synes i kriminalvårdens möjligheter att sköta sin grundläggande uppgift, nämligen att förhindra återfall i brott. För att klara sig i det civila behöver en frigiven fånge fortsättning på den vård och rehabilitering som har påbörjats i fängelset. För närvarande finns det inte alltid möjligheter till detta även om en hel del projekt har inletts.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 141/2007 rd föreslår jag

att moment 25.40.01 ökas med 1 500 000 euro för preventiv verksamhet inom kriminalvården.

10. (26.07, delvis och 26.75) Polisväsendet

01. (26.07.21, delvis och 75.21) Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det är viktigt att omedelbart tillsätta de lediga polistjänsterna nu då resursbristen har lett till att den normala jourberedskapen blivit sämre och otryggheten ökat bland medborgarna. Det har blivit svårare att få polishandräckning, inte minst i glesbygden. Utöver det vanliga polisarbetet behövs det resurser för utredning av den allt mer komplicerade ekonomiska brottsligheten och narkotikabrottsligheten plus bekämpningen av internationella kriminella nätverk.

Fastän polistjänsterna inte ska påverkas av produktivitetsprogrammet är nedskärningarna inriktade just på befattningarna inom den operativa polisen. Polisen kan inte nå de kvalitativa målen i budgetpropositionen med de minskande resurserna. Med hjälp av ett tilläggsanslag på fem miljoner euro kan cirka 100 polistjänster tillsättas för ett år.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 636/2007 rd föreslår jag

att moment 26.10.01 ökas med 1 100 000 euro för polisens omkostnader.

10. Militärt försvar

01. (27.10.21) Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

De män och kvinnor som fullgör värnplikt har länge väntat på att vissa förmåner ska förbättras. Det rör sig om bl.a. tandkräm, schampo och xylitoltuggummi. Dessutom väntar de på att alla garnisoner ska få avgiftsfri nätuppkoppling. Antalet fria resor bör ytterligare utökas och viseringskorten bör vara giltiga på alla tåg. Beväringsförbundet anser att alla de här förbättringarna är viktiga. De har ytterst liten effekt på statsekonomin men stor betydelse för förmånstagarna. Det är också på sin plats att justera dagpenningen och återinföra hemförlovningspenningen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 165/2007 rd föreslår jag

att moment 27.10.01 ökas med 1 000 000 euro för förbättringar i förmånerna till dem som fullgör värnplikt.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. (29.50.21) Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

När universitetslagen ändrades lades tonvikten på universitetens grundläggande uppgifter, undervisning och forskning, och dessutom på ökade effekter i samhället. Man vill att universiteten ska bli närmare kopplade till samhället och producera kompetens som landet kan bygga sin framgång på i framtiden.

Universiteten spelar en viktig roll när det gäller att skapa och förvärva kompetens. De måste följa med förändringarna i omvärlden och reagera på dem. Samtidigt måste de klara av sina basala uppgifter enligt hög standard och med goda resultat.

Det ställs allt högre krav på universiteten. Detta är delvis berättigat, men ges de möjlighet att klara av utmaningarna? Vilka möjligheter har de att utveckla sin verksamhet? Den offentliga finansieringen har på senare år använts för att bygga ut universiteten och inte för att höja deras standard.

Grundutbildningen vid universiteten har blivit lidande på grund av resursbristen. Det här visar sig som massföreläsningar, boktentamina och brist på individuell feedback och vägledning. Antalet lärare kan inte minskas utan att nivån på undervisningen försämras.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 713/2007 rd föreslår jag

att moment 29.50.01 ökas med 10 000 000 euro för utveckling av undervisningen vid universiteten.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

En ansvarsfull befolkningspolitik kräver att vi tar oss an orsakerna till studerandenas dåliga möjligheter att skaffa barn. Därför föreslår jag att underhållsskyldiga studerande ska få barntillägg till studiestödet.

Principen har varit att kostnaderna för familjebildning ska ersättas med hjälp av familjepolitiska stöd och att studiestödet ska finnas som stöd för individens utbildning. Men ändå beaktas underhållsskyldigheten t.ex. i arbetslöshetsdagpenningen fastän denna inte är något familjepolitiskt stöd. Det bör gå att tolka principen flexibelt av befolkningspolitiska skäl i fråga om studerande också. Studiestödet för studerande med familj bör höjas med 50 euro mer än vad regeringen föreslår.

Cirka 8 % av de kvinnliga studerandena i åldern 19—34 år har barn, dvs. antalet underhållsskyldiga kvinnliga studerande är grovt uppskattat 13 000. Det finns inga siffror för antalet underhållsskyldiga manliga studerande, men man kan beräkna att 5 % har barn. Av de män som får studiestöd är ungefär 6 000 underhållsskyldiga. Per år används ungefär tio stödmånader. Om 20 000 studerande föräldrar fick ett barntillägg på 50 euro till studiestödet skulle de årliga kostnaderna vara ca 10 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till lagmotion LM 77/2007 rd föreslår jag

att moment 29.70.55 ökas med 10 000 000 euro för ett nytt budgetbaserat barntillägg till studiepenningen.

90. Idrottsverksamhet

50. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag)

Om trettio år kommer det att finnas en halv miljon fler människor i pensionsåldern och befolkningen i arbetsför ålder kommer att ha minskat med 400 000. Enligt forskare lever nu den första generationen i historien vars barn kanske kommer att dö i yngre ålder än sina föräldrar. Det är mycket förmånligare att preventivt satsa på barns och ungas hälsa än att rätta till följderna av en dålig livsstil och handskas med invaliditet till följd av dålig näring och otillräcklig motion.

Det är viktigt att få barn och ungdomar att bli intresserade av idrott och motion. Barns och ungdomars fysiska kondition har blivit alarmerande mycket sämre under de senaste åren eftersom bara en tredjedel av dem rör sig tillräckligt mycket med tanke på hälsan. Motion och idrott förebygger också utanförskap och bidrar till att bygga upp självkänslan. Motion och idrott har en klar positiv effekt på hälsa, socialisering och till och med skolframgång.

För att barnen ska ha möjlighet att motionera är det viktigt att det finns idrottsplatser nära hemmet. En motionsvänlig boendemiljö bidrar till bestående motionsvanor. Skolgårdarna har enligt undersökningar en särskilt stor betydelse för barnens dagliga motion. Staten måste satsa kraftigt på lokala idrottsplatser nu när bristen på motion hotar hela landets framtid. En annan viktig faktor är de idrottsorganisationer som ordnar verksamhet på frivillig basis. Deras verksamhet och de ökade kostnaderna finansieras numera i allt större utsträckning av vanliga familjer med den påföljd att många barn saknar ekonomiska förutsättningar att utöva sådan motion och idrott som de skulle önska. För att rätta till detta missförhållande bör statens finansieringsandel av idrottsföreningarnas budgetar höjas.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 333/2007 rd föreslår jag

att moment 29.90.50 ökas med 900 000 euro för nya idrottsplatser och frivillig idrottsverksamhet.

10. Utvecklande av landsbygden

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Utsikterna för landsbygdsutvecklingen har ständigt blivit sämre. I budgetpropositionen skär regeringen ner statsbidraget för utvecklingen av landsbygdsnäringarna. Det kan inte anses befogat. Anslaget bör ökas så att utvecklingen kan vända.

Behoven av näringsrådgivning på landsbygden ökar i takt med att EU:s jordbrukspolitik blir allt mer komplicerad. Då också vissa produktionsinriktningar så som socker upphör uppstår nya problem. Landsbygdsföretagens konkurrenskraft och utveckling, miljöfrågor och växelverkan mellan landsbygden och tätorterna är viktiga. När det gäller dessa frågor behövs det stöd och stora satsningar. Statsminister Matti Vanhanens regering satsar inte tillräckligt på landsbygdsutvecklingen. Det visar sig också i att rådgivningsanslaget ligger i underkant.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotionerna BM 169/2007 rd och BM 170/2007 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 3 000 000 euro för statsunderstöd till rådgivning i landsbygdsnäringar.

20. Jordbruk

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett otillräckligt anslag att överföra till Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Detta förslår inte för de behov som grundar sig på lag. Anslaget bör höjas för att säkerställa finansieringen av jordbruket och andra strukturpolitiskt motiverade projekt. Detta är ett sätt att hindra att jordbruket och landsbygden körs ned helt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 171/2007 rd föreslår jag

att moment 30.20.61 ökas med 5 000 000 euro för överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond.

60. Skogsbruk

42. Statsbidrag till organisationer för främjande och övervakning av skogsbruk (reservationsanslag 2 år)

De finländska skogarna utsätts för många slags påfrestningar. I regeringsprogrammet föreslås det att avverkningsvolymen och energianvändningen av trä ska öka betydligt. När det blir svårare att importera virke från Ryssland ökar avverkningen i Finland.

Vi har nu de största skogstillgångarna någonsin sedan andra världskriget. Den årliga tillväxten är nästan 100 miljoner kubikmeter och stamveden omfattar 2,2 miljarder kubikmeter. Skogscentralerna och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio har förberett insatser för att stödja regeringens mål att öka användningen av inhemskt trä med 10—15 miljoner kubikmeter.

För att användningen av inhemskt virke ska kunna öka måste skogscentralernas resurser ökas med 50 årsverken. Det finns hemman där det uppenbarligen inte utförts någon avverkning på åratal. Rådgivningen går främst ut på att informera om avverkning och skogsvård och att kontakta skogsägarna personligen i den mån det finns resurser. Info om avverkning och skogsvård är ett nytt sätt för skogscentralen att öka nyttan av de uppgifter den har om skogstillgångarna. ABC-rådgivningsprodukterna ska börja användas i större utsträckning. De är till största delen färdiga men används begränsat. Avverkningsvolymen kan ur hållbarhetssynvinkel ökas med ca 16 miljoner kubikmeter per år.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 335/2007 rd föreslår jag

att moment 30.60.42 ökas med 1 500 000 euro för ökade rådgivningsresurser till skogscentralerna.

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Skogsbruket utgör stommen för den finländska näringsstrukturen. Ett hållbart skogsbruk är mycket viktigt för industri, sysselsättning, landsbygdsnäringar och miljöfrågor. Regeringen skär ned anslaget för stöd till en uthållig virkesproduktion med 5 miljoner euro. Inga motiveringar ges. Nedskärningen gör att det blir svårare att producera inhemsk energi, vilket strider mot de uttalade målen.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller ett anslagstillägg om fem miljoner euro som syftar till att öka stödet för bl.a. tillvaratagande av energivirke som en del av ett hållbart skogsbruk och en hållbar energihushållning.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 143/2007 rd föreslår jag

att moment 30.60.44 ökas med 3 000 000 euro för stöd till en uthållig virkesproduktion och uttag av energivirke.

21. Vägförvaltningen

01. (31.24.21, delvis) Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

I budgetpropositionen avdelas bara ett obetydligt höjt anslag för underhåll och ombyggnad av landsvägar. Underhållet av vägarna av lägre rang kommer att bli lidande. Den höjda kostnadsnivån ställer till med ytterligare problem. De sekundära vägarna är en viktig del av vägnätet. De är till nytta för en stor del av befolkningen och också för näringslivet. I synnerhet blir virkestransporterna lidande. Trafiksäkerheten riskeras allt mer på grund av vägarnas dåliga skick.

Anslaget för basväghållning bör ökas med 30 000 000 euro. Tillskottet gör det möjligt att garantera ett skäligt underhåll men räcker inte till för de ombyggnadsarbeten som behövs.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 176/2007 rd föreslår jag

att moment 31.24.21 ökas med 30 000 000 euro för basväghållning.

40. Banförvaltningscentralen

21. (31.40.21, delvis) Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Järnvägarna är på många ställen i kritiskt skick och därför blir det allt mer riskabelt att transportera gods och svårare att följa tidtabellerna. Fram till slutet av juli i år hade en rekordandel av alla fjärrtåg, 14 procent, blivit försenade medan bara sju procent av tågen blev försenade år 2000. Många banavsnitt är nu belagda med trafikbegränsningar och det är möjligt att trafikbegränsningarnas antal kommer att öka kraftigt. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet samtidigt som kundtjänsten och konkurrenskraften försämras. Järnvägstrafiken är en miljövänlig transportform. Dess andel av energiförbrukningen inom hela trafiksektorn är bara 2,5 procent.

Det räcker inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

För varutrafikens del innebär de dåliga banorna att viktbegränsningarna försvårar transporten av exempelvis trävaror och försämrar järnvägstransporternas konkurrenskraft. Bannätets dåliga skick leder småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som också de är överbelastade och i dåligt skick.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 345/2007 rd föreslår jag

att moment 31.40.21 ökas med 30 000 000 euro för förnyande av bannätets överbyggnad.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

I sitt program har regeringen åtagit sig att främja kollektivtrafiken och användningen av den som ett miljövänligt sätt att färdas. Men i budgetpropositionen lägger regeringen inte fram några förslag som skulle främja de här målen.

Kollektivtrafikens villkor och service har blivit allt sämre under hela den förra regeringsperioden och finansieringen har minskat. I budgeten för 2007 skars stödet till kollektivtrafiken ner med ca 28 miljoner euro. I årets budget ökar anslaget för kollektivtrafiken med ca 2,2 miljoner euro.

Enbart SAD har önskat att staten i nästa års budget tar in ett anslag på 20 miljoner euro för att låta huvudstadsregionen omfattas av det statliga biljettstödet. Summa summarum kommer regeringens mål att öka kollektivtrafikens andel av persontrafiken i stadsregionerna inte att gå i uppfyllelse med det nu föreslagna anslaget.

Utbudet på bussturer som helt finansieras med biljettinkomster har minskat i en årlig takt om cirka 10 % under de senaste åren. Flera tusen bussturer har lagts ner, vilket har försvårat läget för bussbolagen samtidigt som busschaufförer blir arbetslösa i de områden där det är allra svårast att få arbete. Ett oemotsägligt faktum är att verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken på glesbygden har försämrats och att resandet blivit dyrare.

Stödet till och utvecklingen av kollektivtrafiken bidrar också till att landsbygden förblir levande och befolkad.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 869/2007 rd föreslår jag

att moment 31.60.63 ökas med 2 000 000 euro för köp av kollektivtrafiktjänster.

60. Energipolitik

20. (32.60.27) Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år)

Koldioxidutsläppen är ett av de svåraste miljöproblemen för närvarande. Det är mycket svårt och dyrt att minska på koldioxiden, som uppstår vid förbränning och framkallar ökad växthuseffekt. Bland de största utsläppskällorna finns trafiken, alltså bränslen som används i trafiken.

Utsläppen från trafiken kan minskas betydligt om man använder biobränslen så som etanol, biodiesel, rapsmetylester, rapsetylester och tallolja. Biobränslena genererar betydligt mindre utsläpp av os, kolväten och partiklar och är därför särskilt fördelaktiga i kollektivtrafiken i städerna.

Utöver miljöfördelarna skulle produktionen av biobränslen stödja sysselsättningen i vårt land och minska skuldsättningen i utlandet genom att importen minskar. Finland har utmärkta förutsättningar att öka den egna produktionen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 715/2007 rd föreslår jag

att moment 32.60.20 ökas med 19 500 000 euro för att främja användningen av biobränslen.

40. Energistöd (förslagsanslag)

Klimatförändringen och målet att minska användningen av fossila bränslen kräver stora satsningar på forskning i och ibruktagning av förnybar energi. För ändamålet måste vi använda oss av varierade metoder. Staten bör satsa på detta. Användarna bör också få ökat stöd för sina projekt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion Bm 184/2007 rd föreslår jag

att moment 32.60.40 ökas med 20 000 000 euro för att främja teknologin för förnybar energi.

80. (34.06, delvis) Arbetskraftspolitiken

Långtidsarbetslöshet är den största enskilda riskfaktorn för utslagning och ger upphov till många sociala och hälsorelaterade problem. Den utdragna arbetslösheten är ett stort orosmoment. För en del grupper i samhället blir långtidsarbetslöshet och dess alla konsekvenser ett livsöde och kan rent av generera subkulturer. Ändå vill inte myndigheterna se arbetslösheten i familjerna i ett mer övergripande perspektiv och de administrativa hindren upplevs vara stora. Frånvaron av ett förvaltningsövergripande synsätt har lett till att det de facto inte finns någon myndighet som bevakar hur arbetslösheten tornar upp sig i familjerna. Det finns ett akut behov av en övergripande syn på problemen i arbetslösa familjer. Det är angeläget att behovet beaktas mer både på riksplanet och på det lokala planet.

I vårt välfärdssamhälle ska det inte finnas en enda familj där båda föräldrarna är arbetslösa samtidigt. Om man ser till den arbetslösa familjen är detta inget orimligt krav. Inte heller krävs det någon orimligt stor insats från samhällets sida för att tillgodose kravet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

följande uttalande i motiveringen till kapitel 32.80:

51. (34.06.51) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Enligt regeringsprogrammet ska sysselsättningsanslagen användas för arbetskraftsutbildning i samråd med företag och för stödsysselsättning i företag. Prioritetsområdet är den öppna arbetsmarknaden och samarbetet med företagen. Men det är kortsynt att samtidigt skära ner på sysselsättningen inom den tredje sektorn.

Många sammanslutningar gör berömvärda insatser för att ordna arbete inom den tredje sektorn för svårsysselsatta personer. Regeringens nya prioriteter innebär stora svårigheter för de här sammanslutningarna. Frivilligorganisationer och sociala företag utför ett värdefullt arbete genom att hjälpa dem som har det svårast att få arbete. Kostnaderna för de statliga stöden har varit små jämfört med att de här personerna skulle ha hamnat i en ond cirkel av långtidsarbetslöshet och blivit kunder vid de kommunala socialbyråerna.

Det är inte fråga om "låtsassysselsättning" att i olika sammanslutningar sysselsätta personer som har det svårt att få arbete. Tvärtemot, det är värdefullt både för individerna och hela samhället. Om den här verksamheten skärs ner kommer det både materiellt och psykiskt att bli mycket dyrt för de här arbetslösa och för hela samhället. Regeringen bör bära sitt ansvar och fortfarande satsa på det här.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 871/2007 rd föreslår jag

att moment 32.80.51 ökas med 3 000 000 euro för speciella åtgärder i fråga om svårsysselsatta personer.

Startpengen har visat sig ge positiva resultat. Enligt arbetsministeriets utredningar främjar den sysselsättningen effektivt. Därför lönar det sig att permanenta en mer omfattande användning. Nästa år permanentas rätten till startpeng för arbetslösa såväl som för studerande, hemarbetande och förvärvsarbetande som ska starta ett företag. Startpengen sänker tröskeln för att börja med företagsverksamhet och tillförsäkrar företagaren försörjning i början.

Det har funnits regionala skillnader i fråga om hur startpengen räckt till i år också. Vi måste se till att reservera ett så stort anslag för startpeng i budgeten att det inte förhindrar förverkligandet av en fungerande affärsidé. Startpengen bör på lika grunder beviljas alla som är berättigade till den. Dispositionsplanen för sysselsättningsanslagen är inte bindande i fråga om detta, utan man kan också använda mer sysselsättningsanslag för startpengen om det behövs. Genom tillläggsfinansiering under momentet försäkrar vi oss om att en tillräcklig summa avsätts för startpengen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 760/2007 rd föreslår jag

att moment 32.80.51 ökas med 10 000 000 euro för startpengen och att motiveringen till momentet kompletteras med att 40 000 000 euro av totalanslaget anvisas för startpengen.

10. (33.15, 28, delvis och 35.30, delvis) Utjämning av familje- och boendekostnader

Barnfamiljerna har fått det sämre ställt de senaste åren, delvis därför att det inte har gjorts några indexförhöjningar i barnbidragen. Barnbidraget är viktigt för familjer med små inkomster och därför är det också särskilt viktigt för dem att dess reella värde bevaras.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

följande uttalande i motiveringen till kapitel 33.10:

51. (33.15.52) Barnbidrag (förslagsanslag)

Det har redan länge varit ett socialpolitiskt mål och önskemål att alla under 18 år ska ha rätt till barnbidrag. Idag försörjs 17-åringarna nästan alltid av sina föräldrar. Föräldrarna är enligt lag skyldiga att försörja dem. Men i verkligheten finns det inte några skäl att vidmakthålla åldersgränsen vid 17 år. Utgifterna för barn i den åldern är inte nödvändigtvis alls särskilt små. Exempelvis skolböckerna för gymnasieelever kostar hundratals euro per läsår.

Om 17-åringar fick rätt till barnbidrag skulle staten spara in på studiestödet. I viss mån kunde reformen också finansieras med inbesparade kostnader för utkomststöd.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 347/2007 rd föreslår jag

att moment 33.10.51 ökas med 80 000 000 euro för att införa rätt till barnbidrag för 17-åringar.

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

51. (33.17.51) Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

I den jämkade dagpenningen bör det införas ett skyddat belopp på 200 euro. Dagpenningen påverkas då bara om det här beloppet överskrids. I 4 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs det att rätten till jämkade arbetslöshetsförmåner tillkommer arbetssökande som arbetar deltid, om deltidsarbetet baserar sig på en arbetstidsförkortning som gjorts på arbetsgivarens initiativ. Rätt till jämkade arbetslöshetsförmåner har också arbetssökande vars arbetstid per dag eller per vecka har förkortats på grund av permittering eller som är förhindrad att arbeta på grund av en sådan stridsåtgärd som inte står i samband med den arbetssökandes anställningsvillkor eller arbetsförhållanden, Rätten gäller slutligen också arbetssökande som har tagit emot heltidsarbete för högst två veckor eller som har inkomst av företagsverksamhet i bisyssla eller eget arbete.

Den jämkade arbetslöshetsförmånen räknas ut på stränga villkor. Redan en liten tilläggsinkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Översynen av dagpenningarna är administrativt arbetsdryg och leder också ofta till att utbetalningen drar ut oskäligt länge på tiden. Dagens praxis uppmuntrar inte de arbetslösa att arbeta. Det lönar sig inte för dem att ta emot ens kortvariga jobb trots att de skulle ha möjlighet till jämkad dagpenning. Ur sysselsättningssynvinkel vore det bättre att det är ekonomiskt lönsamt att ta emot små jobb.

I den jämkade dagpenningen bör det införas ett skyddat belopp på 200 euro. Månatliga tillläggsinkomster som är lägre än så ska inte beaktas i arbetslöshetsdagpenningen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till lagmotion LM 29/2007 rd föreslår jag

att moment 33.20.51 ökas budgetbaserat med 10 000 000 euro.

30. (33.18) Sjukförsäkring

60. (33.18.60) Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Självriskerna för tjänster är hos oss redan nu höga i internationell jämförelse. Självrisken i avgifterna för den offentliga hälso- och sjukvården bör sänkas närmare den europeiska medelnivån. De enskilda avgifterna inom hälso- och sjukvården bör få ett samordnat, tillräckligt lågt tak. På så sätt fördelas den ekonomiska bördan till följd av sjukdom mer solidariskt.

I Finland anlitar 10 procent av befolkningen 80 procent av alla hälsovårdstjänster. De höga kostnaderna hindrar i synnerhet låginkomsttagare och kroniskt sjuka från att söka vård. De långtidssjuka låginkomsttagarna betalar största delen av klientavgifterna. Om tiden mellan diagnos och behandling blir lång ökar de totala kostnaderna, så på lång sikt kan inbesparingen förvandlas till ökade utgifter.

På senare år har den finländska hälso- och sjukvården konstaterats favorisera höginkomsttagare. Det sammantagna avgiftstaket för sjukhusvård, läkemedel som ersätts av FPA och resekostnader är mer än 1 300 euro, alltså betydligt högre än i de andra nordiska länderna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 761/2007 rd föreslår jag

att moment 33.30.60 ökas budgetbaserat med 10 000 000 euro för att samordna avgiftstaken inom hälso- och sjukvården.

Personliga assistenter är en mänsklig rättighet för gravt handikappade. De utgör den allra viktigaste formen av stöd, för de ger gravt handikappade faktiska valmöjligheter i det dagliga livet. Assistenten hjälper den handikappade med sådant som denna inte klarar av utan hjälp av en annan person.

Då den gravt handikappade själv är arbetsgivare medför arbetet som assistent inte heller investerings- eller förvaltningskostnader. Assistentservicen frigör också medel från annan slags service som inte nödvändigtvis längre behövs tack vare assistenten.

Finland har förbundit sig vid internationella avtal om mänskliga rättigheter plus Europarådets och EU:s handikappolitiska riktlinjer. I slutet av fjolåret godkände Finland den internationella konventionen om mänskliga rättigheter för handikappade. Målet är att eliminera diskriminering, ge handikappade fullständiga möjligheter till medinflytande och integrera handikappsynvinkeln överallt i samhället. Enligt samma principer utarbetade regeringen sin handikappolitiska redogörelse för ett år sedan. De gravt handikappade utgör bara 0,07 % av befolkningen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 348/2007 rd föreslår jag

att moment 33.30.60 ökas med 30 000 000 euro för anställning av personliga assistenter för personer med gravt funktionshinder.

Föräldradagpenningens minimibelopp bör höjas till samma nivå som grunddagpenningen för arbetslösa på månadsnivå. Avsikten är att få slut på den uppenbara oskäligheten att föräldradagpenningens minimibelopp fortfarande underskrider den lägsta arbetslöshetsersättningen. Vi föreslår att minimibeloppet av moderskaps- och föräldradagpenningen höjs till samma nivå som det lägsta utkomstskyddet för alla förmånstagare.

För tillfället är föräldradagpenningens minimibelopp 15,20 euro per dag och den betalas ut för sex dagar per vecka. Fullt arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning för arbetslösa är 23,91 euro per dag utan barntillägg och betalas ut för fem dagar per vecka. För att moderskapspenningen på månadsnivå ska vara lika stor borde den höjas till 20,66 euro.

Det har ansetts att arbetslöshetsdagpenningen är det minimum som kan ge en grundläggande försörjning och det är alltså inte möjligt att klara sig på ett mindre belopp. En femtedel av mammorna får minimidagpenning och för en fjärdedel är dagpenningen lägre än grunddagpenningen för arbetslösa. Den låga moderskapspenningen motiveras med att den kompenseras av barnbidraget. I själva verket räcker barnbidraget inte till för att täcka de kostnader som ett barn föranleder. Av detta följer att minimibeloppet av moderskaps- och föräldrapenningen 15,20 euro är oskäligt lågt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till lagmotion LM 63/2007 rd föreslår jag

att moment 33.30.60 ökas budgetbaserat med 44 000 000 euro för en höjning av föräldradagpenningens minimibelopp.

40. (33.16, 19, 20 och 28, delvis) Pensioner

De separata pensionsindexen bör slås samman. Det nya systemet bör bättre följa utvecklingen i den allmänna inkomstnivån.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

följande uttalande i motiveringen till kapitlet:

56. (33.28.60) Pensionsstöd till långtidsarbetslösa (förslagsanslag)

Efter den ekonomiska regressionen i Finland för drygt tio år sedan finns det fortsättningsvis en stor hop långtidsarbetslösa som är svårsysselsatta. Det är mer eller mindre omöjligt att på den öppna arbetsmarknaden sysselsätta dem som utgör arbetslöshetens hårda kärna, dvs. ungefär 50 000—60 000 äldre långtidsarbetslösa. Dessa personer hänförs ändå till kategorin arbetslösa arbetssökande och de är således förpliktade att aktivt söka arbete även om de de facto saknar arbetsförmåga och chans att få ett jobb.

Lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (39/2005) trädde i kraft den 1 maj 2005. Med stöd av den tillförsäkras en person som är född 1941—1947 och som varit arbetslös en lång tid en permanent försörjning i form av pensionsstöd innan den egentliga ålderspensionen börjar betalas ut. Men det har uppstått problem kring tolkningen av villkoren för beviljande av sådant stöd. Detta har lett till att en del personer som är födda 1941—1947 och som varit arbetslösa i mer än tio år inte har en chans till pensionsstöd.

Lagen måste förtydligas på denna punkt och förutsättningarna för beviljande av stödet omformuleras så att de blir mer omfattande. Detta skulle öka antalet långtidsarbetslösa med pensionsstöd med uppskattningsvis 1 000 personer som har varit arbetslösa i mer än tio år och som fyllt 60 år. Dessutom bör lagen också gälla långtidsarbetslösa som är födda 1948—1950. Detta vore ett mänskligt bemötande av människor som inte har några faktiska förutsättningar att få arbete.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 718/2007 rd föreslår jag

att moment 33.40.56 ökas budgetbaserat med 3 000 000 euro för en höjning av pensionsstödet för långtidsarbetslösa.

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Särskilt mycket uppmärksamhet har fästs vid äldreomsorgens omfattning och kvalitet. Frågan är allvarlig och avgörandet får inte skjutas fram.

Det är alarmerande att fattigdomen ökar bland barn. Barnfamiljerna har fått det sämre ställt i inkomstfördelningen, men utvecklingen har varit mycket olika mellan de olika typerna av barnfamiljer. Sämst har inkomstutvecklingen varit bland ensamma föräldrar och i familjer med många barn och i familjer med barn under tre år. Antalet barnfamiljer som levde under fattigdomsgränsen fördubblades mellan 1990 och 2003, från 28 000 till 63 000. Av barnen lever 120 000 i hushåll vars inkomster understiger den EU-fastställda fattigdomsgränsen 750 euro i månaden.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

följande uttalanden i motiveringen till kapitel 33.60:

30. (33.32.30) Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Momentet föreslås bli ökat med 450 miljoner euro, varav 40 miljoner går till utvecklingen av närståendevården, 65 miljoner till ökad personal inom äldreomsorgen, 80 miljoner för att barnbidraget inte ska beaktas när utkomststödet räknas ut och 2 miljoner till bättre förmåner för familjevårdare enligt motiveringen nedan.

Den ökande efterfrågan på äldreomsorg bör bemötas genom en utveckling av närståendevården. Det är ett ekonomiskt sätt att skapa välbefinnande. Då nyttiggörs personens naturliga nätverk av nära och kära, vilket redan i sig ger omsorgen ett mervärde. Vården i hemmet är ofta mänskligare än institutionsvård och därför också populärare bland äldre.

I Finland finns det uppskattningsvis 300 000 närståendevårdare och av dem får bara lite mer än 31 000 kommunalt stöd för närståendevård. Socialvårdslagens bestämmelser om närståendevård fullföljs alltså inte i kommunerna. Enligt dem ska närståendevården stödjas både ekonomiskt och med hjälp av tjänster.

Kommunerna följer nu en mycket varierande praxis när det gäller vem som har rätt till stöd för närståendevård. De har inte reserverat tillräckliga anslag för ändamålet och därför tar pengarna ofta slut halvvägs och inga nya avtal kan ingås. Således är det bara sporadiskt som vårdarna kan få stöd för närståendevård, för det utgör ingen subjektiv rättighet.

Antalet stödtagare bör målinriktat utökas och varje person som uppfyller kriterierna bör tillförsäkras möjlighet till stöd för närståendevård. De bör få minst en ledig dag per vecka. På så sätt får de bättre chanser att orka fysiskt och psykiskt. Den gällande förmånen för närståendevårdare, tre lediga dagar i månaden, räcker inte till.

Personalen inom den kommunala institutionsvården av äldre har minskat under de senaste femton åren. Samtidigt har vårdtagarnas hälsotillstånd blivit allt sämre. Social- och hälsovårdsministeriet gav en kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen 2001. Enligt en bedömning som då gjordes krävs det att 4 000 vårdare anställs om äldreomsorgen ska kunna förbättras.

I Finland försöker vi klara oss med bara hälften av den personal som äldreomsorgen har tillgång till i Sverige. Den rekommenderade målnivån inom institutionsvården för äldre är 0,8 vårdare per patient, men i värsta fall uppnås bara hälften av detta mål. Bristen på vårdare ersätts enligt forskare med mediciner. Antidepressiva och lugnande medel ordineras rentav 98 % av de äldre, tre gånger mer än i övriga Norden.

Till följd av personalbristen försämras vårdens kvalitet och vårdarna blir överbelastade. Enligt en undersökning som Arbetshälsoinstitutet publicerade i somras började sjukfrånvaron i kommunbranschen öka för två år sen och ökningen fortsätter. I synnerhet gäller det social- och hälsovårdspersonalen. Under första hälften av det här decenniet har 24 000 årsverken gått förlorade som sjukfrånvaro. En människovärdig äldreomsorg med respekt för individen visar hur civiliserat vårt samhälle är.

De familjepolitiska inkomstöverföringarna till barnfamiljerna har reellt sätt minskat med ca 10 procent per hushåll sedan 1990. De små höjningarna i barnbidraget, minimibeloppet av föräldradagpenningen och vissa andra stöd har inte räckt till för att förbättra ekonomin för fattiga barnfamiljer och familjer som hotas av fattigdom. Då familjeförhållandena och arbetsmarknaden samtidigt instabiliserats har betydelsen och behovet av det skydd och den försörjning som välfärdsstaten ger ökat.

Lagen om utkomststöd bör ändras så att barnbidraget inte längre beaktas när stödet räknas ut. Enligt 11 § i lagen om utkomststöd påverkas utkomststödets storlek av alla inkomster som personen och familjemedlemmarna har till sitt förfogande. Så kallad prioriterad inkomst beaktas inte. Barnbidraget hör inte till denna inkomst, utan det beaktas i stödberäkningen och minskar därmed stödbeloppet. Därför föreslås det att barnbidraget ska bli en prioriterad inkomst så att de mindre bemedlade barnfamiljernas ekonomiska situation förbättras. Kostnaderna är ca 80 miljoner euro på årsnivå.

Personer som enligt ett uppdragsavtal som avses i familjevårdarlagen (312/1992) vårdar under ett år gamla barn i familjevård i sitt hem bör få rätt till föräldrapenning. Dessutom bör familjevårdare som vårdar placerade barn under 3 år få rätt till hemvårdsstöd. Förslagen är avsedda att utgöra ett ökat incitament till arbete som fosterförälder och minska institutionsvården av barn.

Det råder brist på fosterfamiljer och samtidigt har det blivit allt vanligare att små barn behöver långvarig vård i familjeliknande förhållanden. Fosterföräldrarna är i genomsnitt 50 år gamla. En tredjedel av familjevårdarna kommer att gå i pension inom fem år. Det behövs snabbt fler fosterfamiljer och därför måste fosterföräldrar som utför krävande vårdarbete få bättre villkor, uppskattning och lön. Enligt beräkningar kostar institutionsvården lika mycket på tre dagar som familjevården per månad.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

att moment 33.60.30 ökas med 450 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av statsandelarna till social- och hälsovården.

38. (33.32.37) Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för kostnader i samband med utvecklandet av de kommunala mentalvårdstjänsterna (fast anslag)

Resurserna för psykiatrisk vård av barn och unga är fortfarande i underkant. Antalet minderåriga patienter inom den psykiatriska sjukvården fördubblades på tio år fram till 2005. Därefter har behovet förblivit stort. Under samma tid fyrdubblades användningen av tvångsmedel, vilket är ett tecken på att problemen blivit värre. Depression är nu betydligt vanligare bland unga, för var femte av alla ungdomar lider av depressionssymptom. Vi har inte lyckats fullfölja vårdgarantin, som gällt sedan 2001, för vårdköerna är fortfarande ett problem i hela landet.

Riksdagen har skrivit in ett årligt särskilt anslag 2000—2007 för psykiatrisk vård av barn och unga. I budgeten för 2008 är det här anslaget igen utelämnat fastän det utan tvivel är nödvändigt. Det är ödesdigert att spara in på den här typen av vård för det leder till att allt fler minderåriga blir utan den hjälp de behöver och problemen hopar sig.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 721/2007 rd föreslår jag

att moment 33.60.38 ökas med 4 000 000 euro för psykiatrisk vård av barn och unga.

90. (33.92, delvis) Understöd från Penningautomatföreningen

50. (33.92.50) Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Den ökade alkoholkonsumtionen har lett till allt större skador. Det lönar sig för samhället att satsa på att minska användningen av droger och alkohol, för satsningarna återbetalar sig mångdubbelt.

Spritskatten har sänkts för mycket och därför har vårdbehovet bland missbrukarna ökat kraftigt. Många organisationer arbetar med goda resultat på området men resurserna räcker inte till för de ökade behoven. Det behövs större anslag för ändamålet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 187/2007 rd föreslår jag

att moment 33.90.50 ökas med 1 000 000 euro för stöd till organisationer som arbetar mot missbruk.

20. (35.20, delvis, 30, delvis och 70) Samhällen, byggande och boende

55. (35.30.55) Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Anslaget för reparationer av och energiunderstöd till fastigheter bör ökas. Det krävs resurser för understöd till reparationsplanering i form av besiktningar och serviceböcker.

Man måste komma ihåg att anslaget bl.a. används för att planera och bygga hissar i hus som saknar hiss och att det också bör räcka till hissreparationer. Nu är den uppenbara risken att anslaget inte kommer att räcka till för den ökande efterfrågan på hissunderstöd.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 355/2007 rd föreslår jag

att moment 35.20.55 ökas med 5 000 000 euro för reparations- och energiunderstöd till fastigheter.